SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk organisation vars uppgift är att verka mot alla former av sexualiserat våld mot kvinnor och barn. Det innefattar bland annat misshandel, våldtäkt, könsstympning, sexuella övergrepp, sexuella trakasserier, pornografi samt prostitution. Även människohandel för sexuella ändamål och sexualiseringen av det offentliga rummet ingår i Roks arbetsområde. Roks verksamhet fokuseras kring tre områden; medlemmar, opinionsbildning och samarbete. Området medlemmar innebär den inåtriktade verksamheten, som bland annat innefattar stöd och service till medlemsjourerna, intern utbildning och erfarenhetsutbyten samt informationsspridning. Opinionsbildning bedrivs genom olika utåtriktade aktiviteter, exempelvis tidningen Kvinnotryck, Roks hemsida, extern utbildning, mediekontakter och konferenser. Den kunskap vi har och sprider kommer dels från medlemsjourernas erfarenheter, dels från aktuell forskning. Under samverkan ingår samarbete och erfarenhetsutbyte med andra ideella och professionella aktörer både nationellt och internationellt. Sammanfattning Roks har flertalet synpunkter på utredningen Barnet i fokus. Utredningen presenterar en välkommen revidering av barnpornografibrottet. I flera hänseenden delar vi utredningens förslag, i andra föreslår vi förändringar. Det finns ett behov av att utvidga det straffrättsliga området, eftersom det finns handlingar som idag inte är straffbelagda, men som enligt Roks borde vara det. Bland annat anser Roks till skillnad från utredaren att barnpornografibrott som är att betrakta som ringa bör vara kriminaliserade på försöksstadiet. Roks anser att alla barnpornografibrott, inklusive innehav, innebär en allvarlig kränkning mot såväl det avbildade barnet som barn i allmänhet, och därför bör vara kriminaliserat på försöksstadiet. En viktig markering är att definitionen av barn i barnpornografibrottet ska avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller en person som är under 18 år. Roks anser i likhet med utredarna att en bestämd åldersgräns innebär en kraftig markering från samhällets sida att det är förbjudet att utnyttja barn i pornografiska sammanhang. Däremot anser Roks till skillnad från utredaren att barnpornografibrottet bör placeras i brottsbalkens 6 kap., om sexualbrott. Barnpornografibrottet innebär en sexualisering av barn, och borde därför rimligtvis betraktas som ett sexualbrott. Även för att garantera barnet målsägandebiträde bör brottet flyttas till BrB 6 kap. Postadress Telefon Telefax E-post Hemsida Postgiro Org.nr Roks 08-4429930 08-6127325 info@roks.se www.roks.se 4906279-7 802012-5111 Hornsgatan 66, 1 tr 08-4429933 (för jourer) 118 21 Stockholm
Detta är några av Roks synpunkter på utredningen Barnet i fokus. I det följande presenteras detaljerade synpunkter på utredningens förslag. Inledning Roks anser att pornografi är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och barn. Detta eftersom kvinnor och barn kommer till skada före, under och efter framställningen av det pornografiska materialet. Många av de kvinnor och barn som deltar i pornografi gör det som en konsekvens av tidigare erfarenheter av sexuella övergrepp, deras deltagande i pornografin blir ett cyniskt utnyttjande av dem och en fortsättning på dessa övergrepp. Barns deltagande i pornografi innebär en dokumentering av sexuella övergrepp. Även kvinnor som deltar gör det i vissa fall under hot om våld, och de tvingas genomföra handlingar som skadar dem. Pornografi fungerar även som en inspirationskälla till våldtäkter och andra sexuella övergrepp mot barn och kvinnor. Pornografin återspeglar och överdriver samhällets könsmaktsordningar genom att män framställs som överordnade kvinnor och barn, inte sällan i kombination med våld, hot, övertalning och tvång. I pornografin sexualiseras kvinnor och barn, de fråntas status som levande subjekt till förmån för status som sexuella objekt, de förtingligas och fråntas människovärde. Dessa bilder påverkar de som konsumerar pornografi. Pornografins bilder av män som överordnade (de sexuella objekten) kvinnor och barn samt sex normaliseras. Pornografin bidrar därmed till att mäns överordning över kvinnor och barn återskapas. Roks anser därför att pornografins kränkande bilder i alla dess former ska stoppas. 10. Definitionen av barnpornografi 10.1 Barnpornografibrottets skyddsobjekt Roks anser i likhet med utredaren att straffbestämmelserna om barnpornografibrott ska syfta till att skydda både det avbildade barnet och barn i allmänhet från att kränkas. 10.2 Barnpornografibrottets placering Roks anser till skillnad från utredaren att barnpornografibrottet bör placeras i brottsbalkens 6 kap., som handlar om sexualbrott. Barnpornografibrottet innebär en sexualisering av barn, och borde därför rimligtvis betraktas som ett sexualbrott. Ett sexuellt övergrepp som dokumenteras är dessutom en ytterligare kränkning av barnets integritet utöver övergreppet i sig. Även en frivillig sexuell handling som utförs av ett barn över 15 år, och som dokumenteras och som sprids, utgör en kränkning av det avbildade barnet. Roks anser även att en placering i 6 kap. BrB skulle ge brottet mer tyngd, än den nuvarande placeringen i 16 kap. BrB. Brottet ska som utredaren påpekar inte endast skydda barn i allmänhet utan även det avbildade barnet. 10.3 Definitionen Roks välkomnar förslaget att med barn i barnpornografibrottet ska avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller en person som är under 18 år. Roks anser i likhet med utredarna att en bestämd åldersgräns innebär en kraftig markering från samhällets sida att det är förbjudet att utnyttja barn i pornografiska sammanhang. Vidare anser Roks att intresset av att även skydda fullt pubertetsutvecklade barn ska komma före andra intressen. Roks anser det betydande att Sverige genom att införa en bestämd åldersgräns följer barnkonventionens definition av barn och FN:s barnrättskommittés rekommendation. 10.4 Anspelningspornografi Roks anser till skillnad från utredaren att pornografi där vuxna personer framställs som barn eller förses med olika attribut för att påminna om barn bör kriminaliseras. Som skäl anför Roks att barnpornografibrottet ska skydda barn i allmänhet från att kränkas. Roks ser i likhet med Barnombudsmannen en risk att anspelningspornografi kan uppmuntra barn att bete sig på det 2
sättet som skildras på bilden. Utöver detta innebär anspelningspornografin att situationer barn befinner sig i och attribut barn förknippas med sexualiseras, och på så sätt finns en risk att även barn sexualiseras och utnyttjas av de som konsumerar denna typ av pornografi. Roks anser vidare att steget att ta del av barnpornografi förkortas på grund av anspelningspornografi. 11. Omfattningen av kriminaliseringen 11.1 Allmänna utgångspunkter Roks anser i likhet med utredarna att varje företeende av en barnpornografisk bild utgör en kränkning av det avbildade barnet och barn i allmänhet, samt att alla former av befattning med en sådan bild ska vara straffvärd. 11.3 Finns det behov av att utvidga det straffrättsliga området? Roks anser i likhet med utredaren att det finns behov av att utvidga det straffrättsliga områden, eftersom det finns handlingar som idag inte är straffbelagda, men som enligt Roks borde vara det. Roks anser till skillnad från utredaren att barnpornografibrott som är att betrakta som ringa bör vara kriminaliserade på försöksstadiet. Brottet det skulle vara fråga om är försök till innehav av barnpornografi. Roks anser att alla barnpornografibrott, inklusive innehav, innebär en allvarlig kränkning mot såväl det avbildade barnet som barn i allmänhet, och därför bör vara kriminaliserat på försöksstadiet. Enligt utredaren är att anskaffa barnpornografi, dvs. att vidta åtgärder för att komma i besittning av något, ett förstadium till innehav. Att anskaffa barnpornografi är straffbart i andra länder, och Roks ställer sig frågan om inte att vidta åtgärder för att komma i besittning av något är att betrakta som försök? Om detta är fallet bör även Sverige följa andra länders exempel och göra anskaffning av barnpornografi brottsbelagt genom att även kriminalisera försök till ringa barnpornografibrott. 11.4 Hur bör det straffbara området utvidgas? Roks anser att det ska vara straffbelagt att titta på barnpornografiska bilder. Roks anser att begreppet skaffa sig tillgång till som utredaren föreslår framstår som lämpligt för att inrymma personer som aktivt tar del av barnpornografiskt material. Roks ställer sig dock tveksam till om rekvisiten mot betalning, enligt uppgjord plan, vid upprepade tillfällen, i stor omfattning eller på annat liknande sätt innefattar alla former av att skaffa sig tillgång till barnpornografisk bild. Roks anser att det tydligt bör framgå av lagen att även den som vid ett tillfälle söker sig till barnpornografiska bilder ska dömas för barnpornografibrott. Som förslaget är utformat finns det en risk att det frigörs ett utrymme att gå fri från straff kring betydelsen av begreppet stor omfattning. Det torde vara enkelt att avgöra skillnaden mellan en person som oavsiktligt kommer i kontakt med barnpornografi via en hemsida och en person som aktivt sökt sig till denna. Det kan förmodas att den som aktivt sökt sig till denna sida tittat på mer än en bild. Vidare är Roks fundersam över om ovanstående exempel på förfarande omfattas av en uppgjord plan. 12. Undantag från det straffbara området 12.1 De gällande undantagen Roks anser i likhet med utredaren att undantaget för försvarliga gärningar bör vara kvar i sin utformning, och att detta undantag ska tillämpas mycket restriktivt. Roks anser inte, till skillnad från utredaren, att undantag från det straffbara området ska göras för hantverksmässigt framställda barnpornografiska bilder. Dessa bilder bör omfattas av gärningarna att inneha och att framställa barnpornografiskt material. Även om materialet är för eget bruk finns det ett värde att skydda det eventuella barn som avbildats och barn i allmänhet. 3
12.2 Barn som avbildar egna lagliga sexuella beteenden Roks ställer sig försiktigt positiv till utredarens förslag att undantag från det straffbara området ska göras för barn som avbildar egna lagliga beteenden. Roks anser att huvudregeln ska vara att all hantering av barnpornografiska bilder ska vara brottsliga, och att barn under 18 år har ett mycket starkt skyddsvärde. Roks anser att barnpornografiska bilder utgör en sexualisering av barn och återskapar mäns överordning över kvinnor och barn, och att dessa bilder måste stoppas, men ställer sig tveksam till om en kriminalisering av barn som framställer bilder av eget sexuellt beteende är rätt väg att gå? Problemet med barnpornografi är framförallt de som utnyttjar barn i framställningen av barnpornografi och de som efterfrågar dessa bilder. Inte barn som dokumenterar egna lagliga sexuella beteenden. Roks vill poängtera att undantag för kriminalisering av barn som avbildar egna lagliga sexuella beteenden, inte nödvändigtvis är en naturlig följd av den sexuella självbestämmanderätten för barn som fyllt 15 år. Detta eftersom Roks anser det vara en stor skillnad på att ha sex och att dokumentera dessa sexuella handlingar. Dokumenteringen av bilderna ställer ett högre krav på mognadsgrad då konsekvenserna kan vara svåra för barn att överblicka. En dokumentering kan medföra betydande konsekvenser för det avbildade barnet, men även orsaka skada för barn i allmänhet, om bilderna sprids. Roks anser att även barn fram till 18-års ålder har ett behov av skydd mot handlingar som utgör barnpornografibrott, även de befinner sig i riskzonen för att utnyttjas och bör därmed omfattas av det allmänna intresset av att skydda barn. Roks ser att barns dokumentation av egna sexuella beteenden är förenat med flera risker. En risk som utredaren lyfter fram är att bilder som frivilligt framställts inom ramen för ett parförhållande sprids när relationen upphört, och att det avbildade barnet inte insett omfattningen av denna risk. En annan risk är att bilderna kan användas som makt- och påtryckningsmedel mot det avbildade barnet, om den som innehar dem hotar att sprida dem. Men Roks anser att detta problem bättre åtgärdas genom utbildnings- och informationsinsatser om riskerna med att framställa dessa bilder, än genom en kriminalisering av barnets handlingar. En brottsutredning mot ett barn som avbildat egna sexuella beteenden skulle väcka ytterligare ett stort obehag för barnet, utöver det faktum att bilderna spridits och kommit till samhällets kännedom. Den person som sprider dessa bilder ska givetvis dömas för barnpornografibrott. 12.3 Barn som publicerar bilder av sig själva på Internet Roks ställer sig försiktigt positiv till utredarens förslag att undantag från det straffbara området ska göras för barn som tar straffbar befattning med en barnpornografisk bild av sig själv, exempelvis genom att publicera bilden på Internet. Roks anser som ovan nämnts att huvudregeln ska vara att all hantering av barnpornografiska bilder ska vara brottsliga, och att barn under 18 år har ett mycket starkt skyddsvärde. Roks anser att barnpornografiska bilder utgör en sexualisering av barn och återskapar mäns överordning över kvinnor och barn, och att dessa bilder måste stoppas, men ställer sig tveksam till om en kriminalisering av barn som publicerar barnpornografiska bilder av sig själv, är rätt väg att gå? Problemet med barnpornografi är framförallt de som utnyttjar barn i framställningen av barnpornografi och de som efterfrågar dessa bilder. Inte barn som publicerar bilder av sig själva på ungdomssidor. Roks ser i likhet med utredaren en ökad sexualisering av barn i samhället, och att barns publicering av bilder på sig själva är en konsekvens av detta. Roks vill se en förändring i motsatt riktning. En väg att gå för att förhindra sexualiseringen av barn skulle vara att kriminalisera barn 4
som tar straffbar befattning med barnpornografiska bilder av sig själva, exempelvis genom att publicera dessa. Det som starkt talar mot detta är att den person lagen är till för att skydda, nämligen det avbildade barnet, skulle straffas. Frågan är om en utredning av brott skulle vara till gagn för det avbildade barnet? Barnet skulle troligtvis känna stort obehag, få kännedom om konsekvenser av en publicering och avskräckas från att publicera dylika bilder av sig själv i framtiden. Roks är tveksam till att detta är ett effektivt sätt att bekämpa barnpornografi. Ett annat sätt skulle vara att Internetleverantörer får ett striktare ansvar. Roks anser dock till skillnad från utredaren att ett barn faktiskt kan kränka sig själv genom att sprida eller publicera barnpornografiska bilder av sig själva. Barnet kanske inte inser riskerna vid själva publicerandet, men kan lida skada av det i efterhand. Det som talar mot att undantag ska göras är att lagen har ett dubbelt skyddsvärde. En barnpornografisk bild på Internet innebär en sexualisering av både det avbildade barnet och barn i allmänhet, oavsett vem som publicerat den. Även om barnet frivilligt publicerat bilden kan barnet inte förfoga över det allmänna intresset av att skydda alla barn. Som utredaren påpekat kan det mycket väl vara så att barnet vid publiceringen inte gör det med syfte att sexualisera barn. Men konsekvensen blir ändock detsamma, att barn sexualiseras genom det avbildade barnets handlingar. Roks vill även här poängtera att undantag för kriminalisering av barn som tar straffbar befattning med barnpornografiska bilder av sig, exempelvis genom att publicera bilder av sig själva, inte nödvändigtvis är en naturlig följd av att den sexuella självbestämmanderätten för barn som fyllt 15 år. Detta eftersom Roks anser det vara en stor skillnad på att ha samlag och liknande sexuella handlingar, och att sprida barnpornografiska bilder av sig själva. Det senare ställer ett högre krav på mognadsgrad då konsekvenserna kan vara svåra för barn att överblicka. Oavsett om undantag ges eller ej skulle Roks välkomna ökade satsningar på utbildnings- och informationsinsatser till barn, eftersom dessa kan förebygga att barn tar straffbar befattning med barnpornografiska bilder av sig själva. På så sätt ökar möjligheterna att barn inser riskerna med att publicera och sprida barnpornografiska bilder av sig själva. 13. Straffskalorna och gradindelningen 13.3 Brottsrubricering Roks anser i likhet med utredarna att kriteriet bilder där barn utsätts för särskilt hänsynslös behandling bör formuleras om så att rättstillämpningen blir mer enhetlig. Roks är positiv till utredarens förslag om att vid bedömning av om brottet är grovt skall särskilt beaktas bl.a. om brottet avser bilder som visar barn som är särskilt unga, som utsätts för våld eller tvång eller som utnyttjas på annat hänsynslöst sätt. Roks vill också påpeka att alla barnpornografiska bilder utgör en kränkning av barnet och barn i allmänhet, men att det finns en skillnad i vilken grad denna kränkning består av som bör avgöra brottets allvarlighetsgrad. Utredningens resonemang om att dagens IT-utveckling som lett till en större lättillgänglighet av barnpornografi skulle utgöra en förmildrande omständighet vid innehav av större mängd barnpornografiska bilder jämfört med en mindre mängd är närmast ett ursäktande av barnpornografi. I hovrättsfallet RH 2003:69 där den tilltalade innehaft 140 000 bilder ansåg inte domstolen att brottet var grovt med hänvisning till föregående resonemang. ROKS anser att denna härledning är minst sagt ologisk. Barn ska skyddas från integritetskränkningar, då ska antalet bilder spela mindre roll och istället avbildningens grovhet spela en större roll vid avvägning av var brottet ska förläggas på straffskalan. 5
13.4 Straffskalor och påföljder Roks anser att straffskalor för barnpornografibrottet ska vara höga och tydligt visa att samhället förkastar dess handlingar. Brottet är allvarligt och medför övergrepp och kränkningar av avbildade barn och kränkningar av barn i allmänhet. Roks anser att de brottsliga gärningar som kan omfatta ringa barnpornografi brott bör endast vara innehav och förevisning. Att exempelvis sprida eller skildra borde minst vara av normalgrad. 14. Barnets ställning 14.1 Kan barn som är avbildade i barnpornografiskt material betraktas som målsägande? Roks anser att barn som avbildats i barnpornografisk bild ska anses vara målsägande vid barnpornografibrott, oavsett gärningsform. Att skildras i en barnpornografisk bild utgör en allvarlig kränkning av barnets integritet, och varje person som på något sätt befattar sig med bilen bidrar till denna kränkning. Detta bör gälla oavsett om bilden är pornografisk i sig och/eller används i ett barnpornografiskt sammanhang. 14.2 Målsägandebiträde Roks anser att det barn som avbildas i barnpornografisk bild ska ha rätt till målsägandebiträde. Brottet medför i sig en betydande kränkning för barnet, fängelse ingår i straffskalan och brottet avser barn, vilka Roks anser har ett särskilt starkt behov av biträde. I nuläget ska förordnande av målsägandebiträde vid barnpornografibrott ske restriktivt vilket Roks vänder sig starkt emot. Roks anser att barnpornografibrottet bör finnas med i 6 kap. BrB, vilket skulle medföra en stark presumtion för att målsägandebiträde skall förordnas. Roks anser vidare att om brottet kvarstår i 16 kap. BrB ska det i punkt 1 eller 2 i lagen om målsägandebiträde hänvisas till 16 kap. 10a och 10b BrB. Roks är positiv till det förslag Utredningen om målsägandebiträde lämnat som skulle medföra att ett målsägandebiträde ska förordnad vid brott på vilka fängelse kan följa om målsägande är under 18 år, om det inte är uppenbart att målsägande saknar behov av sådant biträde. 14.3 Juridisk rådgivning Rosk är positiv till förslaget om att den som gör gällande att han eller hon utsatts för barnpornografibrott ska ha rätt till kostnadsfri juridisk rådgivning. 14.5 Skadestånd Roks anser att barn som är avbildade i barnpornografiskt material ska ha rätt till skadestånd oavsett vilken gärningsform brottsligheten avser. Detta eftersom gärningen kan förväntas medföra en kränkning eller skada av det avbildade barnet. Roks anser till skillnad från utredaren att rätt till ersättning för kränkning till det avbildade barnet i allmänhet kan utgå när det gäller innehav, eftersom att vetskapen om att en person innehar en barnpornografisk bild torde medföra en kränkning av det avbildade barnet. 15 Åtalspreskription 15.4 En kompletterande preskriptionsbestämmelse för barnpornografibrott i vissa fall införs 6
Roks välkomnar utredningens förslag om att preskriptionstiden för barnpornografibrott som består av skildring av ett verkligt barn förlängs på så sätt att preskriptionstiden räknas tidigast från den dag det avbildade barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Roks anser emellertid att även ringa brott ska omfattas av denna preskriptionstid, och inte bara normalt och grovt brott, eftersom även ringa barnpornografibrott kan bestå av skildring. Roks välkomnar även förslaget att förlängningen även ska gälla på försöksstadiet för brotten. 16. Kravet på dubbel straffbarhet Roks välkomnar utredningens förslag om att svenska domstolar skall kunna döma över utomlands begångna barnpornografibrott och försök till sådana brott. På så sätt kan svenska medborgare som begår sådana allvarliga brott utomlands lagföras i Sverige, även om handlingen inte är ett brott utomlands. På så sätt visa det svenska samhället att dessa brott är allvarliga kränkningar av barn. Roks anser emellertid att undantag från kravet på dubbel straffbarhet även ska gälla för ringa brott, på liknande sätt som utredningen påpekar är gällande i Danmark, Finland och Norge. I detta ärende har Mari Brännvall, styrelseledamot, och Zaida Catalán, styrelseledamot, varit föredragande. Ordförande Lina Ploug har varit beslutande. Lina Ploug Ordförande i Roks 7