Budgetunderlag

2018-05-08 Budgetunderlag 2019 2022 Barn- och utbildningsnämnden 2019 Beslutad av barn- och utbildningsnämnden

Innehållsförteckning 1 Kvalitetsanalys... 3 1.1 Ökat krav på likvärdighet 3 1.2 Resultatutveckling i fokus 4 1.3 Utmaningar för hållbar personalförsörjning 6 1.4 En lärmiljö för alla fysiska, pedagogiska och sociala aspekter 8 1.5 Arbetsmarknadsåtgärder 9 1.6 Utmaningar för att nå social hållbarhet 10 1.7 Ökat behov av kommunikationskompetens 11 1.8 Förändrad statlig styrning 11 1.9 Utmaningar för att nå en hållbar ekonomi 12 2 Verksamhetsutveckling... 15 3 Grunduppdrag... 16 3.1 Förskola 16 3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem 16 3.3 Gymnasieskola/gymnasiesärskola 17 3.4 Vuxenutbildning 17 4 Mål och indikatorer... 18 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential 18 4.2 Hållbar personalförsörjning 19 5 Följetal... 20 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg 20 5.2 Fritidshem 20 5.3 Grund- och grundsärskola 20 5.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola 21 5.5 Vuxenutbildning 22 6 Personal... 23 6.1 Analys av personalbehov 23 6.2 Personal - Antal anställda 23 6.3 Personal - Sjukfrånvaro 23 6.4 Personal - Personalrörlighet 24 6.5 Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid 24 7 Ekonomi... 25 7.1 Driftbudget 25 7.2 Kommentar driftbudget 25 7.3 Förteckning statsbidrag 27 7.4 Budgetreserv 28 7.5 Investeringsbudget 29 7.6 Taxor och avgifter 29 8 Referenser... 30 Bilagor Bilaga 1: Statsbidrag 2

1 Kvalitetsanalys Kvalitetsanalysen är i form av en omvärldsanalys. Den är gjord utifrån en kontinuerlig omvärldsbevakning. Från resultatet av omvärldsbevakningen har ett urval av nio omvärldsförändringar gjorts som antas kunna påverka verksamheten. Omvärldsförändringarna har bearbetats med hjälp av en effektoch osäkerhetsanalys. I analysen görs jämförelser med liknande kommuner och med riket. 1.1 Ökat krav på likvärdighet Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning, trots att det finns stora skillnader mellan och inom skolor (Skolverket 2016 a). Detta har uppmärksammats på nationell nivå och i våra egna analyser av resultat i Marks kommun. Skillnader mellan flickor och pojkars resultat har också uppmärksammats, där pojkar generellt presterar sämre skolresultat. För att vända utvecklingen, menar Skolverket, måste kommunala och enskilda huvudmän sätta in rätt resurser i form av stöd, skickliga lärare och rektorer där de bäst behövs. Kompetensförsörjningen är även den viktig för likvärdigheten. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var vid senaste mätningen 2017 79,3 procent i grundskolan. Motsvarande för riket är 83,0 procent. Skillnaden mellan enheterna i Marks kommun är stor (Siris, 2017). Staten gör flera olika satsningar med hjälp av statsbidrag och olika utbildningsinsatser för att stärka likvärdigheten i skolan och förskolan (se mer utförligt resonemang i omvärldsförändring 8). Från och med 1 augusti 2018 blir det tydligare skrivningar om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Även detta innebär ett ökat krav på likvärdighet. Dessutom har regeringen tagit fram en digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Målet för regeringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Ett av delmålen är att barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens (Skolverket 2016 d). Påverkan och anpassningar Barn- och utbildningsförvaltningens satsning på den digitala lärmiljön görs bland annat för att öka likvärdigheten i kommunens skolor och förskolor. Marks kommun inför ett digitalt verktyg till varje elev i grundskolans årskurs 4 9. Under 2017 delades 1 600 datorer ut på 6 skolor. För att fullfölja införandet krävs ytterligare 520 datorer. Detta är ett arbete som är i linje med de statliga förändringarna i de nationella styrdokumenten som nämns ovan. Implementeringen innebär inte bara att tillhandahålla datorer utan minst lika viktigt att undervisningen utnyttjar de pedagogiska vinster som finns med en ökad tillgång till digitala verktyg. Läroplansförändringarna innebär även att programmering införs i flera ämnen inom skolan. Detta kräver i många fall kompetensutveckling för lärare. Eftersom skolorna befinner sig olika långt i utvecklingsarbetet sker i dagsläget ingen förvaltningsövergripande satsning. Skolor arbetar exempelvis med skolverkets material som finns tillgängligt och flera enheter har använts sig av Navets kompetens. En utmaning är att ge elever med funktionshinder, både inom och utanför särskolan, en likvärdig utbildning. Preliminärt kommer 6 elever att skrivas in i särskolan under läsåret 2018 och det är en markant ökning från tidigare år. Strävan mot likvärdighet ställer högre krav på anpassning av undervisningen. Enligt skollagen ska skolan anpassa undervisningen efter elevens behov om eleven riskerar att inte nå kunskapskraven. Skolinspektionen genomförde 3

2016 en kvalitetsgranskning där brister framkom. Barn- och utbildningsförvaltningen har uppmärksammat stora skillnader i kunskaper och likvärdighet när det gäller extra anpassningar även i Marks kommuns skolor. Under läsåret 2018/19 genomför därför den centrala elevhälsan utbildningar med hjälp av material från den specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Målet är att samtliga skolor ska genomgå denna. Likvärdighet handlar bland annat om inkludering. Marks kommuns kommungemensamma mål I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential kräver en undervisning som är varierad för att möta skilda behov. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete med visionen En lärmiljö för alla en modern skola på vetenskaplig grund är fundamental för arbetet för ökad likvärdighet. För att effektivisera arbetet skapas under 2018 en ny utvecklingsorganisation med syfte att stötta skolor och förskolor i deras utvecklingsarbete. Konsekvenser Kostnaderna har successivt ökat i takt med att fler elever får digitala verktyg. Sedan år 2016 ligger dessa kostnader hos kommunens IT-enhet och redovisas inte under barn- och utbildningsnämnden. Vid övergången flyttades resurserna för IT-kostnader inkl. IT-samordnare över till IT-enheten. För att stödja skolorna i införande och användning av digitala verktyg har det varit nödvändigt att återskapa tjänsten som IT-samordnare på förvaltningen sedan årsskiftet 2017/2018. Den ökade inskrivningen av elever i särskolan till läsåret 2018/2019 kommer ge ekonomiska konsekvenser. Budgeten 2018 har utökats med 2,0 mnkr och eventuellt kommer behovet öka ytterligare inför år 2019. Den utvecklingsorganisation som startat under år 2018 finansieras med stöd av statsbidragen jämlik skola och likvärdig skola. 1.2 Resultatutveckling i fokus I internationella jämförelser, t.ex. i OECD:s kunskapsutvärdering PISA, har Sverige tidigare klarat sig sämre än genomsnittet (Skolverket, 2016b). Glädjande nog bröts den negativa trenden vid den senaste mätningen 2017. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet (Skolverket, 2017b). Även de satsningar som gjorts i Mark kommun har gett resultat. Nu ligger vi väl till i jämförelse med andra kommuner, se figur 1. Men det krävs fortsatt kraftfullt arbete för ökad måluppfyllelse. Inte minst för att öka likvärdigheten som tidigare nämnts. Vi har ökade skillnader mellan pojkar och flickors prestationer i skolan. Liksom i riket är det ytterst få gymnasieprogram som har en jämn fördelning av flickor och pojkar (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2017). 4

Figur 1: Genomsnittligt meritvärde åk 9 (17 ämnen) 2017 jämfört med liknande kommuner. Pilen visar vilken stapel som avser Marks kommun. Källa: Kolada 2018. Flera statliga satsningar syftar till att förbättra skolresultaten. Ett exempel är att obligatorisk lovskola har införts. Sedan 1 augusti 2017 är huvudmän skyldiga att under vissa förutsättningar erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan som riskerar att inte få godkända betyg. Antalet statsbidrag har generellt ökat de senaste åren. Av de över 40 statsbidrag som förvaltningen söker syftar flertalet till att förbättra resultaten. Se även omvärldsförändring 8: förändrad statlig styrning. Påverkan och anpassningar: Generellt har Marks kommuns resultat legat nära ett svenskt genomsnitt inom de flesta områden. I kommunen har vi sett samma utvecklingsbehov som för riket i stort. De satsningar som gjorts har på flera områden gett resultat. Såväl i Marks kommun som nationellt ser vi en ökning av elever på gymnasieskolans introduktionsprogram de senaste åren. Det finns ett stort behov av att öka kompetensen att möta elever med bristfälliga förkunskaper. Förskolan spelar en viktig roll för individens utveckling. Ofta upptäcks barn i behov av särskilt stöd redan i förskolan, vilket ger möjlighet till tidiga insatser. Förvaltningen har två specialpedagoger inriktade på förskolan. Fokus på förbättrade resultat är grundläggande för hela förvaltningens arbete. Utan att nettokostnaderna påverkas görs åtgärder kring samverkan mellan stadier och mellan grundskolan och gymnasieskolan. Även satsningar på förstelärare, läslyftet, specialpedagogik för lärande genomförs inom budgetram och med hjälp av statsbidrag. Statsbidrag har sökts för mindre barngrupper i förskolan. Den statliga lågstadiesatsningen innebär ökad bemanning vilket ökar förutsättningarna för en positiv resultatutveckling. De anpassningar vi har gjort har som ovan nämnts gett förbättrade resultat på flera områden. En utvecklings av det systematiska kvalitetsarbetet har genomförts på förvaltningsnivå. Detta har bland annat medfört en tydligare uppföljning och dialog kring skolors och förskolors kunskapsresultat. 5

En obligatorisk lovskola för årskurs 8 och 9 infördes från och med 1 augusti 2017 i enlighet med lagstiftningen. Redan läsåret 17/18 genomfördes lovskola i Marks kommun även för årskurs sju. Förvaltningen fokuserar på elevhälsans betydelse för resultatutvecklingen. Det finns ett ömsesidigt samband mellan elevers prestationer i skolan och deras psykiska hälsa. Psykisk ohälsa försämrar skolresultaten och skolan kan även i sig bidra till att skapa ohälsa. Provsituationer, prestationskrav och stress är riskfaktorer för ökad psykisk ohälsa, sambanden verkar dock variera mellan olika undergrupper av individer, och särskilt mellan flickor och pojkar (Folkhälsomyndigheten, 2016). Detta uppmärksammas i flera satsningar som förvaltningen genomför. Ett exempel är det projekt som Marks kommun tillsamman med Västra Götalandsregionen startar under mars månad 2018. Ett projekt som går ut på att tidigt upptäcka och erbjuda insatser för barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). En önskvärd anpassning vore att införa semestertjänster för att öka möjligheterna till samplanering, kollegialt lärande, pedagogiska diskussioner. Att sprida ut tjänstgöringstiden för lärare och öka möjligheten till samplanering med skolledning skulle ge kraft i kvalitetsarbetet och därmed öka måluppfyllelsen. En mer utspridd arbetstid skulle även minska stressen. Konsekvens En obligatorisk lovskola för årskurs 8 och 9 från och med 1 augusti 2018 innebär ökade kostnader då statsbidraget inte täcker kostnaderna fullt ut. Ökade kostnader kan också uppstå om eleverna inte lyckas slutföra sin utbildning på utsatt tid. En av förutsättningarna för att kunna genomföra ytterligare förbättringar i resultatutvecklingen och nå målet att vara en ledande skolkommun är en ökad grundbemanning av utbildad personal. 1.3 Utmaningar för hållbar personalförsörjning Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behövs totalt ca 150 000 medarbetare nyrekryteras till förskolan och skolan kommuner, landsting/regioner samt privata utförare fram till år 2023. Från och med 1 juli 2015 måste lärare ha behörighet och legitimation för att självständigt få sätta betyg och ansvara för undervisning. Det finns regler som möjliggör för rektorer och skolhuvudmän, att under vissa förutsättningar besluta om, att obehöriga lärare fortsatt kan få undervisa. För särskolan gäller beslutet från 1 juli 2018. Det finns dock ett förslag att skjuta på detta till juni 2021 (SOU, 2017). Påverkan och anpassningar En kompetensförsörjningsplan finns för att i samverkan med fackliga företrädare möta de utmaningar som gäller att rekrytera och behålla personal. Särskilt på små enheter är det svårt att hitta personal med rätt och tillräckligt bred kompetens. För att vara behörig att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan krävs som huvudregel, utöver förskollärar- eller lärarexamen, en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. I Marks kommun är två specialpedagoger under utbildning. Speciellt riktade insatser kan komma att behövas. En behovsinventering genomförs. Skolverket påpekar att rektorer behöver stöd att utveckla organisationen i skolorna, så att de får mer utrymme för att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Speciellt nya rektorer behöver detta stöd (Skolverket 2015). En plan för ledarskapsutveckling har tagits fram på förvaltningsnivå. 6

Svårigheten att rekrytera rektorer, pedagogisk personal och elevhälsopersonal är fortsatt stor. Den statliga satsningen på lärarlönelyftet är en åtgärd för att öka läraryrkets attraktivitet. En lönesatsning för rektorer och specialpedagoger genomfördes i lönerevisionen 2017. En särskild statlig lönesatsning, lärarlönelyftet, har genomförts. Lärarlönelyftet riktas till särskilt skickliga lärare och gav runt 48% av lärarna i Marks kommun en lönehöjning. Besluten om höjd lön fattas i respektive kommun. Skolhuvudmännen rekvirerar statsbidrag med ett genomsnitt om 2500 kr/månad/ lärare som sedan fördelas lokalt inom kommunen. Ett annat statsbidrag från Skolverket finansierar idag satsningen på karriärtjänster/förstelärare inom grundskolan och gymnasieskolan. Sjukfrånvaron har ökat med nästan 70 procent i Sverige sedan år 2010, samtidigt som utgifterna för sjukförsäkringen ökat med 11 miljarder mellan år 2010 och år 2014 (Regeringen 2016). När år 2017 summerades låg sjukfrånvaron på barn- och utbildningsförvaltningen i Marks kommun på 6,0 procent, en liten minskning jämfört med 2016. Tillsammans med företagshälsovården har friskfaktorer tagits fram som ett led i att arbeta främjande och förebyggande. Om kommunen ska leva upp till de strängare kraven på behörigheter i särskolan som gäller från i år måste en kompetensutveckling genomföras. Aviserade förändringar i kursplaner för grundskolan ställer krav på kompetensutveckling av befintlig personal. Programmering kommer att införas inom teknik- och matematikämnena. För enheterna innebär sjukfrånvaron att de lägger mer tid på akuta insatser som rehabiliteringsinsatser samt vikarieanskaffning för att täcka det behov som uppstår i verksamheten. Detta leder till sämre kontinuitet och att resurserna inte utnyttjas optimalt. Statsbidraget för karriärtjänster täcker den ökade lönekostnaden, ca 4,7 mnkr/år. Däremot täcker inte statsbidraget ökade kostnader för olika typer av stöd till förstelärare som kompetensutveckling och tid för att utföra ett utökat uppdrag. Förvaltningen har tilldelats 56 förstelärartjänster. Rekrytering i sig tar tid och resurser från verksamhet. Bristen på personal kan påverka resultaten. Det pedagogiska ledarskapet missgynnas av den bristande kontinuitet som uppstår i och med täta personalbyten. Ökade kostnader för löner måste hanteras på sikt, då löneökningar genom lärarlönelyftet är permanenta och ökar det totala löneutrymmet. En ny ledningsorganisation där biträdande rektorer och biträdande förskolechefer spelar en viktig roll har införts. Den nya organisationen har som mål att öka kontinuiteten, skapa karriärvägar och göra chefsrollen mer attraktiv. Det finns möjlighet för personal att söka bidrag för fortbildning genom fritidsstudiestöd och lärarlyft. Villkoren har dock försämrats. En satsning genomförs med hjälp av företagshälsovården för att stärka det preventiva hälsoarbetet. Bristen på utbildad personal kan få konsekvenser på måluppfyllelsen. På många enheter, särskilt de små, skapar kraven på legitimation behov av riktad kompetensutveckling och organisationsförändringar. Bristande kontinuitet och hög arbetsbelastning på närvarande personal påverkar barnens och eleverna utveckling negativt. Konsekvens Med nuvarande statsbidrag för karriärtjänster täcks de ökade kostnaderna för förstelärartjänsterna. Utan statsbidraget skulle satsningen kosta 4,7 mnkr per år. Om statsbidraget dras tillbaka helt eller delvis behöver nämnden fatta beslut om karriärtjänsterna ska behållas alternativt hur den ökade kostnaden ska hanteras. 7

Lönesatsningen Lärarlönelyftet skapar konsekvenser för lönesättningen generellt och kan försvåra rekryteringen av rektorer inom gruppen lärare med hög lön, men möjligen gynna rekryteringen av lärare på sikt. Satsningen har gjort att löneskillnaderna mellan lärare har ökat. Satsningen finansieras av statsbidrag med 9,9 mnkr för år 2018. Kostnaden vid den årliga lönerevisionen täcks inte av statsbidraget utan ger ökade kostnader med ca 0,3 mnkr/år. Löneökningen är permanent och kommer därmed påverka kommunens nettokostnader om statsbidraget upphör. Svårigheten att rekrytera och behålla personal kan kräva mer resurser för goda villkor för kompetensutveckling. 1.4 En lärmiljö för alla fysiska, pedagogiska och sociala aspekter I visionen en lärmiljö för alla är inkludering ett nyckelbegrepp. Forskning lyfter fram att den fysiska miljön anses sända tydliga budskap som talar om huruvida man är välkommen eller inte i en miljö och om man identifierar sig med platsen. Speciellt för yngre barn är en fysisk miljö som tillåter sinnligt och kroppsligt utforskande viktig (Björklid 2005). Det finns en debatt kring inkludering och inrättande av specialskolor. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom från juni 2017 bedömt att det inte strider mot skollagens bestämmelser att en kommun inrättar och driver så kallade resursskolor för elever i behov av särskilt stöd (SKL 2018). Byggande av nya bostadsområden kan även dessa ha stor betydelse för lokalbehoven. I den lokalutredning som genomförts av barn- och utbildningsförvaltningen lyfts exempelvis fram att det finns ansökan om planändring gällande Strömbacken. I ansökan ingår tomter för ca 20 villor och 60 lägenheter. Blir planerna verklighet behöver Strömbackens förskola vara kvar och dessutom utökas för ca 30 barn (Marks kommun 2017). I den allmänna samhällsdebatten har kränkningar uppmärksammats. Inte minst genom Metoo-rörelsen har sexuella trakasserier debatterats. En lärmiljö innefattar även sociala aspekter. Skolinspektionen har granskat sexoch samlevnadsundervisningen och funnit stora brister. Granskningen visar att endast ett fåtal av de besökta skolorna gör en tydlig koppling mellan sexoch samlevnad och skolans övergripande värdegrundsarbete (Skolinspektionen 2018). Påverkan och anpassningar Verksamhetens planering förändras årligen utifrån antalet barn och elever. En lokalutredning har genomförts. De förslag som presenteras i utredningen skulle ge stora förändringar i skolans och förskolans lokaler, främst i Skene och Kinna. Flera av kommunens byggnader för skola och förskola är i dåligt skick och inte fullt effektiva för sitt ändamål. Flera av skolorna och förskolorna är på fel plats utifrån behoven. En inkluderande fysisk lärmiljö som stödjer lärande kräver samverkan med andra förvaltningar och aktörer så att lokalerna utformas enligt verksamhetsidén och skolans uppdrag. I samtliga de byggprojekt som vi är inne i kan verksamheten påverka utformningen av lokalerna med utgångspunkt i vår vision. Även när det gäller den psykiska lärmiljön finns det utvecklingspotential. Barn- och utbildningsförvaltningen har på uppdrag av nämnden tagit fram en handlingsplan för trygghet och studiero. Insatserna är fokuserade på att främja trygghet och studiero och de viktiga förutsättningar som skolinspektionen lyfter fram i sin granskning (2016). 8

Barn- och utbildningsförvaltningen gjorde bedömningen 2012, när kommunens två resursskolor lades ned och ersattes av, att såväl statliga som kommunala styrdokument förespråkar inkluderande verksamhet. Att organisera det genom att skapa en särskild lösning för elever i behov av särskilt stöd, såsom resursskolor, strider mot dessa intentioner. Samma bedömning gjordes i utvärderingen av stödteamet som gjordes 2017. Slutsatsen var att stödteamet i sin nuvarande form och organisation väl svarar mot de behov som verksamheten har i att tillsammans med skolorna ge stöd till elever utifrån särskilt komplicerade undervisningssituationer på individ-, grupp- eller organisationsnivå. Integration av nyanlända både på arbetsmarknaden och i skolan är en utmaning och möjlighet som påverkar vår förvaltning. Som exempel på insatser kan nämnas studie- och yrkesvägledarnas projekt för metodutveckling inom ramen för SFI. Konsekvens Flera stora lokalförändringar planeras och utreds för kommande år. Dessa förändringar kommer innebära stor påverkan på hyreskostnaderna. För de lokalförändringar som är inplanerade för kommande år finns kostnaderna medräknade i barn- och utbildningsnämndens kostnader för året framåt. Fram tills byggnationerna är klara är inte hyresnivån fastställd, beräkningen får därför ses som ett första utkast för planperioden. En ramjustering motsvarande lokalkostnadsökningen behövs till nämndens anslag. När nya lokaler ska tas i bruk kommer det också innebära investeringar i möbler och utrustning som behöver tas med i beräkningen av lokalkostnaderna för kommande år. 1.5 Arbetsmarknadsåtgärder I arbetsförmedlingens senaste prognos hålls för troligt att konjunkturen fortsätter att vara het i Västra Götalands län under 2018 och väldigt många arbetsgivare planerar att anställa under året. Men det är svårare än någonsin för arbetsgivarna att hitta önskad kompetens. Trots arbetskraftsbristen bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen ökar i länet med 17 000 fler personer i jobb nästa år. Ökningen sker genom tillskott av utrikesfödda, vilket är den största arbetskraftsreserv som finns i länet. Arbetsförmedlingen menar att de arbetsmarknadspolitiska redskapen behöver förenklas och vässas, för att underlätta för alla arbetsgivare att ta ansvar och bidra till etablering av nyanlända och andra grupper. Påverkan och anpassningar I enlighet med det kommungemensamma målet: En god samverkan mellan skola och näringsliv arbetar förvaltningen för att utveckla samarbetet skola arbetsliv (SSA). Det handlar bland annat om att, i enlighet med läroplanerna, stärka det entreprenöriella lärandet på olika sätt. Studie- och yrkesvägledarna på Vuxenutbildningen har sökt finansiering både från Skolverket och EU:s Erasmus + program för att utveckla vägledningen inom ramen för SFI-undervisningen. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar i ESF-projektet En skola för alla där det övergripande målet är att fler unga klarar sin utbildning alternativt kommer i arbete. Kommuner från Boråsregionen Sjuhärad, Skaraborgs kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Samordningsförbundet Väst ingår. I projektet ingår bland annat en satsning på att utveckla det kommunala aktivitetsansvaret. 9

Kommunövergripande görs en satsning inom ramen för delegationen unga och nyanlända i arbete (DUA). Statsbidrag söks för åtgärder i syfte att fördjupa och bredda samarbetet med företag för att påskynda nyanländas etablering i arbetslivet. Konsekvens Statsbidrag finansierar de satsningar som görs. 1.6 Utmaningar för att nå social hållbarhet Enligt folkhälsomyndigheten ökar tonåringars psykiska ohälsa. Några tänkbara orsaker bakom utvecklingen är den ökade individualiseringen, de ökade trösklarna till arbetsmarknaden, den höga ungdomsarbetslösheten, familjens socioekonomiska villkor och den snabba teknikutvecklingen. Den ökade skolstressen och fallande skolprestationer har också lyfts fram som tänkbara orsaker (Folkhälsomyndigheten, 2016). Begreppen trygghet och studiero förekommer ofta i mediedebatten om skolan. Skolverket lyfter fram att elever ska ha en utbildning som präglas av trygghet och studiero. Lärare och elever ska arbeta förebyggande för att studiemiljön ska vara god. Påverkan och anpassningar Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utveckla elevhälsoarbetet med fokus på psykisk hälsa. En speciell satsning på att förbättra skolnärvaron görs. Satsningen beaktar genusperspektivet. Generellt arbetar förvaltningen med att prioritera det främjande arbetet. Anpassningar och särskilt stöd är även det ett utvecklingsområde. En utvärdering kommer att göras för att utvärdera tvålärarsystem på Lyckeskolan. Detta kan vara ett sätt att öka måluppfyllelsen och göra det möjligt att öka anpassningarna inom den ordinarie undervisningen. Statsbidrag söks varje år för att förstärka elevhälsan med personal. 2018 söktes drygt en miljon kronor. Under 2017 fördes ungdomsutvecklarna över till barn- och utbildningsförvaltningen från kultur- och fritidsförvaltningen. Detta förväntas medföra möjligheter till mer samordnade insatser. Som tidigare nämnts har en handlingsplan tagits fram för att öka trygghet och studiero. I planen har arbetet med att stärka värdegrundsarbete och motverka kränkningar och personlig integritet en viktig roll för att skapa social hållbarhet. Insatser görs även för att öka närvaron och minska skolavhoppen. Även för det hälsofrämjande arbetet vore semestertjänst en önskvärd anpassning, det skulle skapa större flexibilitet i organisationen och större möjlighet att möta barn och elever i behov av särskilt stöd. Psykisk ohälsa hos unga har stor betydelseför både på skolresultat och i ett större samhällsperspektiv en social utslagning. Sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa och därmed skolresultat har uppmärksammats. Mycket talar för ett sådant samband och flera skolor arbetar medvetet med att öka den fysiska aktiviteten både inom och utanför ämnet idrott och hälsa (Käll m.fl. 2014). Konsekvens Även andra förvaltningar såsom kultur- och fritids- och socialförvaltningen påverkas ekonomiskt av ungdomars ökade psykiska ohälsa. Svårigheter att rekrytera elevhälsopersonal såsom psykologer och kuratorer får negativa konsekvenser för elevhälsoarbetet och driver upp löneläget. 10

1.7 Ökat behov av kommunikationskompetens Var och en kan lätt ta reda på information och ställa krav på att få service utförd på ett individanpassat sätt. För att möta individualiserade behov krävs ökad flexibilitet. Kommunikation inom och utanför organisationen är en viktig förutsättning för ledarskapet och en effektiv styrning i ett kontinuerligt informationsflöde. SKL skriver: Digitaliseringen har blivit ett av de viktigaste verktygen för fortsatt utveckling och effektivisering av den offentliga sektorn. En förutsättning för att vinster ska kunna uppnås är att alla aktörer inom offentlig sektor också genomför sina satsningar på ett sätt som möjliggör samverkan i praktiken (SKL 2018). Påverkan och anpassningar Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en kommunikationsplan där prioriterade områden fastslagits. Det innebär en utmaning att kommunicera effektivt inom förvaltningen och till berörda medborgare. Digitaliseringen gör att medborgare och personal förväntar sig att kommunikationen ska använda moderna kanaler. Marks kommuns hemsida har förnyats och ett nytt intranät håller på att tas fram för att modernisera och förtydliga kommunikationen som sker via internet. En ny utvecklingsorganisation håller på att tas fram där behov av stöd ska fångas upp inom förvaltningen t.ex. inom kommunikation. Inom ramen för Skolverkets satsning samarbete för bästa skola kommer utbildningsinsatser göras för förvaltningsledningen som förväntas leda till förbättrad kommunikation på vetenskaplig grund. En ny ledningsorganisation med färre rektorer och förskolechefer som kan ha ett övergripande ansvar över vision, mål och utveckling ökar möjligheten till likvärdiga skolor och mer koncentrerad kommunikation och informationsspridning. Marks gymnasieskola gör intensiva marknadsföringsinsatser för att informera om programutbudet och andelen av kommunens ungdomar som söker skolan. Vuxenutbildning är idag ett certifierat lärcenter. Lärcentra utvecklades för att öka tillgängligheten till högre studier. På ett lärcentrum finns det exempelvis studielokaler, olika typer av teknisk utrustning, handledning, studievägledning och biblioteksresurser. Konsekvenser Som tidigare nämnts tillkommer kostnader för digitala verktyg inklusive kompetensutveckling. Kostnader för marknadsföring har sedan länge funnits på gymnasiet. Även på förvaltningsnivå finns kostnader i samband med rekryteringsarbetet. Samverkan för bästa skola finansieras av staten. Kostnader är beroende av på vilka satsningar som görs inom utvecklingsorganisationen. 1.8 Förändrad statlig styrning I dagsläget finns det 43 statsbidrag som berör barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Förvaltningen söker de flesta med viss variation varje år. 2017 söktes cirka 40 bidrag, vilket var alla bidrag som var möjliga för förvaltningen att söka. Intäkterna har ökat från 28 mnkr till 88 mnkr mellan åren 2015 till 2017. 11

En trend är att statsbidragen allt mer fördelas utifrån socioekonomiska faktorer. De mest utsatta enheterna och kommunerna får större andel. En annan typ av statlig styrning är lagstiftning, som exempel kan nämnas införandet av obligatorisk förskoleklass. Regeringen har tillsatt en tillitsdelegation. Delegationen har i uppdrag att verka för målet att uppnå en mer tillitsbaserad styrning (Tillitsdelegationen, 2018). Grundläggande bakom denna nya strömning är, enligt Louise Bringselius som är forskningsledare i tillitsdelegationen, idén att istället för att låta misstro vara utgångspunkten i relationer mellan människor och institutioner, behöver vi i högre grad utgå från att den andra parten både kan och vill prestera och kanske till och med presterar bättre utan detaljerade krav eller instruktioner (Bringselius, 2018). Påverkan och anpassningar Det finns stora skillnader i bidragen i utformning och omfattning och påverkar därför verksamheten på olika sätt. Bidragen innebär en statlig styrning som syftar till utveckling och prioritering och en mer omfattande administration på både förvaltnings- och enhetsnivå. Verksamheten är idag ekonomiskt beroende av statsbidragen. Det finns en viss osäkerhet hur förvaltningen påverkas om det blir mer av generella bidrag. Införandet av obligatorisk förskoleklass bedömer förvaltningen ha begränsad påverkan på verksamheten. Idag går så gott som alla barn i kommunen i förskoleklass. Den nya läroplanen för förskolan kommer att kräva viss implementering, men bedömningen idag är att vår verksamhet redan idag huvudsakligen arbetar i linje med den nya läroplanen. Den nya organisationen med ett delegerat ledarskap med färre rektorer och förskolechefer som i sin tur har biträdande chefer är en anpassning till en tillitsbaserad syn på ledarskap. Konsekvenser Statsbidragen innebär möjligheter till utveckling, utökning, förbättrad kvalitet/undvika försämringar, löneutveckling med mera. Samtidigt innebär det ekonomiska risker för barn- och utbildningsförvaltningen i form av - krav på återbetalning i efterhand om Skolverket anser att kommunen ej uppfyllt åtagandet - om villkoren för att få söka bidrag förändras och kommunen inte längre är berättigad till ett bidrag som man tidigare fått - statsbidrag som upphör och där kommunen har gjort förändringar och fortsatt har kostnader - statsbidrag som inte längre är riktade utan blir generella statsbidrag och därmed inte direkt tillfaller barn- och utbildningsnämnden 1.9 Utmaningar för att nå en hållbar ekonomi I nationella jämförelsetal ligger kostnaderna för förskolan nära genomsnittet jämfört med andra. Omsorgstiden per barn är förhållandevis hög samtidigt som vissa omkostnader är lägre än riksgenomsnittet. Förskolan har de två sista åren fått statsbidrag till vissa förskolor för att hålla nere antalet barn per barngrupp. Förskolorna behöver förhålla sig till åtagandet mot Skolverket för att inte gå miste om statsbidraget. 12

Figur 2: Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Källa: Kolada 2018. Grundskola I nationella jämförelsetal ligger kostnaderna för grundskolan cirka 10 procent lägre än genomsnittet. Grundskolan har exempelvis lägre kostnader för lokaler samtidigt som kostnaderna för skolmat är högre jämfört med riksgenomsnittet. Lärartätheten är cirka 4 procent lägre i Marks kommun jämfört med andra pendlingskommuner och även jämfört med riket. Grundskolan har de senaste åren haft svårigheter med att hålla verksamhetens kostnader inom tilldelad ram. Anpassningskrav finns på varje skola och över hälften av skolorna har inte klarat att hålla sin budget under de två senaste åren. Det är en stor utmaning att under år 2018 göra anpassningar för att vid ingången av kommande budgetperiod vara i balans. Figur 3: Kostnad grundskola åk 1-9 hemkommun, kr/elev. Källa: Kolada 2018. Gymnasieskolan En tredjedel av kostnaderna för gymnasieskolan är kostnader för utbildningar i andra gymnasieskolor. Denna kostnad beror helt på var eleverna väljer att studera och kan vara svår att ha en direkt påverkan på. Den ekonomiska utmaningen för gymnasieskolan är att hitta balansen mellan att vara en attraktiv skola och samtidigt ha en kostnadseffektiv utbildning. 13

Figur 4: Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev. Källa: Kolada 2018. Återkommande och för alla verksamheter är det en mycket stor utmaning att årligen anpassa verksamheterna efter det effektiviseringskrav som ligger i tilldelningen av budgetmedel. Utan förändringar i verksamheten ökar kostnaderna för löner och omkostnader årligen med en högre procentsats än en procent. Även kommunens egna interna tjänster för städ och kost ökar årligen med mer än en procent vilket ökar anpassningskravet på barn- och utbildningsförvaltningens grundverksamheter. Barn- och utbildningsnämnden har under det senaste året inte haft ett resultat i balans med budgeterade medel. Anpassningsåtgärder med färre personal per barn/elev pågår under år 2018. Inför kommande år krävs ytterligare åtgärder. Se avsnittet anpassningsåtgärder under kapitel 7.2. Under budgetperioden ses tillkommande kostnader för lokaler. Under åren 2014 2017 har antalet elever i grundskolan ökat. De ökande antalet elever har till viss del ställt krav på fler lokaler på vissa enheter, samtidigt som lokaleffektiviseringar har varit svåra att genomföra på andra enheter där behovet inte är lika stort och kostnadsbilden för lokaler kvarstår eller ökar. På flera enheter, framför allt i grundskolan men också förskolan, finns temporära lokallösningar i form av moduler. Lösningar som över tid är kostsamma och mindre ändamålsenliga än permanenta skol- och förskolelokaler. Under budgetperioden väntas flera större investeringsprojekt stå klara, något som kommer innebära ökade hyror och tillkommande kapitalkostnader. Under 2019 kommer om- och tillbyggnad av Strömskolan stå färdig. 14

2 Verksamhetsutveckling Rubriken verksamhetsutveckling beskriver behov samt prioriteringar med utgångspunkt från gjord kvalitetsanalys. För att nå visionen en lärmiljö för alla - en modern skola på vetenskaplig grund fokuserar förvaltningsledning på åtta övergripande strategier. Strategierna är förankrade i styrdokument och forskning. De utgår från den kontinuerliga kvalitets- och omvärldsanalysen. Varje strategi har tidsbestämda aktiviteter kopplade till sig, dessa detaljer redogörs inte för här. Ett aktivt ledarskap Ledarskapet ska vara värdebaserat, fokuserat och kontextberoende. Ledarskapet ska präglas av tydliga och höga förväntningar. Att skapa goda relationer är en viktig förutsättning för ledarskapet. En varierad undervisning och lärmiljö En förutsättning för att möta alla barn och elevers olika behov är flexibla lärmiljöer och variation i undervisningsformerna. Skolbibliotek och modern teknik ska underlätta elevers lärande i alla skolämnen. Ett elevhälsoarbete av god kvalitet Ett elevhälsoarbete av god kvalitet kräver engagemang från alla utifrån sin profession. Elevhälsoarbetet ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Ett strukturerat kollegialt lärande När personal tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar undervisningen leder det till ett bättre resultat. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Arbetslag som samarbetar och samplanerar En helhetssyn kring barn och elevers lärande kräver ett arbete där lärande planeras, följs upp och utvecklas gemensamt. Ett systematiskt kvalitetsarbete Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Inkluderande arbetssätt - Barn och elever som resurs Utbildningen ska möta elevers olikheter. Barn och elever är en viktig resurs för skolutveckling och i den konkreta undervisningen. Det handlar om delaktighet i beslut som berör dem och att undervisningen organiseras så att barn och elever kan bidra till varandras lärande. En åskådlig progression genom utbildningen Den ska finnas en röd tråd i utbildningen i Marks kommun. Att övergången mellan årskurser och skolformer fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Samverkan är viktig för att kunskaper ska befästas och nya stimulerande inlärningssituationer ska uppstå. 15

3 Grunduppdrag I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen. De förändringar som föreslås är språkliga justeringar. 3.1 Förskola Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1 5 år. ge barnen en god pedagogisk verksamhet, som stimulerar barnens utveckling och lärande, i enlighet med skollag och förskolans läroplan. Förslag till förändring Inga förslag på förändringar 3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder6 16 år, i enlighet med skollag och läroplan. bedriva skolan så att den ger eleverna kunskaper och färdigheter, samt främjar deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. bedriva fritidshemmen, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling. Förslag till förändring Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder 6 16 år, i enlighet med skollag och läroplan. bedriva skolan så att den ger eleverna kunskaper och färdigheter, samt främjar deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. bedriva fritidshem, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ger stöd i deras utveckling. 16

3.3 Gymnasieskola/gymnasiesärskola Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska erbjuda ungdomar gymnasial utbildning, som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier, i enlighet med skollag och läroplan. inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan. nämnden ska aktivt arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning. Förslag till förändring Barn- och utbildningsnämnden ska erbjuda ungdomar gymnasial utbildning, som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier, i enlighet med skollag och läroplan. inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan. arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning. 3.4 Vuxenutbildning Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva utbildning som ger vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens, enligt skollag och läroplan. bedriva utbildningen utifrån den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens. prioritera de som fått minst utbildning. Utbildningen ska syfta till att stärka den enskildes ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja personliga utveckling. Förslag till förändring Inga förslag på förändringar 17

4 Mål och indikatorer Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. Detta avsnitt innehåller verksamhetens mål. Målvärden för indikatorerna fastställs för planeringsperioden. 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Förändrade indikatorer De indikatorer som nämnden idag använder föreslås något förändrade, särskilt avseende vilka mål det mäts mot. Elevernas resultat är viktiga indikatorer på hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Målsättningen kan inte vara lägre än att alla lyckas. Men det innebär inte att det är troligt att det kommer att inträffa snart. Förvaltningen föreslår att de mål som indikatorn mäter mot ska vara ett värde som innebär att Mark hamnar bland de 10 procent bästa kommunerna. En förbättring bör också ses som en framgång. Målet som läggs i indikatorn blir då en lägre procentandel än de 100 procent som ofta används idag. Lämpligt är att lägga det värde som föreslås för 2019 för hela perioden så får den justeras i kommande budgetarbeten. Att visa både hur väl indikatorn uppfyllts och trenden blir tydligare än dagens redovisning. På några indikatorer förtydligas att det handlar om resultat exklusive nyinvandrade, de senaste fyra åren och elever med okänd bakgrund. Indikatorn som mäter hur många förskolor som har mer än 60 procent förskollärare är trubbig. Om en förskola saknar förskollärare så måste förskolechefen använda förskollärare från en annan enhet för att kunna uppfylla lagens krav. Det går inte heller att hitta ett jämförande material. Indikatorn för fritidshem saknar också ett jämförande material. Förvaltningen föreslår därför att två andra indikatorer används. Årsarbetare i förskolan respektive fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel. Enligt Kolada, som presenterar statistiken, ingår förskollärare, fritidspedagoger och lärare i gruppen med pedagogisk högskoleexamen. Andel elever med gymnasieexamen, Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram och Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ersätts av Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, lägeskommun, andel (%) (240 kommuner). Tre år känns rimligt att ha som indikator eftersom gymnasieprogram är tre-åriga. Indikatorn Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser ändras till Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel. Med denna ändring så kan Mark få jämförande resultat från andra kommuner vad gäller vuxenutbildning. Nya indikatorer Kostnad per betygspoäng samt andel lärare med lärarlegitimation föreslås som nya indikatorer. Indikatorer som visar på kostnadseffektivitet finns med flera olika mått. Kronor per betygspoäng är ett mått som bra indikerar vilken kvalitet verksamheten har. Andel lärare med legitimation har nämnden enbart haft som följetal, men måttet är en god indikator på kvalitet. Indikatorn Elever i åk 3 som deltagit i alla och klarat alla delprov i SV, SV2 och MA, andel hemkommun ersätter elever som nått kravnivån i alla ämnen, eftersom jämförelse då kan göras med andra kommuner. 18

Indikatorer Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Årsarbetare i fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen, andel Elever i åk 3 som deltagit i alla och klarat alla delprov i SV, SV2 och MA, andel hemkommun Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (kommunala skolor) andel Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.) (kommunala skolor) andel Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), 17 ämnen Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, lägeskommun, andel (%) (240 kommuner) Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%) Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Resultat Mark 2017 Mål 2019 Resultat de 10 % bästa kommunerna 51,6 % 58 % 58 77 % 98 % 98 % 33,5 % 62 % 62 86 % 63 % 81 % 81 92% 83 % 88 % 88 96 % 78,8 % 88 % 88 98 % 223,6 240 240 270 399 kr 369 kr 369 303 kr 69,5 % 81 % 81 91 % 55 % 62 % 62 86% 73,7 % (år 2016) 35 % 51 % 83 % 83 94 % 4.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) Utfall Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 2016 71% 67% >= 72% >= 73% >= 74% >= 75% >= 76% Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) Utfall Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 2016 96% 96% =100% =100% =100% =100% =100% 19

5 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Barnomsorg 0-5 år, antal barn total 1 696 1 673 1 679 1 641 Förskola - antal barn i egen regi 1 493 1 462 1 466 1 455 Förskola - antal barn i annans regi 178 184 186 168 Pedagogisk omsorg - antal barn i egen regi Pedagogisk omsorg - antal barn i annans regi Sålda platser - förskola och pedagogisk omsorg Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen regi Anställda. andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen Förskola - Barngrupp, antal barn per avdelning 10 10 10 10 15 17 17 8 11 10 11 15 51 726 50 871 51 009 51 120 52 52 52 52 5,1 5,2 5,0 5,0 10,4 10,7 10,7 10,0 17,4 17,3 17,3 17,2 5.2 Fritidshem Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Fritidshem antal barn totalt 1 729 1 805 1 864 1 876 Fritidshem - antal barn i annans regi 82 89 78 87 Fritidshem - antal barn i egen regi 1 647 1 716 1 786 1 789 Fritidshem - Sålda platser 15 16 19 21 Fritidshem - antal veckotimmar totalt i egen regi Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen Fritidshem - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning 29 370 30 465 31 861 32 609 56 54 54 40 18,4 18,9 18,9 19,2 52,4 50,3 50,3 49,6 5.3 Grund- och grundsärskola Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Grundsärskola - antal elever i egen regi 22 21 20 21 Grundskolan, antal elever i egen regi 3 824 3 864 3 996 4 056 Grund- och särskola, antal elever i annans regi 221 232 249 248 Sålda platser - grund- och grundsärskola 46 44 47 40 20

Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska program Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogram Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340 från 2015 tidigare 320) Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA 85,1 82,4 83,8 73,6 86,4 84,5 87,3 76,0 82,8 79,3 83,6 73,2 87,7 85,6 88,1 88,0 77,0 72,7 79,3 78,8 213,2 220,1 225,7 223,6 224,5 231,7 243,5 233,6 201,9 209,5 211,5 215,7 13,2 13,2 12,2 - Andel elever som läser moderna språk 79,4 76,5 73,6 73,4 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Trygghet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Trygghet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 5,09 75,9 75,1 69,5 8,5 8,5 7,9 7,6 8,8 8,4 7,8 7,6 8,2 7,6 6,4 5,6 - Lärartäthet - antal elever per lärare finns ännu ej publicerat 5.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi 453 455 466 498 870 880 949 919 Sålda platser 96 104 108 110 Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan följande höst Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen 2,0 1,3 1,3 2,5 64 65 70 68 21

Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkommun 72 77 82 74 13,8 13,5 13,8 14,0 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) 10,2 10,8 10,8 - Trygghet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne 8,0 8,0 8,4 7,5 6,4 6,4 56,2 72,7 67,8 77,3 - Lärartäthet, antal elever per lärare finns ännu ej publicerat. 5.5 Vuxenutbildning Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Vuxenutbildning - antal studerande i genomsnitt, samtliga skolformer, egen regi 420 444 426 456 Elever antal heltidsstuderande 199 224 216 - Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Alla kommuner - kursdeltagare, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs Alla kommuner - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs Mark - invånare 20-64 år, andel (%) som deltar i komvux Alla kommuner - invånare 20-64 år andel som deltar Mark - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux Alla kommuner - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux 53,7 80,4 72,5-61,7 60,4 62,1-42,4 82,9 71,0-70,3 71,4 71,3-2,7 2,9 2,8-3,7 3,7 3,8-3,2 3,6 3,5-5,6 5,4 5,3 - Statistik vad gäller vuxenutbildningen beräknas på kalenderår och brukar finnas tillgängligt i slutet av juni kommande år. Utfall för 2017 kommer därför att finnas med i delårsrapporten. Följetalen Alla kommuner finns med som jämförelse. 22