Kils kommun kommun@kil.se efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i skolformerna förskoleklass och grundskola i Kils kommun
2 (10) Uppföljning av tillsyn i skolformern förskoleklass och grundskola i Kils kommun Uppföljningen bygger på en redovisning av vidtagna åtgärder som skolformerna förskoleklass och grundskola i Kils kommun inkom med den 29 februari 2016. Därefter har även gjort ett uppföljningsbesök den 4 maj 2016. Sammanfattning av kvarstående brister Enligt s bedömning är nedanstående brister ännu ej tillfullo åtgärdade konstaterar att skolformerna förskoleklass och grundskola i Kils kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: s ingripande Arbetsområde 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Huvudmannen planerar för genomförandet av i ande vid 2016-11-17 nde vid 2016-11-17 L lnde vid 2016-11-17 ande vid 2016-11-17
3(10) utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattning av avhjälpta brister Arbetsområde Typ av ingripande 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Brist avhjälpt s avslutar tillsynen avseende de brister som har avhjälpts. s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår. Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Kils kommun att vid vite av 200 000 kr senast den 17 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Om Kils kommun inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och
BeshAt 4(10) kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och gransknings rapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att skolformerna förskoleklass och grundskola i Kils kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls (4 kap. 3 och 5 skollagen). Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder Huvudmannen ska följa upp och dokumentera resultaten av utbildningen i relation till de nationella målen. Huvudmannen ska se till att resultaten analyseras och att utvecklingsåtgärder till följd av analysen beslutas samt att de beslutade åtgärderna dokumenteras.
5(10) Huvudmannen ska planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. Planeringen och genomförandet av åtgärderna ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Kils kommun brister i sitt systematiska kvalitetsarbete för grundskolanenligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, s. 303-304) anges att nationell likvärdighet i ett decentraliserat system förutsätter att staten fastställer nationella mål och systematiskt följer upp och granskar att målen nås och att ett systematiskt kvalitetsarbete utvecklas på lokal nivå. Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete måste därför bedrivas i varje skola och verksamhet och av varje huvudman. Utveckling och utvärdering av skolenhetens arbete med värdegrundsfrågorna är en självklar del i detta. Vidare anges i förarbetena att arbetet med att utveckla verksamheten är en process där en analys och värdering bl.a. av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar. Det är därför ytterst angeläget att kunskapen om eventuella brister i en verksamhet verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring. konstaterade i beslut den 1 juli 2015 att Kils kommuns arbete inom arbetsområdet Utveckling av utbildningen inte levde upp till författningarnas krav. I beslutet bedömde att Kils kommun inte följde upp och analyserade resultatet av utbildningen i grundskolan. Detta medförde att huvudmannen inte kunde planera för genomförandet av eventuella utvecklingsåtgärder knutna till de uppföljda resultaten och följaktligen inte heller genomföra åtgärder. Av detta följde att huvudmannen även saknade en dokumentation över en planering över vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska vidtas. Därför förelade Kils kommun att senast den 1 oktober 2015 komma in med en redovisning över de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa de påtalade bristerna.
Beskt 6 (10) Kils kommun kom in med en sådan redovisning till den 2 oktober 2015. Av den framkom dock att arbetet med att åtgärda bristerna inte hade startat. I ett uppföljningsbeslut den 17 november 2015 förelade därför Kils kommun på nytt att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Senast den 1 mars 2016 skulle Kils kommun redovisa till vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa bristerna. Kils kommun kom in med en sådan redovisning den 29 februari 2016. Vid genomgång av denna kunde dock inte utläsa att kommunen vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa bristerna. gjorde därför ett uppföljningsbesök i Kils kommun den 4 maj 2016. Vid detta tillfälle intervjuades förvaltningschefen och kommunens utbildningssamordnare samt politiker i Barn- och utbildningsnämnden. I dessa intervjuer framkommer att förvaltningschefen har fått i uppdrag att ta fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. Politikerna och förvaltningschefen berättar att arbetet ska inledas under sommaren 2016 med utvärderingsdagar för alla skolor i juni. Rektorerna ska därefter ansvara för att resultaten och analysen av resultaten förs in i ett kommungemensamt program. De berättar att den samlade dokumenterade analysen av grundskolans resultat och behov av utvecklingsåtgärder kommer att vara huvudmannen tillhanda innan kommunrevisionen i januari 2017. De berättar dock att politikerna i Barn- och utvecklingsnämnden även kommer få informationen innan dess. På frågor om grundskolans resultat för läsåret 2014/15 har följts upp och analyserats svarar förvaltningschefen att han och ansvariga politiker vid något tillfälle har tittat på de resultat som Skolverket redovisar för respektive grundskola i Kils kommun men att de inte har gjort någon analys av resultaten. Mot bakgrund av ovanstående konstaterar att Kils kommun fortfarande inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå för att utveckla utbildningen i kommunens grundskoleutbildning. Kils kommun har förvisso planerat för hur det kommande arbetet med att följa upp och analysera resultaten ska gå till men huvudmannen har fortfarande inte analyserat resultaten för läsåret 2014/15. Vidare har huvudmannen inte beslutat om nödvändiga åtgärder i grundskolan och således inte heller planerat för och genomfört sådana utvecklingsåtgärder. Motivering till val av verktyg Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de
7(10) åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 första stycket skollagen förenas med vite. Ett föreläggande ska, enligt 26 kap. 27 andra stycket skollagen, förenas med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Kils kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Kils kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. har, som framgår ovan, vid sin tillsyn kunnat konstatera att det saknas ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå för den utbildning som bedrivs vid kommunens grundskolor. Detta är allvarligt. Huvudmannen saknar ett system för struktur och ledning och för att upptäcka vilka behov av utvecklingsinsatser, och eventuella resurser, som skolan har för att kunna utveckla sin verksamhet och att öka den totala måluppfyllelsen. Kunskapen och kontrollen av om eventuella brister i utbildningen följs av åtgärder för förändring och förbättring saknas i Kils korrualun. Bristerna är inte tillfälliga. De har funnits sedan s ursprungliga beslut i den regelbundna tillsynen den 1 juli 2015. Vid s regelbundna tillsyn år 2010 (dnr 43-2010:4755) konstaterade också att Kils kommun inte följde upp och utvärderade sina verksamheter i tillräcklig utsträckning och att kommunen därför behövde vidta åtgärder för att åtgärda detta. Bristerna är allvarliga, har pågått länge och dessutom åter uppstått, vilket gör att det är av största vikt att omedelbar rättelse vidtas. förenar därför föreläggandet med vite. Avhjälpt brist i verksamheten Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personal mässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa
8(10) nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att skolformerna förskoleklass och grundskola i Kils kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Motivering I Kils kommuns redovisning av åtgärder och i intervju med förvaltningschefen framkommer att kommunen vidtagit åtgärder så att de elever som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål får det. bedömer att Kils kommun därmed vidtagit tillräckliga åtgärder för att bristen inom arbetsområdet Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna ska anses vara avhjälpt. avslutar härmed tillsynen avseende de brister som bedöms som avhjälpta.
9(10) På s vägnar Peter Ekborg Avdelningschef Daniel Talje Föredragande/Utredare Hur man överklagar, se bilaga 1 Bilagor Bilaga 1: Överklagandehänvisning
esh.jt 10(10) Bilaga 1: Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till,, Box 2320, 403 15 Göteborg. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.