Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1
Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2
Källor B-G: Historiska källor Tillsammans med källorna ges en kort presentation av det sammanhang som källorna kan placeras i. Tidningen Socialdemokraten kommenterade i mitten av november händelseutvecklingen i Tyskland. Källa B: Utdrag från tidningen Socialdemokraten 18/11 1918 Den svenska arbetarklassen gläds över de tyska arbetarnas beundransvärt genomförda politiska revolution. Genom störtandet av en brottslig militärmakt har den tyska arbetarklassen ryckt fram i första ledet i kampen för frihet, demokrati och socialism. Även i vårt land har arbetarklassen under ett hårdnackat motstånd från högern kämpat för en genomgripande demokratisering av den svenska författningen. Nu, då den tyska arbetarklassen lyckats, är Sveriges arbetare fast beslutna att slå ett avgörande slag för sina demokratiska ideal. 3
Källor C-F I början av 1900-talet debatterades frågan om kvinnlig rösträtt ofta i Sveriges riksdag. Följande fyra källor är hämtade från debatter om detta ämne 1917-1918. Källa C: Herr Kjellén (representant för Allmänna valmansförbundet det parti som sedan bytte namn till Moderaterna). Sammanfattning av första delen av Kjelléns debattinlägg vid första kammarens debatt om rösträttsfrågan, 9/6 1917: Kjellén tyckte att det fanns en motsättning mellan höger och vänster i det svenska samhället. Högern (Allmänna valmansförbundet), menade han, tog ansvar för Sveriges säkerhet och oberoende. Men eftersom högern inte tillräckligt uppmuntrade solidaritet mellan människor hade vänstern (Socialdemokraterna) gjort den frågan till sin. Vänstern tog däremot inte nog ansvar för Sveriges säkerhet, menade Kjellén. Han var rädd för att denna motsättning skulle leda till svåra problem för Sverige. Detta är ett citat från Kjelléns debattinlägg: Jag tror inte att det är bra för Sverige eller bra för kvinnan att vi ger henne rösträtt. Det är uppenbart att om kvinnan ges rösträtt kommer staten att göra ovälkomna intrång i privatlivet. Men vi har att välja mellan två onda ting - fortsatta motsättningar i samhället eller kvinnlig rösträtt - och välja det minst onda. Därför lägger jag nu ned mitt principiella motstånd mot kvinnlig rösträtt. Källa D: Herr Von Bahr (representant för Liberala samlingspartiet det parti som sedan bytte namn till Folkpartiet), debattinlägg vid första kammarens debatt om rösträttsfrågan, 9/6 1917: Jag tror att om man gav kvinnorna rösträtt skulle det stärka solidaritetskänslan hos det svenska folket. En solidaritet som nu är extra viktig eftersom vi lever i problemfyllda tider.( ) Trots det måste jag säga att det vi inte kan komma ifrån att bestämma olika åldersgränser för när män och kvinnor skall få rösta. Det 4
beror för det första på att kvinnor på grund av sina uppgifter blir intresserade av, och duktiga på, politik senare än män. För det andra måste vi ha olika åldersgränser eftersom kvinnorna annars blir i majoritet bland de röstberättigade. Källa E: Herr Branting (representant för socialdemokraterna), debattinlägg vid andra kammarens debatt om rösträttsfrågan, 9/6 1917: därför att det måste ses som självklart att ett samhälle, som består av både män och kvinnor har behov av insatser från både män och kvinnor, för att samhället skall utvecklas positivt. Källa F: Herr Lindman, ledare för högerpartiet, debattinlägg vid andra kammarens debatt om rösträttsfrågan i slutet av november 1918 Vad är nu anledningen till att vi skall rösta om införande av kvinnlig rösträtt? Anledningen ligger i att den låg i den revolution som utbrutit i Tyskland. Det var orsaken som låg bakom förslaget om kvinnligrösträtt som vi nu skall rösta om. 5
Det fanns i Sverige föreningar som arbetade för att genomföra kvinnlig rösträtt. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg var en sådan förening. En sätt som dessa föreningar arbetade på var att trycka flygblad vilka delades ut till människor på gatan. Källa G: Flygblad från Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg. 6