Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden



Relevanta dokument
Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Roterande elmaskiner

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Systemkonstruktion Z2

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

LNB727. Asynkronmaskinen

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

Fig. 1 Den övre delen av bilden visar utspänningens fyrkantsvåg efter frekvensomformaren. Den nedre visar strömmens sinusformade karakteristik.

Repetition Likströmsmaskin Permanentmagnetiserad synkronmaskin Asynkronmaskin. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

BUSCK. Produktkatalog 2014

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk.

Välj en högeffektiv elmotor

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Visst vill även du spara upp till 70% energi ENKELT TYST SÄKERT

Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare BCVA, storlek

Introduktion till Elektriska Drivsystem

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl , RECOsorptic stl

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Nessie Plug&Spray TM. Data Blad

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Igångkörningsanvisningar

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

BUSCK. Produktkatalog 2012

Bestämning av verkningsgrad och förluster i en asynkronmaskin enligt IEC

Allmänt om varvtalsstyrning Driftstrategi Val av kompressor Val av elmotor Val av frekvensomformare - Bitzerkompressorer Oljeåterföring Kylsystemet -

Lik- och Växelriktning

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Kort om elmotorer. Innehåll

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

M3000 Processmotor. BA Electrical Machines - 1 M3000 Cast Iron motors

Asynkrona 3-fas motorer ECOL, IE2

Tentamen Elenergiteknik

Monterings- och skötselanvisning

Elektriska drivsystem, 6-8 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material

Motorer o motorval. Materialet är baserat på Bengt Simonssons material som används i kursen Elektroteknikens Grunder för M

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

Laboration i Maskinelement

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Elektriska motorer i ett hushåll

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Formler & Enheter. Storhetsbeteckningar och enheter enligt avsnittet SI - enheter. s v = m/s ω = 2 π n rad/ s t. s = v t m v = ω r = 2 π n r m/ s

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Frekvensstyrda vätskekylaggregat för indirekta kylsystem

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

El - schemateknik. Varje avsnitt innehåller arbetsuppgifter med frågor och praktiska övningar.

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Vedmaskiner fra Per Wikstrand AB i Sverige

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Järnvägens elanläggningar

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Förklaringar till produkter i grisstallar UTFODRING/FODERBEREDNING

AC & DC KUGGVÄXELMOTORER

Synkrongeneratorn och trefas

Synkrongeneratorn och trefas

Inställning motorskydd för gammal motor Postad av Johan Andersson - 16 maj :31

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

En oerhört stor del av världens elektricitet. ie-klassning en följetong om ständigt effektivare motorer. Elmotorer

Excenterskruvpumpar. För effektiv pumpning av viskösa medier

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

INNEHÅLL. 1-FASMOTORER Lågt startmoment...77 Högt startmoment...78

Sten-Ove Claesson, Fluidteknik AB

Motorer allmän information

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Pumpar & Motorer. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt?

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn

Effektiva och säkra fläktar, kompressorer och blåsmaskiner

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet

Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

TILLBEHÖR.

50Hz. BIBO is back. Pålitligare än någonsin YOUR TASK. OUR FORCE.

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

Hur räkna ut storlek på säkring till 3-fasmotor? Postad av Simon Persson - 16 apr :36

HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA

Handbok. Traktorelverk Magnate

Pumpar & Motorer. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i hur en motor kan startas. Varför har man olika startsätt?

En elmotor kan användas för att rotera svetsvertyget. Elmotorer delas in i två grupper, DC-motorer och AC-motorer.

Transkript:

Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner

Asynkronmotorns elanvändning Energimyndigheten: Elmotorer står för mer än 40 % av elanvändningen i Sverige och globalt Elmotorer står för 65 % av svensk industris elanvändning Elmotorer på 0,75-375 kw står för 67 % av detta, varav asynkronmotorn står för 90 % 3 Sedan tidigare Lenz lag En kortsluten slinga är flödeströg Vid förändring av flödet genom slingan induceras en spänning Spänningen driver en ström som ger ett magnetfält Magnetfältet är riktat så att det motverkar flödesförändringen En strömförande ledare i ett magnetfält utsätts för en kraft Detta räcker för att förklara asynkronmaskinen Samma stator som synkronmaskinen, byt ut rotorn

Asynkronmaskinen Trefasig stator Inga magneter Kortsluten rotor, som bur Trefasig ström i statorn Rotorström induceras Rotorn är flödeströg Utgångsläge Flytta statorströmmen snabbt ett steg - vad händer i rotorn? s r Rotorn är flödeströg och spjärnar emot! s

Momentbildning F=Bil s B r Rotorn vill följa statorflödet (så den slipper förändring) Momentet bygger på induktion Kräver ω-skillnad, eftersläpningen (eng. slip): s = ωs ωr ω s Momentkarakteristik T T max T start T n n k n n n s Eftersläpning s 1 0 Spänningens frekvens n s, + spänningens belopp T max Båda valfria med kraftelektronik Lägre U plattare T(n), lägre ns T(n) flyttas i sidled När belastningen ökar avviker ω r mer från ω s T L (n) för last t.ex. fläkt Arbetsområde Tomgång n=n s n

Olika lasters karakteristik Asynkronmotorns varvtal Tomgång: s=0 och n=n s Märkbelastning (se märkplåt): s få % och n få % under n s 2 60 2 ωmek el ns = 60 f p = ω 2 π p Antal poler n s @ 50 Hz Märkvarvtal @ 50 Hz 2 3000 rpm 1-7 % under 3000 rpm 4 1500 rpm 1-7 % under 1500 rpm 6 1000 rpm 1-7 % under 1000 rpm samma som för SM Motor 3~ 50 Hz IEC 34-1 No. 2.2 kw 2820 r/min cos ϕ 0,89 380 V 4.7 A 220 V 8.15 A 19.0 kg IP 54 Cl. F

Asynkronmotorn inuti Uttagslåda Lagersköld Kylfläns Kullager Motoraxel Statorlindning Fläkt Rotor Statorplåtpaket Inkoppling Motor 3~ 50 Hz IEC 34-1 No. 2.2 kw 2820 r/min cos ϕ 0,89 380 V 4.7 A 220 V 8.15 A 19.0 kg IP 54 Cl. F Lindningarna anslutna till plint W2 U2 V2 U1 V1 W1 Y/D alt 1: Samma U lindning vid Y och D kräver olika U h,ger samma i lindning och därmed samma P Y/D alt 2 (Y-D-start): Samma U h vid Y och D ger låg och hög U lindning Minskar startström D Y Byta rotationsriktning L1 L2 L3 L1 L2 L3 L1 L2 L3

Asynkronmotorns praktiska egenskaper Självstartande vid nätanslutning Robust och pålitlig Endast kullager slits Enkel och billig att underhålla Starkt standardiserad billig i inköp Rotorn får sitt magnetfält via statorn drar reaktiv effekt behov av reaktiv effektkompensering Kan även användas som generator Översynkront varvtal Levererar aktiv effekt Drar reaktiv effekt Startmetoder Direktstart Hög startström Högt startmoment Y/D-start Lägre startström Lägre startmoment Måste vara märkt 400/690V Mjukstartare Reducerar spänningen för att begränsa startströmmen Plattare momentkurva Frekvensomriktare Reducerar frekvensen och spänningen Märkmoment vid start

Varvtalsstyrning variera spänningen Speciella motorer med hög rotorresistans Lastens momentkarakteristik bestämmer varvtalet Enkel Dålig verkningsgrad Används bara i mindre motorer Transformatorformeln igen U 4,44 B f A N = max Minskning av frekvensen Ökat flöde Ökad ström Lösning Minska även spänningen för att hålla konstant flöde U Ψ ~ f kan åstadkommas med frekvensomriktare, mer om detta senare Varvtalsstyrning variera frekvensen T u s = 110 V f 1 = 25 Hz T n u s = 176 V f 1 = 40 Hz u s = 220 V f 1 = 50 Hz u s = 220 V f 1 = 60 Hz u s = 220 V f 1 = 70 Hz u s = 220 V f 1 = 80 Hz 0 500 1000 1500 2000 <n n konstant moment n n n (r/min) >n n avtagande moment

Strypning / varvtalsstyrning Centrifugalpump: P in ~ konstant oberoende av flöde Mål: minska flödet till 70% Strypning Varvtalsstyrning lastkurva pumpkurva Enfasdrift Enfasmatning 1D-flöde Steinmetz koppling C ger fasförskjutet flöde i annan riktning Startar alltid åt samma håll Kan gå utan C när den startat Fungerar även för trefasmotor

Enfasdrift Enfasmatning 1D-flöde Skärmpolmotor Flödet fasfördröjs av skärmarna (Lenz lag) Startar åt samma håll Vanlig i fläktar, avloppspumpar i tvättmaskin, mm Används bara för små effekter 19 Skydd av Asynkronmotorn Överlastskydd (Motorskydd) Bimetall Samma temperaturkaraktäristik som maskinen Fasbrottsskydd Tvåfasdrift ger ökad ström och risk för överhettning Temperaturvakt

L Manövrering av asynkronmotorn N säkring kontaktor överlastskydd säkerhetsbrytare motor Kapslingsklasser Motor 3~ 50 Hz IEC 34-1 No. 2.2 kw 2820 r/min cos ϕ 0,89 380 V 4.7 A 220 V 8.15 A 19.0 kg IP 54 Cl. F

Monteringsbeteckningar Driftart

Sammanfattning växelströmsmotorer Trefas sinusspänning ger jämnt roterande spänningsvektor Inducerad emk (tomgångsspänning) proportionell mot varvtal Vridmoment T=Ψ m i s Variabelt varvtal för växelströmsmotor Frekvensen bestämmer varvtalet Välj konstant U/f PMSM Permanentmagnet ger rotorflöde Synkron gång där ω r följer ω s Belastning ger skillnadsvinkel mellan statorflöde Ψ s och rotorflöde Ψ m AM Rotorström induceras i kortsluten lindning genom eftersläpning Asynkron gång ω r ω s vid belastning Belastning ger ω-skillnad: ω r några % mindre än ω s Föredragstitel 25