Bilaga 1 Examensmatris Nivå Högskolelagen Examen XX Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla högskoleförordningen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt För filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk ska studenten: Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuell forskning inom området Visa fördjupad kunskap om flerspråkiga elevers språkutveckling under olika förhållanden, deras lärande samt hur verksamheten i förskola, skola och vuxenutbildning bäst kan utformas för att tillgodose andraspråksinlärares behov Visa fördjupade kunskaper om vad i svenska språket som bereder andraspråksinlärare särskilt stora utmaningar, samt kunna göra tvärspråkliga jämförelser mellan svenska och andra språk som talas av olika minoritetsgrupper i Sverige. För filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk ska studenten kunna: kritiskt och självständigt identifiera, analysera och diskutera relevanta frågeställningar inom ämnesområdet självständigt genomföra språkutvecklingsanalyser av andraspråkstalares muntliga och skriftliga produktion göra tvärspråkliga jämförelser mellan svenska och andra språk som talas av olika minoritetsgrupper i Sverige kritiskt granska och tillämpa metoder för att utveckla andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling För filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbet e visa insikt om betydelsen av samverkan med andra yrkesgrupper, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Progression Från att få grundläggande kunskaper i ämnet på nivå 1 utvecklas sedan kurserna successivt och ger studenterna fördjupade teoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i ämnet Kurserna utvecklar studenternas förmåga att ifrågasätta och förnya sina teoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i ämnet. Därigenom utvecklar de ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, för att kontinuerligt kunna ifrågasätta det givna och kunna reflektera över relevanta forskningsresultat och sitt eget arbete

förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklinge n, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen [HL]) Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och

- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Nivå Kurstitel och HP Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Gemensamma kurser 1-30 hp, Svenska som andraspråk 1, SSA210 G1N Invandring och kulturmöten, 7,5 hp, SSA205 Det mångkulturella samhället och kulturmötesfrågor Kultur, etnicitet och identitet Invandringen i Sverige i ett historiskt perspektiv Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: det mångkulturella samhället och kulturmötesfrågor kultur, etnicitet och Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: diskutera det mångkulturella samhället med fokus på skolan visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området Examinationer INL1, 7,5 högskolepoäng, inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt.

med särskild betoning på efterkrigstiden Orsaker till migration Medias opinionsbildande roll i frågor som rör invandring och kulturmöten identitet invandringen i Sverige i ett historiskt perspektiv med särskild betoning på efterkrigstiden orsaker till migration medias opinionsbildande roll i frågor som rör invandring och kulturmöten resonera kring begrepp som kultur, etnicitet och identitet redogöra översiktligt för invandringens historia i Sverige visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap Betyg: Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). G1N Grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv, 7,5 hp, SSA204 G1N Andraspråksinlärning, 7,5 hp, SSA200 Orientering om svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv Analys av texter producerade av andraspråkstalare Första- och andraspråksinlärning Centrala teorier om språkinlärning Tvåspråkig utveckling hos barn Inlärningsgångar och utvecklingsmönster vid språkinlärning Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv hur man analyserar texter producerade av andraspråkstalare Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: första- och andraspråksinlärning centrala teorier om språkinlärning tvåspråkig utveckling hos Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: använda grundläggande grammatiska begrepp vid analys av andraspråkstexter redogöra för svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv översiktligt beskriva olika språk i jämförelse med det svenska språket med avseende på formlära och syntax Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: redogöra för och diskutera språktillägnande ur ett första- och andraspråksperspektiv visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap TEN1, 7,5 högskolepoäng, skriftlig tentamen. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) SEM1, 2,5 högskolepoäng, Fältstudie. TEN1, 5 högskolepoäng, skriftlig tentamen Betyg Godkänd (G)

Individuella och sociala faktorers inverkan på språkinlärning tvåspråkig utbildning barn inlärningsgångar och utvecklingsmönster vid språkinlärning individuella och sociala faktorers inverkan på språkinlärning tvåspråkig utbildning beskriva typiska inlärningsgångar och utvecklingsmönster vid andraspråksinlärning använda och förklara centrala begrepp inom området diskutera faktorer som påverkar förmågan att tillägna sig språk i olika åldrar redogöra för och diskutera olika undervisningsmodeller för tvåspråkig utbildning eller Väl Godkänd. TEN1 är betygsavgörande för VG G1N Fonetik i ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp, SSA202 Grundläggande fonetisk terminologi Svensk fonologi och ortografi i tvärspråkligt perspektiv Övningar i att analysera och beskriva talad svenska IPA-alfabetet Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: grundläggande fonetisk terminologi svensk fonologi och ortografi i tvärspråkligt perspektiv hur man kan analysera och beskriva talad svenska IPA-alfabetet Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: redogöra för grundläggande terminologi inom allmän fonetik redogöra för svenskans ljudstruktur i ett tvärspråkligt perspektiv beskriva och analysera inlärares talproduktion använda internationella fonetiska alfabetet (IPA) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap SEM1, 2,5 högskolepoäng, fältstudie och muntliga uppgifter, endast betyget Godkänd (G) TEN1, 5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) TEN1 är betygsavgörande för VG

förklara förhållandet mellan ljudskick och stavning i ett tvärspråkligt perspektiv stödja andraspråksinlärar e i deras utveckling av svenskt uttal Gemensamma kurser 31-60 hp, Svenska som andraspråk 2, SSA212 G1F Att lära på sitt andraspråk, 7,5 hp, SSA201 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Litteracitetsutveckling i ett andraspråksperspektiv Språkets roll i ämnesundervisning utifrån ett genreperspektiv Läromedelsanalys ur ett andraspråksperspektiv Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt litteracitetsutveckling i ett andraspråksperspektiv språkets roll i ämnesundervisning utifrån ett genreperspektiv läromedelsanalys ur ett andraspråksperspektiv Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: redogöra för hur lärande på ett andraspråk går till och diskutera språkets betydelse för kunskapsutveckling en exemplifiera och diskutera hur man kan arbeta språkoch kunskapsutvecklande belysa läs- och skrivutveckling i ett andraspråksperspektiv diskutera språkets roll i ämnesundervisningen utifrån ett genreperspektiv analysera läromedel ur ett andraspråks- visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap INL1, 7,5 högskolepoäng, inlämningsuppgifter som redovisas muntligt och skriftligt Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

perspektiv Språkutvecklingsanalys, 7,5 hp, SSA209 Sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, 7,5 hp, SSA208 Performansanalys av andraspråksinlärares skriftliga produktion Fältstudie av andraspråksinlärares muntliga produktion Inlärningsgångar för olika språkliga nivåer Sveriges språkliga mångfald och framväxten av nya sätt att tala svenska bland unga i det flerspråkiga Sverige Språkliga praktiker och ungas identitetskonstruktioner Attityder till språk och språkanvändning Språkliga kategoriseringar, språkideologier, språkpolitik och språkplanering Språkbevarande eller språkbyte Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: hur man bedömer andraspråksinlärares språkliga nivå och utveckling inlärningsgångar för olika språkliga nivåer Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: Sveriges språkliga mångfald och framväxten av nya sätt att tala svenska bland unga i det flerspråkiga Sverige språkliga praktiker och ungas identitetskonstruktioner attityder till språk och språkanvändning språkliga kategoriseringar, språkideologier, Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: utföra grundläggande analys av en andraspråksinlärar es skriftliga och muntliga produktion och bedöma den språkliga nivån och utvecklingen göra andraspråksinläraren medveten om sin egen språkutveckling redovisa inlärningsgångar för olika språkliga nivåer Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: redogöra för och diskutera två- och flerspråkighet utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv analysera språkanvändning hos flerspråkiga individer redogöra för och förklara centrala aspekter av språkpolitik, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap SEM1, 2,5 högskolepoäng, Fältuppgift som redovisas muntligt och skriftligt. Betyg: Godkänd (G) TEN1, 5 högskolepoäng, skriftlig tentamen Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) TEN1 är således betygsavgörande för VG INL1, 7,5 högskolepoäng, Inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

Litteratur i andraspråksundervisning 7,5 hp, SSA206 Orientering om litteratur i ett andraspråksperspektiv Analys av samtida och äldre litteratur från olika kulturer Diskussion om hur litteraturen kan tillämpas praktiskt i andraspråksundervisning Gemensamma kurser 61-90, Svenska som andraspråk 3 G2E Teori och metod i Teori och metod andraspråksforskning, 7,5 hp Centrala metodologiska och ämnesteoretiska begrepp Analys och kritisk granskning av artiklar inom andraspråksforskningen Andraspråksforskning ur ett historiskt perspektiv Forskningens relevans för skolans praktik språkpolitik och språkplanering språkbevarande eller språkbyte Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: skönlitteratur i ett andraspråksperspektiv samtida och äldre litteratur från olika kulturer hur litteraturen kan användas i andraspråksundervisning i olika syften och sammanhang Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: centrala metodologiska och ämnesteoretiska begrepp hur man analyserar och kritiskt granskar artiklar inom andraspråksforskningen andraspråksforskning ur ett historiskt perspektiv forskningens relevans för skolans praktik språkideologier och attityder till språk och språkfrågor med vetenskaplig hållning redogöra för, diskutera och analysera sociolingvistiska fenomen Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: diskutera skönlitteratur i ett andraspråksperspektiv ge exempel på hur skönlitteratur kan användas i andraspråksundervisning i olika syften och sammanhang Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: använda och förklara centrala metodologiska och ämnesteoretiska begrepp beskriva, diskutera och kritiskt granska studier inom andraspråksforskni ngen ur ett forskningsmetodologiskt perspektiv diskutera styrkor och begränsningar visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap INL1, 7,5 högskolepoäng, Inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) INL1, 4 högskolepoäng, betyg, Inlämningsuppgift. SEM1, 3,5 högskolepoäng, muntliga och skriftliga seminarieuppgifter. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För att erhålla betyget Väl

med olika tillvägagångssätt och metodval diskutera vilken betydelse forskningsresultate n har för andraspråksundervisningen Godkänd (VG) på delkursen krävs att den studerande har uppnått detta betyg på både INL1 och SEM1. G2F? Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Forskning om klassrumsinteraktion, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och bedömning av andraspråksutveckling Forskning om språkliga dimensioner i ämnesundervisningen Forskning om förutsättningar för och effekter av olika tvåspråkiga undervisningsprogram Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: forskning om klassrumsinteraktion, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och bedömning av andraspråksutveckling forskning om språkliga dimensioner i ämnesundervisningen forskning om förutsättningar för och effekter av olika tvåspråkiga undervisningsprogram Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: använda och förklara centrala begrepp inom området analysera, diskutera och kritiskt granska relevant forskning diskutera möjliga tillämpningar av relevanta teorier i det flerspråkiga klassrummet visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap INL1, 4 högskolepoäng, Inlämningsuppgift/e r som redovisas skriftligt och muntligt. SEM1, 3,5 högskolepoäng, Muntliga och skriftliga seminarieuppgifter. Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För att erhålla betyget Väl Godkänd (VG) på delkursen krävs att den studerande har uppnått detta betyg på både INL1 och SEM1. Uppsats i svenska som andraspråk, 15 hp Forskningsprocessen Planering och genomförande av en vetenskaplig uppsats Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: forskningsprocessen Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: självständigt genomföra en vetenskaplig visa förmåga att identifiera etiska aspekter inom området visa förmåga att UPS1, 15 högskolepoäng, Uppsats Betyg: Godkänd (G)

med utgångspunkt i kunskapsområdet svenska som andraspråk. försvarande av examensarbete vid ventileringstillfälle kritiskt granska och diskutera ett vetenskapligt arbete vid ventileringstillfälle hur man planerar och genomför en vetenskaplig uppsats med utgångspunkt i kunskapsområdet svenska som andraspråk hur man kritiskt granskar och diskuterar ett vetenskapligt arbete undersökning formulera relevanta frågeställningar inom kunskapsområdet svenska som andraspråk söka ut och använda relevanta källor anta en vetenskaplig hållning och diskutera vetenskapsteoretiska och forskningsmetodol ogiska problem inom svenska som andraspråk välja lämpligt teoretiskt ramverk och lämplig metod utifrån syfte och forskningsfrågor analysera, resonera kring och dra slutsatser om en vetenskaplig undersökning identifiera sitt behov av ytterligare kunskap eller Väl Godkänd (VG) Gemensamma kurser 91-120, Svenska som andraspråk 4 A1N Svenska som andraspråk 4, 30 hp Kursen består av en obligatorisk uppsatsdel om 15 hp. I denna kurs författar studenten under handledning en vetenskaplig uppsats som ventileras på ett seminarium där studenten även opponerar på en annan students Efter genomgången delkurs förväntas studenten ha kunskap och förståelse om: hur man kan relatera litterära verk till allmänna frågor om Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: kunna relatera aktuella litterära verk som läses på kursen till allmänna INL1, 10 högskolepoäng, Skriftliga inlämningsuppgifter Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd

uppsats. Förutom uppsats ingår även en delkurs på 15 hp enligt nedan. Delkurs 1: Litteratur i ett andraspråksperspektiv, 15 hp Delkurs 2: Uppsats, 15 hp tvåspråkighet och kulturmöten, hur samtida litteratur från olika kulturer förhåller sig till äldre litterära genrer och traditioner, hur man på ett genomstänkt sätt kan använda skönlitteratur i andraspråksundervisning, hur man skriver ett längre vetenskapligt arbete med höga krav på vetenskaplighet, språkbehandling och formalia. frågor om tvåspråkighet och kulturmöten, kunna diskutera hur samtida litteratur från olika kulturer förhåller sig till äldre litterära genrer och traditioner, på ett genomstänkt sätt kunna använda skönlitteratur i andraspråksunderv isning, kunna skriva ett längre vetenskapligt arbete med höga krav på vetenskaplighet, språkbehandling och formalia. (VG), UPS1, 15 högskolepoäng, Uppsats Betyg: Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) ÖVN1, 5 högskolepoäng, muntliga presentationer Betyg: Godkänd (G) UPS1 är betygsavgörande för VG

Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Dnr: 2.1.4-399/11 Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Svenska som andraspråk Bachelor of Arts in Swedish as a Second Language Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-xx-xx. Utbildningsnivå Kandidatexamen avläggs på grundnivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie kandidatexamen med huvudområdet svenska som andraspråk uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet svenska som andraspråk, varav minst 30 högskolepoäng på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. I kursfordringarna om 180 högskolepoäng får högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå ingå.

Namn Akademisk titel Tillsvidare/ visstidsanställd Anställninge ns omfattning i procent Uppskattad tid inom ämnet, % av anställning, vt 2011 Uppskattad tid inom ämnet, % av anställning, ht 2011 Kommentar Anna Aranki adjunkt visstid 75 0 0 undervisar på kurser i svenska som främmande språk Annaliina Gynne adjunkt/doktor and Bilaga 3 tillsvidare 100 0 0 undervisar på kurser i finska utöver avhandlingsarbetet Birgitta Jansson adjunkt tillsvidare 100 0 0 undervisar på uppdragsutbildning för modersmålslärare Brigitte Harms adjunkt visstid 100 45 30 Christina Hedman lektor tillsvidare 65 0 tjänstledig undervisar på uppdragsutbildning för modersmålslärare, samt på kurser om flerspråkighet inom kandidatprogrammet i svenska Eva Sundgren docent tillsvidare 100 0 20 ämnesansvarig för svenska som andraspråk fr.o.m. ht 2011, examinator på uppsatser i SvA Gerrit Berends adjunkt/doktor tillsvidare 100 30 50 and Ingrid Wiklund lektor tillsvidare 25-50 25 50 Kamilla György Ullholm lektor visstid 50 0 0 anställd fr.o.m. ht 11, undervisar på uppdragsutbildning för modersmålslärare Karin Sheikhi adjunkt/doktor and tillsvidare 100 0 10 kommer att leda det högre seminariet i svenska som andraspråk ht 2011, uppsatshandledning Marie Nelson lektor visstid 20 0 0 undervisar på kurser i Skandinavistik/svenska som främmande språk) Natalia Ganuza lektor tillsvidare 100 100 tjänstledig Olof Rubenson adjunkt tillsvidare 100 15 15 Saga Östmar adjunkt tillsvidare 30 15 30 Samira Hennius adjunkt/doktor and tillsvidare 100 0 0 avhandlingsarbete och undervisning på kurser i svenska som främmande språk Thomas Asklund adjunkt tillsvidare 100 15 15 undervisar på didaktikkurser inom ämnet som erbjuds som en del av lärarprogrammet

Utbildningsplan Sida 1 av 13 Dnr: MDH 2.1.2-384/11 Programkod: GAM02 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng Secondary Education Programme with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300-330 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26 och gäller för utbildning som ges efter 2011-07-01. Utbildningsplanen är reviderad 2011-mm-dd. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan vänder sig till studerande som vill arbeta i gymnasieskolan. Den studerande kan välja mellan ett antal olika ämneskombinationer som erbjuds. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga gymnasieskolans mål samt medverka till utveckling av verksamheten. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå ämneslärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för ämneslärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.

Sida 2 av 13 Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur/samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma.

Sida 3 av 13 Särskild behörighet Områdesbehörighet 6c: Engelska B, Samhällskunskap A. Utöver dessa behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på val av undervisningsämne: Behörighetskurs för undervisningsämnet Matematik Matematik D Behörighetskurs för undervisningsämnet Moderna språk Aktuellt språk steg 3 Behörighetskurser för undervisningsämnet Samhällskunskap Matematik B Samhällskunskap B Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300/330 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan omfattande minst 180-210 högskolepoäng i två ämnen, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, samt två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete.

Sida 4 av 13 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. För gymnasieskolan (300/330 högskolepoäng) erbjuds följande ämnen: Engelska Matematik Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. För svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans/skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning.

Sida 5 av 13 Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i ämneslärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola/skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle.

Sida 6 av 13 Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i ämneslärarprogrammet inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera. De självständiga arbetena genomförs inom ramen för vardera ämnesfördjupningen.

Sida 7 av 13 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Möjliga ämneskombinationer 300 hp Svenska 120 hp/engelska 90 hp Svenska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp Samhällskunskap 120 hp/engelska 90 hp Samhällskunskap 120 hp/matematik 90 hp Engelska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp Matematik 120 hp/engelska 90 hp Termin 1 Termin 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation och villkor, 7,5 hp Läroplansteori och allmändidaktik, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk Ämnesstudier ämne 2, 30 hp hp Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk Termin 5 Termin 6 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp

Sida 8 av 13 Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Matematik, Engelska eller Svenska som andraspråk varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska Termin 9 Termin 10 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Matematik, Svenska, Samhällskunskap eller Engelska varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp

Sida 9 av 13 Möjliga ämneskombinationer 330 hp Samhällskunskap 120 hp/svenska 120 hp Termin 1 Termin 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation och villkor, 7,5 hp Läroplansteori och allmändidaktik, 7,5 hp Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska Ämnesstudier ämne 2, 30 hp hp Svenska Termin 5 Termin 6 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska Ämnesstudier ämne 2, 30 hp Svenska varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Termin 9 Termin 10 Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap Ämnesstudier ämne 1, 30 hp Samhällskunskap varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår

Sida 10 av 13 Termin 11 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp

Sida 11 av 13 Val inom programmet För student antagen till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan gäller obligatoriska studier enligt programtablå. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300/330 credits) För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng och omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

Sida 12 av 13 Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Ämneslärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Sida 13 av 13 Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands, För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Ämneslärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.

Examensbeskrivning Sida 1 av 2 MDH 2.1.4-383/11 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts in Secondary Education with a Specialisation in Teaching in the Upper-Secondary School Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26 och träder i kraft 2011-07-01. Examensbeskrivningen är reviderad 2011-mm-dd. Utbildningsnivå Ämneslärarexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Student som fullgjort kursfordringar om 300/330 högskolepoäng enligt utbildningsplanens programschema eller motsvarande uppfyller kraven för examen. Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 högskolepoäng/core Education Subjects, 60 credits I utbildningen ska studierna anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygsättning, och - utvärdering och utvecklingsarbete.

Sida 2 av 2 MDH 2.1.4-383/11 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier, 225 högskolepoäng eller, när så krävs, 255 högskolepoäng/subject and subject-based teaching and learning studies 225 credits, or when required, 255 credits Utbildningen ska omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 högskolepoäng eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng ska ingå. I utbildningen ska studierna omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier. Nedan förtecknas undervisningsämnen vid Mälardalens högskola. Eventuella krav utöver de nationella, anges vid respektive ämne. Engelska/English För undervisning i engelska ska studier om minst 7,5 högskolepoäng ingå förlagda till aktuellt språkområde eller motsvarande. Matematik/Mathematics Krav enligt de nationella reglerna. Samhällskunskap/ Social Science Studier i statsvetenskap omfattande 75 högskolepoäng samt 30 högskolepoäng sociologi och 15 högskolepoäng ekonomisk historia eller studier i samhällskunskap omfattande 120 högskolepoäng. Svenska/Swedish Studier i svenska språket och litteraturvetenskap omfattande 120 högskolepoäng. Svenska som andraspråk/swedish as a Second Language Krav enligt de nationella reglerna. Verksamhetsförlagd utbildning, 30 högskolepoäng/placement, 30 credits Verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng ska ingå, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Självständigt arbete (examensarbete), 30 högskolepoäng/independent project (degree project), 30 credits För ämneslärarexamen ska studenten fullgjort minst ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller minst två självständiga arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. I ett examensarbete präglat av ett vetenskapligt förhållningssätt, ska studenten visa att han/hon kan tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i läraryrket.

Utbildningsplan Sida 1 av 10 Programkod: GFM01 Inriktningskod: ESTE Drn: Förskollärarprogrammet med estetisk inriktning, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-XX-XX och gäller för utbildning som ges efter 2012-01-01. Förskollärarprogrammet vänder sig till studerande som vill arbeta inom förskolans verksamhet. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskolans mål samt kunna medverka till utvecklingen av verksamheten. Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå förskollärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för förskollärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.