Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt

Foto: Anna Backlund. Järntorget, Göteborg juni 1918. Demonstrationståg för kvinnlig rösträtt. Frigga Carlberg i svart hatt till höger om standaret. Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt Om litteratur och text i rösträttsrörelsen Torsdag 23 maj 2019 Stadsbiblioteket i Göteborg, Hörsalen ~ 1

Den här dagen har fått namnet Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt Det är ett citat ur Svenska kvinnors medborgarsång från 1907, skriven av Ellen Kleman och senare tonsatt av Emil Sjögren. Svenska kvinnors medborgarsång Det steg som ett hviskande sus uti natten, Det växte som vind öfver vida vatten, Det blef till ett samladt, mäktigt rop, Som ändtligen steg ur de tystas hop. För länge du skilde på man och på kvinna, För människan rätten står lika att vinna, Du brukat din makt, du tagit ditt rum, Du tänkte ej ens på den du gjort stum. Ur deras, som dömdes att ohörda bida, Fast de verka sitt verk vid mannens sida, Som kämpa som han, som lida som han, Som bära sin börda så fullt som en man. Nu kräfver jag plats och röst vid din sida, Jag slutat att vänta och tåligt bida I rättfärdighets namn, som mänska och like, Jag vill medborgarrätt i Sveriges rike. Ur deras, som ännu rättslösa lefva, Ur deras, som ändtligt rättfärdighet kräfva, Ur kvinnornas led steg starkt ett kraf: Jag vill den rätt du mig icke gaf. Jag vill medborgarrätt för att verka och tjäna, För att gagna mitt land, för att samla och ena, För att knyta tillsammans med fastare band Så väl kvinna som man vid ett älskadt land. Jag skapats som du att lefva och lida, I arbetets led jag står vid din sida, Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt, Du man, som din like af människoätt. Den 24 maj är det 100 år sedan riksdagen fattade beslut om att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Kampen kvinnor hade att föra för att få rösträtt var dock lång. För att slå hål på fördomar använde sig rösträttsrörelsen av argumentation i tal, stridsskrifter och pamfletter som t.ex. Frida Stéenhoffs Hvarför skola kvinnorna vänta? från 1905. Men även litteratur, dramatik och sångtexter spelade en viktig roll. Författaren Ellen Kleman var aktiv i kvinnorörelsen och redaktör för tidskrifterna Dagny och Hertha. Hon skrev Svenska kvinnors medborgarsång, som var en av flera rösträttssånger. Texterna till de sånger som sjöngs var ett sätt att nå ut med budskapet men sångerna hade också som syfte att stärka den interna kampandan. ~ 2

Andra sånger översattes från den engelska suffragettrörelsen som t.ex. Kvinnornas sång. Till detta mer underhållande sätt att agitera hörde också ett antal pjäser som rösträttsrörelsen producerade. Allt som allt finns bevis för ungefär 200 föreställningar av olika teaterstycken. I Göteborg var Frigga Carlberg ledande inom rösträttsrörelsen och hon använde ofta humorn som vapen. Hon skrev pamfletter, insändare, noveller, romaner och dramatik. Några av hennes pjäser har inte spelats på 100 år. Två av dem kommer vi att få höra här idag. Under rösträttskampens decennier publicerades dessutom en rad romaner och noveller med rösträttsmotiv av t.ex. Marika Stiernstedt, Gurli Hertzman-Ericson och Else Kleen. För eftervärlden är nog Elin Wägners författarskap mest känt tack vare romaner som den bästsäljande klassikern Pennskaftet från 1910. En annan viktig person i rösträttsrörelsen var Selma Lagerlöf. Redan som ung anslöt hon sig till kvinnorörelsen och för henne fanns kampen för kvinnans rätt i samhället med hela livet. Hon utnyttjade alla tillfällen som gavs att visa att en kvinna kan spela på samma bana som männen. Bland annat publicerades hennes första dikter i kvinnotidskriften Dagny. Ett utdrag ur hennes berömda tal Hem och stat kommer att läsas här idag. Rörelsen använde sig också av vykort, vimplar, flygblad och Rösträttsspelet nedan, som gav en lektion om rörelsens historia och mål. Rösträttsspelet utgivet av LKPR 1910, anonym skapare. ~ 3

Frigga Carlberg Rösträttsvykort. Porträtt av Frigga Carlberg, 1851 1925. Text: För rättfärdighets skull. Brevkort utgivet av Uppsalaföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek. Frigga Carlberg från Göteborg var en lika omstridd som stridbar författare och aktivist. Hon var en av de mest radikala i rösträtts - rörelsen och en nyckelperson i kvinnorörelsen. 1902 initierade Frigga Carlberg en rösträttsförening i Göteborg och året därpå var hon med och bildade den rikstäckande Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. På eget bevåg bjöd hon 1913 in suffragetten Sylvia Pankhurst för att hålla tal på Göteborgs högskola. ~ 4

Parallellt med sitt sociala arbete för kvinnor och barn utövade Frigga Carlberg ett ansenligt författarskap, både skönlitterärt och politiskt. Hon skrev dramer och lustspel, gärna med satirisk udd. I samma anda skrev hon artiklar i pressen, bland annat i Dagny, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning och Rösträtt för kvinnor. En bearbetad version av pjäsen Samma don från 1913 och monologen Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt från samma år framförs här idag. Den senare texten illustrerar med ironins hjälp både kampen och motståndet. Forskarna Christina Florin och Josefin Rönnbäck menar att texten fångar ett centralt tema som rör könspolitik nämligen att en sådan politik bedrivs i en kritisk korseld med motståndare från olika håll. Den synliggör hur bilden av kvinnan som svag och utan förmågor ligger som en kulturell grundbult som feminister varit tvungna att förhålla sig till genom historien. ~ 5

Här kan du hitta mer material om den svenska rösträttsrörelsen: Demokrati100.se Demokrati100.se är en satsning för att öka kunskapen om tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år sedan. Demokratijubileet firas under åren 2018 2021. Bakom webbplatsen står ett nätverk av företrädare för arkiv, museer och bibliotek samt enskilda forskare som vill uppmärksamma demokratijubileet. demokrati100.se Litteraturbanken Hos Litteraturbanken finns nu den digitala utställningen Rösträtt 1919 med ingångar till artiklar, föredrag och dramer från tiden för rösträttsarbetet Selma Lagerlöf, Frigga Carlberg, Frida Stéenhoff och många fler finns att läsa här. Gå in på Litteraturbanken och läs eller ladda ner texterna helt gratis. litteraturbanken.se Göteborgskvinnor i rörelse/r Göteborgskvinnor i rörelse/r är en resurs om du som lärare vill bjuda in äldre kvinnor som kan berätta om sitt kvinnopolitiska arbete eller om du vill ordna föreläsningar om den göteborgska kvinnorörelsen under olika tider. facebook.com/goteborgskvinnorirorelse/ KvinnSam KvinnSam är ett nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitet, med placering vid Humanistiska biblioteket. Verksamheten består i att bevaka och förteckna litteratur om genusfrågor, att samla, ordna och förteckna kvinnohistoriskt arkivmaterial samt ge referensservice. Här finns ett stort digitalt material om kvinnors kamp för rösträtt. ub.gu.se/kvinn/ Använd din röst och Demokratiambassadörer Under rubriken Använd din röst arbetar Göteborgs Stad med olika aktiviteter som Demokratiambassadörer och information för att öka valdeltagandet i stadens stadsdelar. ~ 6

Kopia av standaret som bars av Göteborgsföreningen för kvinnans politiska rösträtt vid den stora rösträttsdemonstrationen i Göteborg 2 juni 1918. Formgivare och sömmerska till 2018 års standar, Louise Lindblom. Sveriges kvinno lobby drev 2018 projektet "Rösträtt" med syfte att öka valdeltagandet hos utrikesfödda kvinnor där demokratiambassadörer informerade på gator och torg, i föreningar och i organisationer. I metodhandboken Makt att forma samhället och sitt eget liv ges goda exempel och erfarenheter från projektet. goteborg.se sverigeskvinnolobby.se Riksdagen firar demokratin 100 år I ett fyra år långt demokratijubileum uppmärksammar Sveriges riksdag demokratins genombrott i Sverige. I december 2018 släpptes de två antologierna Demokratins framtid och Rösträttens århundrade: kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige (Makadam förlag). Under jubileumsfirandet planeras olika aktiviteter, program och utställningar. firademokratin.riksdagen.se Stockholmskällan På webbplatsen Stockholmskällan finns mycket digitaliserat material, bilder och artiklar om rösträtt. stockholmskallan.stockholm.se/teman/rostratt/ ~ 7

Selma Lagerlöf Selma Lagerlöf tog en aktiv del i kampen för kvinnlig rösträtt och tvekade inte att ställa upp när hennes namn kunde vara till nytta. Citatet nedan är ett uttalande av Selma Lagerlöf om den nya tidningen Rösträtt för kvinnor. Tidningen gavs ut av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och den hade bevingade uttalanden av kända författare och politiker som stående inslag på första sidan. Detta citat är ur årgång 1, 15 mars 1912, nr 2. Selma Lagerlöfs mest kända tal är Hem och stat som hon höll på den stora internationella rösträttskongressen i Stockholm den 13 juni 1911. I talet är det kvinnornas arbete som står i centrum. Selma Lagerlöf uppmanar kvinnorna att gripa in överallt för att tillsammans med männen skapa den goda staten. Det är ett välbyggt retoriskt anförande om hur kvinnorna genom tiderna framgångsrikt har skapat och byggt upp hemmet, och om hur männen byggt upp men hittills misskött sin skapelse, staten. När Lagerlöf räknar upp bristerna i det samhälle hon ser kring sig är det en vision av det folkhem hon och många andra kvinnor ville vara med och skapa ett samhälle där även de mest utsatta hade en självklar plats i samhällsgemenskapen och en trygghet. Selma Lagerlöfs tal Hem och stat finns att läsa i sin helhet på webbsidan Litteraturbanken.se Selma Lagerlöfs samhällsengagemang inskränkte sig inte bara till prestigefyllda talaruppdrag och personliga manifestationer. Hon deltog också i det politiska vardagsarbetet. År 1919 valdes hon in i Östra Ämterviks kommunalfullmäktige. ~ 8

Selma Lagerlöf, porträtt från 1906. Foto: A. Blomberg, Stockholm. Mårbackastiftelsens arkiv.» var finns den stat, där inga barn driver omkring hemlösa, där intet ungt människoämne förfares, utan alla unga blir uppfostrade i glädje och med saktmod, som barnens rätt är? Var finns den stat, som låter alla sina fattiga gamla få en trygg och ärad ålderdom, som det är tillbörligt för dem, som nalkas livets slut? Var finns den stat, som straffar inte för att hämnas, utan endast och allenast för att uppfostra och upprätta, som det oss kloka och målmedvetna människor tillkommer? Var finns den stat, som kan ta vara på varje begåvning? Var den, där den olycklige blir lika omhuldad som den framgångsrike? «Citatet är ett utdrag ur Hem och stat av Selma Lagerlöf. ~ 9

Kvinnornas sång Kvinnornas sång är en översättning av Women s Battle Song och den sjöngs av Göteborgskören på rösträttskongressen 1911 i Stockholm. Publicerad i Rösträtt för kvinnor (utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt), årg. 1, nr 2, 15 mars 1912. Översättning anonym. Kvinnornas sång Fram att målet hinna, Systrar hand i hand! Fram att seger vinna, Spränga fjättrars band! Framåt på vår bana uti morgonväkt! Hoppfullt rörs vår fana friskt för vindars fläkt! Fram till frihet, kvinnor! Ingen tveka får Fram medborgarinnor! Segern skall bli vår. Tusenårig boja Lösas skall en gång. Ifrån slott och koja Höjas segersång! Sveriges döttrar fria skola stå en dag, Hoppets vindar sia Ren om vunna slag. Framåt svenska kvinnor! Ingen tveka får Fram medborgarinnor! Segern skall bli vår. Elsa Stenhammars lilla damkör, ca 1908. Källa: Göteborgs Musikrevy. ~ 10

Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt arrangeras av Kultur i Väst i samarbete med: Göteborgskvinnor i rörelse/r arbetar med att gräva i historien inför Göteborgs 400-årsjubileum år 2021. Samma år är det också 100 år sedan alla svenska kvinnor för första gången kunde använda sin rösträtt. Syftet med projektet är att i samband med jubileet ge ut en bok för att belysa Göteborgskvinnors organiserade arbete för demokrati och lika rättigheter. Den historia som skildras handlar om kvinnors kamp för att erhålla, bevaka, bevara och stärka redan vunna rättigheter. Göteborgskvinnor i rörelse/r är ett KAF-projekt (Kvinnliga akademikers förening). facebook.com/goteborgskvinnorirorelse/ Litteraturbanken.se är ett digitalt bibliotek som är fritt för alla att använda. Den tillgängliggör svensk skönlitteratur och andra texter av vikt för vår förståelse av det litterära kulturarvet. Allting är fritt tillgängligt för lustläsare och forskare, lärare och elever, studenter och bibliotek. Allt finns läsbart och sökbart på webbplatsen, men nära tusen titlar kan också sparas ner till läsplattor och mobiltelefoner från webbplatsen eller bibliotekens kataloger. litteraturbanken.se Stadsbiblioteket på Götaplatsen är Göteborgs största bibliotek och stadens mest välbesökta kulturinstitution med ca 1,3 miljoner besök varje år. Hit är människor i alla åldrar välkomna för att låna böcker, fika, läsa tidningar och spela tv-spel. De dagliga arrangemangen är gratis och innehåller allt från författarsamtal till läxhjälp. Stadsbiblioteket Göteborg är en del av Kulturförvaltningen i Göteborgs stad. stadsbiblioteket.nu Kultur i Väst är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen som arbetar för ett brett och inkluderande kulturliv som når och angår invånarna i Västra Götaland. Grunden i arbetet är att stärka kulturen och dess roll i samhället. För att åstadkomma det samarbetar Kultur i Väst med kulturlivets aktörer både regionalt, nationellt och internationellt. Kultur i Väst arbetar med alla konstarter men också med arrangörs utveckling, samhällsutveckling, mångfaldsfrågor, jämställdhet och tillgänglighet inom kulturen. kulturivast.se ~ 11

Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt Om litteratur och text i rösträttsrörelsen Torsdag 23 maj 2019 Stadsbiblioteket i Göteborg, Hörsalen I år är det 100 år sedan riksdagen fattade beslut om att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Kampen kvinnor hade att föra för att vinna sin rösträtt var lång. Motståndet var stort både bland män och en del kvinnor. För att förändra fördomar och skapa gemenskap använde sig rösträttsrörelsen inte bara av argumentation i tal och skrift utan även av litteratur, sång och musik. Vi ser bakåt och får kunskap om hur det gick till då allt fler grupper erhöll rösträtt. I Göteborg var Frigga Carlberg ledande inom rösträttsrörelsen och hon använde ofta humorn som vapen. Hon skrev pamfletter, insändare, noveller, romaner och dramatik. Några av hennes pjäser har inte spelats på 100 år. En annan viktig person i rösträttsrörelsen var Selma Lagerlöf. Vi kommer att få höra skådespelare läsa utdrag ur texter av båda författarna. Texterna till de sånger som sjöngs var också ett sätt att nå ut med budskapet. Under dagen kommer vi få höra visartister framföra några av dessa. Vi ger under dagen tips och råd om hur materialet som finns på webbplatserna Demokrati100.se och Litteraturbanken.se kan användas t.ex. i under visning samt på museer och bibliotek. Dagen arrangeras av Kultur i Väst i samarbete med Stadsbiblioteket i Göteborg, Litteraturbanken och Göteborgskvinnor i rörelse/r, ett KAF-projekt. ~ 12