6 1/29 Plats och tid Gustav Vasa, Kommunhuset, kl. 17:00 18:40 Paragrafer 119-131 Beslutande Se deltagarlista på nästa sida Närvarande ersättare Övriga deltagande Utses att justera Se deltagarlista på nästa sida Se deltagarlista på nästa sida Margaretha Furustrand (L) med Sandrina Moretti (V) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunhuset 2018-11-09 Underskrifter Organ Sekreterare Ordförande Justerande... Ann-Katrine Bergfeld... Lennart Andersson (S)... Margaretha Furustrand (L) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat, justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande 2018-11-12 Datum för anslags nedtagande 2018-12-04 Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadskontoret Underskrift... Ann-Katrine Bergfeld
2/29 Deltagarlista Beslutande Magnus Stuart (M) Sten Diurlin (M) Stefan Hilmersson (M) Lennart Andersson (S), ordförande Peter Hellsten (S) Hugo Rundberg (C) Yvonne Knuutinen (opol) Margaretha Furustrand (L) Sandrina Moretti (V) Jan Kihlstenius (SD) Tjänstgörande ersättare Magnus Holmstedt (S) Notering Ersättare för Mauno Rahikainen (S) Ersättare Birgitta Fredin (M) Anncharlotte Nilsson (M) Niclas Samuelsson (STRP) Lennart Eriksson (SD) Övriga Marie Jonsson, samhällsbyggnadschef Mikael Rojek, chef strategienheten Klas Bayer, bygglovschef, 119-125 Erika Svensson, planarkitekt, 119-125 Lovisa Andersson, planarkitekt, 119-125 Ann-Katrine Bergfeld, sekreterare
3/29 SBN 119 Föredragningslista Beslut beslutar att 1. godkänna föredragningslistan. Inga frågor under Övrigt.
4/29 SBN 120 Dnr SBN/2016:667-221 XX, byggsanktionsavgift för underhåll av fönster på takkupor på kulturmärkt byggnad Beslut beslutar att 1. i enlighet med 11 kap 51 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, påföra bostadsrättsföreningen NN, i egenskap av fastighetsägare, att ansvara för en byggsanktionsavgift om 2845 kr för att ha bytt ut fönsterspröjs på den kulturmärkta byggnaden på fastigheten XX utan startbesked. Yrkanden Peter Hellsten (S) yrkar, med instämmande från Stefan Hilmersson (M) och Yvonne Knuutinen (opol), att föreslagen byggsanktionsavgift sätts ner till hälften, 2845 kronor, då föreslagen avgift inte står i proportion till överträdelsens storlek. Beslutsgång Ordföranden ställer liggande förslag och Peter Hellstens (S) m.fl. ändringsyrkande mot varandra och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt Peter Hellstens (S) m.fl. yrkande. Beskrivning av ärendet Den 25 oktober 2016 kom det in en anmälan om att bostadsrättsföreningen NN (nedan kallad föreningen ) hade vidtagit ett antal underhållsåtgärder utan erforderligt startbesked. Efter utredning av anmälda åtgärder har samhällsbyggnadskontoret kommit fram till att det går att konstatera att föreningen har bytt ut fönsterspröjs i 4 av byggnadens takkupor innan de fått startbesked. Föreningen har yrkat att det var en nödvändig åtgärd eftersom fönsterspröjsen var i dåligt skick och det fanns en risk att de skulle falla ned på förbipasserande. Föreningen har vidare invänt att byggsanktionsavgiften inte står i rimlig proportion till överträdelsens storlek då det enbart rör fyra fönsterspröjs. Föreningen har inte invänt någonting mot den uppskattade arean på totalt 0.1 kvm för de fyra fönsterspröjsen. Föreningen har sedan överträdelsen erhållit startbesked för åtgärden. Lagstiftning Enligt 6 kap. 5 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, är underhåll av en byggnad som kommunen har utmärkt med ett speciellt beaktansvärde anmälningspliktigt.
5/29 SBN 120 forts. Enligt 10 kap. 3 PBL får en åtgärd som kräver anmälan inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Enligt 11 kap. 51 PBL ska en byggsanktionsavgift tas ut om någon bryter mot bestämmelserna i 8-10 kap enligt med föreskrifter som meddelats med stöd av 16 kap. 12 PBL. Den här skyldigheten för kommunen att ta ut byggsanktionsavgift gäller oavsett om överträdelsen har skett i god tro eller inte enligt 11 kap 53 PBL. Byggsanktionsavgiften för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk i ett område som utgör en värdefull miljö ska enligt 9 kap 13 första stycket 7 p. PBF beräknas till 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnads area. Enligt 9 kap. 3a PBF ska avgiften bestämmas till hälften av det belopp som annars följer av detta kapitel om den avgiftsskyldige när åtgärden påbörjades hade fullgjort skyldigheten att anmäla åtgärden. Enligt 11 kap. 53 a PBL får en byggsanktionsavgift i ett enskilt fall sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts. Avgiften får sättas ned till hälften eller en fjärdedel. Enligt 11 kap. 57 PBL ska byggsanktionsavgiften tas ut av den som när överträdelsen begicks var fastighetsägare eller ägare till byggnadsverket, den som begick överträdelsen eller den som fått en fördel av överträdelsen. Motiv till beslut Det är ostridigt att anmälningspliktiga underhållsåtgärder, i form av byte av 4 stycken fönsterspröjs, har gjorts innan startbesked. Kommunen har därför som utgångspunkt en skyldighet att ta ut en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL. Föreningen har invänt att bytet av fönsterspröjs var en nödvändig åtgärd eftersom de var i dåligt skick och det fanns en risk att de skulle falla ned på förbipasserande. Föreningen anser därför att de ska vara befriade från byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 53 PBL. Samhällsbyggnadskontoret har frågat föreningen varför de inte tillfälligt tog ned fönsterspröjsen i väntan på startbesked eftersom de var löstagbara och inte hade någon bärande funktion. Föreningen har inte svarat på frågan och deras yrkande om avgiftsbefrielse enligt 11 kap. 53 PBL ska därför lämnas därhän. Byggsanktionsavgiften ska beräknas enligt 9 kap. 13 7 p. PBF. Eftersom föreningen inte har invänt mot den uppskattade arean för åtgärden ska den berörda arean anses vara 0,1 kvm och byggsanktionsavgiften beräknas därför till 11 379,55 kr. Föreningen hade vid bytet av fönsterspröjsen lämnat in en anmälan för åtgärden därför ska byggsanktionsavgiften sättas ned till hälften enligt
6/29 SBN 120 forts. 9 kap. 3a PBF, 5 690 kronor. En vidare nedsättning av avgiften enligt 11 kap. 53 a PBL är aktuell. Avgiften står i orimlig proportion till den överträdelse som begåtts. Avgiften ska därför sättas ned med ytterligare 25 %, till 2 845 kronor. Överklagande Den som vill överklaga s beslut skall skriva till Länsstyrelsen i Södermanlands län. Skrivelsen skickas till: Strängnäs kommun Samhällsbyggnadskontoret Byggenheten 645 80 Strängnäs Överklagandet skall ha inkommit till kommunen inom tre veckor från den dag då ni tog del av beslutet. Skrivelsen skall ange det beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Ni skall också ange varför beslutet är oriktigt och de bevis som ni vill åberopa till stöd för er talan. Uppföljning Samhällsbyggnadskontoret kommer följa upp att betalning sker. En faktura skickas separat. Beslutet skickas till NN
7/29 SBN 121 Dnr SBN/2018:726-221 XX, XX, rivningsföreläggande förenat med vite Beslut beslutar att 1. med stöd av 11 kap. 21 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, förelägga fastighetsägaren NN, i egenskap av fastighetsägare, att senast sex månader från det att detta beslut har vunnit laga kraft, ha rivit byggnaden enligt bifogad karta 2018-10-11. 2. rivningsföreläggandet, i enlighet med 11 kap. 37 PBL och 4 lag (1985:206) om viten, VL, förenas med ett löpande vite om 2 000 kr för varje påbörjad månad efter den månad som avses i punkt 1. 3. med stöd av 5 VL, förelägga fastighetsägaren NN att, om dennes rättsställning upphör, lämna Samhällsbyggnadskontoret uppgift om den nye ägarens eller innehavarens namn och adress. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Vid tillsynsbesök på grannfastigheten XX (SBN 2017:701) gjorde grannen kommunen uppmärksamma på förhållandena på fastigheten XX. Bland annat gjorde grannen kommunen uppmärksam på nu aktuell förfallen byggnad. Byggnaden har av samhällsbyggnadskontoret bedömts vara i sådant dåligt skick att dess tekniska egenskaper inte längre är uppfyllda. Lagstiftning Enligt 8 kap. 14 PBL ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. 8 kap. 4 PBL anger bland annat att byggnadsverket ska ha bärförmåga och säkerhet vid användning. I 11 kap. 21 PBL stadgas det att om ett byggnadsverk är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning och inte sätts i stånd inom skälig tid får byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom viss tid riva byggnadsverket. Enligt 11 kap. 37 PBL får ett föreläggande enligt 11 kap. 21 PBL förenas med vite. Ett vite kan vara löpande enligt 4 VL om det är skäligt med hänsyn till
8/29 SBN 121 forts. omständigheterna. Vitets belopp ska fastställas i enlighet med 3 VL. Enligt 5 VL får en kommun förelägga fastighetsägaren att, om hans rättsställning upphör, lämna myndigheten uppgift om den nye ägarens eller innehavarens namn och adress. Motiv till beslut Nämnden bedömer att byggnadens skick har försämrats så pass mycket att dess tekniska egenskaper har väsentligt försämrats. Vidare bedömer nämnden att byggnaden i fråga är så förfallen att det är orealistiskt, eller i vart fall inte ekonomiskt försvarbart, att underhålla byggnaden så att dess tekniska egenskaper bevaras. NN har via ombud gjort invändningen att byggnaden inte är förfallen, men varken NN eller sagda ombud har presenterat någon bevisning om att så är fallet. Därför kvarstår nämndens bedömning. Nämnden kan inte förelägga fastighetsägaren att sätta byggnaden i stånd genom renovering, eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart. Nämnden har istället att förelägga fastighetsägaren att riva byggnaden enligt 11 kap. 21 PBL (Didón m.fl., Plan- och bygglagen (2010:900), kommentar till 11 kap. 21 ). Nämnden bedömer att sex månader är skäligt rådrum för att efterkomma föreläggandet. Enligt en utredning av NN ekonomiska förhållanden så hade han ett kapitalunderskott på 24 168 kr vid deklarationen 2017 och underskott av verksamhet på 443 530 kr. Det framgår också av utredning att NN utöver aktuell fastighet har tillgångar, i form av fastigheter, på 1 782 000 kr. Dessa tillgångar är belagda med överlåtelse-, inteckning- och pantsättnings-förbehåll. Förbehållen uppstod i samband med att NN fick fastigheterna i gåva från NN. NN har tidigare ingett en fullmakt som säger att hon i egenskap av ombud har rätt att bland annat sälja fastigheterna i fråga, och att fullmakten har kommit till som en del av villkoren för gåvan. Det framgår därför klart att överlåtelseförbehållet inte är avsett att gälla när NN är ombud för NN. NN ska därför anses ha tillgångar på 1 782 000 kr i form av fastigheter (minus inteckningar). Han har därför god ekonomisk förmåga att efterleva föreläggandet trots det redovisade underskottet i skattedeklarationen år 2017. Nämnden får enligt 11 kap. 37 PBL förena ett förläggande med vite. Vitet kan bestå av ett löpande vite enligt 4 VL om det är skäligt. Fastighetsägarens ombud har i handläggningen av ärendet gjort klart att de inte avser att riva byggnaden
9/29 SBN 121 forts. utan kommer att försöka renovera byggnaden. Nämndens bedömning är att det sannolikt kommer att göra att tiden för föreläggandet överskrids. Eftersom det är angeläget att byggnaden rivs på grund av säkerhetsrisken är det olämpligt att då invänta ett nytt beslut om föreläggande förenat med vite. Därför anser nämnden att det är skäligt med ett löpande vite. Vitesbeloppets storlek ska enligt 3 VL bestämmas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Med tanken på ovan sagda och den ekonomiska utredningen av NN bedömer nämnden det som skäligt med ett löpande vite på 2 000 kr per månad. För att underlätta ärendeprocessen vid ett eventuellt ägarbyte anser nämnden att ett föreläggande enligt 5 VL är motiverat. Det finns inte anledning att förena föreläggandet med vite. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Beslutet innebär inte några kostnader eller besparingar för kommunen. Uppföljning Kontoret kommer efter nämndens beslut att följa upp huruvida föreläggandet efterföljs eller inte. Överklagande Den som vill överklaga s beslut skall skriva till Länsstyrelsen i Södermanlands län. Skrivelsen skickas till: Strängnäs kommun Samhällsbyggnadskontoret Byggenheten 645 80 Strängnäs Överklagandet skall ha inkommit till kommunen inom tre veckor från den dag då ni tog del av beslutet. Skrivelsen skall ange det beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Ni skall också ange varför beslutet är oriktigt och de bevis som ni vill åberopa till stöd för er talan. Beslutsunderlag Foton, reviderad handling Karta 2018-10-11 Sammanfattning av ekonomisk utredning 2018-10-19
10/29 SBN 121 forts. Beslutet skickas till NN NN (i egenskap av ombud för NN). Lantmäteriet
11/29 SBN 122 Dnr SBN/2018:748-108 XX, skadeståndsanspråk Beslut beslutar att 1. avslå framfört skadeståndsanspråk i skrivelse daterad 27 augusti 2018 från NN genom ombud. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet I egenskap av ägare till fastigheten XX har NN genom ombudet XX i skrivelse daterad den 27 augusti 2018 framfört ett skadeståndsanspråk på 500 000 kronor till Strängnäs kommun, samhällsbyggnadsnämnden. Som skadeståndsanspråket får förstås, görs det gällande att dåvarande plan- och byggnämndens i Strängnäs kommun beslut den 25 september 2012, som senare den 3 oktober 2013 upphävdes av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, innefattar fel eller försummelse vid myndighetsutövning som vållat NN skada som skulle kunna innebära en skadeståndsskyldighet för Strängnäs kommun enligt 3 kap 2 skadeståndslagen. Plan- och byggnämndens beslut den 25 september 2012, 144 (PBN/2011:364) innehöll ett föreläggande att NN i egenskap av ägare till fastigheten XX med stöd i plan- och bygglagen (PBL) 11 kap 37 och 46 vid vite om 15 000 kronor skulle städa fastigheten senast en månad efter att beslutet vunnit laga kraft och därefter, så länge åtgärden inte utförts, med 8 000 kronor varje påbörjad kalendermånad. Grund för föreläggandet var att fastighetsägare enligt 8 kap 15 plan- och bygglagen ska hålla fastigheten i vårdat skick. I protokollet anges i en uppräkning vad som skulle städas och åtgärdas. Beslutet överklagades av NN till Länsstyrelsen i Södermanlands län. Enligt länsstyrelsens bedömning kan ett föreläggande som grundas på 8 kap 15 PBL inte innefatta en skyldighet att ta bort fasta byggnader och större baracker som inte kan flyttas. Länsstyrelsen upplyser om att om uppräknade byggnader och liknande är förfallna får nämnden förelägga fastighetsägaren att i enlighet med 11 kap 21 PBL riva byggnaderna. Länsstyrelsen ändrade i beslut den 12 april 2013 det överklagade föreläggandet på så sätt att vissa uppräknade objekt inte skulle
12/29 SBN 122 forts. omfattas av föreläggandet, men att föreläggandet i övrigt skulle gälla. NN överklagade länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen (Nacka tingsrätt). Mark- och miljödomstolen beslutade i dom den 3 oktober 2013 att med ändring av länsstyrelsens beslut upphäva plan- och byggnämndens beslut från 25 september 2012 i sin helhet. Mark- och miljödomstolen konstaterar att 8 kap 15 PBL endast avser sådant område som är avsett för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål. Fastighetsägaren hade invänt att flera av de uppräknade objekten inte varit placerade på tomten. Eftersom det inte framgick av plan- och byggnämndens underlag var objekten varit placerade och mot bakgrund av att bestämmelsen i 8 kap 15 PBL endast avser åtgärder inom en tomt upphäver Mark- och miljödomstolen föreläggandet i denna del. När det gäller resterande del av föreläggande avseende vissa förfallna baracker bedömer Mark- och miljödomstolen att ett föreläggande som grundas på bestämmelsen i 8 kap 15 PBL inte kan avse en skyldighet att ta bort byggnader och upphäver därför föreläggandet även i denna del. Rättslig reglering I 3 kap 2 skadeståndslagen stadgas att en kommun kan bli skadeståndsskyldig för bland annat ren förmögenhetsskada om skadan vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning för vars fullgörande en kommun svarar. Enligt 1 kap 9 regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar, ska förvaltningsmyndigheter beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. I kommunallagens grundläggande kompetensbestämmelse i 2 kap 1 ligger ett principiellt förbud mot att ge understöd åt enskilda, eftersom det i regel inte kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas. Enligt 2 kap 2 kommunallagen ska kommuner behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat (likställighetsprincipen). Undantag från förbudet att ge understöd åt enskilda och likställighetsprincipen finns i viss speciallagstiftning t.ex. socialtjänstlagen och lagen om vissa kommunala befogenheter. Motiv till beslut Först ska sägas att alla fel som sker i samband med myndighetsutövning är inte skadeståndsgrundande. Det krävs att myndighetsutövningen är uppenbart felaktig. I förarbetena till skadeståndslagen står att en felaktig rättstillämpning endast i
13/29 SBN 122 forts. undantagsfall är så uppenbart oriktig att skadestånd ska utgå på grund av fel eller försummelse från myndighetens sida. Vid bedömningar är det endast uppenbart oriktiga bedömningar som ska betraktas som fel eller försummelse enligt flera domar från Högsta domstolen. En kommun bär inte något strikt skadeståndsansvar för ofullkomligheter i den kommunala verksamheten. Liksom övriga regler i skadeståndslagen innebär 3 kap 2 ett ansvar för styrkt vållande. Bedömningen av om en myndighet har varit oaktsam ska vara objektiv. Vid den bedömningen är det av stor vikt vad för slags regel, norm eller princip som har åsidosatts, vad dess normskydd omfattar och vilka risker felet eller försummelsen innebär. Det är inte tillräckligt att en myndighet eller en domstol har gjort en bedömning av en rätts- eller bevisfråga som kan ifrågasättas eller kan kritiseras för sitt ställningstagande i en fråga där det har funnits utrymme för olika bedömningar. Endast rena förbiseenden av en bestämmelse eller uppenbart oriktiga bedömningar anses utgöra fel eller försummelse i den mening som avses i 3 kap 2 skadeståndslagen. Vid myndighetsutövning föreligger som regel en rättighet att överklaga beslutet av den som är berörd av beslutet. Rättssäkerheten innebär då en trygghet för den enskilde att en högre instans kan ändra t.ex. en kommunal nämnds beslut om nämnden gjort en felaktig bedömning eller tolkning av lagen. Det innebär att en allmän domstol som regel inte utdömer skadestånd mot en kommun när t.ex. en högre instans förvaltningsrättsligt ändrar eller upphäver kommunens beslut. Fastighetsägaren har också i detta fall utnyttjat sin rätt att överklaga och genom domstolsprövning fått det överklagade föreläggandebeslutet upphävt. Inget framkommer i domstolsprövningen i nu aktuellt ärende att dåvarande planoch byggnämnden inte haft rätt att förelägga fastighetsägaren att vidtaga de flesta av åtgärderna men inte med grund i 8 kap 15 PBL. Det finns alltså formella brister och fel men inte i de avseenden som avses i 3 kap 2 skadeståndslagen. anser således att bara för att dåvarande plan- och byggnämnden inte ansetts haft rätt att förelägga fastighetsägaren med 8 kap 15 PBL som grund så är det inte fråga om fel eller försummelse vid myndighetsutövning som medför en skadeståndsskyldighet enligt 3 kap 2 skadeståndslagen för Strängnäs kommun. Att det har förekommit något som i och för sig kan vara skadeståndsgrundande är inte tillräckligt för att ersättning ska ges ut. Det krävs också att det inträffade har orsakat skada för den enskilde. Det är den som begär ersättning som ska styrka skadan och dess omfattning.
14/29 SBN 122 forts. Fastighetsägaren har inte vidtagit några åtgärder med anledning av det upphävda föreläggandet som inneburit ekonomiska kostnader för honom. Fastighetsägaren har heller inte i samband med framställande av skadeståndsanspråket redovisat vad den eventuella ekonomiska skadan består av eller dess omfattning. anser därför att även om dåvarande plan-och byggnämndens beslut skulle anses som skadeståndsgrundande så är det i vart fall inte styrkt att det uppkommit en ekonomisk skada eller omfattningen av den som har orsakssamband med det upphävda beslutet. I en sådan situation där en kommun inte bedöms ha någon skadeståndsskyldighet eller annat lagstöd för att betala ersättning till enskild eller på annat sätt gynna någon har kommunen heller inte någon juridisk möjlighet att göra det. En kommun har inte samma möjlighet som regeringen har att betala ersättning till enskild utan att det föreligger en skyldighet s.k. ex gratia-ersättning. Om en kommun skulle betala ut en ersättning utan att ha någon skyldighet eller lagstöd så torde detta strida mot regeringsformens objektivitetsprincip och även kommunallagens bestämmelser om förbud att ge understöd åt enskilda och om likställighetsprincipen. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 27 augusti 2018 med skadeståndsanspråk från fastighetsägaren. Plan- och byggnämndens beslut 2012-09-25, 144, PBN/2012:364. Länsstyrelsen beslut 2013-04-12, dnr 403-6275-2012. Mark- och miljödomstolens dom 2013-10-03, mål nr P 2854-13. Beslutet skickas till NN genom ombudet NN. Länsförsäkringar
15/29 SBN 123 Dnr SBN/2018:346-214 Sparbanken 5, Mariefred, ändring av detaljplan, beslut om antagande Beslut beslutar att 1. anta ändring av detaljplan för Sparbanken 5. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Syftet med planändringen är att ändra befintlig detaljplan för att möjliggöra bostäder i bottenvåningen av befintlig byggnad, som vetter mot Storgatan i Mariefred. Byggnadens exteriör förändras inte. Planområdet ligger i centrala Mariefred och avgränsas av Storgatan i norr och Munkhagsgatan i öster. Planområdet omfattar cirka 0,3 ha. Fastigheten Sparbanken 5 ägs av bolaget AB Silverkäppen, som även är beställare till ändringen av detaljplanen. Fastigheten omfattas av detaljplanen M-P14/6 Detaljplan för Sparbanken 5, Mariefred, Strängnäs kommun som vann laga kraft 2014-09-20. Detaljplanen har kvarstående genomförandetid till 2024-09-20. Den befintliga detaljplanen kommer att fortsätta gälla parallellt med ändringsplanen. Behov av planändringen har aktualiserats eftersom det inte gått att finna ny verksamhet till den tidigare banklokalen. Lokalen lämpar sig inte för annan typ av handel eftersom den saknar skyltfönster och annan exponeringsmöjlighet som krävs för modern handel. Samhällsbyggnadskontoret anser att den anpassningen som skulle krävas av fasaden för att möjliggöra handel enligt gällande detaljplan skulle innebära ett för stort ingrepp i kulturmiljön. Byggnaden är förlagd med rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser gällande utformningen av fasaden i underliggande detaljplan. Ändring av detaljplanen har handlagts med standard planförfarande enligt planoch bygglagen 2010:900. Ändring av detaljplanen har varit utsänd på samråd från 29 juni till 10 augusti 2018. Ändring av detaljplanen var därefter utsänd på granskning från 14
16/29 SBN 123 forts. september till 5 oktober 2018. Remissinstanser, kända sakägare och närboende har givits möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Inkomna synpunkter har sammanställts och koncentrerats i en samrådsredogörelse och ett granskningsutlåtande. Planhandlingar har efter samråds- och granskningsperiodens yttranden justerats. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Detaljplanen bekostas av beställaren enligt träffat planavtal. Nödvändiga utredningar bekostas av beställaren. Övriga konsekvenser Detaljplanen bedöms inte innebära några sociala konsekvenser då ändringen enbart möjliggör att bostäder kan inrättas i bottenvåningen på befintlig byggnad, se planbeskrivningen. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Plankarta med bestämmelser, antagandehandling, 2018-10-19. Tillägg till plan- och genomförandebeskrivning, antagandehandling, 2018-10-19. Granskningsutlåtande, antagandehandling, 2018-10-19. Samrådsredogörelse, antagandehandling, 2018-08-22. Beslutet skickas till -
17/29 SBN 124 Dnr SBN/2018:678-032 Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge, svar på remiss Beslut beslutar att 1. godkänna samhällsbyggnadskontorets förslag till svar på remiss enligt förslag, 2018-10-19. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Bakgrund Naturvårdsverket fick i mars 2017 i uppdrag av regeringen att se över LIS-reglerna i syfte att föreslå författningsändringar och eventuella andra åtgärder för att ytterligare främja landsbygdsutveckling i områden med god tillgång till stränder utan att de värden som strandskyddet långsiktigt syftar till att skydda äventyras. Fokus skulle ligga på att utveckla möjligheterna att bygga permanentbostäder. Regeringen vill nu ha in synpunkter på förslagen i Naturvårdsverkets skrivelse; Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge. I uppdraget ingick frågan om att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder. Regeringen konstaterar att Naturvårdsverkets skrivelse är begränsad i denna del och man avser därför utreda frågan ytterligare. Inom ramen för denna remittering ges därför möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder (t.ex. författningsändringar) när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras. Inom ramen för denna remittering har Strängnäs kommun erbjudits möjligheten att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras. Svar skall vara Miljö- och energidepartementet till handa senast 16 november.
18/29 SBN 124 forts. Arbetsgång Remissen har handlagts av kommunekolog och översiktsplanerare i samråd med chef och utredare på strategienheten. Sammanfattning Kommunen ställer sig positiv till att man ser över möjligheterna till ändring i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge för att främja landsbygdsutveckling i strandnära läge. Man anser dock att det finns möjlighet till ytterligare författningsändringar och förtydliganden utöver de som föreslås av Naturvårdsverket för att främja åtgärder som bidrar till landsbygdsutveckling. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Förslaget medför i dagsläget inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser En förenkling och ett förtydligande av den lagstiftning som omfattar Landsbygdsutveckling i Strandnära läge skulle underlätta i det kommunala arbetet med LIS-områden. Uppföljning Strategienheten bevakar frågan och informerar nämnden när så krävs. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge, 2018-10-22 Förslag, Yttrande gällande remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge, 2018-10-19 Remissmissiv, remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge, 2018-08-08 Skrivelse, Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge, 2017-08-28 Beslutet skickas till Miljö- och energidepartementet (OBS! Både i word och PDF-format) m.remissvar@regeringskansliet.se Kopia till m.naturmiljoenheten@regeringskansliet.se Diarienummer M207/02054/Nm samt Strängnäs kommun anges i ämnesraden.
19/29 SBN 125 Dnr SBN/2017:626-003 Rapport gällande samhällsbyggnadsnämndens arbete med barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser Beslut beslutar att 1. godkänna rapporten. Yrkanden Yvonne Knuutinen (opol) yrkar bifall till liggande förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Den 29 maj 2017 beslutade fullmäktige att anta riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser. Riktlinjerna är ett led i kommunens arbete med att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Fullmäktige beslutade även att nämnderna senast den 31 december 2018 ska rapportera till fullmäktige om arbetet med barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser. Rapporten utgår från de beslut som fattats i nämnden från och med den 1 augusti 2017 till och med 31 augusti 2018. Nu har en rapport för samhällsbyggnadsnämndens arbete tagits fram och ska därför godkännas av nämnden innan den tillsammans med övriga nämnders rapporter redovisas för fullmäktige. Rapporten sammanställer arbetet med barns rättigheter utifrån den politiska nivån samt för åtgärder på tjänstemannanivå. Utöver åtgärder kopplade till redan fattade beslut redogörs för de åtgärder som genomförts inför kommande beslut i nämnden samt inplanerade aktiviteter för att lyfta barnets rättigheter. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Uppföljning av rapporten sker i kommunfullmäktige där samtliga rapporter sammanställs och redovisas.
20/29 SBN 125 forts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2018-10-16 Styrdokument, Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser, 2017-03-27 Protokollsutdrag, kommunfullmäktige 119, Riktlinjer om barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor, 2017-05-29 Rapport gällande samhällsbyggnadsnämndens arbete med barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser, 2018-10-16 Beslutet skickas till Kommunens barnombudsman.
21/29 SBN 126 Dnr SBN/2018:767-106 Fyra Mälarstäder handlingsplan för klimat och konsumtion 2018-2022 Beslut föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. anta Fyra Mälarstäders handlingsplan för klimat och konsumtion 2018-2022. Yrkanden Yvonne Knuutinen (opol) yrkar bifall till liggande förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Sammanfattning av handlingsplanen Förslag till handlingsplan för att minska konsumtionens klimatpåverkan är en 5- årsplan (2018-2022) och den innehåller en övergripande strategi, 4 mål och tillhörande aktiviteter som ska bidra till att nå målen. Övergripande strategi Fyra Mälarstäder ska öka miljömedvetenheten och arbetet med klimat-, energi- och hållbarhetsfrågor kring konsumtion av varor och tjänster för invånare, verksamhetsutövare och den egna organisationen. Mål 1 Öka förutsättningarna för återbrukade varor samt verka för ökad resurshushållning. Mål 2 Höja medvetenheten hos organisationerna, företagen och medborgarna om återbruk, återvinning, design av produkter och delande av produkter (så kallad delningsekonomi.) Mål 3 Minska mängden nyproducerad fossilbaserad plast i samhället. Mål 4 Upphandling ska användas som ett verktyg för att styra mot en mer hållbar (offentlig) konsumtion. - Höja nivån med avseende på miljö-, klimat och energikrav i upphandlingar. - Ökad användandet av livscykelanalyser vid upphandling.
22/29 SBN 126 forts. Bakgrund Inom ramen för ett av de 8 långsiktiga utvecklingsområdena inom 4 Mälarstäder Vi verkar aktivt för att minska klimatpåverkan och för att effektivisera energianvändningen har klimatgruppen genomfört en workshop med politiker och tjänstemän på 4 Mälarstäders gemensamma kommunstyrelsemöte på Gripsholms slott den 5 september 2016. Det blev då tydligt att konsumtionens klimatpåverkan var den klimatfråga som kommunerna hade arbetat minst med. Klimatgruppen har därefter arbetat fram ett förslag på handlingsplan för att minska konsumtionens klimatpåverkan. Syftet med handlingsplanen är att gemensamt inom 4 Mälarstäder hitta de samverkansområden som bidrar positivt till kommunernas arbete med klimat och energifrågor. Den ska förbättra möjligheterna att mobilisera krafter för en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan inom främst konsumtion. Aktiviteterna (bilaga 1 i handlingsplanen) och den föreslagna tidplanen kommer att revideras minst en gång per år, på tjänstemannanivå, för att vara aktuell med vad som händer inom området. Förslaget presenterades på träffen för 4M:s KS-presidier den 10 januari 2018 och synpunkter som framfördes där har tagits omhand enligt följande: Det är viktigt att vi påverkar upphandlingskraven inom vår egen organisation. Det konstaterades också att upphandlingsfrågorna inte är helt enkel. Några ytterligare tillägg i handlingsplanen behöver inte göras utan sker genom samarbete med Upphandlingsgruppen. Till exempel arbeta fram miljö och klimatkrav för vissa utvalda produktgrupper. Vikten av att kunna visualisera effekterna för miljön för olika åtgärder. Hur kan vi mäta dessa effekter? Vi lägger in en icke-målrelaterad aktivitet där vi tittar just på hur vi kan följa upp och utvärdera våra aktiviteter på ett visuellt sätt. Hur ska vi mäta, vad ska vi mäta och vad finns redan att tillgå. Finns någon koppling till tillväxtperspektivet? Hur kan vi få en klimatpositiv tillväxt. En skrivning har författats som lagts in under avsnittet "Omvärldsanalys och utmaningar".
23/29 SBN 126 forts. Kopplingar till övergripande strategier och mål inom hållbarhetsområdet Förutom kopplingen till kommunens miljöstrategi (fokusområde energi och klimat) finns tydligast kopplingar till följande mål i Agenda 2030; 7. Hållbar energi för alla, 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 12. Hållbar konsumtion och produktion, 13. Bekämpa klimatförändringen. Dessa mål med en tydlig koppling till klimatfrågan beskrivs närmre i bilaga 2 till handlingsplanen. Utöver dessa mål kan vissa av de planerade aktiviteterna i bilaga 1 till handlingsplanen positivt bidra till fler av målen i Agenda 2030, även utifrån den sociala och ekonomiska dimensionen. Genom att ha ett helhetsperspektiv på hållbarhetsfrågorna kan samma åtgärder bidra att nå större framgång i Agenda 2030-målen. Arbetet kan antas bidra till att stärka den ekonomiska hållbarheten genom att stimulera utveckling av långsiktigt hållbara affärsmodeller baserade på cirkulära och förnybara materialflöden. Det verkar finnas en viss koppling mellan ökad psykisk ohälsa och ökad konsumtion och här kan åtgärder för att komma tillrätta med två problem undersökas parallellt. Till exempel skulle aktiviteten Lyfta exempelvis kultur som ett alternativ till konsumtion av varor (Samarbete med kultur/fritid). även kunna bidra till en bättre hälsa (mål 3 i Agenda 2030) då kulturupplevelser i vissa fall har visat sig kunna öka välbefinnandet och den upplevda hälsan på ett mer långvarigt sätt än vid överkonsumtion av varor. Denna aktivitet kan även bidra till minskad ojämlikhet (mål 10 i Agenda 2030) (utifrån ett socioekonomiskt, tillgänglighets och barnperspektiv) då stora delar av det kulturella utbudet erbjuds via offentlig verksamhet. Handlingsplanens status i övriga Fyra Mälarstäder Kommunstyrelsen i Västerås antog handlingsplanen 2018-04-11 Kommunstyrelsen i Eskilstuna antog handlingsplanen 2018-05- 29 Kommunstyrelsen i Enköping antog handlingsplanen 2018-08-28 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Aktiviteter till följd av handlingsplanen sker inom ramen för ordinarie verksamhet. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser Uppföljning Uppföljning av aktiviteterna sker inom ordinarie verksamhetsuppföljning (LIS).
24/29 SBN 126 forts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2018-10-19 4 Mälarstäder Handlingsplan klimat och konsumtion 2018-2022 inkl. fyra bilagor Minnesanteckningar från 4 Mälarstäders KS-presidiemöte 2018-01-10 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Slutligt beslut från Kommunstyrelsen skickas till Enköpings kommun för kännedom Eskilstuna kommun för kännedom Västerås stad för kännedom
25/29 SBN 127 Dnr SBN/2018:66-002 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning Beslut beslutar att 1. anta delegationsordning enligt förslag daterat 2018-10-08. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet På grund av att en ny kommunallag (2017:725) och en ny förvaltningslag (2017:900) trätt i kraft den 1 januari 2018, respektive 1 juli 2018 är samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning i behov av revidering. Justeringar har gjorts vad gäller hänvisningar till bestämmelser i de nya lagarna samt förtydliganden avseende vissa delegater. Det har även lagts till ett nytt avsnitt som rör beslut enligt förvaltningslagen. Nämnden bestämmer vilka delegationsbeslut som ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap. KL. Beslut som överklagas med förvaltningsbesvär behöver alltså inte protokollföras särskilt om de inte anmäls. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade den 14 september 2018 nytt underlag för en byggnadsnämnds delegationsordning. Med anledning av detta föreslås vissa ändringar i samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning, vilka följer SKL:s förslag. Det har även lagts till en ny punkt, 31.1, gällande beslut om fastställande av faroanalys samt undersökningsprogram med anledning av ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning s delegationsordning är ett levande dokument som hela tiden bevakas av förvaltningen och revideringar av dokumentet görs vid behov.
26/29 SBN 127 forts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2018-10-08 Förslag, Delegationsordning för i Strängnäs kommun, 2018-10-08 Beslutet skickas till -
27/29 SBN 128 Dnr SBN/2018:907-003 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. revidera samhällsbyggnadsnämndens reglemente enligt förslag daterat 2018-10-22. Yrkanden Magnus Stuart (M) yrkar bifall till liggande förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beskrivning av ärendet Av majoritetsförklaringen för Strängnäs kommun samt dess förtydligande framgår den tänkta politiska organisationen för mandatperioden 2019-2022. Bland annat sägs att samhällsbyggnadsnämnden ska byta namn till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, att nämnden ska biträda kommunstyrelsen i näringslivsfrågor, inklusive besöksnäring, destinationsutveckling och åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen samt att nämnden ska ta över ansvaret för kulturmiljövården från kultur- och fritidsnämnden. Kulturmiljövård är det begrepp som idag används för åtgärder och verksamheter som syftar till att skydda, vårda och informera om vårt gemensamma kulturarv. Det finns olika typer av kulturarv. I översiktsplanen behandlas den typ som brukar kallas det fysiska kulturarvet och som på olika sätt kan upplevas exempelvis i form av fornlämningar, bebyggelse och kulturlandskap. Idag är det främst samhällsbyggnadskontoret som arbetar med kulturmiljövård, vilket är anledningen till att det föreslås att ansvaret flyttas mellan nämnderna. Kultur- och fritidsnämnden har inte någon budget för kulturmiljövården, och har heller inte arbetat med detta. Kultur- och fritidsnämnden har fortsatt ansvar för byggnaderna Grassagården och Kvarnen. Den föreslagna revideringen innebär att de förändringar som nämnts ovan genomförs. Den politiska organisationen för mandatperioden 2019-2022 kommer behandlas av kommunfullmäktige den 26 november 2018, men för att reglementet ska kunna
28/29 SBN 128 gälla från och med 1 januari 2019 behöver revideringen beredas av nämnden innan slutligt beslut om den politiska organisationen fattats av kommunfullmäktige. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen, eftersom kulturoch fritidsnämnden i dagsläget inte har någon budget för kulturmiljövården. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2018-10-22 Förslag, Reglemente för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Strängnäs kommun, 2018-10-22 Majoritetsförklaring Strängnäs Kommun Mandatperioden 2018-2022 Förtydligande till majoritetsförklaring Strängnäs kommun Beslutet skickas till Kommunfullmäktige
29/29 SBN 129 Delegationsbeslut Rapporteras delegationsbeslut för perioden 2018-09-01 2018-09-30. SBN 130 Ärendebalanslista Ärendebalanslista 2018-10-11 redovisas. SBN 131 Anmälningsärenden 1. KF 148, 2018-09-24, Styrmodell för Strängnäs kommunkoncern 2. KF 149, 2018-09-24, Vattenplan 2017, antagande 3. KS 200, 2018-10-03, Sörmlands läns samlade regionala ANDT- strategi med åtgärdsprogram 2018-2021 4. Beslut 2018-09-18, länsstyrelsen, överklagande av samhällsbyggnadsnämndens beslut om bygglov för tryckstegringsstation Strängnäs-Lundby 2:1 5. Beslut 2018-09-20, länsstyrelsen, överklagande av samhällsbyggnadsnämndens beslut om avslag på ansökan om bygglov, Blå Bandet 14 6. Planprioritering