s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20
Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström
Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension 0,5 procent 0,2 procent 2017 0,3 procent 2019 Sista avtalsåret är uppsägningsbart Låglönesatsning i vissa avtal (LO-förbund) Industrins avtal blev normerande för övriga avtal 2017 (totalt ca 500)
Avtalsrörelsen 2018 Begränsad omfattning 30 avtal nytecknades (cirka 235 000 anställda) Läraravtalet mellan SKL/Sobona och lärararfacken via medling Vårdavtalen mellan Vårdföretagarna och Kommunal innehåller en extra pott för individuella lönehöjningar på 0,3% 2018 och 0,2% 2019 Läraravtalet som tecknades av SKL/Sobona löper ut 2021 övriga 2020
Avtalsrörelsen 2019 och 2020 2019-28 avtal (160 000 anställda) - Hälso- och Sjukvårdsavtalet mellan SKL/Sobona och Vårdförbundet (cirka 100 000 anställda) - Sas-piloter (här utnyttjades möjligheten att säga upp avtalet i förtid) 2020 - Cirka 500 avtal (2,8 miljoner anställda) - Industrins avtal
Lönebildningen och samhällsekonomin Valter Hultén
Nominell löneökning i utfall och centrala avtal Diagram 9.1 Årlig procentuell förändring 6 5 4 2017: 2,3 procent 2018: 2,6 procent 3 2 1 0-1 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Centrala avtal Definitivt utfall inkl. prognos Restpost Industrins kostnadsmärke Källa:
Dämpad men positiv reallöneutveckling Diagram 9.3 Årlig procentuell förändring 6 5 4 2017: 0,4 procent 2018: 0,5 procent 3 2 1 0-1 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Reallön Nominallön KPIF Källor:, SCB och Macrobond
Från låg- till högkonjunktur Diagram 2.4 Procentuell avvikelse från medelvärde, normaliserade värden 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 RU-indikatorn KI RU-indikatorn Riksbanken Konfidensindikatorn Industrin KI Konfidensindikatorn Hushåll KI Barometerindikatorn KI Inköpchefsindex Industrin Swedbank (PMI) Inköpchefsindex Tjänstesektorn Swedbank (PMI) Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Swedbank och Macrobond
Pris, produktivitet och arbetskostnader i näringslivet Tabell 10.2 Genomsnittlig årlig procentuell förändring 1998-2007 2008-2012 2013-2018 Produktivitet 3,3-0,2 1,6 Förädlingsvärdepris 0,9 1,5 1,4 Förädlingsvärde per timme (löpande pris) 4,2 1,3 3,0 Arbetskostnad per timme 4,2 2,4 2,6 Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Vinstandel och lönsamhet i näringslivet Diagram 10.3 Procent respektive nettotal 44 42 40 38 36 34 32 30 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 30 20 10 0-10 -20-30 Justerad vinstandel näringslivet Lönsamhetsomdöme näringslivet (höger) Vinstandel medelvärde Lönsamhetsomdöme medelvärde (höger) Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Förbättrad situation på arbetsmarknaden Diagram 10.7 Procent 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 70 69 68 67 66 65 64 63 62 61 Arbetslöshet, totalt Arbetslöshet, över 25 veckor Jämviktsarbetslöshet (KI) Arbetslöshet, 1-25 veckor Arbetslöshet, tid ej känd Sysselsättningsgrad (höger) Källa: Konjunkturinstitutet och SCB
Löner och arbetskostnader 2013-2017 Tabell 9.3 Genomsnittlig årlig procentuell förändring Arbetskostnad per timme Timlöner OECD-13 1,8 1,9 EU-8 1,6 1,7 Sverige 2,4 2,3 Sverige (SCB) 2,6 2,3 Tyskland 2,4 2,5 Norge 3,0 2,9 Danmark 1,8 1,8 Finland 0,8 1,0 USA 2,2 2,2 Källa: OECD, KI, Riksbanken och SCB (nationalräkenskaper)
Reallöner anställda i näringslivet Lönekomponenten i Labour cost index och inflation enligt HIKP eller motsvarande Diagram 9.7 Årlig procentuell förändring 5 4 3 2 1 0-1 -2 2013 2014 2015 2016 2017 2018 OECD-13 EU-8 Sverige Tyskland Sverige (KL) Källor: Eurostat, U.S. Bureau of labor statistics, Statistics Canada, Japanese Ministry of health, och Macrobond
Relativa enhetsarbetskostnader 2013-2017 Tabell 11.1 Genomsnittlig årlig procentuell förändring Nationella valutor Enhetsarbetskostnad Enhetsarbetskostnad Kronor Förändring Sveriges RULC Tillverkningsindustrin Sverige 0,7 0,7 EU-8-0,3 1,8-1,0 OECD-13 0,2 2,0-1,2 Hela ekonomin Sverige 1,3 1,3 EU-8 0,9 3,0-1,6 OECD-13 1,1 2,9-1,5
Exportmarknadsandel Diagram 11.5 Index 2012=100 110 108 106 104 102 100 98 96 94 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sverige EU-8 OECD-13 Källor: OECD och Macrobond
BNP och BNI per invånare Diagram 11.9 Procent 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 BNI Sverige relativt OECD-13 BNI Sverige relativt EU-8 BNP Sverige relativt OECD-13 BNP Sverige relativt EU-8 Källor: Världsbanken och Macrobond
Sysselsättningsgrad 15-64 år Diagram 11.11 Procent 84 82 80 78 76 74 72 70 68 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Sverige Sverige relativt OECD-13 (höger) Sverige relativt EU-8 (höger) Källor: OECD och Macrobond
Sammanfattning Dämpade men positiva reala löneökningar i Sverige 2017 och 2018 Lägre produktivitetstillväxt i industrin en faktor bakom lägre löneökningar sedan finanskrisen 2008 Arbetskostnadernas utveckling sedan 2013 har varit förenlig med ökad vinstandel i näringslivet och förbättrad situation på arbetsmarknaden Svagare krona sedan 2013 har förbättrat Sverige kostnadsmässig konkurrenskraft BNI per capita och sysselsättning i Sverige har utvecklats minst lika bra som i omvärlden sedan finanskrisen
Utfall av lönestrukturstatistiken Petter Hällberg
10000 12500 15000 17500 20000 22500 25000 27500 30000 32500 35000 37500 40000 42500 45000 47500 50000 52500 55000 57500 60000 62500 65000 67500 70000 72500 75000 77500 80000 Fördelning av genomsnittlig månadslön 2017 Procent av alla anställda Diagram 14.4 3,5 Medianlön 30 000 kronor Genomsnittslön 33 700 kronor 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0
Lönespridning efter kön Diagram 14.7
Lönespridning efter sektor Diagram 14.6
Förändring av genomsnittliga månadslöner 2017 jämfört med 2016 Tabell 14.2 Kvinnor Män Totalt Hela ekonomin 3,3 (1 000) 2,3 (800) 2,7 (900) Privat sektor 3,2 (1 000) 2,3 (800) 2,7 (900) Arbetare 2,8 (700) 2,5 (700) 2,6 (700) Tjänstemän 3,0 (1 100) 2,3 (1000) 2,5 (1 000) Offentlig sektor 2,6 (800) 2,3 (800) 2,5 (800) Kommuner 2,8 (800) 2,7 (800) 3,1 (900) Landsting 2,7 (900) 2,1 (900) 2,5 (900) Staten 2,9 (1 000) 1,9 (700) 2,5 (900)
Fördelning av löneökningar i procent Diagram 14.3
Årlig förändring av genomsnittlig månadslön Diagram 14.1
Löneskillnad mellan kvinnor och män John Ekberg
Löneskillnad sedan 2005 Diagram 16.2
Löneskillnad i procent Tabell 16.1 Ovägd skillnad Standardvägd skillnad Samtliga sektorer 11,3 4,3 Privat sektor 10,9 5,3 Arbetare 10,0 3,6 Tjänstemän 17,1 6,5 Offentlig sektor 10,1 1,9 Kommuner 3,1 0,3 Landsting 20,6 3,8 Staten 6,5 4,0
En interaktiv bild av könssamansättningen på www.mi.se
Löneskillnad i procent 2016 Diagram 16.3
Löneskillnad och kvinnors sysselsättningsgrad 2016 Diagram 16.5 AT: Österrike BE: Belgien BG: Bulgarien CH: Schweiz CY: Cypern CZ: Tjeckien DE: Tyskland DK: Danmark EE: Estland ES: Spanien FI: Finland FR: Frankrike HU: Ungern IS: Island IT: Italien LT: Litauen LU: Luxemburg LV: Lettland MT: Malta NL: Nederländerna NO: Norge PL: Polen PT: Portugal RO: Rumänien SE: Sverige SK: Slovakien SL: Slovenien UK: Storbritannien
Löneskillnadens utvecklingstakt 2011-2016 Diagram 16.6
Konflikter och medling 2018 Per Ewaldsson
Konflikter och medling 2018 Förbundsförhandlingar: inga varsel, inga förlorade arbetsdagar, inga medlingar i MI:s regi Lokala tvister: Totalt elva ärenden, varav åtta avtalstvister. Stridsåtgärder utlöstes i tre avtalstvister, varav en strejk. 50 förlorade arbetsdagar.
Lokala ärenden 2006 2018 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Avtalstvister 102 44 13 18 17 12 16 17 27 25 11 1 8 varav LOförbund 98 43 12 16 16 8 13 11 20 21 6 1 7 varav TCOförbund varav Sacoförbund 1 2 2 4 6 1 varav övriga 3 1 1 2 2 1 2 1 4 5 1 SAC 36 37 55 45 45 33 15 14 8 4 7 2 3 Övriga ärenden 2 5 1 1 1 1 1 Totalt 138 83 68 68 62 46 32 31 35 30 19 4 11
Internationella jämförelser är svåra att göra, men
Flest arbetsdagar förloras i Cypern Frankrike Belgien Spanien (Grekland och Italien) och i de nordiska länderna utom Sverige
Minst antal dagar förloras i Österrike Polen Schweiz Sverige I ett europeiskt perspektiv ligger Norden utom Sverige högt I ett nordiskt perspektiv ligger Sverige lågt, även i absoluta tal
Internationell utblick - kollektivavtalstäckning Internationella jämförelser är svåra att göra, men Vissa länder (till exempel Frankrike, Österrike, Belgien) har hög täckningsgrad trots låg organisationsgrad. Förklaring till hög täckningsgrad: allmängiltigförklaring samt kollektivavtal på branschnivå
Internationell utblick - kollektivavtalstäckning Allmän trend inom OECD: täckningsgraden minskar (mer splittrad bild bland ILO-länderna) Sverige och övriga Norden (särskilt Danmark) kännetecknas Diagram 11.13 av hög/stabil täckningsgrad Lagstadgade minimilöner vanliga även i länder med hög KAtäckning. Alla EU-länder utom Norden, Österrike och Italien har sådana system