Från: jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se Skickat: den 29 november 2018 08:32 Till: info@bergvikskog.se; infoskog@billerudkorsnas.com; info@birdlife.se; info@ekoturism.org; fortv@fortifikationsverket.se; info@friluftsframjandet.se; exp-hkv@mil.se; info.se@greenpeace.org; kontakt@gsfacket.se; havochvatten@havochvatten.se; info@holmen.com; registrator@jordbruksverket.se; bo.skold@jagareforbundet.se; kemi@kemi.se; info@lrf.se; kronoberg@lansstyrelsen.se; ostergotland@lansstyrelsen.se; receptionen.glunten@mellanskog.se; remisser@naturskyddsforeningen.se; registrator@naturvardsverket.se; nils.broman@norra.se; info@norrskog.se; info@nnr.se; Regelrådet; registrator@raa.se; kansli@sametinget.se; info.skog@sca.com; skogforsk@skogforsk.se; remiss@skogsindustrierna.org; lotta.moller@skogssallskapet.se; se@skogsentreprenorerna.se; info@skyddaskogen.se; sfv@sfv.se; registrator@su.se; skog.info@storaenso.com; info@sveaskog.se; info@svenskakyrkan.se; info@sapmi.se; info@svensktfriluftsliv.se; karin.fallman@sverigesallmanningsskogarsforbund.se; kansli@hembygdsforbundet.se; info@skl.se; registrator@slu.se; information@sydved.se; info@sagisyd.se; info@sodra.com; info@wwf.se Kopia: goran.andersson@friluftsframjandet.se; linda.berglund@wwf.se; jonas.eriksson@norra.se; linda.eriksson@forestindustries.se; karin.ewelonn@gsfacket.se; stefan.forsmark@sametinget.se; bernt.hermansson@skogsentreprenorerna.se; lgn@raa.se; magnus.kindbom@lrf.se; Michael.Lehorst@hembygdsforbundet.se; leif@idalarna.se; Tomas.Lundmark@slu.se; per.olsson@havochvatten.se; Ulf.Sterler@jagareforbundet.se; Lars-Erik.Wigert@bergvikskog.se; yngve.daoson@gsfacket.se; johanna.fintling@lrf.se; Viktoria.Hallberg@hembygdsforbundet.se; hasse.berglund@naturvardsverket.se; peter@hembygd.se; marten.larsson@skogsindustrierna.org; per.larsson@wwf.se; laila.rehnfeldt@sametinget.se; Jonas.Rudberg@naturskyddsforeningen.se; Malin.Sahlin@naturskyddsforeningen.se; maria.bostrom@sapmi.se; ruona.burman@naturskyddsforeningen.se; liselott.eriksson@naturvardsverket.se; henrik.holmberg@sodra.com; thomas.hoijer@sydved.se; christer.johansson@birdlife.se; fredrik.klang@sveaskog.se; soren.petersson@holmenskog.com; claes.svelindh@naturvardsverket.se; henrik.lange@naturvardsverket.se; olov.norgren@holmenskog.com; bo.aulin@jordbruksverket.se; carin.bunnvik@jordbruksverket.se; Erik.Hellberg- Meschaks@Naturvardsverket.se; gunnar.linden@lrf.se; goran.orlander@sodra.com; ingrid.stjernquist@natgeo.su.se; jan.stenlid@slu.se; jenny.andersson@jordbruksverket.se; jenny.lindman@naturvardsverket.se; karin.vestlund.ekerby@lrf.se; kjell.gustavsson@sveaskog.se; lars.edenius@slu.se; magnus.norrby@iturgor.se; martin.schroeder@slu.se; mats.walheim@slu.se; melanie.josefsson@naturvardsverket.se; nicklas.samils@bergvikskog.se; olof.falkestrom@norrskog.se; pan@sagisyd.se; rimvys.vasaitis@slu.se;
Ämne: Bifogade filer: Uppföljningsflagga: Flagga: salim.belyazid@natgeo.su.se; stefan.mattsson2@sveaskog.se; soren.wulff@slu.se; tony.pnilsson@jordbruksverket.se; ake.lindelow@slu.se; Gisela.Bjorse@sveaskog.se; herman.sundqvist@skogsstyrelsen.se; goran.rune@skogsstyrelsen.se; johan.eriksson@skogsstyrelsen.se; johanna.from@skogsstyrelsen.se; stefan.filipsson@skogsstyrelsen.se; jonas.lofstedt@skogsstyrelsen.se; anna-karin.mahler@skogsstyrelsen.se; staffan.norin@skogsstyrelsen.se; nina.frohm@skogsstyrelsen.se; magnus.viklund@skogsstyrelsen.se; dan.rydberg@skogsstyrelsen.se; peter.blomback@skogsstyrelsen.se; anna.bakken.andersson@skogsstyrelsen.se; patrik.andre@skogsstyrelsen.se; anna.wallstedt@skogsstyrelsen.se; rikard.flyckt@skogsstyrelsen.se; gunnar.isacsson@skogsstyrelsen.se; jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se; erik.normark@skogsstyrelsen.se; clas.fries@skogsstyrelsen.se; per.hazell@skogsstyrelsen.se; erik.sollander@skogsstyrelsen.se; distrchefer@skogsstyrelsen.se; mats.carlen@skogsstyrelsen.se; hans.kallsmyr@skogsstyrelsen.se; anna.marntell@skogsstyrelsen.se; milena.stefanovic@skogsstyrelsen.se; hakan.gustafsson@skogsstyrelsen.se; per.taube@skogsstyrelsen.se; lennart.weidinger@skogsstyrelsen.se; madeleine.franzon@skogsstyrelsen.se; ola.arvidsson@skogsstyrelsen.se; anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se; lena.sandell@skogsstyrelsen.se; marianne.karlsson@skogsstyrelsen.se; harald.lindebjorn@skogsstyrelsen.se; susanna.ek@skogsstyrelsen.se; frida.resare@skogsstyrelsen.se; miquel.angles@skogsstyrelsen.se; lars-olof.sarenmark@skogsstyrelsen.se; ewy.nymark@skogsstyrelsen.se; niklas.aberg@skogsstyrelsen.se; magnus.frimodig@skogsstyrelsen.se; peter.newman@skogsstyrelsen.se; bjarne.almqvist@skogsstyrelsen.se; joel.reisek@skogsstyrelsen.se; johanna.akerlund@skogsstyrelsen.se; esbjorn.henriksson@skogsstyrelsen.se; dan.hagstrom@skogsstyrelsen.se; asa.lundberg@skogsstyrelsen.se; morgan.johansson@skogsstyrelsen.se; magnus.pettersson@skogsstyrelsen.se; maria.strand@skogsstyrelsen.se; bert.krekula@skogsstyrelsen.se; cecilia.hedman@skogsstyrelsen.se; josefine.gallerspang@skogsstyrelsen.se; andrea.airosto@skogsstyrelsen.se; martina.tedenborg@skogsstyrelsen.se; kerstin.strom@skogsstyrelsen.se Remiss - Förslag på ändrade föreskrifter till 29 skogsvårdslagen Missiv remiss ändrade föreskrifter.pdf; SKSFS 2019_X.pdf; Konsekvensutredning ändrade föreskrifter 2018-11-29.pdf Följ upp Slutfört Förslag på ändrade föreskrifter till 29 skogsvårdslagen Ni ges härmed möjlighet att yttra er över bifogat förslag på ändrade föreskrifter till 29 skogsvårdslagen. Ert yttrande måste ha kommit in till Skogsstyrelsen senast fredagen den 21 december 2018 för att kunna beaktas vid föredragning inför beslut. Yttrande skickas med e-post till registrator@skogsstyrelsen.se med kopia till jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se.
Med vänlig hälsning Jörgen Ringagård Jörgen Ringagård Lagspecialist Skogsstyrelsen Tillsynsenhete n Vallgatan 8, 55183 Jönköping 036-35 93 00 (växel) 036-35 93 15 (direkt) jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se skogsstyrelsen.se
Tillsynsenheten Jörgen Ringagård Vallgatan 8, 551 83 Jönköping jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 15 REMISS 1(4) Datum 2018-11 - 29 Diarienr 2018/5580 Enligt sändlista Er referens Förslag på ändrade föreskrifter till 29 skogsvårdslagen Ni ges härmed möjlighet att yttra er över bifogat förslag på ändrade föreskrifter till skogsvårdslagen. Förslaget Regeringen har i skogsvårds förordning en (1993:1096) bemyndigat Skogsstyrelsen att meddela föreskrifter om bekämpningsåtgärder och åtgärder fö r att förebygga uppkomst av yngelhärdar. O mfattande skador har orsakats av granbarkborre under 2018 i delar av södra Sverige och särskilda bekämpningsåtgärder behöver vidtas för att begränsa nya skador. Med anledning av detta har Skogsstyrelsen tagit fram förslag på ändringar i 6 kap. Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen. Remissinstanser För att få en genomlysning inom den skoglig a sektorn skickas remissen bland annat till de myndigheter, organisationer o ch företag som är företrädda i Skogsstyrelsens permanenta mötesforum Nationella sektorsrådet för skogliga frågor och Centrala skogsskyddskommittén. Kopia skickas för kännedom till de personer som företräder nämnda aktörer i råden/kommittén. Samtliga remiss instanser framgår av sändlistan. Remissen är även utlagd på Skogsstyrelsens hemsida för att alla som vill yttra sig ska ges möjlighet att göra det (www.skogsstyrelsen.se/remisser). Skogsstyrelsenstyrelse fattar beslut om föreskrifter. Ert yttrande mås te ha kommit in till Skogsstyrelsen senast fredagen den 21 december 2018 för att kunna beaktas vid föredragning inför beslut. Yttrande skickas med e - post til l registrator@skogsstyrelsen.se med kopia till jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se. Märk ert yttrande med 2018/5580 ändring av Skogsstyrelsens föreskrifter till 29 skogsvårdslagen. Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Huvudkontoret Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 www.skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201
Skogsstyrelsen Remiss 2018-11-29 2018/5580 2(4) Enligt uppdrag Jörgen Ringagård Bilaga Konsekvensutredning Skogsstyrelsens förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen Sändlista Bergvik Skog BillerudKorsnäs Skog Birdlife Ekoturismföreningen Friluftsfrämjandet Fortifikationsverket Försvarsinspektören för hälsa och miljö Greenpeace GS-Facket Havs- och vattenmyndigheten Holmen Skog Jordbruksverket Jägareförbundet LRF Skogsägarna Länsstyrelsen Kronoberg Länsstyrelsen Östergötland Mellanskog Kemikalieinspektionen Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Norra Skogsägarna Norrskog Näringslivets Regelnämnd Regelrådet Riksantikvarieämbetet Sametinget SCA Skog Skogforsk Skogsindustrierna Skogssällskapet Skogsentreprenörerna Skydda skogen Statens fastighetsverk Stockholms universitet Stora Enso Skog Sveaskog Svenska Kyrkan Svenska Samernas Riksförbund Svenskt Friluftsliv Sveriges Allmänningsskogars Förbund
Skogsstyrelsen Remiss 2018-11-29 2018/5580 3(4) Sveriges Hembygdsförbund Sveriges kommuner och landsting Sveriges lantbruksuniversitet Sydved Sågverkens riksförbund Södra Världsnaturfonden WWF Kopia till Aulin Bo, Jordbruksverket Andersson Göran, Friluftsfrämjandet Andersson Jenny, Jordbruksverket Belyazid Salim, Stockholms universitet Berglund Hasse, Naturvårdsverket Berglund Linda, Världsnaturfonden WWF Björse Gisela, Sveaskog Bostrom Maria, Svenska Samernas Riksförbund Bunnvik Carin, Jordbruksverket Burman Ruona, Naturskyddsföreningen Daoson Yngve, GS-Facket Edenius Lars, Sveriges lantbruksuniversitet Eriksson Jonas, Norra skogsägarna Eriksson Linda, Skogsindustrierna Eriksson Liselott, Naturvårdsverket Ewelönn Karin, GS-facket Falkeström Olof, Norrskog Fintling Johanna, LRF Skogsägarna Forsmark Stefan, Sametinget Gren Leif, Riksantikvarieämbetet Gustavsson Kjell, Sveaskog Hallberg Viktoria, Sveriges Hembygdsförbund Hellberg-Meschaks Erik, Naturvårdsverket Hermansson Bernt, Skogsentreprenörerna Holmberg Henrik, Södra Höijer Thomas, Sydved Johansson Christer, Birdlife Johansson Peter, Sveriges Hembygdsförbund Josefsson Melanie, Naturvårdsverket Klang Fredrik, Sveaskog Kindbom Magnus, LRF Skogsägarna Lange Henrik, Naturvårdsverket Larsson Mårten, Skogsindustrierna Larsson Per, Världsnaturfonden WWF Lindelöw Åke, Sveriges lantbruksuniversitet Lindén Gunnar, LRF Skogsägarna Lindman Jenny, Naturvårdsverket Lehorst Michael, Sveriges Hembygdsförbund Lundmark Tomas, Sveriges lantbruksuniversitet Mattsson Stefan, Sveaskog Nilsson Tony P, Jordbruksverket
Skogsstyrelsen Remiss 2018-11-29 2018/5580 4(4) Nordholtz Per Arne, Såg i Syd Norgren Olov, Holmen Skog Norrby Magnus, iturgor Olsson Per, Havs- och vattenmyndigheten Petersson Sören, Holmen Skog Rehnfeldt Laila, Sametinget Rudberg Jonas, Naturskyddsföreningen Sahlin Malin, Naturskyddsföreningen Samils Nicklas, Bergvik Skog Schroeder Martin, Sveriges lantbruksuniversitet Sterler Ulf, Jägareförbundet Stiernquist, Ingrid, Stockholms universitet Stenlid Jan, Sveriges lantbruksuniversitet Svedlindh Claes, Naturvårdsverket Vasaitis Rimvydas, Sveriges lantbruksuniversitet Vestlund Ekerby Karin, LRF Skogsägarna Walheim Mats, Sveriges lantbruksuniversitet Wigert Lars-Erik, Bergvik Skog Wulff Sören, Sveriges lantbruksuniversitet Örlander Göran, Södra Öster Leif, Ekoturismföreningen Kopia Skogsstyrelsen Herman Sundqvist Göran Rune Johan Eriksson Johanna From Jonas Löfstedt Staffan Norin Verksamhetscontrollrar på regionerna Enhetschefer på skogsavdelningen Distriktschefer Tillsynsspecialister på distrikt Skogsskadesamordnare Rikard Flyckt Jonas Bergqvist Clas Fries Per Hazell Gunnar Isacsson Erik Normark Erik Sollander Martina Tedenborg Cecilia Hedman Andrea Airosto Josefine Gällerspång Åsa Lundberg Morgan Johansson Magnus Pettersson Maria Strand Bert Krekula
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen beslutade den XX månad 2019. SKSFS 2019:X Utkom från trycket den X månad 2019 Sakord: Skogsvård Skogsstyrelsen föreskriver, med stöd av 29 skogsvårdsförordningen (1993:1096), i fråga om Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen, att 6 kap. 1, 15, 18, 19 och 20 ska ha följande lydelse. 6 kap. Åtgärder mot skadliga insekter 1 1 För tillämpningen av föreskrifterna i detta kapitel har landet delats in i områdena Norr och Söder. Med område Norr avses Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt Transtrands, Särna och Idre distrikt i Dalarnas län. Med område Söder avses Gävleborgs län, Dalarnas län utom Transtrands, Särna och Idre distrikt samt alla län söder därom. Med distrikt avses den indelning av Sverige som anges i förordning (2015:493) om distrikt, och som baseras på den territoriella församlingsindelning som fanns den 31 december 1999. 15 2 Åtgärder ska, enligt vad som anges nedan, vidtas för bekämpning av granbarkborre inom Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län, Skåne län: Osby, Östra Göinge, Bromölla, Kristianstads, Hörby, Höör, Hässleholms, Perstorps, Klippans, Örkelljunga och Ängelholms kommuner, Västra Götalands län: Falköpings, Tidaholms, Hjo, Tibro, Skövde, Skara, Götene, Mariestads, Gullspångs, Töreboda och Karlsborgs kommuner, Gävleborgs län: Nordanstigs, Hudiksvalls, Ljusdals, Bollnäs, Ovanåkers och Söderhamns kommuner, Västernorrlands län: Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner, Jämtlands län: Östersunds kommun, Bräcke och Ragunda kommuner, de delar av Bergs och Härjedalens kommuner som ligger öster om väg E 45, Ströms, Alanäs, Gåxsjö, Hammerdals, Fjällsjö, Bodums och Tåsjö distrikt inom Strömsunds kommun. 1 Ändringen i 1 innebär att ordet distrikt ersätter ordet socknar i andra och tredje stycket och att ordet distrikt definieras i fjärde stycket. 2 Ändringen i 15 innebär att den första punktsatsen med sex län tillkommer. Ändringen i den sista punktsatsen innebär att ordet distrikt ersätter ordet församlingar. 1
SKSFS 2019:X 18 3 När mer än 3 m 3 sk råa granar inom ett hektar skadats före den 1 juni genom storm, snöbrott, brand eller på annat sätt, ska den volym som överstiger 3 m 3 sk forslas till terminal, skogsindustri eller göras otjänlig som yngelmaterial för granbarkborrar senast den 1 juli. Om skadan inträffat från och med 1 juni till och med 15 september ska ovannämnda åtgärder ske senast inom 5 veckor från skadetidpunkten. Inom Östersunds kommun, Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Sundsvalls, Timrå, Ånge, Bräcke och Ragunda kommuner, de delar av Bergs och Härjedalens kommuner som ligger öster om väg E 45, samt inom Ströms, Alanäs, Gåxsjö, Hammerdals, Fjällsjö, Bodums och Tåsjö distrikt inom Strömsunds kommun gäller tidpunkten 15 juni istället för 1 juni och 15 juli istället för 1 juli. 19 4 Rått granvirke, oavsett diameter, som inte omfattas av 20 och som avverkats före den 1 juni ska senast den 1 juli samma år forslas till terminal, skogsindustri eller göras otjänligt som yngelmaterial. För rått granvirke som avverkats under juni månad ska ovannämnda åtgärder ske senast den 1 augusti och för rått granvirke som avverkats under juli månad ska ovannämnda åtgärder ske senast den 1 september samma år. Inom Östersunds, Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Sundsvalls, Timrå, Ånge, Bräcke och Ragunda kommuner, de delar av Bergs och Härjedalens kommuner som ligger öster om väg E 45, samt inom Ströms, Alanäs, Gåxsjö, Hammerdals, Fjällsjö, Bodums och Tåsjö distrikt inom Strömsunds kommun gäller tidpunkten 15 juni istället för 1 juni och 15 juli istället för 1 juli. 20 5 Har råa granar, såväl stående och liggande träd som avverkat virke utsatts för angrepp av granbarkborre får Skogsstyrelsen besluta att skogsmarkens ägare eller annan som förfogar över skog eller virke senast den 1 juli, eller om angreppet skett från och med 1 juni till och med 15 september vid tidpunkt som Skogsstyrelsen bestämmer, ska ha avverkat angripna träd och ha transporterat allt angripet virke till terminal, industri eller behandlat det så att någon ny insektsgeneration inte kan lämna virket (sök- och plockmetoden). Detta gäller inte träd och virke som uppenbart saknar betydelse som yngelmaterial för granbarkborre. Inom Östersunds, Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Sundsvalls, Timrå, Ånge, Bräcke och Ragunda kommuner, de delar av Bergs och Härjedalens kommuner som ligger öster om väg E 45, samt inom Ströms, Alanäs, Gåxsjö, Hammerdals, Fjällsjö, Bodums och Tåsjö distrikt inom Strömsunds kommun gäller tidpunkten 15 juni istället för 1 juni och 15 juli istället för 1 juli. Om det av särskilda skäl behövs av hänsyn till lokala förhållanden får Skogsstyrelsen besluta att åtgärderna ska vara vidtagna vid andra tidpunkter än de nämnda. 3 Ändringen i 18 innebär att ordet distrikt ersätter ordet församlingar. 4 Ändringen i 19 innebär att ordet distrikt ersätter ordet församlingar. 5 Ändringen i 20 innebär att ordet distrikt ersätter ordet församlingar. 2
SKSFS 2019:X Denna författning 6 träder i kraft den 1 april 2019. HERMAN SUNDQVIST Jörgen Ringagård (Tillsynsenheten) 6 SKSFS 2019:xx 3
Datum 2018-11-29 Diarienr 1(13) Tillsynsenheten Jörgen Ringagård Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen Innehåll Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå... 2 Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd... 7 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen... 7 Skogsstyrelsens bemyndigande... 7 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen... 8 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen... 9 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser... 9 Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen... 9 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader... 11 Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen... 12 Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen... 12 Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen... 12 Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning... 12
Skogsstyrelsen 2018-11-29 2(13) Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Små nederbördsmängder i kombination med höga temperaturer under en stor del av vegetationsperioden 2018 har lett till att populationen av granbarkborre ökat kraftigt och att skogen fått nedsatt vitalitet, vilket medfört sämre motståndskraft mot insektsangrepp. Äldre och medelålders granskog har i ovanligt stor omfattning angripits av granbarkborre under 2018. Särskilt svåra angrepp finns i sydöstra Götaland, men även i andra områden är angreppen betydande. Skogsstyrelsen bedömer därför att särskilda föreskrifter om bekämpning av granbarkborre, utöver de normalt gällande, bör införas i delar av Götaland. Skogsstyrelsen har tagit fram förslag på ändringar i 6 kap. Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen. Det område som föreslås omfattas av de skärpta föreskrifterna framgår av kartan på sidan 13. Skogsstyrelsen har tidigare, vid ett flertal tillfällen och för olika delar av landet, beslutat om särskilda föreskrifter om bekämpning av granbarkborre. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) i södra Sverige föranledde att sådana föreskrifter infördes i en stor del av Götaland. Allteftersom barkborrepopulationen återgick till en normal nivå togs dessa föreskrifter bort för delar av området i en första etapp 2012 och sedan även för resterande del av Götaland så sent som 1 april 2017. Mot bakgrund av de omfattande skadorna av barkborre från och med 2006 och ett antal år därefter har skogsbruket i södra Sverige stor erfarenhet av att utföra bekämpningsåtgärder och att hantera transport och lagring av skadat virke. Särskilda föreskrifter om bekämpning av granbarkborre finns sedan några år i delar av Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Skogsstyrelsen bedömer att det finns behov att ha kvar föreskrifterna för dessa områden ytterligare en tid och de omfattas därför inte av de föreslagna ändringarna. De föreslagna bestämmelserna är desamma som gällde i södra Götaland fram till den 1 april 2017 och som gäller i delar av Gävleborgs län. Skadornas omfattning En indikation på angreppens omfattning och fördelning är de ansökningar om dispens från regeln att en avverkning får påbörjas tidigast sex veckor efter att den anmälts till Skogsstyrelsen. Dispens har sökts för att snabbt kunna upparbeta den insektsangripna skogen. Under juni oktober 2018 lämnades dispens för cirka 15 procent av de inkomna avverkningsanmälningarna inom Region Syd (Götaland frånsett Gotland), att jämföra med cirka 2 procent under motsvarande period 2017. Det helt dominerade skälet till den ökade mängden dispenser är behovet av att snabbt kunna upparbeta skadad skog. I Blekinge distrikt och Kalmar distrikt har andelen beviljade dispenser under juni oktober i år uppgått till cirka 25 procent. En sammanställning per distrikt redovisas i tabellen nedan.
Skogsstyrelsen 2018-11-29 3(13) Distrikt Beviljade sexveckorsdispenser av avverkningsanmälningar juni oktober 2018, % Beviljade sexveckorsdispenser av avverkningsanmälningar juni oktober 2017, % Halland 3,4 2,5 Jönköping 9,0 1,2 Göteborg 2,5 0,4 Skaraborg-Fyrbodal 9,6 1,5 Blekinge 24,3 1,9 Skåne 12,5 3,9 Kronoberg 20,2 1,9 Kalmar 26,0 1,7 Östergötland 16,2 2,0 Totalt Region Syd 14,8 1,8 En inventering av barkborreskadorna gjordes av Södra i månadsskiftet augusti-september på ett antal referensfastigheter. Bedömningen var då att cirka 1,5 miljon kubikmeter kunde vara skadade i Götaland. Denna har sedan följts av ytterligare en inventering av Södra i månadsskiftet oktobernovember. Samtidigt har Skogsstyrelsen gjort en inventering med samma metodik. Resultaten från de senaste inventeringarna indikerar sammantaget att cirka 2,5 miljoner skogskubikmeter skadats under 2018. För att belysa hur allvarligt skadeläget är, kan en jämförelse göras med läget hösten 2006, dvs. året efter stormen Gudrun. Södra gjorde även då en bedömning av barkborreskadorna i november, och angav då cirka 1,5 miljon skogskubikmeter för hela Götaland 1. Den skadade volymen senhösten 2018 bedöms således vara betydligt högre än den som fanns vid motsvarande tidpunkt 2006. Länsvisa uppgifter om barkborreskadad volym per hektar grandominerad skog enligt Skogsstyrelsens inventering i november 2018 inom Region Syd (Götaland frånsett Gotland) redovisas i den följande tabellen. Den styrker bilden av att skadorna är störst i Kalmar och Blekinge, medan skadorna är lägst i Halland följt av Västra Götaland. I det senare länet finns dock en splittrad skadebild, vilket föranlett Skogsstyrelsen att ta med den nordöstra delen av länet i det föreslagna bekämpningsområdet. Även halva Skåne i form av den nordöstra delen föreslås ingå i området. 1 Skogsstyrelsens Meddelande 1 2007. Övervakning av insektsangrepp Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag.
Skogsstyrelsen 2018-11-29 4(13) Län Skadad volym i skogskubikmeter per hektar produktiv skogsmark med granskog*, Halland 0,3 Jönköping 1,7 Västra Götaland 0,4 Blekinge 1,9 Skåne 0,8 Kronoberg 1,3 Kalmar 2,4 Östergötland 1,4 Totalt Region Syd 1,2 *Med granskog avses att minst 65 procent av grundytan utgörs av gran när medelhöjden är 7 meter eller högre, annars minst 65 procent gran av andelen huvudstammar/plantor (Skogsdata 2018. Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning.). Fortsatta skador Det går inte att göra några tillförlitliga prognoser över skadeutvecklingen, eftersom den beror på flera osäkra faktorer. Om det blir en sen svärmning 2019, som sedan följs av en kall och regnig sommar, kan barkborrarnas förökningsframgång reduceras dramatiskt. En motsatt vädersituation kan istället leda till betydande massförökning. De ekonomiska värden som då riskerar att gå förlorade är mycket stora. Några scenarieberäkningar för hur skadebilden kan komma att se ut de kommande åren har inte planerats. Även om det inte fullt ut går att jämföra läget med det som rådde hösten 2006 är de scenarieberäkningar som då gjordes av intresse. En kall och våt efterföljande sommar bedömdes då kunna leda till 1 2 miljoner skogskubikmeter dödade granar 2007 2, medan en varm sommar bedömdes kunna leda till skador på upp till 10 miljoner skogskubikmeter. En annan osäker faktor som kan spela in är stormfällning. Barkborrarna föredrar stormfällda granar, eftersom förökningsframgången i dessa normalt är högre än i stående granar. Men samtidigt kan skogsbruket mycket enklare hitta stormfällda granar än stående angripna granar. En betydande stormfällning behöver därför inte med automatik betyda att möjligheterna att bekämpa barkborre minskar. Som exempel kan nämnas det svåra skadeläget hösten 2006, som följdes av stormen Per i januari 2007, men där skogsbruket sedan lyckades begränsa barkborreskadorna. Bekämpningsinsatser Det primära är att minska mängden granbarkborrar i skogen genom att avverka och forsla ut angripet granvirke så fort som möjligt efter vårens 2 Skogsstyrelsens Meddelande 1 2007. Övervakning av insektsangrepp Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag.
Skogsstyrelsen 2018-11-29 5(13) svärmning. I Götaland ska virket vara utforslat till skogsindustri eller till större virkesterminal senast den 1 juli. Att aktivt söka upp angripna träd och trädgrupper i skogen för att sedan avverka och forsla ut dem är normalt effektivt, den så kallade sök- och plockmetoden, men angripen mängd granskog är nu av sådan omfattning att det inte är realistiskt att skogsbruket kommer att hinna arbeta på det sättet mer än i begränsad omfattning. För att komma tillrätta med skadorna krävs extraordinära insatser av skogsbruket 2019. Sådana åtgärder kan vara att avverkade granar behandlas med ett doftämne (feromon) för att utgöra fångstvirke. Detta ämne drar till sig granbarkborrar, och sedan följer insekterna med när virket transporteras bort från skogen, under förutsättning att borttransporten sker tillräckligt tidigt. Vid särskilt svåra angrepp kan det vara aktuellt att behandla fångstvirke både med feromoner och insekticider, vilket lockar till sig och dödar granbarkborrarna, men även andra insekter. Insekticidbehandling av fångstvirke regleras i växtskyddslagstiftningen. Det förslag som Skogsstyrelsen nu lägger fram beträffande 6 kap. i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen reglerar inte insekticidanvändning. Ett annat sätt att bekämpa barkborrarna är att använda feromonfällor av plast på lämpliga platser. Fällorna laddas med feromon, eventuellt i kombination med insekticider, och lockar till sig insekterna istället för att de angriper granar. Feromonfällor är dock dyra i inköp och det kan vara svårt att få till insatser som täcker större arealer. Vad Skogsstyrelsen vill uppnå med föreskriftsändringarna Det extraordinära läget med mycket omfattande konstaterade angrepp under 2018 och en betydande risk för att angreppen kan komma att eskalera under 2019, särskilt vid gynnsam väderlek för insekterna, talar för att det finns ett behov av att skärpa föreskrifterna. Skogsbruket har framfört att skärpta bekämpningsföreskrifter har ett starkt signalvärde till skogsägare och övriga aktörer om vikten av att vidta extraordinära bekämpningsåtgärder under rådande läge. Detta kan också nyttjas i rådgivning och information. Föreslagna ändringar Föreskrifter om bekämpning av granbarkborre i vissa områden Föreskrifterna om bekämpning av granbarkborre i delar av Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län återfinns i nuvarande 6 kap. 15 21 i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen. Senaste tidpunkt för borttransport av rått granvirke till terminal eller skogsindustri infaller något tidigare för det område som omfattar delar av Gävleborgs län än i de två andra länen, men i övrigt är bestämmelserna desamma. Förslaget på ändringar innebär att de föreskrifter som gäller i delar av Gävleborgs län även ska gälla för delar av Götaland. De
Skogsstyrelsen 2018-11-29 6(13) tillkommande områdena anges i 6 kap. 15 och utgörs av följande län och kommuner. Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. Skåne län: Osby, Östra Göinge, Bromölla, Kristianstads, Hörby, Höör, Hässleholms, Perstorps, Klippans, Örkelljunga och Ängelholms kommuner. Västra Götalands län: Falköpings, Tidaholms, Hjo, Tibro, Skövde, Skara, Götene, Mariestads, Gullspångs, Töreboda och Karlsborgs kommuner. Skillnaderna mellan gällande regler inom och utom bekämpningsområde är i korthet följande. Utöver de ordinarie reglerna om att högst 5 skogskubikmeter rått barrvirke av tall och gran får lämnas kvar inom ett hektar gäller inom bekämpningsområde att av denna volym får högst 3 skogskubikmeter råa granar lämnas kvar (6 kap. 18 ). Särskilda bestämmelser gäller om tidpunkter för borttransport av rått granvirke till terminal eller skogsindustri, alternativt att virket då senast görs otjänligt som yngelmaterial (6 kap. 19 ). Möjlighet finns att förelägga om att avverka och transportera bort insektsangripna råa granar, den så kallade sök- och plockmetoden. (6 kap. 20 ). Avverkningen ska utföras så att bekämpningen inte försvåras. Möjlighet finns att besluta att avverkningar ska ske på en sådan tid eller sådant sätt som inte försvårar bekämpningen (6 kap. 21 ). Ändring av de geografiska begreppen socken och församling till distrikt De geografiska avgränsningarna i gällande föreskrifter anges som län, kommuner, socknar eller församlingar. De två sistnämnda benämningarna bör inte längre användas. Istället bör den indelning av landet i distrikt användas som är fastställd i förordning (2015:493) om distrikt. Av förordningens 1 följer att den innehåller föreskrifter om distriktsindelning av Sverige, som baseras på den territoriella församlingsindelning som fanns den 31 december 1999. I 6 kap. 1 Skogsstyrelsens föreskrifter till skogsvårdslagen förekommer socknar på två ställen. I 6 kap. 15, 18, 19 och 20 förekommer församlingar på sammantaget fyra ställen. Dessa benämningar förslås bytas ut mot distrikt. Detta är en anpassning till gällande bestämmelser om geografisk indelning av landet och innebär i sak ingen ändring av Skogsstyrelsens föreskrifter.
Skogsstyrelsen 2018-11-29 7(13) Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Skogsstyrelsen har under arbetets gång övervägt olika alternativ. De alternativa lösningar som Skogsstyrelsen bedömer finns är att göra en revidering av de gällande föreskrifterna eller att behålla dem oförändrade. Revidering av befintliga föreskrifter Skogsstyrelsen bedömer att den mest ändamålsenliga åtgärden är att revidera föreskrifterna och anpassa dem till den uppkomna skadesituationen, som kommer att kräva särskilda bekämpningsåtgärder. Föreslagna ändringar innebär skärpningar av krav på bekämpningsåtgärder i förhållande till de befintliga föreskrifterna för en begränsad del av landet. Avsikten är att återgå till de normalt gällande reglerna när skadesituationen bedöms vara under kontroll. Föreslagna ändringar innebär även en anpassning till den geografiska indelning av Sverige som anges i förordning om distrikt. Som nämnts ovan avses i denna del ingen ändring i sak av den geografiska indelningen utan endast att orden socknar och församlingar byts ut mot distrikt. Effekter om reglering inte kommer till stånd och nuvarande föreskrifter behålls utan ändring Om förslaget på ändringar av föreskrifterna inte kommer till stånd bedömer Skogsstyrelsen att det kan innebära en viss otydlighet kring behovet av extraordinära skyddsåtgärder mot barkborre i områden med höga skadenivåer. Detta skulle kunna leda till större skador på skog än vad som annars skulle varit fallet. Vilken påverkan på framtida skador som de nu föreslagna föreskriftsändringarna kan ha är inte möjligt att förutse. Om begreppen socknar och församlingar behålls istället för att ändras till distrikt kan det innebära oklarheter kring den geografiska avgränsningen av områden i föreskrifterna. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De föreslagna föreskrifterna berör skogsägare, skogsbolag, virkesköpare och transportörer. Utöver dessa kan kommuner och länsstyrelser beröras i egenskap av tillsynsmyndigheter för annan lagstiftning. Regleringen berör även Skogsstyrelsen som tillsynsmyndighet. Skogsstyrelsens bemyndigande Föreskrifter Enligt 29 skogsvårdslagen (1979:429) får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om bekämpning av insektshärjning i skog och om upparbetning av skadad skog, utforsling eller
Skogsstyrelsen 2018-11-29 8(13) lagring av virke och andra åtgärder som behövs för att motverka uppkomsten av yngelhärdar. Enligt 29 skogsvårdsförordningen (1993:1096) får Skogsstyrelsen meddela föreskrifter om 1. bekämpningsåtgärder när insektshärjning av större omfattning uppkommit i skog eller när det är fara för sådan insektshärjning, 2. åtgärder för att förebygga att yngelhärdar uppkommer, såsom i fråga om upparbetning av skadad skog, åtgärder vid röjning eller annan avverkning, utforsling av virke och lagring av virke i eller i närheten av skog. De föreskrifter som Skogsstyrelsen nu föreslår för delar av Götaland har stöd i lag och förordning enligt ovan. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen De åtgärder som kommer att krävas för att uppfylla föreskrifterna kommer att öka bekämpningskostnaderna för skogsägarna. Kostnaderna för att upparbeta och transportera ut spridda, små volymer är höga och kan i många fall komma att överstiga virkesintäkterna. Det gäller både stormfällda träd och angripna stående träd. Ökad avverknings-, transport-, och lagringskapacitet, särskilt under perioden juni-september, väntas leda till ökade kostnader för virkesköparna. Skogsstyrelsens kostnader för tillsyn, information och rådgivning kommer att öka och detsamma kan komma att gälla kommunernas tillsyn av virkeslagring. Skogsstyrelsen vill dock betona att det är ett allvarligt läge som uppstått, vilket kräver intensifiering av bekämpningsåtgärderna i ett så tidigt skede som möjligt. På lite längre sikt gynnar detta både enskilda och allmänna intressen. Skogsstyrelsen upplever att det finns en bred uppslutning inom skogsbruket om att det nu behövs extraordinära bekämpningsinsatser. Alternativet att inte intensifiera bekämpningen riskerar att leda till betydligt högre kostnader. Skogsägare som redan har angripen skog riskerar att få ytterligare angrepp och även angränsande och andra närbelägna fastigheter riskerar att drabbas. Detta leder till kostnader för mer omfattande bekämpningsinsatser. Dessutom klassas det skadade virket i stor utsträckning ner till mindre värdefulla sortiment, vilket även påverkar förädlingsledet. Granbarkborren angriper i stor utsträckning granar som normalt sett skulle gett ett betydande utfall av sågtimmer. Inom Götaland (frånsett delar av Västra Götalands län) var medelpriset år 2017 för gransågtimmer 583 kr per fastkubikmeter under bark, medan motsvarande pris för granmassaved var 301 kr per fastkubikmeter under bark 3. Om virket inte uppfyller kraven för 3 Statistiska Meddelanden JO12SM1801. Rundvirkespriser 2017.
Skogsstyrelsen 2018-11-29 9(13) massaved kan det bli bränslesortiment, men det betalas normalt med ett lägre pris än massaved. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Skogsvårdslagstiftningen i de delar som berörs av föreslagna föreskriftsändringar är nationell lagstiftning. Skogsstyrelsens bedömning är att förslaget till föreskriftsändringar inte riskerar att inskränka någon av de fyra friheterna i EUF-fördraget eller gå utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Föreskrifterna utgör inte heller sådana tekniska föreskrifter som ska anmälas till kommissionen 4. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Ikraftträdande Ikraftträdande av föreskrifterna bör ske så snart det är möjligt och tidpunkten föreslås sättas till den 1 april 2019. Tidpunkten har bedömts utifrån den tid som Skogsstyrelsen beräknar behövs med hänsyn till bland annat interna genomgångar, remiss, beslutsfattande samt tryckning och publikation i SKSFS. Mot bakgrund av detta bedömer Skogsstyrelsen att tidpunkten för ikraftträdande inte kan tidigareläggas. Informationsinsatser Skogsstyrelsens bedömning är att det inte finns behov av speciella informationsinsatser utöver de informationsinsatser som normalt sker vid beslut om nya föreskrifter. Skogsstyrelsen har under arbetets gång upprättat en kommunikationsplan. Information om att förslag finns att besluta om särskilda bekämpningsföreskrifter kommer att ske internt och externt. Om Skogsstyrelsens styrelse beslutar om ändringar kommer allmänheten och den skogliga sektorn därefter att informeras via Skogsstyrelsens webbplats och via pressmeddelande. Skogsstyrelsen kommer även att informera om ändringarna på Twitter och Facebook med länk till nyheten på Skogsstyrelsens webbplats. Artiklar kommer att publiceras i Skogsstyrelsens tidning Skogseko. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen De föreslagna ändringarna berör skogsägare, skogsbolag, virkesköpare och transportörer oavsett storlekskategori. 4 Jfr Förordning (1994:2029) om tekniska regler och Kommerskollegiums föreskrifter (KFS 2008:1) om tekniska regler.
Skogsstyrelsen 2018-11-29 10(13) Angående uppgifter om fastigheter, avverkningsaktivitet och yrkesverksamhet för det föreslagna bekämpningsområdet samt för övriga Sverige gäller följande. Fastigheter I skogsvårdslagen används begreppet brukningsenhet. Som brukningsenhet räknas normalt den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare. I en brukningsenhet kan en eller flera fastigheter ingå. Det har inte varit möjligt att få fram antalet brukningsenheter inom det föreslagna bekämpningsområdet. Istället redovisas här antalet fastigheter med skogsmark och som har typkoden lantbruksenhet. Siffrorna är avrundade till tusental och det gäller även för arealuppgifterna. Område Antal Areal (ha) Föreslaget bekämpningsområde 68 000 3 400 000 Övriga delar av landet 210 000 20 200 000 Totalt 278 000 23 600 000 Antalet fastigheter med skogsmark i det föreslagna bekämpningsområdet utgör cirka 24 procent av antalet sådana fastigheter i landet och cirka 14 procent av skogsmarksarealen. Avverkningsanmälningar Avverkningsanmälningar (antal och areal) används här som en indikator på skogsbruksaktiviteten. Siffrorna avser medelvärden för åren 2015 2017 och är avrundade till hela tusental. Område Antal Areal (ha) Föreslaget bekämpningsområde 18 000 48 000 Övriga delar av landet 44 000 211 000 Totalt 62 000 259 000 69 procent av antalet avverkningsanmälningar i hela landet gäller enskilda ägare och de står för 56 procent av den anmälda arealen. I det föreslagna bekämpningsområdet är motsvarande andelar betydligt högre. Ombud Baserat på avverkningsanmälningar från 2015 2017 redovisas här hur många ombud och ombudsföretag som under den tiden arbetat i det som nu föreslås som bekämpningsområde och även hur många som varit verksamma i landet under samma tid. I många fall arbetar samma ombudsföretag och enskilda ombud både inom och utom det föreslagna bekämpningsområdet. Knappt 100 ombudsföretag var verksamma inom området med cirka 950 ombud. Här bör det påpekas att det är ett fåtal ombudsföretag som står för den största mängden anmälningar i det föreslagna bekämpningsområdet. De sex
Skogsstyrelsen 2018-11-29 11(13) största ombudsföretagen skickade in mer än 1 000 anmälningar vardera under 2015 2017, och de stod tillsammans för 63 procent av antalet. Statistik över transportörer och entreprenörer har inte varit möjlig att få fram. Skogsägare 2017 fördelade sig den produktiva skogsmarken i landet på olika ägarklasser enligt följande. 48 procent enskilda ägare, 24 procent privatägda aktiebolag, 13 procent statsägda aktiebolag, 6 procent övriga privata ägare, 7 procent staten och 2 procent övriga allmänna ägare 5. Motsvarande uppgifter saknas för bekämpningsområdet, men i hela Götaland var andelen av den produktiva skogsmarken som ägdes av enskilda ägare 78 procent, medan motsvarande andelar var betydligt lägre än riksgenomsnittet för privatägda aktiebolag och staten. Samma år fanns det enligt samma rapport cirka 320 000 skogsägare i landet, varav 38 procent kvinnor. I Götaland fanns cirka 131 000 skogsägare och den andel av dessa som var kvinnor var densamma som riksgenomsnittet. Skogsstyrelsens årliga enkätundersökningar visar att av de årsverken som utförs i skogsbruket så ökar andelen utförda av skogsentreprenörer. Under år 2017 var cirka 14 700 personer sysselsatta i skogsarbete inom skogsentreprenörsföretag 6. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Eftersom det finns stor osäkerhet kring omfattningen av de kommande angreppen är det inte möjligt att i dagsläget ange företagens tidsåtgång och kostnader som följer av regleringen. Som tidigare nämnts spelar väderleken en stor roll för utvecklingen av skadeläget. En annan osäkerhetsfaktor som påverkar företagens tidsåtgång och kostnader är om skador av storm kommer att uppstå. Vidare kan det antas att betydande bekämpningsinsatser skulle komma att utföras även utan den föreslagna regleringen. När det gäller de administrativa kostnaderna kommer sannolikt antalet ansökningar om dispens från sexveckorsregeln i samband med att avverkningsanmälan görs att fortsatt ligga på en hög nivå inom området där skärpta föreskrifter om bekämpning föreslås. De föreslagna föreskriftsändringarna bedöms ha mycket liten påverkan på antalet dispensansökningar. En sådan ansökan kräver ingen särskild blankett utan kan göras i avverkningsanmälan. Ansökningsförfarandet innebär därför normalt en marginell tidsåtgång och administrativ kostnad för företagen. För Skogsstyrelsen innebär ansökningarna att kostnaderna ökar för handläggning och att beslut måste fattas i ett stort antal ärenden. 5 Skogsstyrelsens Rapport 2018/12. Strukturstatistik. Statistik om skogsägande 2017. 6 Statistiska Meddelanden JO11 SM 1801. Sysselsättning i skogsbruket 2017.
Skogsstyrelsen 2018-11-29 12(13) Regleringen bedöms i övrigt inte påverka företagens administrativa kostnader för att följa skogsvårdslagstiftningen. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Parallellt med Skogsstyrelsens informationsinsatser kommer de virkesköpande företagen att ha kostnader för sin information till skogsägarna om behovet av särskilda bekämpningsinsatser. Kostnaderna för detta bedöms öka något till följd av den föreslagna regleringen. Om virkesköpare anlägger särskilda terminaler för virkeslagring eller utökar kapaciteten vid befintliga sådana krävs anmälan till kommunen enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), vilket är aktuellt främst efter större stormfällning. Vissa terminaler kräver istället tillstånd av länsstyrelsen. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Skogsstyrelsen bedömer att förslagen inte påverkar konkurrensförhållandena. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Skogsstyrelsen bedömer att regleringen inte påverkar företagen i andra avseenden. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Skogsstyrelsen bedömer att någon särskild hänsyn till små företag inte behöver tas vid reglernas utformning. Ett skäl till detta är att en effektiv bekämpning av skadliga insekter förutsätter att reglerna omfattar även små företag. Kontaktperson Jörgen Ringagård, 036 35 93 15 jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se
Skogsstyrelsen 2018-11-29 13(13)