BESLUT 2018-12-21 Dnr: 18/01500 SAKEN Rapport, SVT1, 2018-04-29, kl. 18.00 och 19.30, inslag om översvämningar i Bangladesh; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen kritiseras men frias. De brister i förhållande till kravet på saklighet. INSLAGEN De två inslagen var i stort sett likalydande. I inslaget kl. 19.30 sa programledaren i den så kallade påannonseringen följande. De stigande vattenmassorna tog deras hem, allt fler flyr klimatförändringarna. Under tiden som programledaren påannonserade inslaget visades texten: Klimat, Vattenmassorna tog deras hem i bild. Därefter sades följande. (Programledare) Klimatförändringarna börjar märkas allt tydligare på vissa delar av jorden, bland annat i Bangladesh. Varje dag tvingas tusentals människor fly den stigande havsnivån och de svåra cykloner som drabbar landet gång på gång. Och många av dem har ingen annanstans att ta vägen än in till slummen i huvudstaden Dhaka. Därefter sades följande. (Reporter) Välkommen till Korail, Dhakas största slumområde. Hit flyttar varje dag nästan 2 000 personer och många av dem är både vittnen och offer för klimatförändringen. (Lokalinvånare) Alla är drabbade. Vi bodde intill floden så vi drabbades hårdare än andra. För vattnet i floden forsade fram. (Reporter) [Lokalinvånare] och hennes familj har bytt det egna lilla jordbruket mot ett skjul på en trång stinkande platå i utkanten av slumområdet. Det skjul som lokalinvånaren bodde i visades i bild. Därefter sades följande. (Reporter) Sådana här plåtbaracker har växt fram på nästan varje kvadratmeter här inne i Korail. Det är små enkla skjul som bara innehåller det allra nödvändigaste, men det är ordning och reda i nästan varje hus. Myndigheten för press, radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mprt.se
2/5 Bilder tagna från en helikopter visade ett översvämmat landområde. Därefter sades följande. (Reporter) Floden tog deras hem. Det platta landskapet i södra Bangladesh åts upp bit för bit av floden. Deras levebröd, det bördiga landet, blev till slut en naggad liten dypöl. Och snart tog vattenmassorna också deras hus. (Lokalinvånare) Floden drar med sig och förstör allt. Och jag har förlorat allt. (Reporter) Bangladesh är inklämt mellan Himalayas mäktiga sluttningar och den triangelformade Bengaliska viken. Och när temperaturen stiger smälter glaciärerna och havsnivån pressas upp. Och här blir det varmare år för år. ANMÄLNINGARNA Anmälarna är i huvudsak kritiska mot att översvämningarna i Bangladesh påstods bero på klimatförändringen. Enligt flera anmälare beror översvämningarna på naturliga vädervariationer. En anmälare menar att översvämningarna blir så allvarliga då landet är starkt överbefolkat vilket alltid leder till att översvämningar får allvarliga konsekvenser för befolkningen och att dessa förekommer oavsett eventuella klimatförändringar. En annan anmälare anför att översvämningarna egentligen är positiva för Bangladesh eftersom de gör marken bördig. En anmälare anför att det inte är havet som stiger utan landet som sjunker. Anledningarna till detta är dels att landet är ett floddelta med uppslammade massor som sätter sig under lång tid, dels att den tektoniska plattan kläms ner och in under Himalaya. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) har yttrat sig över om inslagen överensstämmer med kravet på saklighet. SVT anför följande. Inslaget handlade om hur människor i Bangladesh drabbas av ständiga översvämningar, som blivit allt värre de senaste åren. Antalet internflyktingar i Bangladesh stiger hela tiden och uppgår i dag till 2 000 per dag som flyttar till överbefolkade slumområden när gamla boplatser inte längre är beboliga. Syftet med inslaget var att berätta om de människor som drabbats och visa den förtvivlan många familjer känner när de förlorat allt i översvämningarnas spår. Orsakerna till översvämningarna i Bangladesh är, precis som anmälarna påpekar, flera. Enligt en av SVT:s meteorologer har temperaturen i landet stigit med 0,5 grader sedan 1958. Till följd av temperaturökningen faller mer
3/5 regn i landet. Detta bidrar till att översvämningarna blir fler. Men det finns också andra orsaker till de stigande vattennivåerna i landet, som kontinentalplattornas sammanstötningar, vilket leder till en naturlig landsänkning. I inslaget redovisades endast klimatförändringen som orsak till översvämningarna. Redaktionen valde därför att sända ett förtydligande i Rapport, kl. 19.30 den 3 maj 2018, dagen efter att det nu anmälda inslaget sändes. INFORMATION Granskningsnämnden har tagit del av det förtydligande som SVT hänvisar till i sitt yttrande och som hade följande lydelse. (Programledare) Och nu ett förtydligande. I Rapport i söndags så sände vi ett inslag om översvämningarna i Bangladesh och vi vill förtydliga att vattennivåerna stigit som en följd av temperaturökningen men också på grund av jorderosion till följd av skogsavverkning samt den naturliga landsänkningen. ANMÄLARNAS KOMMENTARER En anmälare anför att det inte finns några vetenskapliga belägg för att en temperaturökning på 0,5 grader över en period på 60 år skulle ha orsakat vare sig årets eller tidigare års översvämningar. Anmälaren ställer sig frågande till hur stor del av temperaturökningen som bidrog till översvämningen år 1987 när 40 procent av landet stod under vatten. Ett år senare, 1988, skördade översvämningarna cirka 5 000 dödsoffer. Vid 1991 års översvämningskatastrof omkom enligt vissa källor cirka 140 000 människor. Mycket svåra översvämningar drabbade landet år 1998 då hela 75 procent av landet stod under vatten. År 2004 drabbades cirka 66 procent av landet av svåra översvämningar. Om man interpolerar värdet för temperaturhöjningen noterar man att det inte finns något som helst samband mellan detta värde och i vilken omfattning översvämningarna drabbar Bangladesh. Landet är starkt överbefolkat, vilket leder till att översvämningarna alltid får allvarliga konsekvenser för befolkningen. Det är primärt landets läge som gör landet särskilt utsatt för översvämningskatastrofer. Även i förtydligandet i Rapport den 3 maj 2018 vidhåller SVT att den angivna temperaturhöjningen är en primär orsak till översvämningskatastrofen år 2018. Därför strider även förtydligandet mot kravet på saklighet. En annan anmälare hänvisar till en tidningsartikel publicerad i ETC den 7 september 2017. Där fastslår en professor vid ett universitet i Maryland följande. Vi vet nu att de långsiktiga trender vi ser, som kortare monsunsäsong, minskande genomsnittlig nederbörd över landet, större geografisk spridning på regnen och ökningen av extrema regnväder hänger ihop med en försvagad monsunvindscirkulation och en minskning av lågtrycken från Bengaliska viken.
4/5 Vidare konstaterar professorn följande. Men det är inte alltid klart vad som påverkar vad. Monsunregnen förändras, men vi kan inte vara helt säkra på att det är ett resultat av den globala uppvärmningen, om förändringen är permanent och kommer att accelerera eller om södra Asiens monsunsystem kommer att återgå till det normala. Vi behöver många fler års data och analyser för att vara säkra. PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE SVT har kommenterat anmälarnas kommentarer och anför följande. Anmälarnas kommentarer kretsar kring att översvämningarna som drabbar Bangladesh inte har ett samband med temperaturökningar, bland annat att en halv grad inte skulle ha betydelse för havsnivåhöjning eller andra konsekvenser. SVT finner inget stöd för denna syn då forskningen visar att en till synes liten gradskillnad i temperatur får stora konsekvenser. SVT vill i det här sammanhanget erinra om att granskningsnämnden i en rad beslut har konstaterat att IPCC:s (FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change, förkortat IPCC) slutsats att det pågår en global uppvärmning som med stor sannolikhet är orsakad av människans utsläpp av växthusgaser har ett mycket brett stöd bland såväl klimatforskare som ledande politiker. Nämndens hållning har därför varit att SVT sänder program och inslag som utgår från denna grundsyn kan inte i sig strida mot kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av denna praxis och vad som tidigare anförts i det enskilda fallet kan SVT inte finna att inslaget strider mot kravet på saklighet i sändningstillståndet. AKTUELL BESTÄMMELSE SVT ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (13 i sändningstillståndet). Kraven på opartiskhet och saklighet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet (13 andra stycket i sändningstillståndet).
5/5 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden har i flera beslut sedan år 2010 konstaterat att IPCC:s slutsats, om att det pågår en global uppvärmning, erhåller ett mycket brett stöd bland såväl klimatforskare som ledande politiker. Att SVT sänder program och inslag som utgår från denna grundsyn kan inte i sig anses strida mot kravet på opartiskhet. Krav måste samtidigt ställas på att klimatfrågan, liksom andra viktiga samhällsfrågor, blir föremål för en saklig och kritisk granskning från SVT:s sida. Av ärendet framgår att de översvämningar i Bangladesh som inslagen handlade om har flera orsaker, varav klimatförändringar kan vara en, något som inte framgick tydligt i inslagen. Enligt nämndens mening brast därmed inslagen i förhållande till kravet på saklighet. Mot bakgrund av att SVT ett par dagar senare sände ett förtydligande där det redogjordes för att vattennivåerna stigit också på grund av jorderosion till följd av skogsavverkning samt den naturliga landsänkningen, finner nämnden att bristen dock inte var så allvarlig att den strider mot kravet på saklighet. Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, Ulrika Hansson, Clas Barkman, Staffan Dopping, Malin Bergström, Bo-Erik Gyberg och Gunnar Springfeldt efter föredragning av Rasmus Gedda. På granskningsnämndens vägnar Dag Mattsson Rasmus Gedda Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.