Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen

Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen Miljöcertifiering av Jakobsbergsskolan i Kristinehamn Miljöbyggnad in the process of reconstruction Environmental certification of Jakobsbergsskolan in Kristinehamn Simon Didner Fakulteten för hälsa-, natur-, och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet Examensarbete 22.5 hp Handledare: Malin Olin Examinator: Asaad Almssad VT 2015

Sammanfattning Klimatförändring är ett alltmer vida känt begrepp. I EU står byggsektorn för mer än en tredjedel av koldioxidutsläppen och 40 % av den totala energianvändningen. I Sverige har åtgärder vidtagits för att förhindra denna klimatförändring. Genom 16 miljömål, av vilka tre stycken kan kopplas till byggsektorn, ska Sverige minska den negativa trenden. Inget av de tre målen med relation till byggsektorn kommer dock uppnås innan 2020. En av metoderna för att förändra detta är att miljöcertifiera fler byggnader, både befintliga och nybyggnationer. Byggnadstillväxten i EU ligger på cirka 1 % per år, vilket betyder att befintliga byggnader utgör en mycket stor del av byggsektorn och därmed dess klimatpåverkan. Att renovera befintliga byggnader till en mer hållbar standard är därför av stor vikt. Syftet med studien har varit att se hur arbetet med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad fungerar i befintliga byggnader samt undersöka om det är möjligt att renovera den k- märkta Jakobsbergsskolan i Kristinehamn till någon nivå inom Miljöbyggnad högre än Klassad, alltså Brons, Silver eller Guld. Målet har varit att ta fram ett underlag åt Kristinehamns kommun som kan tas med i beslutandeprocessen inför ombyggnationen av byggnaden. Underlaget ska bestå av nya ritningar, dokumentation av den befintliga byggnaden samt att visa på vilka åtgärder som krävs för att miljöcertifiera den över hundra år gamla skolan. För att kartlägga byggnaden har platsbesök gjorts, där bland annat fönstren inspekterats och mätts upp, vinden inspekterades för att försöka lista ut hur byggnadens konstruktion ser ut och fotografier togs av fasaden för att sedan kunna mäta upp byggnaden. Förutom platsbesök har litteratur om svensk byggnadshistoria studerats och en erfaren snickare konsulterats för att få bästa möjliga bakgrund till hur byggnaden är uppbyggd. Därefter har byggnaden ritats upp i 3D i programmet Revit 2014. Kristinehamns kommun har bidragit med mätdata till många av indikatorerna så som radon och legionella. Utöver detta har byggnaden bland annat energianalyserats i VIP- energy, det termiska klimatet har undersökts med PPD- index och dagsljusklimatet undersökts med VELUX Daylight Visualizer. Byggnaden har sedan betygsatts varpå lämpliga åtgärder planerats och ett nytt betyg satts. Efter att samtliga 16 av Miljöbyggnads indikatorer kontrollerats visade det sig att den befintliga byggnaden endast når betyget Klassad och är i stort behov av ombyggnation. De delar som kräver störst åtgärder för ett högre betyg är byggnadens klimatskal, ventilationssystemet och att få bukt med de fuktskador som finns. Efter att åtgärder vidtagits för de flesta av indikatorerna kan byggnaden certifieras med betyget Brons. Slutsatser som kan dras är att byggnaden behöver rustas upp rejält och det kommer krävas stora insatser från Kristinehamns kommun om en certifiering ska bli möjlig. Om tillräckliga åtgärder vidtas kommer byggnaden att kunna certifieras med betyget Brons. Studien visar dock att det inte kommer vara möjligt att nå Silver eller Guld. Att certifiera skolan, som byggdes i slutet på 1800- talet, skulle, från Kristinehamn kommuns sida, visa på ett stort intresse för hållbar utveckling. Det skulle dessutom visa att det är möjligt att kombinera det gamla, genom kulturvärdet, med det nya, genom en miljöcertifiering. i

Abstract Climate change is an increasingly widely known concept. In the EU the construction sector is responsible for more than a third of the carbon dioxide emissions and 40 % of the total energy use. In Sweden, measures have been taken to prevent this climate change. By 16 targets, three of which can be linked to the construction sector, Sweden will reduce the negative trend. None of the three goals with relation to the construction sector will however be achieved before 2020. One of the methods for changing this is to environmentally certificate more buildings, both existing and new constructions. The construction growth in the EU is around 1 % per year, which means that existing buildings represent a very large share of the construction sector and therefore its carbon footprint. To renovate existing buildings to a more sustainable standard is therefore of great importance. The aim of the study has been to see how the work with the environmental certification system Miljöbyggnad works with existing buildings and to examine whether it is possible to renovate the landmarked building Jakobsbergsskolan in Kristinehamn to any level within Miljöbyggnad higher than Rated, thus Bronze, Silver or Gold. The goal has been to develop a basis for Kristinehamn municipality that may be included in the process of decision- making for the redevelopment of the building. The foundation should consist of new drawings, documentation of the existing building and to show what measures are required to obtain environmental certification of the over one hundred years old school. To map the building, site visits have been made, including inspections and measurements of the windows, the garret was inspected to try to figure out how the building is constructed and photographs of the facade were taken to then be able to measure the building. In addition to the site visits, literature on Swedish building history have been studied and an experienced carpenter was consulted to get the best possible knowledge of how the building is constructed. Thereafter, the building was drawn in 3D in the program Revit 2014. Kristinehamn municipality has provided data to many of the indicators, such as radon and legionella. In addition, the building have been energy analyzed in VIP- Energy, the thermal climate has been examined by PPD- index and daylight climate investigated with the VELUX Daylight Visualizer. The building has been rated, whereupon appropriate measures were planned and regraded. Once all 16 of the indicators in Miljöbyggnad was checked, it turned out that the existing building only reaches the grade Rated and is in great need of refurbishment. The parts that require the greatest action for a higher rating are the buildings climate shell, the ventilation system and to overcome the moisture damage. After measures have been taken for most of the indicators, the building can be certified with a rating of Bronze. Conclusions that can be drawn is that the building needs to be significantly upgraded and it will require major efforts from Kristinehamn s municipality for a certification to be possible. If adequate measures are taken, the building will be certified with a rating Bronze. The study shows however, that it will not be possible to achieve Silver or Gold. A certification of the school, which was built in the late nineteenth century would, from Kristinehamn's municipality, show a great interest in sustainable development. It would also show that it is possible to combine the old, through cultural value, with the new, through an environmental certification. ii

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMFORMULERING... 2 1.3 SYFTE... 2 1.4 MÅLSÄTTNING... 2 1.5 AVGRÄNSNING... 2 1.6 MÅLGRUPP... 2 1.7 DISPOSITION... 2 2 MILJÖCERTIFIERING 3 2.1 VAD INNEBÄR MILJÖCERTIFIERING?... 3 2.2 VARFÖR SKA MAN MILJÖCERTIFIERA BYGGNADER?... 3 2.3 MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM I SVERIGE... 4 2.3.1 BREEAM... 4 2.3.2 LEED... 5 2.3.3 MILJÖBYGGNAD... 6 2.3.4 JÄMFÖRELSE... 7 3 MILJÖBYGGNAD 8 3.1 MILJÖBYGGNADS PRINCIP... 8 3.2 MILJÖBYGGNADS 16 INDIKATORER... 11 3.2.1 ENERGIANVÄNDNING... 11 3.2.2 VÄRMEEFFEKT... 12 3.2.3 SOLVÄRMELAST... 12 3.2.4 ENERGISLAG... 12 3.2.5 LJUDMILJÖ... 13 3.2.6 RADON... 14 3.2.7 VENTILATIONSSTANDARD... 14 3.2.8 KVÄVEDIOXID... 14 3.2.9 FUKTSÄKERHET... 15 3.2.10 TERMISKT KLIMAT VINTER... 15 3.2.11 TERMISKT KLIMAT SOMMAR... 16 3.2.12 DAGSLJUS... 16 3.2.13 LEGIONELLA... 17 3.2.14 DOKUMENTATION AV BYGGVAROR... 18 3.2.15 UTFASNING AV FARLIGA ÄMNEN... 18 3.2.16 SANERING AV FARLIGA ÄMNEN... 19 4 JAKOBSBERGSSKOLAN 20 5 METOD 22 5.1 RITNINGAR... 22 5.2 MILJÖBYGGNADS 16 INDIKATORER... 22 5.2.1 ENERGIANVÄNDNING... 22 5.2.2 VÄRMEEFFEKTBEHOV... 24 5.2.3 SOLVÄRMELAST... 25 5.2.4 ENERGISLAG... 26 5.2.5 LJUDMILJÖ... 26 5.2.6 RADON... 26 5.2.7 VENTILATIONSSTANDARD... 26 5.2.8 KVÄVEDIOXID... 26 5.2.9 FUKTSÄKERHET... 27 5.2.10 TERMISKT KLIMAT VINTER... 27

5.2.11 TERMISKT KLIMAT SOMMAR... 28 5.2.12 DAGSLJUS... 29 5.2.13 LEGIONELLA... 29 5.2.14 DOKUMENTATION AV BYGGVAROR... 29 5.2.15 UTFASNING AV FARLIGA ÄMNEN... 30 5.2.16 SANERING AV FARLIGA ÄMNEN... 30 6 RESULTAT 31 6.1 RITNINGAR... 31 6.2 MILJÖBYGGNADS 16 INDIKATORER... 31 6.2.1 ENERGIANVÄNDNING... 31 6.2.2 VÄRMEEFFEKTBEHOV... 32 6.2.3 SOLVÄRMELAST... 33 6.2.4 ENERGISLAG... 33 6.2.5 LJUDMILJÖ... 33 6.2.6 RADON... 34 6.2.7 VENTILATIONSSTANDARD... 34 6.2.8 KVÄVEDIOXID... 35 6.2.9 FUKTSÄKERHET... 35 6.2.10 TERMISKT KLIMAT VINTER... 36 6.2.11 TERMISKT KLIMAT SOMMAR... 37 6.2.12 DAGSLJUS... 37 6.2.13 LEGIONELLA... 38 6.2.14 DOKUMENTATION AV BYGGVAROR... 39 6.2.15 UTFASNING AV FARLIGA ÄMNEN... 39 6.2.16 SANERING AV FARLIGA ÄMNEN... 39 6.3 BETYGSAGGREGERING... 40 6.3.1 BEFINTLIG BYGGNAD... 40 6.3.2 EFTER ÅTGÄRDER... 40 7 DISKUSSION 41 8 SLUTSATS 44 9 TACKORD 45 10 REFERENSER 46 11 BILAGOR 49 BILAGA 1 REVIT... 49 BILAGA 2 VIP- ENERGY... 49 BILAGA 3 PARASOL... 50 BILAGA 4 PROCLIM WEB... 51 BILAGA 5 CBE THERMAL COMFORT... 52 BILAGA 6 VELUX DAYLIGHT VISUALIZER... 53 BILAGA 7 PLAN - 1... 54 BILAGA 8 PLAN 1... 55 BILAGA 9 PLAN 2... 56 BILAGA 10 FASAD ÅT SÖDER... 57 BILAGA 11 FASAD ÅT ÖSTER... 58 BILAGA 12 FASAD ÅT NORR... 59 BILAGA 13 FASAD ÅT VÄSTER... 60 BILAGA 14 SEKTIONER, BEFINTLIG BYGGNAD... 61 BILAGA 15 BERÄKNING AV BBR- KRAV... 62 BILAGA 16 ENERGIDEKLARATION JAKOBSBERGSSKOLAN... 63 ii

BILAGA 17 RESULTAT FRÅN VIP- ENERGY... 64 JA- FÖRBÄTTRINGAR... 64 KANSKE- FÖRBÄTTRINGAR... 67 JA- OCH KANSKE- ÅTGÄRDER... 69 FIKTIVA FÖRBÄTTRINGAR... 70 BILAGA 18 VÄRMEEFFEKTBEHOV I DEN BEFINTLIGA BYGGNADEN... 71 BILAGA 19 VÄRMEEFFEKTBEHOV EFTER OMBYGGNAD (JA- FÖRBÄTRINGAR)... 72 BILAGA 20 VÄRMEEFFEKTBEHOVET EFTER OMBYGGNAD (45 MILLIMETER)... 73 BILAGA 21 VÄRMEEFFEKTBEHOVET EFTER OMBYGGNAD (120 MILLIMETER)... 74 BILAGA 22 GLASAREA PER GOLVAREA... 75 BILAGA 23 RUMSVAL, INDIKATOR 3... 75 BILAGA 24 RADON... 76 BILAGA 25 OVK- PROTOKOLL... 77 BILAGA 26 RUMSVAL, INDIKATOR 10 OCH 11... 79 BILAGA 27 RUMSVAL, INDIKATOR 12... 79 BILAGA 28 GRAFISK REDOVISNING AV DAGSLJUSFAKTORN... 79 BILAGA 29 TEMPERATURMÄTNINGAR FÖR LEGIONELLA... 81 iii

1 Inledning 1.1 Bakgrund Klimatförändringarna blir ett alltmer vida känt begrepp, men har av vissa viftats bort som politisk propaganda. Mer och mer talar dock för att dessa klimatförändringar verkligen sker. Bland annat visar två oberoende temperaturmätningar som National Aeronautics and Space Administration (NASA) och National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) gjort att 2014 var det varmaste året någonsin sedan NASA:s mätningar började för över hundra år sedan, år 1880. Undantaget år 1998 har dessutom de tio varmaste åren inträffat efter millennieskiftet (NASA 2015). Förutom dessa temperaturhöjningar slår Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) fast, i en 1500 sidor lång rapport, att det just nu faktiskt sker klimatförändringar, vilka till största delen kan härledas till människans handlingar. I EU står byggsektorn för mer än en tredjedel av koldioxidutsläppen och 40 % av den totala energianvändningen (Europeiska kommissionen 2014). Enligt beräkningar som Energimyndigheten gjort och i en rapport från Kungliga tekniska högskolan, KTH, visar det sig däremot att motsvarande siffra för Sverige ligger runt endast 30 % (Byggindustrin 2010) (Toller et al. 2009). Siffrorna ovan ger en ny bild av vad som sker på jorden och fler och fler inser att något måste göras för att vända den negativa utvecklingen. Sveriges riksdag beslutade redan år 1999 om ett miljömålssystem och med ny vetenskaplig fakta är det högaktuellt att se till att dessa mål uppnås. Under årens lopp har en del av de ursprungliga miljömålen ändrats eller tagits bort medan nya tillkommit. Idag finns ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål (Miljömål 2014). Riksdagens definition av generationsmålet lyder: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang (Regeringen 2014). Av dessa 16 mål, som finns att läsa i sin helhet på www.miljömål.se, är det framförallt tre som rör byggsektorn. Dessa är; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö (Naturvårdsverket 2013). Enligt den senaste uppföljningen visar det sig att 14 av 16 mål inte kommer vara uppfyllda till år 2020. På den listan hamnar samtliga tre med koppling till byggande (Naturvårdsverket 2014). Det finns alltså goda anledningar till att se över vad som behöver göras för att så snart som möjligt uppnå miljömålen. En av metoderna är att miljöcertifiera fler byggnader, både befintliga och nybyggnationer. Det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad är på frammarsch och har i Sverige blivit ett väl använt system för certifiering av byggnader. Det rör sig dock främst om nybyggnationer. Certifiering av befintliga byggnader har inte haft samma genomslag och hamnat på efterkälken, varför här finns mycket att hämta för att nå miljömålen (SABO 2012). Att renovera befintliga byggnader till en mer hållbar standard är av stor vikt då byggnadstillväxten i EU ligger på cirka 1 % per år (BPIE 2011). Befintliga byggnader utgör alltså en stor del av byggsektorn och därmed dess klimatpåverkan. Det finns många anledningar till att miljöcertifiera byggnader. Två exempel, utöver att det främjar arbetet för minskad klimatpåverkan, är sänkta driftkostnader för byggnaden samt att det stärker beställarens varumärke (Elland 2012). 1

1.2 Problemformulering Med tanke på klimatförändringarna är det av stor vikt att miljömässigt förbättra samhällets byggnader. Antalet nyproducerade byggnader varje år är endast 1 % av det befintliga byggnadsbeståndet. Fokus bör därför inte enbart ligga på nybyggnation, utan även befintliga byggnader måste tas med i det här arbetet. Jakobsbergsskolan i Kristinehamn är en gammal byggnad med stort underhållsbehov. Frågan är därmed vilka åtgärder som behövs, och kan utföras, på fastigheten för att uppnå en certifiering enligt Miljöbyggnad. 1.3 Syfte Syftet med studien är att, på uppdrag av Tengbom arkitektbyrå i Karlstad, se hur arbetet med Miljöbyggnad i befintliga byggnader fungerar samt att, åt Kristinehamns kommun, undersöka om det är möjligt att renovera Jakobsbergsskolan till någon nivå inom Miljöbyggnad högre än Klassad, alltså Brons, Silver eller Guld. 1.4 Målsättning Målet är att ta fram ett underlag åt Kristinehamns kommun som kan tas med i beslutandeprocessen inför ombyggnationen av byggnaden. Underlaget ska bestå av nya ritningar, dokumentation av den befintliga byggnaden samt att visa på vilka åtgärder som krävs för att kunna miljöcertifiera Jakobsbergsskolan. 1.5 Avgränsning Studien har begränsats till att undersöka en snart k- märkt skolbyggnad i Kristinehamns kommun. En generell slutsats för miljöcertifieringar av befintliga byggnader går inte att göra utifrån denna studie, då alltför många byggnadsspecifika faktorer påverkar resultatet. 1.6 Målgrupp Studien vänder sig till fastighetsägaren Kristinehamns kommun, men också andra fastighetsägare som funderar på renovering av byggnader i deras ägo. Även arkitekter och andra konsulter som önskar få en djupare förståelse för processen vid certifiering av befintliga byggnader kan ha nytta av detta examensarbete. Även om resultatet i studien inte är ett generellt underlag för renoveringar, med sikte på en certifiering enligt Miljöbyggnad, kan studien vara av intresse som exempel för framtida, liknande projekt. 1.7 Disposition Denna rapport inleds med beskrivningar av certifieringsmodellerna Miljöbyggnad, LEED och BREEAM för att visa hur dessa är uppbyggda och hur olika modeller kan se ut. Dessutom beskrivs vad en certifiering innebär och varför miljöcertifieringar är ett bra verktyg i arbetet mot hållbar utveckling. Därefter beskrivs det studerade objektet; Jakobsbergsskolan i Kristinehamn. I metoddelen beskrivs hur arbetet utförts. Här presenteras även de föreslagna förbättringsåtgärderna som krävs för att nå en certifiering enligt Miljöbyggnad. I resultatdelen presenters samtliga indikatorers betyg, före och efter åtgärder samt byggnadens slutbetyg, före och efter åtgärder. Därefter följer en diskussion varpå de slutsatser som kan dras utifrån arbetet presenteras. Sist i rapporten finns samtliga referenser och bilagor. 2

2 Miljöcertifiering 2.1 Vad innebär miljöcertifiering? En certifiering innebär att man tilldelas ett intyg som bevis på att man uppfyller ställda krav. En miljöcertifiering är alltså ett intyg på att en, i det här fallet, byggnad uppfyller, för systemet, aktuella krav på att byggnaden och dess processer bidrar till en minskad negativ miljöpåverkan. Det talas idag mycket om hållbar utveckling, vilket syftar till tre delar; ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Miljöcertifiering av byggnader är en del i arbetet för att uppnå denna hållbara utveckling. Certifieringsprocessen handlar om att följa ett beprövat arbetssätt för att verifiera en byggnads påverkan av miljön och klimatet för att se hur hållbar byggnaden är. Systemen är olika omfattande och innehåller en eller flera betygsnivåer som visar hur väl miljöarbetet implementerats i byggnaden. Systemen skiljer sig åt från att endast bedöma enstaka byggvaror till att granska hela stadsdelar. Det finns idag ett hundratal olika certifieringssystem världen över, varav tre är vanligt förekommande i Sverige; år 1990 utvecklades BREEAM, världens första miljöcertifieringssystem för byggnader, i Storbritannien med en förhoppning om att skapa ett internationellt gemensamt miljöcertifieringssystem. Så blev inte fallet utan fler aktörer dök upp på marknaden och därmed flera olika system. I USA bildades LEED och så småningom dök svenska Miljöbyggnad upp. I Sverige är det Sweden Green Building Council, SGBC, som sköter arbetet med dessa miljöcertifieringssystem (Lilliehorn 2012). 2.2 Varför ska man miljöcertifiera byggnader? Detta examensarbete behandlar en miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad i arbetet för fler hållbara byggnader. Det bör dock inte förglömmas att en icke certifierad byggnad kan vara minst lika hållbar som en certifierad, utan att för den delen inneha ett certifikat som bekräftar det. En certifierad byggnad har högre kvalité, alltså att den är mer hållbar, har bättre kvalité på teknik och funktioner och är effektivare, än en icke certifierad byggnad. Eftersom certifieringarna ofta ställer krav på att inte använda giftiga eller skadliga ämnen minskar risken för påverkan på miljö och hälsa. Även risken för att i framtiden behöva sanera byggnaden minskar, då en gedigen förteckning över vilka material som byggs in i byggnaden upprättas. De nya tankebanorna och höga kraven ställer projektörernas arbete på prov. De tvingas till nytänkande och att arbeta utanför boxen. Samtidigt som systemen tvingar till utveckling, är en annan fördel att manualerna enkelt kan användas som verktyg vid projektering och byggande. Certifierade byggnader är långsiktigt kostnadseffektiva, genom lägre drift- och förvaltningskostnader, vilket leder till nöjdare förvaltare. Detta kan även komma brukarna till nytta genom lägre avgifter. På så vis blir detta ytterligare en fördel för förvaltaren, då det tilltalar fler nya hyresgäster. Till sist kan nämnas att certifieringen visar på en tydlig miljöprofil hos företaget, något som stärker företagets varumärke, eftersom intyget bekräftar företagets arbete med hållbar utveckling. Detta är också en anledning till att själva certifieringen är viktig, då marknadsföringen banar väg för byggandet av fler hållbara byggnader (Lilliehorn 2012) (Elland 2012). Utöver de fördelar som nämnts ovan har det diskuterats huruvida ytterligare incitament skulle öka antalet certifierade byggnader. Incitament som till exempel lägre räntekostnader för lån, lägre försäkringspremier eller sänkt fastighetsskatt skulle kunna bidra till fler certifierade byggnader i framtiden (Elland 2012). 3

2.3 Miljöcertifieringssystem i Sverige I Sverige finns idag tre dominerande certifieringssystem; BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. I detta avsnitt redogörs kortfattat för vart och ett av dessa. Rapporten har därefter fokuserats enbart på certifiering enligt Miljöbyggnad och djupare redogörelse för Miljöbyggnad följer därför under senare delar av rapporten. 2.3.1 BREEAM BREEAM står för BRE Environmental Assessment Method och utvecklades i Storbritannien år 1990. Det är världens äldsta och mest använda miljöcertifieringssystem med över 200 000 certifierade byggnader världen över. SGBC har utvecklat en svensk version av systemet för att bättre passa de svenska förutsättningarna. BREEAM används för både nya och befintliga bostäder samt handels- och kontorsbyggnader. Systemets betygsskala är femgradig med betygen Pass, Good, Very Good, Excellent och Outstanding. Det är det system som ställer hårdast krav för ett toppbetyg. Systemet innehåller 50 kontrollpunkter inom följande områden: Energi Byggnadsmaterial Hälsa och välmående Vatten Förvaltning Byggavfall Transporter Ekologi och val av plats Föroreningar Process och innovation Avfall Systemet har en poängskala upp till 100 poäng. 30 poäng krävs för betyget Pass, medan Outstanding kräver 85 poäng. Pass kan jämföras med kraven inom Boverkets byggregler, BBR. Styrkor hos systemet är att det är ett sedan länge etablerat system som är internationellt erkänt. Det inkluderar förvaltning och belönar innovativa lösningar. Svagheter hos systemet är att det kan uppfattas som omständligt med så många kontrollpunkter, varav en del, i Sverige, redan behandlas i den regionala samhällsplaneringen såsom kollektivtrafik och fjärrvärme. Poängsättningssystemet för vissa bedömningspunkter kan anses lättförtjänta och inte spegla vilken miljönytta de gör (Lilliehorn 2012) (SGBC 2015a). 4

2.3.2 LEED LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och utvecklades av U.S Green Building Council, UGBC, i USA år 1999. LEED anses ofta som det mest kända miljöcertifieringssystemet i världen. Det finns idag ingen svensk version av systemet, men SGBC jobbar på att ta fram en sådan. LEED kan användas för certifiering av både kommersiella byggnader och bostäder. Betygsskalan är fyrgradig med betygen Certifierad, Silver, Guld eller Platinum. Liksom BREEAM innehåller LEED 50 kontrollpunkter, vilka innefattar följande områden: Energi Byggnadsmaterial Inomhusmiljö Vatten Förvaltning och brukande Byggavfall Infrastruktur och kommunikation Ekologi och val av plats Föroreningar Process och innovation Systemet har en poängskala upp till 100 poäng. 40 poäng krävs för betyget Certifierad, medan Platinum kräver 80 poäng. Certifierad kan jämföras med BBR- kraven. Styrkor hos systemet är att det är ett starkt internationellt varumärke. Kraven är desamma världen över, vilket underlättar jämförelser och kunskap i systemet. Det tar upp förvaltning och belönar innovativa lösningar. Svagheter inom systemet är att det inte finns någon svensk version (detta kan alltså ses både som en styrka och svaghet hos systemet beroende av infallsvinkel). Systemet kan uppfattas som omständligt med många kontrollpunkter, varav en del, i Sverige, redan behandlas i den regionala samhällsplaneringen såsom kollektivtrafik och fjärrvärme. Poängsättningssystemet för vissa bedömningspunkter kan anses lättförtjänta och inte spegla vilken miljönytta de gör (Lilliehorn 2012) (SGBC 2014a). 5

2.3.3 Miljöbyggnad Miljöbyggnad är ett helsvenskt miljöcertifieringssystem som baseras på BBR:s krav. Det härstammar från Bygga- Bo dialogen och lanserades 2009. Systemet hette då Miljöklassad byggnad, vilket 2011 byttes till det nuvarande namnet Miljöbyggnad. Det är det idag i särklass vanligaste miljöcertifieringssystemet i Sverige med cirka 1300 certifierade byggnader. Systemet finns för både nybyggnation, ombyggnad och befintliga byggnader och går att appliceras för både kommersiella byggnader och bostäder. Betygsskalan är fyrgradig med betygen Klassad, Brons, Silver och Guld. Betyget Klassad kan endast ges till befintliga byggnader som inte uppfyller kraven för betyget Brons. Brons är nivå med kraven i BBR. Systemet innehåller 16 kontrollpunkter fördelade inom tre kategorier. De tre kategorierna är energi, inomhusmiljö och material (Lilliehorn 2012) (SGBC 2014b). Att använda sig av Miljöbyggnad vid renoveringar är gynnsamt av flera anledningar: Miljöbyggnad är en guide till vad som är viktigt att tänka på vid renoveringar. Det kan vara svårt att annars veta vad man ska satsa på och vad som ger störst resultat för en hållbar renovering. Att följa Miljöbyggnads 16 punkter är ett effektivt sätt att få ut så mycket som möjligt av en renovering. Miljöbyggnad är idag Sveriges i särklass största miljöcertifieringssystem. Fler och fler har därför fått god kunskap i systemet, vilket underlättar kommunikationen vid arbetet och minskar riskerna för missförstånd. Att systemet spridits så pass mycket öppnar också upp för ett vidare intresse för miljöfrågor i byggbranschen. Det visar att miljötänket alltid bör finnas med, även vid renoveringar. Miljöbyggnad är till 100 % anpassat för Sverige och anpassat efter Sveriges lagar och normer. Många av punkterna syftar till att Sverige ska uppnå de nationella miljömålen, vilket tydligt talar för att använda Miljöbyggnad i renoveringsprocessen. Med sina 16 punkter tar systemet upp de viktigaste miljöfrågorna för Sverige. Kravet på gedigen dokumentation bidrar till att man måste ta reda på vad som finns i den befintliga byggnaden. När man tydligt vet vad som finns i byggnaden startar också ett konstruktivt tänkande på vad som borde åtgärdas. En ordentlig dokumentation underlättar också vid upprättande av underhållsplaner och kommande renoveringar (Malmqvist 2012). Styrkor hos systemet är att det från början är anpassat efter svenska normer och lagar. Det är relativt billigt och enkelt och alla aspekter spelar roll genom aggregeringsprincipen. Svagheter hos systemet är att det är relativt okänt utanför byggsektorn. Det är heller inte internationellt fördelaktigt på grund av systemets totala anpassning till svenska förutsättningar. Förvaltning och hänsyn till brukare bedöms inte i systemet (Lilliehorn 2012). 6

2.3.4 Jämförelse BREEAM, LEED och Miljöbyggnad skiljer sig åt en hel del. Mest lika är BREEAM och LEED, men har bland annat olika poängsättning av kontrollpunkterna. Vad som främst skiljer BREEAM och LEED från Miljöbyggnad är omfattningen. Miljöbyggnad innehåller betydligt färre kontrollpunkter och endast byggnader bedöms. Miljöbyggnad bedömer till exempel inte förvaltning, transport, plats eller innovation. Betygssystemen i BREEAM och LEED är uppbyggt som ett poängsystem där de olika poängen viktas för att sedan summeras till en total poängställning. Lägstakrav finns inom varje område, men det är möjligt att mer eller mindre ignorera vissa punkter för att satsa stort på andra. Inom Miljöbyggnad bedöms varje punkt med betygen Klassad, Brons, Silver eller Guld för att sedan aggregeras till ett slutbetyg. I och med aggregeringen kan ingen bedömningspunkt ignoreras och betyget visar en tydlig helhet för byggnaden. Ytterligare en skillnad är Miljöbyggnads nationella anpassning. Då systemet redan från början är anpassat efter svenska förutsättningar, normer, och lagar utan att behöva kompromissa vid en försvenskning passar det utmärkt som svenskt miljöcertifieringssystem. En sista punkt som skiljer systemen åt är prissättningen där Miljöbyggnad är betydligt billigare än både BREEAM och LEED (Lilliehorn 2012) (SGBC 2014a) (SGBC 2014b) (SGBC 2015a). 7

3 Miljöbyggnad 3.1 Miljöbyggnads princip Sammanställningen i detta delkapitel är baserad på Miljöbyggnads metodik 2.2 för befintliga byggnader och nyproduktion, version 141017. Vid ombyggnation gäller samma förutsättningar som för nyproduktion. Miljöbyggnads föregångare, Miljöklassad byggnad, utgick från att certifiera befintliga byggnader, men kunde efter viss anpassning även användas vid nyproduktion. Idag kan Miljöbyggnad användas för certifiering vid nyproduktion och ombyggnad av befintliga byggnader för följande byggnadstyper: Småhus Flerbostadshus Lokalbyggnader, så som skolor, hotell, vård- och handelslokaler. Eftersom arbetet med hållbar utveckling ständigt utvecklas följer att även Miljöbyggnad måste göra det. Nya, uppdaterade manualer med vilka regler och förhållningssätt som gäller utkommer kontinuerligt. Den aktuella versionen, när detta examensarbete skrivs, är Miljöbyggnad 2.2. Att certifiera en byggnad i Miljöbyggnad följer fem steg: Registrering Ansökan skickas in Granskning och korrigering Certifiering Verifiering Registreringsdatumet hos SGBC för ett projekt är det som avgör vilken manual som gäller för projektet. Om en senare version utkommer under arbetets gång är det fullt tillåtet att arbeta efter denna, så att arbetet anpassas efter den nya manualen och dess tillämpningar. Det går däremot inte att använda sig av en äldre manual än den, vid registrering, senaste versionen. Certifieringen innebär ett preliminärt betyg där de projekterade värdena bedöms. När byggnaden varit i drift mellan ett och två år granskas byggnadens driftdata för att avgöra huruvida byggnaden uppfyller de projekterade värdena eller ej. Om byggnaden uppfyller dessa kan byggnadens betyg verifieras. Betyget är giltigt i tio år eller till dess att en större ombyggnad eller förändrad verksamhet, som förändrar byggnadens förutsättningar, sker. Miljöbyggnads tre bedömningsområden energi, inomhusmiljö samt material är indelade i tolv så kallade aspekter, vilka i sin tur är indelade i totalt 16 indikatorer. Beroende av om byggnaden som ska certifieras är en befintlig byggnad, en byggnad som ska byggas om eller ett nybygge används olika många av de 16 indikatorerna: Befintlig byggnad; 1-13 & 16 Ombyggnation; 1-16 Nybyggnation; 1-15 8

Indelningen av indikatorer, aspekter respektive områden visas i tabell 3.1 Tabell 3.1 Miljöbyggnads indelning av indikatorer, aspekter respektive områden. Ind Indikator Aspekt Område 1 Energianvändning Energianvändning 2 Värmeeffektbehov 3 Solvärmelast Effektbehov Energi 4 Energislag Energislag 5 Ljudmiljö Ljudmiljö 6 Radon 7 Ventilationsstandard Luftkvalitet 8 Kvävedioxid 9 Fuktsäkerhet Fukt Innemiljö 10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar Termiskt klimat 12 Dagsljus Dagsljus 13 Legionella Legionella 14 Dokumentation av byggvaror Dokumentation av byggvaror 15 Utfasning av farliga ämnen Utfasning av farliga ämnen Material 16 Sanering av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen Betygssystemet bygger på en aggregeringsmodell där det, för att nå ett högt slutbetyg, är nödvändigt att samtliga indikatorer har ett högt betyg. Systemen LEED och BREEAM är poängbaserade och oberoende av hur poängen är intjänade. Här finns det alltså möjlighet att få höga poäng inom vissa kategorier, medan andra kategorier mer eller mindre ignoreras och trots detta nå ett högt slutbetyg. Miljöbyggnads aggregeringsmodell gör att detta inte är möjligt. Här är alla delar lika viktiga för ett högt betyg. En del av indikatorerna bedöms på rumsnivå, medan resten bedöms på byggnadsnivå. Beroende av detta sker aggregeringen i tre eller fyra steg. Tabell 3.2 visar vilka indikatorer som bedöms på rums- respektive byggnadsnivå. Tabell 3.2 Indikatorer som bedöms på rums- respektive byggnadsnivå. Rumsnivå Ind Indikator Byggnadsnivå 1 Energianvändning Byggnad 2 Värmeeffektbehov Byggnad Rum 3 Solvärmelast 4 Energislag Byggnad Rum 5 Ljudmiljö 6 Radon Byggnad 7 Ventilationsstandard Byggnad 8 Kvävedioxid Byggnad 9 Fuktsäkerhet Byggnad Rum 10 Termiskt klimat vinter Rum 11 Termiskt klimat sommar Rum 12 Dagsljus 13 Legionella Byggnad 14 Dokumentation av byggvaror Byggnad 15 Utfasning av farliga ämnen Byggnad 16 Sanering av farliga ämnen Byggnad 9

På rumsnivå väljs de, för den aktuella indikatorn, sämsta vistelserummen ut. Ett vistelserum kan enkelt beskrivas som ett rum där man har stadigvarande aktiviteter. Ett förrådsrum eller en klädkammare är alltså inte ett vistelserum, medan kök och klassrum är det. För att de bästa rummen inte ska kompensera för de sämsta rummens brister väljs de rum som tillsammans upptar cirka 20 % av golvarean ut. För att avgöra vilka rum som är sämst kan principen glasarea per golvarea användas. För indikator 3, 10 och 11 är en stor andel negativt, medan det för indikator 12 är tvärt om, alltså negativt med en liten andel. För indikator 5 bedöms samtliga rum. När rummen bedömts avgör det sämsta rummets betyg vilket indikatorbetyget blir. Indikatorbetyget kan dock höjas ett steg om mer än hälften av rummens golvarea har ett högre betyg. Varje våningsplan räknas för sig och sämsta våningsplan avgör betyget. Betyget kan höjas ett steg om annat plan med större area har ett högre betyg. På aspektnivå avgör lägsta betyget vilket områdesbetyget blir. Här finns ingen möjlighet till höjning över lägsta betyget. Områdesbetyg avgörs av områdets lägsta aspektbetyg, men kan höjas ett steg om mer än hälften av aspekterna har ett högre betyg. Till sist ska ett byggnadsbetyg sättas och detta blir detsamma som det lägsta områdesbetyget. Här finns ingen möjlighet till höjning över lägsta betyget. Som synes ovan kan ett betyg maximalt höjas en nivå. Detta innebär alltså att en byggnad med sikte på Guld, inte kan ha någon indikator med betyget Klassad eller Brons. I den här studien har en befintlig byggnad granskats och åtgärder för denna studerats. Detta innebär att manualerna för både befintliga byggnader och ombyggnation varit aktuella. För befintliga byggnader baseras betyget på statistik och uppmätningar tillsammans med beräkningar eller simuleringar av den faktiska byggnadens konstruktioner. Vid ombyggnation är det inte säkert att samtliga indikatorer behöver åtgärdas, varför bedömning sker utifrån manualerna för både befintliga byggnader samt nybyggnation, beroende av vilka indikatorer som åtgärdats. Om endast mindre förändringar gjorts kan det vara så att byggnaden fortfarande ska bedömas enligt manualen för befintliga byggnader. Huruvida en indikator, vid ombyggnad, ska bedömas enligt manualen för befintliga byggnader eller ombyggnad bestäms av en certifierare på SGBC, när projektets underlag skickas in. Då detta inte kommer ske innan studien genomförts, har artikelförfattaren avgjort vilken manual respektive indikator ska bedömas utifrån. Vid ombyggnation sker bedömningen alltså ibland från statistik och ibland från projekterade värden. Vid bedömning av indikatorerna 5, 7, 9 och 16 krävs det att specialister kontrollerat arbetet. Vid ombyggnad ska betyget verifieras inom ett till två år, likt kravet vid nybyggnation. För att nå Guld krävs enkätundersökningar för indikatorerna 5, 7, 9, 10, 11 och 12. Detta gäller för både befintliga byggnader och ombyggnationer. Betyget Klassad kan endast sättas på en befintlig byggnad, men även här finns det restriktioner. För en del av indikatorerna finns det myndighetskrav som måste uppfyllas. Är det så att en byggnad inte uppfyller myndigheternas krav kan den inte heller bedömas enligt Miljöbyggnad. En byggnad med indikatorer som inte uppfyller myndighetskrav kan dock betygsättas om det bifogas en åtgärdsplan för de bristande indikatorerna. I Tabell 3.3 redogörs för vilka indikatorer det finns myndighetskrav att uppfylla för befintliga byggnader och vid ombyggnation. 10

Tabell 3.3 Indikatorer som har respektive saknar myndighetskrav vid certifiering av befintliga byggnader och ombyggnationer. Ind Indikator Myndighetskrav 1 Energianvändning Nej 2 Värmeeffektbehov Nej 3 Solvärmelast Nej 4 Energislag Nej 5 Ljudmiljö Ja 6 Radon Ja 7 Ventilationsstandard Ja 8 Kvävedioxid Nej 9 Fuktsäkerhet Ja 10 Termiskt klimat vinter Ja 11 Termiskt klimat sommar Ja 12 Dagsljus Ja 13 Legionella Ja 14 Dokumentation av byggvaror Nej 15 Utfasning av farliga ämnen Nej 16 Sanering av farliga ämnen Ja 3.2 Miljöbyggnads 16 Indikatorer För att beskriva de 16 indikatorerna följer en genomgång av vad som bedöms, hur bedömningen går till samt i vilken enhet indikatorn redovisas. Därefter redogörs vilka krav Miljöbyggnad ställer för respektive indikator för befintliga byggnader samt ombyggnationer. Betyget Klassad får en indikator som inte klarar kraven för Brons. För en del indikatorer tar Boverket hänsyn till var i landet byggnaden ligger. Samma hänsyn tas i Miljöbyggnad. Sverige är indelat i tre klimatzoner där Kristinehamn ligger i zon 2. Samtliga krav presenteras därför för zon 2. Dessutom redovisas endast siffror för icke eluppvärmda lokaler, då byggnaden i studien är en skola som värms upp med fjärrvärme. Sammanställningen i detta delkapitel är baserad på Miljöbyggnads manualer 2.2 för befintliga byggnader samt nyproduktion, båda i version 141017. Vid ombyggnation gäller samma förutsättningar som för nyproduktion. 3.2.1 Energianvändning Högt betyg för den här indikatorn tilldelas byggnader med låg energianvändning. Bedömning av energianvändning görs utifrån Boverkets regler för specifik energianvändning. Här ingår uppvärmning, varmvatten, fastighetsenergi och eventuell kyla. För befintliga byggnader kontrolleras den faktiska specifika energianvändningen med hjälp av energideklarationen för byggnaden. Vid ombyggnation görs beräkningar av projekterade förluster via transmission, ventilation och luftläckage minus värmetillskott från människor, apparater, varmvatten, samt eventuell verkningsgrad hos byggnadens uppvärmningssystem. Det som mäts är alltså köpt energi. Lägsta kraven för energianvändning och respektive betyg redovisas i tabell 3.4, där BBR är Boverkets krav. Dessa kan variera för olika byggnader varför en specifik siffra inte redovisas. Specifik energianvändning mäts i kilowattimmar per kvadratmeter, kwh/m 2. Tabell 3.4 Betygskriterier för indikator 1, energianvändning (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Energianvändning Brons Silver Guld Befintlig byggnad 1,8 * BBR 1,35 * BBR BBR Ombyggnation BBR 0,75 * BBR 0,65 * BBR 11

3.2.2 Värmeeffekt Värmeeffektbehovet är ett mått på hur stor effekt som måste tillföras byggnaden för att hålla önskat inomhusklimat. Till skillnad från en byggnads energianvändning är värmeeffektbehovet inte ett mått på köpt energi. Värmeeffektbehovet tar endast hänsyn till byggnadens förluster, alltså transmission, ventilation och luftläckage. Överskottsvärme från människor, andra apparater eller eventuell verkningsgrad hos byggnadens uppvärmningssystem tillgodoräknas inte. Tabell 3.5 visar kraven för värmeeffektbehov för respektive betyg. Värmeeffektbehovet mäts i W/m 2 Atemp, där Atemp är den area som värms upp till minst 10 C. Tabell 3.5 Betygskriterier för indikator 2, värmeeffektbehov (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Värmeeffektbehov Brons Silver Guld Befintlig byggnad 84 54 36 Ombyggnation 72 48 29 3.2.3 Solvärmelast Solvärmelast, SVL, är en bedömning av hur mycket värme som strålar in genom byggnadens fönster och därmed kan ge upphov till ett för varmt inomhusklimat, eller behov av komfortkyla, där sådant system finns installerat. Beräkning görs för rum med fönster åt öst, väst eller syd och endast fönster åt nämnda väderstreck tas med i beräkningarna. Tabell 3.6 visar kraven för solvärmelast för respektive betyg. Solvärmelast mäts i watt per kvadratmeter golvarea, W/m 2 golvarea. Tabell 3.6 Betygskriterier för indikator 3, solvärmelast (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Solvärmelast Brons Silver Guld Befintlig byggnad & Ombyggnation < 48 < 43 < 32 3.2.4 Energislag Den här indikatorn fokuserar på varifrån den använda energin kommer. Högt betyg uppnås genom användning av förnybar energi med små utsläpp och lite avfall. Miljöbyggnad har delat upp energislagen i fyra miljökategorier, där ett är den med minst negativ miljöpåverkan. 1: sol, vind och vatten samt spillvärme från industrier som annars skulle gå förlorad. 2: Biobränsle 3: Icke miljögodkända pannor. Denna kategori är endast aktuell för befintliga byggnader. 4: Icke förnybar eller flödande energi, så som fossila bränslen och kärnkraft. Tabell 3.7 visar kraven för energislag för respektive betyg. Procentsatserna anger hur stor andel av byggnadens energibehov som måste komma från respektive miljökategori för att uppnå ett visst betyg. 12

Tabell 3.7 Betygskriterier för indikator 4, energislag (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Energislag Brons Silver Guld Befintlig byggnad & Ombyggnation > 50 % - 1, 2 eller 3 > 10 % - 1 < 25 % - 4 Alternativt: > 50 % - 2 <25 % - 4 3.2.5 Ljudmiljö Ljudmiljö bedöms genom fyra parametrar. Dessa är: Ljud från installationer Ljud som transporteras via luften Stegljud Ljud utifrån, så som trafik > 20 % - 1 < 20 % - 3 resp 4 Alternativt: > 50 % - 2 < 20 % - 3 och 4 För befintliga byggnader finns det två metoder att bedöma ljudmiljön. Det ena är genom lyssningstest och det andra genom tester enligt svensk standard. Vid bedömning enligt svensk standard är det standarderna SS 25267 och SS 25268 som gäller. Tabell 3.8 visar kraven för ljudmiljö för respektive betyg. Tabell 3.8 Betygskriterier för indikator 5,ljudmiljö (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Ljudmiljö Brons Silver Guld Svagt trafikljud hörs även vid andra ljud i rummet. Trafikljud hörs när det är tyst i rummet, Trafikljud hörs enbart när det är tyst i rummet. Installationsljud hörs endast mycket svagt om man lyssnar efter det. Svagt ljud hörs från men ett normalt angränsande rum, men Silver samt samtal påverkas inte innehållet i samtalet godkänd av ljudet. uppfattas ej. enkätundersökning. Installationsljud hörs Svagt ljud hörs om Befintlig Alternativt: när det är tyst i möbler flyttas på byggnad Samtliga fyra rummet, om man våningen ovanför samt parametrar lyssnar efter det. från skor hårda klackar. uppfyller minst Det märks när Det märks knappt när ljudklass B. ventilationen stängs ventilationen stängs av av på kvällen. Alternativt: Samtliga fyra på kvällen. Alternativt: Minst 2 av parametrarna parametrar uppfyller uppfyller minst ljudklass C. ljudklass B Övriga minst ljudklass C. Ombyggnation Samtliga fyra parametrar uppfyller ljudklass C. Minst 2 av parametrarna uppfyller minst ljudklass B. Övriga minst ljudklass C. Samtliga fyra parametrar uppfyller minst ljudklass B samt godkänd enkätundersökning. 13

3.2.6 Radon Radon är en lukt- och färglös radioaktiv gas. Radon har endast en känd hälsoeffekt hos oss människor, lungcancer. Radon är den näst vanligaste källan till lungcancer i Sverige med cirka 500 fall per år (Folkhälsomyndigheten 2015a). Det är radonhalten i inomhusluften som mäts och enheten är Becquerel per kubikmeter, Bq/m 3. Tabell 3.9 visar kraven för radon för respektive betyg. Tabell 3.9 Betygskriterier för indikator 6, radon (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Radon Brons Silver Guld Befintlig byggnad & Ombyggnation 200 100 50 3.2.7 Ventilationsstandard För ett gott inomhusklimat krävs god luft. Med god luft menas att den inte innehåller gaser, partiklar eller flyktiga ämnen. Ett ventilationssystem har till uppgift att, oberoende av belastning, väderlek, årstid eller temperatur, föra ut de luftföroreningar som finns i luften. Dessutom ser ventilationssystemet till att luftfuktigheten inte blir för hög (Folkhälsomyndigheten 2013). OVK står för obligatorisk ventilationskontroll och är en kontroll av huruvida ventilationssystemet lever upp till dess, vid installation gällande, funktionskrav. Eftersom ventilationsbehovet varierar beroende av verksamhet är det inte säkert att en OVK ger den samlade bilden av hur bra ventilationen i byggnaden är. Det är därför också intressant att kontrollera att luftflödena är anpassade efter, i byggnaden, aktuell verksamhet (Folkhälsomyndigheten 2014). Kraven på ventilationslösningarna redogörs för i Tabell 3.10. Tabell 3.10 Betygskriterier för indikator 7, ventilationsstandard (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Ventilation Brons Silver Guld Befintlig byggnad Ombyggnation Godkänd OVK Uteluftsflödet 7 l/s, person + 0,35 l/s, m 2 golvarea. Godkänd OVK samt att uteluftsflödet är 7 l/s, person + 0,35 l/s, m 2 golvarea. Brons samt möjlighet till forcering i rum med varierande belastning. Silver samt goda vädrings- eller forceringsmöjligheter. Godkänt enkätresultat. Brons samt automatiskt behovsstyrt ventilationsflöde i rum med varierande belastning. Godkänd enkätundersökning eller egendeklaration. 3.2.8 Kvävedioxid Kvävedioxid är en giftig gas som bildas vid förbränning. Trafiken är den dominerande utsläppskällan. Det är halterna i inomhusluften som mäts och enheten är mikrogram per kubikmeter, μg/m 3. Om kvävedioxidhalten ökar med 10 μg/m 3, ökar andelen tidiga dödsfall med 12-14 %. I Tabell 3.11 redovisas Miljöbyggnads krav för kvävedioxid och respektive betyg. För Brons behöver inga mätningar göras. 14

Tabell 3.11 Betygskriterier för indikator 8, kvävedioxid (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Kvävedioxid Brons Silver Guld Befintlig byggnad & Ombyggnation > 40 40 20 3.2.9 Fuktsäkerhet För den här indikatorn belönas byggnader med liten risk för fukt- och vattenskador. I Tabell 3.12 redovisas vilka krav som måste uppfyllas för fuktsäkerhet för respektive betyg. Tabell 3.12 Betygskriterier för indikator 9, fuktsäkerhet (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Fuksäkerhet Brons Silver Guld Befintlig byggnad Ombyggnation Inga fukt- eller vattenskador. Fuktsäkert projekterad och uppförd enligt krav i BBR avsnitt 6:5 Brons samt att konstruktionerna är väl genomförda och lång teknisk livslängd. Brons samt att branschregler för badrum följts. Projekterad enligt ByggaF eller liknande. Fuktmätningar i betong enligt rådet för byggkompetens, RBK. Silver samt dokumenterat. Godkänd enkätundersökning. väl utförda våtrum Silver samt fuktsakkunnig från beställarens sida och fuktsäkerhetsexpert från entreprenörens sida. Godkänd enkätundersökning. 3.2.10 Termiskt klimat vinter Termiskt klimat vinter är en indikator med fokus på att inomhusklimatet inte är för kallt. Byggnadens svagaste länk är fönstren och genom dessa strålar värme ut, vilket under vintertid kan leda till ett för kallt inomhusklimat. Termiskt klimat vinter kan beräknas på två sätt. Antingen genom beräkning av PPD- index, eller genom en förenklad metod som bedömer transmissionsfaktorn, TF. PPD står för Predicted Percentage Dissatisfied och är en metod där man, utifrån grundlig statistik, kan beräkna hur många av brukarna som kan förväntas vara missnöjda med det rådande inomhusklimatet. TF beräknas med U- värden och andelen fönster i förhållande till golvarean för ett rum. TF mäts i watt per kvadratmeter golvarea, W/m 2 golvarea. Tabell 3.13 visar kraven för termiskt klimatet vinter för respektive betyg. Tabell 3.13 Betygskriterier för indikator 10, termiskt klimat vinter (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Termiskt klimat vinter Brons Silver Guld Befintlig byggnad TF < 0,45 Värmekälla under fönster eller annat skydd mot kallras. Alternativt: PPD 20 % TF < 0,35 Värmekälla under fönster eller annat skydd mot kallras. Alternativt: PPD 15 % Ombyggnation PPD 20 % PPD 15 % Silver samt Godkänd enkätundersökning. Alternativt: PPD 10 % PPD 10 % Godkänd enkätundersökning 15

3.2.11 Termiskt klimat sommar Termiskt klimat sommar är motsatsen till Termiskt klimat vinter. Här handlar det om att inomhusklimat inte ska vara för varmt. Även här är det fönstren som påverkar mest, då de under sommaren kan släppa in för mycket värme i byggnaden. Likt termiskt klimat vinter kan termiskt klimat sommar beräknas på två sätt. Antingen genom beräkning av PPD- index eller genom en förenklad metod som bedömer solvärmefaktorn, SVF. SVF beräknas med golvarea, fönsterglasarea och fönsterglasets g- värde. G- värdet, eller gsyst, är ett mått på hur stor andel solvärme som släpps in genom ett fönsterglas i förhållande till den solvärme som träffar det yttre glaset. Tabell 3.14 visar kraven för termiskt klimatet sommar för respektive betyg. Tabell 3.14 Betygskriterier för indikator 11, termiskt klimat sommar (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Termiskt klimat sommar Brons Silver Guld Befintlig byggnad Ombyggnation SVF < 0,06 Öppningsbara fönster. Alternativt: PPD 20 % Öppningsbara fönster. SVF < 0,06 Öppningsbara fönster. Alternativt: PPD 20 % Öppningsbara fönster. SVF < 0,054 Öppningsbara fönster. Alternativt: PPD 15 % Öppningsbara fönster. SVF < 0,054 Öppningsbara fönster. Alternativt: PPD 15 % Öppningsbara fönster. Brons samt komfortkyla. Godkänd enkätundersökning. Alternativt: PPD 10 % Öppningsbara fönster. Godkänd enkätundersökning. PPD 10 % Öppningsbara fönster. Godkänd enkätundersökning. 3.2.12 Dagsljus Den här indikatorn premierar byggnader där vistelserummen har god tillgång dagsljus. Bedömning kan ske på två sätt, antingen genom rummets dagsljusfaktor, DF, eller genom en förenklad metod som bedömer fönsterglasandelen, AF. Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljusstyrkan utomhus och inomhus en mulen dag. Kraven för dagsljus för respektive betyg presenteras i tabell 3.15. Tabell 3.15 Betygskriterier för indikator 12, dagsljus (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Dagsljus Brons Silver Guld Befintlig byggnad DF 1,0 % Alternativt: AF 10 % DF 1,2 % Alternativt: AF 15 % Ombyggnation DF 1,0 % DF 1,2 % DF 1,2 % visad med datorsimulering. Godkänt enkätundersökning. DF 1,2 % visad med datorsimulering. Godkänt enkätundersökning. 16

3.2.13 Legionella Legionella är en bakterie som ger upphov till olika sjukdomar. Den frodas bra i stillastående vatten med temperatur mellan 0 C och 50 C (Folkhälsomyndigheten 2015b). Det är därför viktigt att dessa situationer inte förekommer i vattendistributionssystemen. I tabell 3.16 redogörs för de krav som gäller för legionella för respektive betyg. Tabell 3.16 Betygskriterier för indikator 13, legionella (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Legionella Brons Silver Guld Befintlig byggnad Ombyggnation Varmvattentemperatur 50 C efter 30 sekunders tappning. Varmvattentemperatur 60 C för stillastående vatten. Gemensamma rörledningar till flera duschplatser där temperaturen är högst 38 C är inte längre än 5 meter. Handdukstorkar och andra värmare är inte inkopplade på vvc- ledingen. Proppade ledningar ska vara så korta att temperaturen på stillastående vatten 50 C. Brons samt Kall och varmvattenledningar i samma schakt är isolerade. Varmvattentemperatur 50 C efter varmvattenberedare eller värmeväxlare. Brons samt legionellaskydd enligt "Branschregler Säker Vatteninstallation". Silver samt att inga kallvattenledningar är förlagda i bjälklag med golvvärme. Inte heller i väggar eller i bjälklag till rum som är varmare än 24 C så som bastu. Silver samt legionellaskydd enligt "Säker Vatten". 17