Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Individer och gemenskaper

samhällskunskap Syfte

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Gunnar Hyltegren Vad är eftersträvansvärt/möjligt?

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Övergripande planering Reviderad:

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

LPP World's Children's Prize.

Demokratin i Sverige och valet 2018

Övergripande planering

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

Matris - Identitet & livsstil

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Vem är du att bestämma över mig

Förslag den 25 september Samhällskunskap

_ kraven i matematik åk k 6

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Syfte och mål med kursen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

Kursplan: Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Lag och Rätt 7D och C

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Centralt innehåll. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson

LPP i Engelska ht. 2016

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Ny läroplan Föräldrainformation

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

PRÖVNINGSANVISNINGAR

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

GDPR. Den nya dataskyddsförordningen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Samhällskunskap Sametinget 7-9

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Kursplanen i matematik grundskolan

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Transkript:

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda resonemang som är [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda () - beskriva samband som är [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] () - föra resonemang som är [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] () - ha kunskaper som är [mycket goda/goda/grundläggande] (7)

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Beda, åk använda argument ha kunskaper använda begrepp föra resonemang använda källor beskriva samband använda underbyggda resonemang

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Bertil, åk använda argument ha kunskaper använda begrepp föra resonemang använda källor beskriva samband använda underbyggda resonemang

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Berit, åk använda argument ha kunskaper använda begrepp föra resonemang använda källor beskriva samband använda underbyggda resonemang

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Bengt, åk använda argument ha kunskaper använda begrepp föra resonemang använda källor beskriva samband använda underbyggda resonemang

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 9 Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 9? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda modeller på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda resonemang som är [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda () - beskriva samband som är [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] () - föra resonemang som är [välutvecklade och nyanserade/relativt väl utvecklade/enkla] eller [välutvecklade/utvecklade/enkla] (7) - ha kunskaper som är [mycket goda/goda/grundläggande] (8) - växla mellan olika perspektiv i [stor/förhållandevis stor/viss] utsträckning (9)

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Sabina, åk 9 använda argument växla mellan olika perspektiv använda begrepp ha kunskaper använda källor föra resonemang använda modeller beskriva samband använda underbyggda resonemang

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Sven, åk 9 använda argument växla mellan olika perspektiv använda begrepp ha kunskaper använda källor föra resonemang använda modeller beskriva samband använda underbyggda resonemang

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Sara, åk 9 använda argument växla mellan olika perspektiv använda begrepp ha kunskaper använda källor föra resonemang använda modeller beskriva samband använda underbyggda resonemang

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Sebastian, åk 9 använda argument växla mellan olika perspektiv använda begrepp ha kunskaper använda källor föra resonemang använda modeller beskriva samband använda underbyggda resonemang

Samhällskunskap åk o 9 (syntes av kunskapskraven) Likheter/skillnader i vad värdeorden värdeorden refererar till Lika i årskurs och 9 - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda - använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt - använda källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt - använda resonemang som är [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda - beskriva samband som är [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] - ha kunskaper som är [mycket goda/goda/grundläggande] Endast i årskurs - föra resonemang som är [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] - föra resonemang som är [välutvecklade och nyanserade/relativt väl utvecklade/enkla] eller [välutvecklade/utvecklade/enkla] Endast i årskurs 9 - använda modeller på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt - växla mellan olika perspektiv i [stor/förhållandevis stor/viss] utsträckning

Analys av kraven för betyg i samhällskunskap åk. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis kom-plexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur politiska strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer. 7. I beskrivningarna av sociala strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt. 8. I beskrivningarna av mediala strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt. 9. I beskrivningarna av rättsliga strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. I beskrivningarna av ekonomiska strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. I beskrivningarna av politiska strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. Eleven kan utifrån något givet exempel föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om hur individer kan påverka beslut på olika nivåer.. Eleven kan utifrån något givet exempel föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om hur grupper kan påverka beslut på olika nivåer.. Eleven kan utifrån något givet exempel föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.. Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband.. Eleven beskriver sambanden med [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang. 7. Eleven värderar olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang. 8. Eleven värderar olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda argument. 9. Eleven uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang.. Eleven uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda argument.. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna (betygsnivåer saknas).. Eleven redogör för innebörden av barnets rättigheter (betygsnivåer saknas).. Eleven ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen (betygsnivåer saknas).. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om vad demokrati är.. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om hur demokratiska beslutsprocesser fungerar.. Eleven visar sina kunskaper om vad demokrati är genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade /enkla] resonemang om hur demo-kratiska värden kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. 7. Eleven visar sina kunskaper om vad demokrati är genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade /enkla] resonemang om hur demo-kratiska principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. 8. Eleven visar sina kunskaper om hur demokratiska beslutsprocesser fungerar genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade /enkla] resonemang om hur demokratiska värden kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. 9. Eleven visar sina kunskaper om hur demokratiska beslutsprocesser fungerar genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade /enkla] resonemang om hur demokratiska principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. Eleven för [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang om informationens användbarhet.. Eleven för [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang om källornas användbarhet.

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Margareta, åk 7 8 9 7 8 9 9 8 7

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Morgan, åk 7 8 9 7 8 9 9 8 7

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Melissa, åk 7 8 9 7 8 9 9 8 7

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Magnus, åk 7 8 9 7 8 9 9 8 7

Analys av kraven för betyg i samhällskunskap åk 9. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer. 7. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer. 8. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer. 9. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer.. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. I beskrivningarna kan eleven använda modeller på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. Eleven kan föra [välutvecklade och nyanserade/relativt väl utvecklade/enkla] resonemang om hur individer påverkar och påverkas av varandra.. Eleven beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen livssituation (när det gäller hur individer påverkar och påverkas av varandra).. Eleven beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka andras livssituation (när det gäller hur individer påverkar och påverkas av varandra). 7. Eleven kan föra [välutvecklade och nyanserade/relativt väl utvecklade/enkla] resonemang om hur samhällen påverkar och påverkas varandra. 8. Eleven beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen livssituation(när det gäller hur samhällen påverkar och påverkas av varandra). 9. Eleven beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka andras livssituation(när det gäller hur samhällen påverkar och påverkas av varandra).. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband.. Eleven beskriver dessa samband med [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang.. Eleven värderar olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang.. Eleven värderar ståndpunkterna med [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda argument.. Eleven kan vid värderingen av olika ståndpunkter [i stor/förhållandevis stor/viss] utsträckning växla mellan olika perspektiv.. Eleven uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang.. Eleven uttrycker ståndpunkterna med [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda argument. 7. Eleven kan vid uttryckandet av olika ståndpunkter [i stor/förhållandevis stor/viss] utsträckning växla mellan olika perspektiv. 8. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd (betygsnivåer saknas). 9. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas betydelse (betygsnivåer saknas).. Eleven ger exempel på hur de mänskliga rättigheterna kränks i olika delar av världen (betygsnivåer saknas).. Eleven ger exempel på hur de mänskliga rättigheterna främjas i olika delar av världen (betygsnivåer saknas).. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning (betygsnivåer saknas).. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras rättigheter (betygsnivåer saknas).. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om demokratiska värden.. Eleven visar kunskaper om demokratiska värden genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om demokratiska rättigheter.. Eleven visar kunskaper om demokratiska värden genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om demokratiska skyldigheter. 7. Eleven visar kunskaper om demokratiska värden genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om fördelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. 8. Eleven visar kunskaper om demokratiska värden genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. 9. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om demokratiska processer.. Eleven visar kunskaper om demokratiska processer genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om demokratiska rättigheter.. Eleven visar kunskaper om demokratiska processer genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om demokratiska skyldigheter.. Eleven visar kunskaper om demokratiska processer genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om fördelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.. Eleven visar kunskaper om demokratiska processer genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. Eleven för [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang om informationens trovärdighet.. Eleven för [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang om källornas trovärdighet. 7. Eleven för [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang om informationens relevans. 8. Eleven för [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang om källornas relevans.

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Annbritt, åk 9 7 8 7 8 9 9 8 7 7 9 8 7 8 9

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Adam, åk 9 7 8 7 8 9 9 8 7 7 9 8 7 8 9

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Amanda, åk 9 7 8 7 8 9 9 8 7 7 9 8 7 8 9

Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 August, åk 9 7 8 7 8 9 9 8 7 7 9 8 7 8 9