Löften i elfte timmen Granskning av partiernas miljöambitioner inför EU-valet 2019 Rapport
Redaktör: Annelie Andersson Layout: Espmark & Espmark Omslagsfoto: Kjell-åke Fredriksson ISBN 978-91-558-0205-9 Naturskyddsföreningen maj 2019 2
Innehåll 1 2 3 4 Förord Så mycket lovar partierna för miljön EU och miljöpolitiken Partiernas miljöpolitiska prioriteringar Partiernas löften i 18 viktiga miljöfrågor 5 6 12 17 25
4
Förord Valet till EU-parlamentet den 26 maj är ett viktigt val för miljön. För att undvika de katastrofala konsekvenser som följer av en global uppvärmning på över 1,5 grader måste de globala utsläppen av växthusgaser halveras inom bara tio år. Samtidigt pågår en förödande massutrotning av arter. Vår förmåga att hantera dessa utmaningar är helt avgörande för hela den mänskliga civilisationens förutsättningar till ett gott och tryggt liv. För att kunna vända den allvarliga utvecklingen krävs en ambitiös miljöpolitik. Här spelar EU en nyckelroll. EU beslutar om allt ifrån regler för utsläpp från bilar till skydd av värdefull natur och användning av farliga kemikalier. EU-parlamentet har tillsammans med ministerrådet makten att tycka till och besluta om de lagförslag som kommer från kommissionen, och kan också själva uppmana kommissionen att ta upp specifika frågor. Naturskyddsföreningen har de senaste 30 åren inför val till riksdagen, och under de senaste 15 åren även till EU-parlamentet, granskat partiernas insatser och ambitionsnivå på miljöområdet. I den här rapporten redovisar vi hur de svenska partierna ställer sig till 18 förslag som Naturskyddsföreningen anser borde vara prioriterade för EU de närmaste åren. I en undersökning från EU-parlamentet 2018 om EU-medborgarnas syn och förväntningar på EU svarade 85 procent av svenskarna att de förväntar sig mer av EU på miljöområdet. Samtidigt reser sig unga runtom i Europa och världen med krav på en kraftfull klimatpolitik. Vi väljare bestämmer vilka 20 personer som ska representera Sverige i EU-parlamentet under mandatperioden 2019-2024. Det är upp till oss att se till att vi får parlamentariker på plats i Bryssel som är beredda att kämpa för högre klimatmål och en tuffare miljöpolitik. Vi hoppas att våra granskningar kan hjälpa de väljare som vill lägga en röst för miljön. Johanna Sandahl ordförande, Naturskyddsföreningen 5
I det här kapitlet sammanfattar vi rapportens resultat och redogör för hur granskningen har gjorts. Så mycket lovar partierna för miljön 61
Inför valet till EU-parlamentet 2019 har Naturskyddsföreningen gjort två granskningar. Den första rapporten, Blåslampor och bromsklossar, granskar svenska EUparlamentarikers miljöinsatser 2014-2019. Den visar på stora skillnader mellan de olika parlamentarikerna i hur de har agerat i viktiga miljöpolitiska frågor. I den här rapporten blickar vi framåt. Vi har låtit partierna ta ställning till 18 miljöpolitiska förslag som Naturskyddsföreningen ser som angelägna för en skarpare miljöpolitik inom EU under kommande mandatperiod. Resultatet visar att många partier har höga miljöambitioner. Tre av nio partier Feministiskt initiativ, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar ja på samtliga 18 förslag. Libe ralerna och Social demokraterna hamnar tätt efter då de svarar ja på 17 förslag. Moderaterna ställer sig bakom 14 förslag, Centerpartiet 12 förslag och Krist demokraterna 11 förslag. Avståndet är sedan långt till Sverigedemokraterna som endast ställer sig bakom fyra av 18 förslag. I vissa fall ger partiernas löften en helt annan bild än den som framkom i Naturskyddsföreningens utvärdering av den gångna mandatperioden. Flera partier som där fick ett lågt miljöbetyg lovar nu mycket mer framåt. Vi har höga förväntningar på att de lever upp till sina löften. En närmare granskning av partiernas svar visar också att det finns skillnader i hur helhjärtat partierna stödjer de förslag som de har ställt sig bakom. I några fall ställer sig partier bakom förslag som de vill kunna göra undantag från, eller på andra sätt försvaga. Detta gäller inte minst Moderaterna, som exempelvis vill ha undantag från förbud av bottentrålning och ålfiske, och för utfasning av klimatskadliga subventioner om produktion riskerar att flyttas utanför EU. I andra fall har partier kryssat olika svarsalternativ, men motiverar sina svar med samma argument. På förslaget om förbud mot bottentrålning i EU svarar till exempel Moderaterna ja och Liberalerna vet ej, trots att de vill ha samma möjligheter till undantag. Det gäller också frågan om krav på innehållsförteckning på varor och material, där Centerpartiet har svarat ja men Moderaterna nej, trots att båda kommenterar att det inte får ske till för stora ekonomiska kostnader. I vissa fall har partierna inte kommenterat sina svar, vilket gör att det inte går att utläsa eventuella förbehåll. Det gäller främst Kristdemokraterna, som lämnat fem av sina svar okommenterade. Partiernas svar visar att det finns en bred enighet i många av de frågor som handlar om miljögifter. Där ställer sig nästan alla partier bakom alla Naturskyddsföreningens förslag. Inom klimatområdet är det ett par förslag där partierna tydligt skiljer sig åt. Exempelvis är det flera partier som inte vill att EU:s mål om utsläppsminskningar ska skärpas till 70 procent till 2030 eller att EU ska sätta mål för att öka kolsänkan i skog och mark. Många av de förslag där åsikterna skiljer sig åt handlar om biologisk mångfald. Där motsätter sig några partier såväl förbud mot bottentrålning som ett stopp för ålfisket. En genomgång av de miljöfrågor som partierna själva lyfter som prioriterade visar att de i mångt och mycket verkar ha samma problembild de flesta lyfter minskade klimatutsläpp, åtgärder för biologisk mångfald, ett mer hållbart jordbruk och en giftfri miljö. Men en granskning av deras valplattformar visar på skillnader när det gäller hur stort fokus de lägger på miljöfrågorna och hur skarpa förslag de är beredda att driva. 7
FI MP V L S M C KD SD 1. Öka EU:s klimatambition 2. Avskaffa klimatskadliga subventioner 3. Låt flyget betala sina miljökostnader 4. Mäta konsumtionsbaserade utsläpp 5. Sätt mål för att öka EU:s kolsänka 6. Stärkt implementering av vattendirektivet 7. Förbjud bottentrålning 8. Tillståndspröva fiske i skyddade områden 9. Stoppa ålfisket 10. Jordbrukspolitik för miljö och klimat 11. Kartlägg kemiska bekämpningsmedel 12. Ambitiös strategi för biologisk mångfald 13. Upprätthåll miljökraven på gruvnäringen 14. Transparens för en cirkulär ekonomi 15. Skärp regler för hormonstörande ämnen 16. Förbjud PFAS i konsumentprodukter 17. Minska läkemedel i miljön 18. Rättslig prövning i miljöfrågor Tabell 1. Tabellen visar partiernas svar på Naturskyddsföreningens 18 förslag. Ja Vet ej Nej Så har vi gjort undersökningen Naturskyddsföreningen har tagit fram 18 miljöpolitiska förslag vi ser som prioriterade för kommande mandatperiod. Förslagen spänner över en bredd av miljöområden. Genom en enkät har vi låtit de partier som suttit i EU-parlamentet sedan valet 2014 ta ställning till dessa. Partierna har fått svara ja, nej eller vet ej till vart och ett av förslagen, och lämna en kommentar på respektive fråga. 1 Dessutom har partierna fått svara på en övergripande fråga om vilka tre miljöfrågor de anser är viktigast för EU-parlamentet att prioritera under kommande mandatperiod. Vi har också granskat om och hur partierna lyfter miljöfrågor i sina valplattformar. Här följer en genomgång av partiernas resultat, sorterade efter det antal förslag de ställer sig bakom och därefter i bokstavsordning. 1 Se partiernas fullständiga enkätsvar i en separat bilaga till rapporten: www.naturskyddsforeningen.se/ euval2019/enkatsvar-partier Feministiskt initiativ Höga ambitioner och röstar för miljön Feministiskt initiativ är ett av tre partier som ställer sig bakom samtliga av Naturskydds föreningens 18 förslag. Ingen jämförelse med tidigare granskning kan göras då partiet för första gången valdes in i EUparlamentet i valet 2014, och svarade därför inte på Naturskydds föreningens enkät inför föregående val. I Naturskyddsföreningens rapport Blås lampor och bromsklossar, som granskar de svenska EU-parlamentarikernas insatser 2014-2019 var partiets enda ledamot, Soraya Post, den enda parlamentariker som lagt 100 procent bra miljöröster. Däremot har hon inte själv drivit miljöfrågor tillräckligt aktivt för att nå det högsta betyget utmärkt, och fick därför ett bra miljöbetyg. I Feministiskt initiativs valplattform är klimatpolitiken ur ett rättviseperspektiv en av partiets fokusfrågor inför EU-valet, då de menar att kvinnor och urfolk drabbas hårdast av klimat- och miljöförändringar. I valplattformen presenterar de även för- 8
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 FI MP V L S M C KD SD Tabell 2. Så svarade partierna. Ja Vet ej Nej slag på bättre tågbokningssystem, samt ökat jordbruksstöd till ekologiskt, småskaligt och vegetabiliskt jordbruk. Miljöpartiet Håller miljöfanan högt och levererar på sina löften Miljöpartiet ställer sig bakom samtliga 18 förslag. Inför förra EU-valet ställde sig partiets nu sittande parlamentariker bakom 13 till 14 av Naturskydds föreningens 15 förslag. Under den gångna mandatperioden har partiet levt upp till sina höga ambitioner. Deras parlamentsledamöter har lagt mellan 94 till 97 procent bra miljöröst och fick betygen bra respektive utmärkt. Två av deras ledamöter, Jakop Dalunde och Linnéa Engström, tillhör den handfull svenska parlamentariker som utmärkt sig genom att ha varit mycket drivande i miljöpolitiken, speciellt inom fiskeri-, energioch transportpolitik. I Miljöpartiets valmanifest är klimat och miljö ett av två fokusområden. De presenterar en lång rad förslag, exempelvis en 100-procentig omställning till förnybar energi och att driva på för ett globalt kemikalieavtal. Vänsterpartiet Höga ambitioner och en drivande miljöröst Vänsterpartiet ställer sig bakom samtliga av Naturskyddsföreningens miljöpolitiska förslag inför kommande mandatperiod. Malin Björk, som är partiets enda parlamentsledamot och toppar partiets lista inför EU-valet, ställde sig bakom 13 av 15 förslag 2014. För sina insatser under den gånga mandatperioden fick hon utmärkt miljöbetyg, då hon röstat bra i 91 procent av de granskade omröstningarna och aktivt engagerat sig för miljön. Hon har därigenom visat att det går att vara en stark miljöröst utan att sitta i ett miljörelaterat utskott. I Vänsterpartiets valplattform är klimat en av fem fokusfrågor och partiet föreslår bland annat att flygskatt införs i alla EU-länder och en reformering av EU:s utsläppshandelssystem. Liberalerna Lovar mycket men måste leverera mer Liberalerna ställer sig bakom 17 av Naturskyddsföreningens 18 miljöpolitiska förslag, och är därmed det borgerliga parti som visar högst ambitionsnivå inom miljöpolitiken. Det enda förslag de inte ställer sig bakom är ett förbud mot bottentrålning. Inför valet 2014 ställde sig de två nu sittande liberala parlamentarikerna bakom 10 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. I vår granskning av den gångna mandatperioden fick de två liberala parlamentarikerna emellertid bara ett okej miljöbetyg, eftersom de bara lagt en bra miljöröst i 53 till 56 procent av de granskade omröstningarna och inte har varit märkbart aktiva i miljöpolitiska frågor. Nu lovar Liberalerna mycket, men för att leva upp till sina löften måste de växla upp sitt arbete med miljöfrågor i EU-parlamentet rejält. I partiets valplattform är miljö och klimat ett av sju fokusområden och de föreslår exempelvis säljstopp av fossila bränslen 2030 och ett EU-gemensamt pantsystem. 9
Socialdemokraterna Ökad ambition i både ord och handling Socialdemokraterna ställer sig också bakom 17 av 18 miljöpolitiska förslag. Inför valet 2014 ställde sig partiets nu sittande parlamentariker bakom 10 till 11 av 15 förslag. I Naturskyddsföreningens granskning av mandatperioden blev utfallet något bättre och de landade på mellan 78 till 81 procent bra miljöröst. Fyra av fem socialdemokratiska ledamöter fick miljöbetyget bra. Jytte Guteland harstuckit ut som drivande i miljöfrågor, inte minst rörande klimat och miljögifter, och fick därför utmärkt miljöbetyg. Socialdemokraterna har visat att de i hög grad håller sina miljölöften på EU-nivå och deras höjda ambitionsnivå är därför lovande. I Socialdemokraternas valplattform ligger fokus främst på en skarpare och rättvisare klimatpolitik, och åtgärder för en cirkulär ekonomi. Exempelvis vill de ställa hårdare krav på stora utsläppare och sätta högre klimatmål. Moderaterna Lovar mer men har levererat lite Moderaterna ställer sig bakom 14 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Resultatet innebär en rejäl ambitionsökning jämfört med tidigare löften och agerande. Inför valet 2014 ställde sig partiet bakom endast 4 av 15 förslag. Deras tre parlamentsledamöter fick dåligt miljöbetyg för den gångna mandatperioden. De har endast röstat bra i 25 till 28 procent av de granskade omröstningarna och har överlag drivit en politik som inte är gynnsam för miljön. Partiet har exempelvis inte lagt en enda bra miljöröst i de klimatrelaterade omröstningar vi har granskat. Moderaterna har i skrivande stund inte släppt sin valplattform inför EU-valet, men i debattartiklar och i tal förespråkar de att EU ska fördubbla sina budgetsatsningar på kärnkraft och lägga ett större fokus på hållbar tillväxt i EU:s långtidsbudget. Centerpartiet Okej ambitionsnivå och ett tydligt klimatfokus Centerpartiet ställer sig bakom 12 av Naturskyddsföreningens 18 förslag inför kommande mandatperiod. Inför valet 2014 ställde sig partiet bakom 11 av 15 förslag. Partiet ställer sig bakom alla förslag som rör miljögifter och nästan alla klimatförslag. På områden som rör biologisk mångfald är partiet mindre ambitiösa, de motsätter sig bland annat förslag om att införa förbud mot bottentrålning och ålfiske inom EU.I Naturskyddsföreningens granskning av mandatperioden 2014-2019 fick partiets enda parlamentsledamot tillika toppnamn inför valet, Fredrick Federley, miljöbetyget bra. Federley har bara lagt en bra miljöröst i 59 procent av de granskade miljöomröstningarna, men har samtidigt uppvisat ett brett miljöengagemang och varit drivande i klimatoch energifrågor. I Centerpartiets valplattform inför EU-valet har de ett tydligt fokus på klimatfrågor. De presenterar exempelvis förslag om att ta bort subventioner till fossila bränslen och att öka satsningarna på förnybar energi. Kristdemokraterna Lovar mer men har mycket att bevisa Kristdemokraterna ställer sig bakom 11 av 18 förslag, vilket är en tydlig ambitionsökning jämfört med 2014 då de ställde sig bakom 6 av Naturskydds föreningens 15 förslag. Partiet motsätter sig bland annat en skärpning av EU:s klimatmål till en 70-procentig utsläppsminskning senast 2030. Partiet säger paradoxalt nog nej till detta samtidigt som de svarar att en av de viktigaste miljöfrågorna för EU är att intensifiera arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. För sina insatser under den gångna mandatperioden fick partiets granskade parlamentsledamot, Lars Adaktusson, dåligt miljöbetyg och 10
hamnade på delad sistaplats med Sverigedemokraterna. Adaktusson lade en bra miljöröst i 22 procent av de granskade omröstningarna och har inte heller arbetat för en skärpt miljöpolitik. I partiets europapolitiska program införvalet är Ett hållbart Europa ett av sex fokusområden, där de bland annat föreslår en utökning av EU:s utsläppshandelssystem och en fortsatt utveckling av energiunionen. Sverigedemokraterna Gör lika lite som de lovar Sverigedemokraterna har sämst miljöambitioner av alla tillfrågade partier och ställer sig endast bakom 4 av 18 förslag. Partiet röstades för första gången in i parlamentet 2014 och fick därför inte svara på Naturskyddsföreningens enkät inför det valet. Partiet ställer sig inte bakom några förslag om klimat eller fiskeripolitik och har inte heller röstat bra i dessa frågor under den gångna mandatperioden. I vår granskning av hur partiet agerat i parlamentet 2014-2019 fick partiets två parlamentsledamöter dåligt miljöbetyg då de bara röstade bra i 22 procent av de granskade omröstningarna och uppvisade ett nästan obefintligt engagemang för en skärpt miljöpolitik. I Sverige demokraternas valplattform är Jakt, miljö och klimat ett av elva fokusområden. Partiet föreslår bland annat en utfasning av palmolja på den europeiska marknaden och vill motverka en EUgemensam koldioxidskatt. Tidigare rapport: Blåslampor och bromsklossar I den första av Naturskyddsföreningens rapporter inför EU-valet, Blåslampor och bromsklossar 2, granskar vi de svenska EU-parlamentarikernas miljöinsatser 2014 2019. Rapporten bygger på en kartläggning av hur de svenska EU-parla mentarikerna har röstat i 32 viktiga miljöomröstningar under mandatperioden, och en genomgång av tusentals inlägg, ändringsförslag och betänkanden från de svenska parlamentarikerna. Utifrån röstbeteende och samlat miljöengagemang fick varje parlamentariker ett miljöbetyg: utmärkt, bra, okej eller dåligt. Granskningen visade på stora skillnader mellan de olika EU-parlamentarikernas engagemang och ambitionsnivå under den gångna mandatperioden. En handfull parlamentariker har utmärkt sig som pådrivande miljöröster, medan andra utgjort bromsklossar för miljöpolitiken. 2 Läs rapporten på: www.naturskyddsforeningen.se/ euval2019/rapport-blaslampor-och-bromsklossar 11
Vilka är de stora miljöutmaningarna som EU måste hantera? Vilken betydelse har EU för miljöpolitiken? Vilket inflytande har EU-parlamentet? EU och miljöpolitiken 122
Miljöutmaningar för EU-politiken Klimat Klimathotet är akut. För att undvika katastrofala effekter av klimatförändringarna måste den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader. Vi har bara tio år på oss att halvera de globala utsläppen om vi ska ha en chans att klara det målet, men utsläppen har inte ens börjat minska globalt. Alla länder måste hjälpas åt genom att höja sina klimatmål och styra mot en omställning av hela vårt samhälle. På EU-nivå bestäms en gemensam riktning för klimatpolitiken för de 28 medlemsländerna. 3 Där beslutas övergripande långsiktiga och kortsiktiga mål för att minska utsläppen, samt lagar och regler som medlemsländerna måste följa för att målen ska kunna nås. Det handlar om allt ifrån hur mycket utsläppen måste minska inom till exempel transport- och jordbrukssektorn till hur stor andel förnybar energi de olika länderna ska ha till ett visst årtal. Under EU-parlamentets senaste mandatperiod har EU:s klimatmål till 2030 klubbats, liksom ett helt paket av lagar och regler för att nå det målet. Men ambitions nivån är alldeles för låg. Nästa mandatperiod blir därför avgörande för om EU faktiskt kommer att bidra tillräckligt till de globala klimatmålen, och om medlemsländerna kommer ställa om så snabbt som det krävs. Under 2020 ska alla enskilda länder, och EU, meddela FN:s klimatkonvention hur de avser revidera sina klimatmål inom ramen för Parisavtalet. År 2023 ska en översyn av EU:s av klimat-och energilagstiftning göras. Trycket ökar också på EU 3 Idag har EU 28 medlemsländer, men antalet minskar till 27 om Storbritannien lämnar EU. och alla medlemsländer att sluta finansiera klimatskadlig verksamhet genom olika skattelättnader och EU:s budget. Biologisk mångfald Nära sammankopplad med klimatkrisen är krisen för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Friska ekosystem kan bidra till att begränsa klimatförändringarna genom både att leverera fossilfria produkter och genom att binda in koldioxid. Men ekosystemen behöver också anpassa sig till ett förändrat klimat, med ökad risk för torka, bränder, stormar och skyfall. EU har sedan 2011 en strategi för bevarande av biologisk mångfald, med mål att stoppa förlust av biologisk mångfald till år 2020. Strategin ska leda till skydd av arter och habitat, restaurering av ekosystem, ökad hållbarhet i jord- och skogsbruk, ett mer hållbart fiske och friskare hav, samt en minskning av antalet invasiva främmande arter. Strategin vilar på ett antal direktiv, varav art- och habitatdirektivet, och fågeldirektivet är de viktigaste. En ny strategi ska tas fram för att ersätta den nuvarande som löper ut 2020. Trots dessa strategier och regelverk går utvecklingen åt helt fel håll och läget för den biologiska mångfalden och ekosystemen i Europa är akut. Idag beräknas en fjärdedel av alla djurarter i Europa vara utrotningshotade. Ett ohållbart brukande av skogs- och jordbruksmark i kombination med ett förändrat klimat och ett bristfälligt skydd av värdefulla ekosystem, leder till en successiv utarmning av både artrikedom och ekosystemtjänster. För att skydda den biologiska mångfalden och skapa hållbara ekosystem måste EU stärka skyddet och skötseln av värdefull natur och säkra att exempelvis artoch habitatdirektivet samt fågeldirektivet tillämpas på nationell nivå. EU måste också se till att strategier bakom bioeko- 13
nomi, transport och energi utvecklas inom ramarna för ett hållbart uttag av bioresurser. En begränsning av klimatpåverkan får inte ske på bekostnad av utarmning av den biologiska mångfalden och ekosystem. Dagens jordbrukssystem har en ohållbar påverkan på såväl klimatet som den biologiska mångfalden. Ett tydligt exempel på det är den kraftiga minskningen av pollinatörer som bin och humlor. Det är allvarligt, inte minst för oss människor, eftersom en tredjedel av de grödor vi äter pollineras av bin. Livsmedelsproduktionen behöver ställas om så att den kan säkerställa en hälsosam kost till en ökad befolkning utan att utarma ekosystemens bärkraft. EU har en gemensam jordbrukspolitik, CAP, som avgör inriktningen för medlemsländernas jordbruk. Just nu omförhandlas CAP för åren 2021-2027. Här behöver EU ta stora kliv mot en livsmedelsproduktion som är mer växtbaserad, bryter fossilberoendet och främjar ekologisk giftfri produktion i hela EU. Dessutom behöver jordbrukspolitiken i högre grad ge ersättning för miljöfrämjande åtgärder, till exempel för att låta betesdjur beta på naturbetesmarker. Europas hav och vatten är i kris. Överfiske, destruktivt fiske, föroreningar, plastnedskräpning och skadlig exploatering är några av de faktorer som allvarligt hotar havens ekosystem. Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska alla EU:s marina miljöer nå god miljöstatus till år 2020. Målet är långt ifrån att nås, både i Sverige och i övriga EU. Detsamma gäller EU:s vattendirektiv, som rör EU:s sötvattensmiljöer, där vi är långt ifrån den goda ekologiska och kemiska status som direktivet kräver. För att hela den biologiska mångfalden i havet och kommersiella fiskbestånd ska ha en chans att återhämta sig och för att värna EU:s sötvattenmiljöer måste EU prioritera genomförandet av befintliga direktiv som havsmiljödi- rektivet, art- och habitatdirektivet, EU:s gemensamma fiskerilagstiftning och vattendirektivet. Miljögifter Det finns idag över 120 000 kemikalier som används kommersiellt inom EU. Trots en av världens mest progressiva kemikalielagstiftningar har EU idag svårt att hinna med utvärdering, reglering och kontroll av alla dessa kemikalier. Systemen behöver skärpas för att ta hänsyn till mängden kemikalier, global handel med varor och material, samt målen om cirkulär ekonomi. Ett första och helt nödvändigt steg är att kräva mer transparens kring kemikalieinnehåll i varor och material. Som medborgare går det inte att undvika oönskade kemikalier eller reglera och kontrollera kemikalieinnehåll utan att veta var de finns. Det blir också omöjligt att säkerställa giftfria flöden i en cirkulär ekonomi utan att känna till kemikalieinnehållet i det som ska återanvändas och återvinnas. Därför måste gränsvärden för farliga kemikalier upprätthållas i återvunnet material. Kemikalier måste också begränsas utifrån försiktighetsprincipen och kemikalier som är skadliga för människors hälsa eller miljön måste fasas ut. För det krävs att kemikalier i betydligt högre grad än idag bedöms och regleras gruppvis. EU och dess medlemsstater måste öka takten i bedömningen och regleringen av kemikalier. Trögheten i systemet gör att människor i sin vardag i onödan utsätts för risker från farliga kemikalier. Strängare regler behöver även införas för kemikalieinnehåll i varor importerade från länder utanför EU, där kemikalielagstiftningen kan vara betydligt mindre ambitiös än inom EU. 14
NI ECR EU-parlamentets roll i miljöpolitiken EU-parlamentet har ett stort inflytande över beslutsfattandet inom EU. I de flesta frågor om lagstiftning fattar EU-parlamentet beslut tillsammans med ministerrådet, och kan därmed såväl förbättra som stoppa förslag från kommis sionen. EU-parlamentet deltar också i beslut om EU:s budget. Genom resolutioner kan EUparlamentet uppmana kommissionen att lägga fram specifika förslag eller revidera existerande lagstiftning, vilket kommissionen måste kommentera eller agera på. Genom yttranden kan parlamentet också uttrycka sin ståndpunkt i olika frågor. Val till EU-parlamentet sker vart femte år. De valda parlamentarikerna ingår i större partigrupperingar på EU-nivå utifrån po- ALDE EPP G/EFA EFDD NGL ENF GUE De europeiska partigrupperna Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster (GUE/NGL) Progressiva förbundet av socialdemokrater i EU-parlamentet (S&D) De gröna/europeiska fria alliansen (G/EFA) Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (EPP) Europeiska konservativa och reformister (ECR) Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD) Nationernas och friheternas Europa (ENF) Grupplösa i EU-parlamentet (Non-Inscrits) 15
litisk tillhörighet. Sverige har 20 av totalt 751 ledamöter i EU-parlamentet. 4 Parlamentarikerna driver olika frågor utifrån intresse och engagemang, men också utifrån vilka utskott de sitter i. Enskilda parlamentariker har stora möjligheter att påverka genom att utnämnas till föredragande i lagstiftningsärenden. Då ansvarar de för att föreslå ändringar i kommissionens förslag och för att förhandla med skuggföredragande från de andra partigrupperna. När parlamentet enats om ett förslag ansvarar den föredragande för förhandling med ministerrådet för att landa i ett beslut som båda parter kan enas om. Möjligheten att aktivt driva miljöfrågor underlättas av att sitta i ett miljörelaterat utskott som har dessa frågor på sitt bord. Men en parlamentariker som inte sitter i ett sådant utskott kan ändå vara aktiv i miljöfrågor. Detta kan ske genom att lyfta kopplingar till miljöfrågor i de andra frågor som parlamentarikern driver, men också genom möjligheten att vara aktiv i debatten i plenum. Så beslutar EU Kommissionen lägger förslag till nya gemensamma lagar. EU-parlamentet och ministerrådet tar ställning till förslagen och beslutar sedan gemensamt om ny lagstiftning. När en EU-lag är beslutad blir det medlemsländernas uppgift att genomföra den. 1. Kommissionen föreslår nya lagar. 2. EU-parlamentet beslutar. 3. Ministerrådet beslutar. Därefter följer olika processer beroende på om parlamentets och rådets beslut är förenliga. 4. Om parlamentet och ministerrådet enas stiftas en ny lag som gäller direkt i hela EU eller som ska genomföras av medlemsstaterna. 4 Om Brexit träder i kraft och Storbritannien lämnar EU får Sverige 21 platser i EU-parlamentet, det totala antalet parlamentariker minskar då till 705, efter valet 2019. 16
I detta kapitel presenteras en sammanställning av partiernas miljöpolitiska prioriteringar och ambitioner inför den kommande mandatperioden. Partiernas miljöpolitiska prioriteringar 3
Det vill partierna Genom Naturskyddsföreningens enkät har partierna, förutom att ta ställning till 18 miljöpolitiska förslag, också fått ange vilka tre miljöfrågor de anser att EUparlamentet bör prioritera. Vi har också granskat partiernas valplattformar, eller motsvarande, för att se i vilken mån partierna och kandidaterna prioriterar miljöfrågor. I de fall partier inte hunnit släppa sina valplattformar vid tidpunkten för denna rapports färdigställande, har vi istället tittat på partiernas egna utspel och intervjuer med partiernas toppnamn i större medier. I texterna redogör vi också för partiernas resultat i motsvarande enkät inför EU-valet 2014 och deras resultat i Naturskyddsföreningens rapport Blåslampor och bromsklossar granskning av svenska EUparlamentarikers miljöinsatser 2014-2019. För varje parti anges partiets toppkandidater inför EU-valet. Vi anger ett namn mer än det antal ledamöter som representerar respektive parti idag. De kandidater som nu sitter i EU-parlamentet markeras med *. Partierna presenteras i ordning utifrån hur många av Naturskyddsföreningens 18 miljöpolitiska förslag de ställer sig bakom och därefter i bokstavsordning. Feministiskt initiativ Står bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Tre prioriterade miljöfrågor: Påskynda omställningen till ett hållbart energisystem, och avskaffandet av kärnkraft. Harmonisering av tågsystem som möjliggör enklare resande genom Europa. Etiskt och hållbart lantbruk och djurhållning med fokus på naturens rättigheter. Valplattform I Feministiskt initiativs valplattform är klimatpolitiken ur ett rättviseperspektiv en av partiets fokusfrågor inför EU-valet, då de menar att kvinnor och urfolk drabbas hårdare av miljö- och klimatförändringar. Förslagen överensstämmer med de prioriterade frågor som partiet angett i Naturskyddsföreningens enkät. Utöver dessa presenteras flera förslag, exempelvis: EU ska driva på för ett mål om att de globala växthusgasutsläppen ska vara nere på noll senast år 2038 EU:s jordbruksstöd ska gynna en rejäl omställning, med fokus på ekologiskt jordbruk, småskalighet och odling som går till människor istället för till köttindustrin. Resultat i tidigare granskningar Inför valet 2014 var Feministiskt initiativ inte representerat i EU-parlamentet, och fick därför inte svara på Naturskydds- 18
föreningens enkät. I utvärderingen av mandatperioden 2014-2019 landade Feministiskt initiativs parlamentsledamot, Soraya Post, på 100 procent bra miljöröst. Hon har däremot inte drivit miljöpolitiska frågor i tillräckligt stor ut sträck ning för att nå det högsta betyget och fick därför bra miljöbetyg. Toppkandidater 1. Soraya Post * 2. Stina Svensson transport, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi. Många förslag knyter an till de prioriterade frågor partiet angav i Naturskyddsföreningens enkät. Utöver dessa föreslår partiet bland annat: En 100-procentig omställning till förnybar energi i hela EU för att olja, kol och fossilgas ska stanna kvar i marken. Stärka den europeiska tåglagstiftningen för att underlätta planering och bokning av tågresor, så att tåget blir lika lättillgängligt som flyget. Arbeta för ett globalt kemikalieavtal och fasa ut farliga kemikalier i produkter. Miljöpartiet Står bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Tre prioriterade miljöfrågor: Arbeta för en klimatomställning genom att bland annat införa en klimatlag på EU-nivå, inrätta en europeisk koldioxidbudget och öka klimatinvesteringar i EU:s långtidsbudget. Skydda den biologiska mångfalden genom att intensifiera arbetet med genomförandet av art- och habitatdirektivet, samt att instifta fler skyddade naturområden inom Natura 2000. EU ska anta en ledande roll i hållbart fiske, bland annat genom att säkerställa att fiskekvoter och fiskeavtal håller sig inom naturens gränser och innefattar ett ekosystemsperspektiv. Valplattform Miljöpartiets valmanifest har stort fokus på klimat och miljö, som är ett av två huvudområden. Partiet har en lång rad skarpa förslag om exempelvis utsläpp, Resultat i tidigare granskningar År 2014 ställde sig de nu sittande miljöpartistiska parlamentarikerna bakom 13 till 14 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. Andelen bra miljöröst hamnade i vår granskning av mandatperioden 2014-2019 på mellan 94 och 97 procent. Linnéa Engström och Jakop Dalunde fick utmärkt miljöbetyg då de också utmärkt sig som drivande i miljöpolitiska frågor, medan Bodil Valero och Max Andersson 5 fick bra miljöbetyg. Toppkandidater 1. Alice Bah Kuhnke 2. Pär Holmgren 3. Jakop Dalunde * 4. Bodil Valero * 5. Emma Nohrén * Sittande EU-parlamentariker. 5 Max Andersson har under våren 2019 lämnat Miljöpartiet och kandiderar i EU-valet för Partiet Vändpunkt. 19
datperioden 2014-2019 fick hon 91 procent bra miljöröst och ett utmärkt miljö betyg. Vänsterpartiet Står bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Tre prioriterade miljöfrågor: Skarpare klimatmål och att införa en klimatinvesteringsbank. Starkare stöd till skydd av biologisk mångfald genom satsningar på ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, småskaligt jordbruk och låg antibiotikaanvändning. Skapa ett samlat euroepiskt tågsystem och göra det billigare att åka tåg. Valplattform Vänsterpartiets valplattform har ett stort klimatfokus, speciellt minskade utsläpp och klimaträttvisa. Förslagen ligger i linje med de frågor som partiet anger som prioriterade i Natur skydds föreningens enkät. Utöver dessa ger partiet fler konkreta förslag, exempelvis: Reformera EU:s utsläppshandelssystem (ETS) för att få upp priserna så att ut släppsrätter försvinner snabbare ur systemet. Inför en progressiv flygskatt i alla medlemsländer. Förbjud försäljning av bilar, som drivs med fossila bränslen, inom EU efter år 2025. Resultat i tidigare granskningar Inför valet 2014 ställde sig Vänsterpartiets sittande parlamentariker, Malin Björk, bakom 13 av Naturskydds föreningens 15 förslag. I vår granskning av man- Toppkandidater 1. Malin Björk* 2. Ana Süssner Rubin Liberalerna Står bakom 17 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Tre prioriterade miljöfrågor: Få bort utsläppen från framförallt fossila bränslen, genom att ta bort subventioner, införa en gemensam koldioxidskatt, utveckla systemet med utsläppsrätter och införa avvecklingsplaner för Europas kolkraft. Minska plastavfallet, genom att främja återanvändning och återvinning och bland annat införa en EU-plastavgift baserad på den plast som inte återvinns i medlemsländerna och få till en ökad miljöstyrning i EUavgiften. Internationella krafttag för att skydda den biologiska mångfalden, och att EU ska ta initiativ till att stärka arbetet inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Valplattform Liberalernas valmanifest lägger stort fokus på miljö och klimat, och de frågor som lyfts ligger i linje med partiets tre prioriterade frågor. Dessutom nämns flera av de 18 miljöpolitiska kraven som ingår i Naturskyddsföreningens enkät. 20
Utöver det lägger partiet fram ett stort antal konkreta miljöpolitiska förslag, bland annat: Införa ett säljstopp på fossildrivna bränslen till år 2030. Energiavtal med länder utanför EU ska skötas gemensamt, inte av enskilda medlemsländer. Skapa ett gemensamt pantsystem på pet-flaskor och aluminiumburkar på EU-nivå. Resultat i tidigare granskningar År 2014 ställde sig Liberalernas två nu sittande EU-parlamentariker, Cecilia Wikström och Jasenko Selimovic, bakom 10 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. I vår granskning av mandatperioden hamnade de på 53 till 56 procent bra miljöröst, och fick båda okej miljöbetyg. Toppkandidater 1. Karin Karlsbro 2. Said Abdu 3. Maria Weimer Socialdemokraterna Står bakom 17 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Tre prioriterade miljöfrågor: Stärka EU:s klimat- och energilagstiftning, för att kunna nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader. Snarast vända utarmningen av biologisk mångfald och ekosystem, bland annat genom att bedriva EU:s jordoch skogsbruk med utgångspunkten att både klimatnytta och ekologisk hållbarhet främjas och stärks. En giftfri miljö och ett fullgott skydd mot farliga ämnen som skadar både människa och natur. Valplattform I Socialdemokraternas valplattform presenteras klimathotet som en av fyra fokusfrågor. De miljöpolitiska förslag som läggs fram går i stort sett i linje med de frågor som partiet lyft som prioriterade i sitt enkätsvar, men fokuserar främst på klimat och åtgärder för att stärka en cirkulär ekonomi. Socialdemokraterna vill bland annat: Ställa hårdare krav på de stora utsläpparna än på de länder och verksamheter som har minst marginaler. Sätta högre klimatmål för att visa att Sverige och EU kan gå före i det internationella klimatarbetet. Skärpa reglerna för att minska användningen av plast och farliga kemikalier. 21
Resultat i tidigare granskningar År 2014 ställde sig Socialdemokraternas nu sittande parlamentariker bakom 10 till 11 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. I granskningen av parla mentarikernas miljöinsatser under man dat perioden 2014-2019 hamnade de socialdemokratiska parlamentari kerna på mellan 78 och 81 procent bra miljöröst. Alla socialdemokratiska parlamentariker fick bra miljöbetyg, förutom Jytte Guteland som fick utmärkt miljöbetyg. Toppkandidater 1. Heléne Fritzon 2. Johan Danielsson 3. Jytte Guteland* 4. Erik Bergkvist 5. Evin Incir 6. Ilan de Basso Moderaterna Står bakom 14 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. valplattform, men debattartiklar och tal av toppkandidaten Tomas Tobé ger en indikation om partiets prioriteringar inför EU-valet. I dessa är det främst klimatet som har lyfts som en viktig miljöpolitisk fråga. I dagsläget har endast två förslag lagts fram: Fördubbla EU:s budgetsatsningar på kärnkraft. 6 Större fokus på hållbar tillväxt i EU:s långtidsbudget. 7 Resultat i tidigare granskningar År 2014 ställde sig Moderaternas nu sittande parlamentariker bakom 4 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. I vår granskning av mandatperioden 2014-2019 hamnade de moderata parlamentarikerna på mellan 25 och 28 procent bra miljöröst, och fick alla dåligt miljöbetyg. Toppkandidater 1. Tomas Tobé 2. Jessica Polfjärd 3. Jörgen Warborn 4. Arba Kokalari Tre prioriterade miljöfrågor: Samarbete på EU-nivå i kampen mot klimatförändringar, eftersom Sverige är för litet för att rädda klimatet på egen hand. Samarbete på EU-nivå för att främja hållbart fiske och renare hav. Gemensam EU-lagstiftning som är vetenskapsbaserad, ändamålsenlig och effektiv, för att sträva mot en giftfri miljö. Valplattform Moderaterna har vid färdigställandet av den här rapporten inte släppt sin 6 Tobé, Tomas: Sluta posera mot populisterna i EU Aftonbladet. 2019-03-17. 7 Tomas Tobés tal vid Moderaternas Sverigemöte den 6 april 2019. 22
Centerpartiet Står bakom 12 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Tre prioriterade miljöfrågor: Högre åtaganden och skarpare åtgärder för att klara EU:s mål inom Parisavtalet genom att öka ambitionerna i klimatoch energilagstiftningarna. Resultat i tidigare granskningar År 2014 ställde sig Centerpartiets sittande parlamentariker, Fredrick Federley, bakom 11 av 15 förslag. I vår granskning av mandatperioden 2014-2019 hade han lagt en bra miljöröst i 59 procent av de granskade omrösningarna, men fick ändå ett bra miljöbetyg eftersom han varit pådrivande i flera miljöfrågor. Toppkandidater 1. Fredrick Federley* 2. Abir Al-Sahlani Ökade krav och insatser inom hela transportsektorn, så att utsläppen minskar kraftigt och i närtid. Fortsatta insatser för att öka takten i omställningen till en biobaserad och cirkulär ekonomi genom till exempel kraftfulla åtgärder för att fasa ut farliga kemikalier och öka resurseffektiviteten. Valplattform Klimat- och miljöpolitiken har en framträdande roll i Centerpartiets valplattform, som en av tre frågor i fokus. I stort överensstämmer valplattformens förslag med de frågor de anger som prioriterade i partiets enkätsvar. Utöver dessa vill partiet bland annat att EU ska: Bygga ihop det europeiska järnvägsnätet för klimatsmarta transporter inom unionen. Ställa samma krav på importerade produkter, som på kemikalier och plast som tillverkas inom EU. Ta bort subventioner till fossila bränslen och öka satsningarna på förnybar energi. Kristdemokraterna Står bakom 11 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Tre prioriterade miljöfrågor: Minska utsläppen av växthusgaser. Modernisera EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv, genom att exempelvis hantera vargfrågor på nationell nivå. EU:s kemikalie- och livsmedelspolitik ska bedrivas på vetenskaplig grund med målsättningen att farliga substanser ska ersättas i takt med att andra hållbara alternativ blir tillgängliga. Valplattform Kristdemokraterna har ännu ingen valplattform tillgänglig, men har lagt upp ett europapolitiskt program. Förslagen partiet presenterar är ungefär desamma som deras tre prioriterade frågor ovan, men det finns några ytterligare förslag: 23
Utöka systemet för utsläppsrätter till fler sektorer och fler länder. Skärpa arbetet med att nå EU:s mål om att minska utsläppen med 40 procent till 2030. Utveckla energiunionen för att verka för gemensamma europeiska lösningar för effektivisering och reglering av energimarknaden. Resultat i tidigare granskningar År 2014 ställde sig Kristdemokraterna bakom 6 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. I vår granskning av mandatperioden 2014-2019 hamnade Kristdemokraternas tidigare parlamentariker Lars Adaktusson på 22 procent bra miljöröst och fick dåligt miljöbetyg. Toppkandidater 1. Sara Skyttedal 2. David Lega Sverigedemokraterna Står bakom 4 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. menar partiet att det är naturligt att gemensamma miljöfrågor tas upp där. Valplattform I Sverigedemokraternas valplattform är miljö och klimat ett fokusområde av elva totalt. De miljöförslag som partiet nämner som viktiga för EU att genomföra under kommande mandatperiod är exempelvis: Palmolja bör fasas ut från den europeiska marknaden, vill se ett förbud mot biodrivmedel som innehåller palmoljebaserade produkter. Sverige ska verka för att fler länder utanför EU ansluter sig till utsläppshandelssystemet (ETS). Motverka en koldioxidskatt på EU-nivå.. Resultat i tidigare granskningar År 2014 var Sverigedemokraterna inte representerade i EU-parlamentet och svarade därför inte på Naturskyddsföreningens enkät inför det valet. I vår granskning av den gångna mandatperioden hamnade Sverigedemokraternas två parlamentariker på 22 procent bra miljöröst, och fick dåligt miljöbetyg. Toppkandidater 1. Peter Lundgren* 2. Jessica Stegrud 3. Charlie Weimers Tre prioriterade miljöfrågor: Fiskeripolitiken Hav och vatten Utsläpp av växthusgaser Sverigedemokraterna anger att dessa frågor lämpar sig bra för mellanstatligt samarbete då de är regionala eller globala. Alla länder kring Östersjön, undantaget Ryssland, är medlemmar i EU och därför 24
I det här kapitlet redogör vi för de 18 miljöförslag som Naturskyddsföreningen ser som prioriterade för EU:s miljöpolitik den kommande mandatperioden, och hur partierna ställer sig till dessa. Partiernas löften i 18 viktiga miljöfrågor 4
1. Öka EU:s klimatambition V MP M FI L KD S C SD Ja Vet ej Nej Så svarar partierna En majoritet av partierna ställer sig bakom förslaget. Miljöpartiet anger att de är för en minskning på minst 70 procent till 2030 och vill se en klimatlag på EUnivå som tvingar medlemsländerna att minska sina utsläpp. Dessutom vill de inrätta en europeisk koldioxidbudget för att säkerställa att vi når Parisavtalets mål om nollutsläpp. Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget och lyfter i enkäten att de vill se bindande krav för energieffektivisering och ökade målsättningar om förnybar energi, vilket de anser vara nödvändigt för att uppnå Parisavtalet. Naturskyddsföreningens förslag: Skärp EU:s åtagande inom ramen för Parisavtalet till minst 70 procents minskning av utsläppen till år 2030 och skärp målnivåerna i klimat- och energilagstiftningen så att de ligger i linje med det åtagandet. Bakgrund EU:s mål om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 räcker inte för att nå Parisavtalets mål om att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. FN:s klimatpanel (IPCC) har slagit fast att de globala utsläppen måste halveras till 2030 om vi ska ha en chans att klara 1,5-gradersmålet och undvika katastrofala klimateffekter. Enligt Parisavtalet måste rika länder gå före och minska utsläppen snabbare än det globala snittet. EU borde därför besluta om ett nytt åtagande att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030 jämfört med 1990. Därefter behöver målen inom alla relevanta direktiv och förordningar skärpas senast 2023 för att matcha den nya ambitionsnivån. Feministiskt initiativ anser att EU:s ambitionsnivå för utsläppsminsking är för låg. I dagsläget verkar de för en undre gräns om minst 55 procents minskning men ska vid sin kongress 2021 omvärdera siffran då de inser att den är för låg. Liberalerna ser Parisavtalet som den självklara utgångspunkten för klimatmålen och anser att de delmål som satts upp om utsläppsminskningar inte är tillräckliga. De vill därför driva på för ännu tuffare mål på EU-nivå men anger ingen siffra. Socialdemokraterna och Centerpartiet svarar ja på förslaget, men har än så länge bara tagit ställning till en 55-procentig minskning av utsläppen till 2030. De framhåller dock att de är för en stärkt målnivå. Moderaterna svarar nej, då de är för en skärpning av 2030-målen men anser att det inte är realistiskt att öka målnivån till 70 procent. Kristdemokraterna svarar nej, de stödjer en minskning med 40 procent till 2030 och klimatneutralitet 2050. Sverigedemokraterna svarar också nej, eftersom de anser att en ökad målnivå riskerar att skada europeisk tillväxt. 26
2. Avskaffa klimatskadliga subventioner V FI S MP L C Naturskyddsföreningens förslag: Reformera EU:s lagstiftning (inklusive EU:s energiskattedirektiv, EU:s statsstödsregler och EU-bankernas investeringsdirektiv) så att EU kan uppfylla sitt mål om att fasa ut de klimatskadliga subventionerna. Bakgrund År 2017 subventionerades användning av fossila bränslen inom EU med minst 1000 miljarder kronor. Det här är ett systemfel som direkt motverkar klimatarbetet. Största delen av subventionerna består av olika former av skatteundantag som EU:s medlemsländer ger för bland annat dieselbränsle till fordon, fossila bränslen till flyg, sjöfart och arbetsmaskiner i jordoch skogsbruk, samt till användning av fossil energi till el, fjärrvärme och industri. Dessa skattenedsättningar regleras genom energiskattedirektivet från 2003. Kommissionen har upprepade gånger uppmanat medlemsstaterna att avveckla sina miljöskadliga subventioner till 2020. EU har också inom ramen för G20 gruppen för världens 20 största ekonomier åtagit sig att avveckla ineffektiva fossila bränslesubventioner före 2020 och via G7-gruppen gruppen för sju av världens största industrialiserade ekonomier M KD SD Ja Vet ej Nej före 2025. EU:s statsstödsregler tillåter också att statliga pengar används för att stötta fossil verksamhet och EU:s investeringsbanker tillåts investera i fossil energi. Så svarar partierna Alla partier förutom Sverige demo kraterna ställer sig bakom förslaget. Social demokraterna och Feministiskt initiativ ställer sig bakom en utfasning på såväl europeisk nivå som nationell nivå. Miljöpartiet vill förutom en utfasning införa en miniminivå på koldioxidskatt i alla medlemsländer. Liberalerna vill på sikt fasa ut alla former av subventioner till fossila bränslen och vill införa en gemensam koldioxidskatt på EU-nivå. Vänsterpartiet vill förutom en utfasning att Europeiska investeringsbanken ska sluta med fossila placeringar och istället omvandlas till en klimatinvesteringsbank. Centerpartiet belyser vikten av att stimulera framväxten av grön teknik utan att det medför en negativ effekt på den inre marknaden och konkurrensen, genom att förbjuda fossila subventioner. Moderaterna är positiva till en utfasning, men hävdar att om produktion, och därmed utsläpp, flyttar från Europa som resultat av att subventionerna avskaffas bör ett undantag från regeln vara motiverad. Kristdemokraterna svarar ja, men anser det vara viktigt att skattesubventioner inom jord- och skogsbruk fasas ut i samma takt i hela EU, då de menar att en högre dieselskatt för jordbruket i Sverige skulle missgynna det svenska jordbruket. Sverigedemokraterna svarar nej då de anser att EU inte bör ha möjlighet till att reglera medlemsländernas skattepolitik och branschstöd. 27
3. Låt flyget betala sina miljökostnader V FI S MP L C Ja Vet ej Nej Naturskyddsföreningens förslag: Genomför åtgärder för att allt flyg både inom och utanför EU ska betala mer av sina miljökostnader. Bakgrund Globalt står flyget för 4 till 5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp, när höghöjdseffekter räknas med. Klimatpåverkan från svenskarnas flygresor har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 och förväntas fortsätta öka. Internationella luftfartsorganisationen ICAO har beräknat att bränsleförbrukningen kommer att tredubblas mellan 2006-2036. Flyget är idag kraftigt subventionerat genom att det inte betalar den fulla kostnaden för sin miljöpåverkan genom buller och utsläpp. Flygets koldioxidutsläpp inom EU omfattas idag av EU:s utsläppshandelssystem (ETS), men kan i framtiden istället komma att omfattas av det mycket svagare internationella systemet CORSIA. Flyg till och från länder utanför EU omfattas inte av ETS. Inter nationellt flyg är momsbefriat i medlemsländerna. Det krävs krafttag för att allt flyg både inom och utanför EU ska betala en större del av sina miljökostnader. M KD SD Så svarar partierna Alla partier utom Sverigedemokraterna ställer sig bakom förslaget. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill arbeta för att alla medlems länder inför en nationell bränsleoch energiskatt på flygbränsle. Liberalerna vill istället se en EU-gemensam flygskatt för resor inom EU. De anser även att EU ska vara mer drivande för att förändra de konventioner och avtal som förbjuder beskattning av flygbränsle på internationella flygningar. Kristdemokraterna vill att beskattning på flygbränsle tillåts i alla EU-medlemsländer och att användningen av biodrivmedel ökar, en fråga de vill att Sverige ska driva hårdare inom EU. Centerpartiet vill att EU tar ett krafttag för att minska flygets klimatpåverkan, genom forskning och innovation men också genom ambitiösa internationella avtal och en revidering av Chicagokonventionen. De vill också se att flyget inkluderas fullt ut i ETS. Socialdemokraterna vill att alla sektorer, inklusive flyget, bidrar till arbetet för att nå Parisavtalets mål. De vill att flygsektorn tillsammans med andra delar av industrin tar ansvar för sina utsläpp och i högre grad betalar för utsläppen under ETS. Feministiskt initiativ vill utöver flygskatt se höjd moms på flygresor, och att subventioner till flyg och flygplaster med hänsyn till glesbyggden upphör. Moderaterna ställer sig bakom förslaget och vill genom omförhandling av Chicago konventionen möjliggöra en rimlig beskattning av flygbränsle. De vill på sikt skärpa ETS, där flyg inom Europa ingår, förutsatt att utsläppen då inte flyttar utomlands. Sverigedemokraterna svarar vet ej. De ser ett behov av globala överenskommelser, men anser att EU inte bör agera ensamt i frågan. 28