Avfallsplan för Årjängs kommun 2007-2011
Sammanfattning Avfallsplanen beskriver hur den framtida avfallshanteringen inom kommunen planeras. Kommunen har under åren 2007 till 2011 fem övergripande mål som prioriterats att arbeta inom: Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning Förutsättningar skall skapas för återvinning av allt farligt avfall i kommunen. Kommunens avfallsanläggningar skall hålla en hög och enhetlig standard. Kommunen skall verka för att organiskt avfall återvinns genom biologisk behandling Kontinuerlig information till kommuninvånarna ska motivera till ett fortsatt stort engagemang i avfallsfrågorna. Under avfallsplaneperioden kommer deponering på avfallsupplaget i Furskog att upphöra. Detta innebär att för deponiavfall kommer ett samarbete behövas med närliggande kommuner. Deponin kommer därefter att avslutas på ett miljösäkert sätt. Återvinningscentralen i anslutning till deponin i Furskog kommer att finnas kvar även efter deponins avslutande. På Prästnäset i Töcksfors, där i dag en av kommunens återvinningscentralerna ligger, planeras bostadsbebyggelse. Därav kommer nuvarande återvinningscentral att avslutas och en ny återvinningscentral byggas i Töcksfors. Omhändertagande av avvattnat avloppsslam från de kommunala reningsverken kommer att samkomposteras med hästgödsel. Produkten kommer till en början användas till sluttäckning av deponin, men senare bör andra användningsområden för kompostprodukten utredas.
Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Allmänt om bakgrunden...4 1.2 Faktorer som påverkar avfallets mängd och sammansättning...4 1.3 Uppföljning av de mål som sattes i senaste avfallsplanen...6 2 Avfall inom det kommunala ansvaret...7 2.1 Mängder avfall...7 2.2 Insamlingssystem...7 3 Avfall som inte faller inom det kommunala ansvaret...8 4 Anläggningar för återvinning och bortskaffande...8 5 Nedlagda deponier...10 6 Mål...11 6.1 Mål för hantering av avfall inom det kommunala ansvaret...11 6.2 Mål för hantering av avfall som faller under andras ansvar...12 7 Åtgärder...12 8 Uppföljning och revidering av aktuella miljömål...14 9 Samråd...14 10 Miljökonsekvensbeskrivning...14 11 Sammanställning till länsstyrelsen...15 12 Förpackningar och returpapper...16 13 Tillsynsplan...16
1 Inledning 1.1 Allmänt om bakgrunden Årjäng är en till ytan en relativt stor kommun, 1420 km 2, med ett genomsnittligt invånarantal på 6,9 personer/ km 2. Detta innebär att avfallshanteringen blir en balansgång mellan god service på ett rimligt avstånd från de boende i kommunen samt att hålla servicen på en rimlig kostnadsnivå. Enligt lag skall varje kommun ha en avfallsplan. Syftet är att ha tydliga mål och riktlinjer för avfallsarbetet samt att konkret kunna följa upp arbetet som görs. Avfallsplanen skall även dokumentera det som sker inom avfallshantering i kommunen och vara sammanfattande gällande avfallsmängder, typ av avfall mm som faller inom kommunens geografiska område. 1.2 Faktorer som påverkar avfallets mängd och sammansättning 1.2.1 Befolkningsunderlag och boende I kommunen bor 9800 personer, varav 1813 personer är under 15 år och 2054 personer är över 65. Det finns ca 6300 hushåll varav ca 3900 i tätorterna Årjäng, Töcksfors och Lennartsfors samt ca 1750 på landsbygden. Därtill kommer ca 650 fritidshus (som i dagsläget har service med sophämtning). 1.2.2. Näringsliv I kommunen finns 1125 företag. De flesta är små eller medelstora. Endast 3 av företagen har mer än 50 anställda. Det största företaget är Elektromekan AB som har 223 anställda och tillverkar och säljer elektroniska komponenter samt har mekanisk bearbetning. 4 (16)
Tabell 2 Antalet anställda inom de 20 vanligaste branscherna (2005) Totala antalet som arbetar i kommunen är 4117 och då inräknas även de som pendlar in till kommunen. Bransch Antal anställda >500 100-500 50-100 20-50 5-20 <5 Jordbruk, jakt & skogsbruk 150 Tillverkning/utvinning 982 Energi, vatten, avfall 24 Byggindustri 252 Handel, kommunikation 867 Finansiell verksamhet 181 Utbildning, forskning 444 Vård omsorg 699 Personliga, kulturella tjänster 260 Offentlig förvaltning 161 Ej spec. verksamhet 97 Källa: SCB, 2004 1.2.3. Offentliga arbetsplatser Kommunen är den största arbetsgivaren med 900 anställda. Polisen och andra statliga verk har ca 10 anställda i kommunen Tabell 3 Antalet anställda inom kommunal verksamhet (2005) Skola Vård/Omsorg Teknisk förvaltning Kultur fritid Kommun* 355 480 25 41 * Beräknat utifrån heltidstjänster och 1.2.4 Övriga förhållanden som påverkar avfallsmängderna i kommunen Kommunen är framförallt under sommarhalvåret en attraktiv kommun för turism och fritidsboende. Detta gör att avfallsmängderna ökar under sommarhalvåret. 5 (16)
1.3 Uppföljning av de mål som sattes i senaste avfallsplanen Den tidigare avfallsplanen hade följande mål: Förbättra insamlingssystemet så att inga obevakade containers och obevakade tippar finns inom kommunen. Utfört. I dagsläget är så gott som alla obevakade containers borttagna. För permanent och fritidsboende på landsbygden hämtas avfallet med sopbil vid fastigheten, dvs fastighetsnära hämtning. Bostadsbolagen i kommunen har efterhand byggt ut den fastighetsnära hämtningen och ersatt containers med soprum där insamling av olika fraktioner sker. Avloppsslam skall utan risk kunna spridas på åkermark och liknande. Har inte kunnat infriats. Ett samarbete med jordbrukare inleddes i regionen under slutet av 1990-talet. Men efter att jordbrukare sagt nej till slam på åkermark på grund av för stora osäkerheter gällande slammets innehåll kunde inte samarbetet fortsätta. Frågan är i högsta grad aktuell och vidare utredning och målsättningar angående detta är önskvärt. Fram till nu har avloppsslammet lagts på deponi men i och med deponiförbudet söks nu andra lösningar. I ett första skede kommer avloppsslammet att komposteras och användas till sluttäckning av deponi, men efter detta krävs en mer långsiktig lösning. Alla skall betala för kommunens kostnader för att ta hand om avfall. I dagsläget är renhållningen i kommunen helt taxefinansierad och betalas som avgift av abonnenterna (hushållen). Taxan skall sättas så att kommunen får kostnadstäckning för avfallshanteringen. Taxan skall sättas så att återvinning och återanvändning främjas. Taxan är i dag kostnadstäckande. Den är även differentierad för att främja återvinning och återanvändning. Detta är ett kontinuerligt pågående arbete som även fortsättningsvis bör läggas tyngd på. Minska deponeringsvolymen till en nivå som ur naturvårdssynpunkt är nödvändig genom källsortering av avfallet dels för materialåtervinning av papper, glas, metallskrot och ev plast och dels genom lokal kompostering. Deponeringsvolymen har minskat betydligt. Målet uppfylls idag också genom det lagstadgade producentansvaret, som innebär att förpacknings- och tidningsproducenterna började samla in sina material (papper, plast, glas och metall). Kommunen har emellertid ansvar för det avfall som faller inom producentansvaret, men som av olika skäl inte samlas in av producenterna, utan istället hamnar i de vanliga hushållssoporna. Avfall som är biologiskt nedbrytbart läggs inte längre på deponin utan skickas till förbränning eller hemkomposteras. Även detta har minskat mängderna till deponi. Källsortering i torr brännbar fraktion och en deponifraktion genomförs där så är lämpligt. Källsortering skall omfatta hushållsavfall, industriavfall och eventuellt rivningsavfall. Källsorteringen kan vara frivillig med differentierad taxa. Sorterat avfall låg taxa. Osorterat avfall hög taxa. Detta har införts men i och med ändrade lagkrav har åter sorteringssystemet ändrats. Uppdelningen är fortfarande i en brännbar fraktion och en restavfallsfraktion (deponirest) men vad som sorteras till de olika fraktionerna har förändrats. I dagsläget sorteras allt organiskt avfall som brännbart avfall, i de fall inte abonnenten har hemkompostering. 6 (16)
Utsortering av miljöfarligt avfall för destruktion förbättras Ett mål som är svårt att mäta och utvärdera då tidigare plockanalyser ej har genomförts samt att mängd farligt avfall troligen har ökat i samhället. 2 Avfall inom det kommunala ansvaret 2.1 Mängder avfall Under 2005 genererades det 5028 ton avfall, som faller inom det kommunala ansvaret. Huvuddelen av detta avfall 1950 ton har nyttiggjorts som bränsle (inklusive flis ur träavfall), 642 ton har deponerats och 790 ton har gått till materialåtervinning. Utöver detta har 2727 ton verksamhetsavfall genererats. Tabell 4 Mängden avfall omhändertaget inom det kommunala ansvaret 2005. Avfallsslag Materialåtervinninutvinning Energi- Deponering Annat Ton Ton Ton Ton Hushållsavfall och därmed likvärdigt 790 1388 298 Hushållens grovavfall 562 350 Icke branschspecifikt verksamhetsavfall från mindre företag 407 1368 952 Avloppsslam från kommunal rening 1600 Farligt avfall 46 Källa: Kommunens egna uppgifter Farligt avfall tas om hand på olika sätt. En del förbehandlas innan energiutvinning sker och förbränns i särskilda anläggningar. Annat farligt avfall materialåtervinns tex en del metaller. Eftersom behandling av farligt avfall är komplicerad anges bara den total mängden farligt avfall inom kommunen. Avloppsslammet från kommunala reningsverk lades under 2005 på deponin i Furskog, men från och med 2006 komposteras slammet tillsammans med hästgödsel. 2.2 Insamlingssystem För småhushåll är den fastighetsnära insamlingen uppdelat i två fraktioner, brännbart avfall och restavfall. Brännbart hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samlas in varannan vecka medan restavfall samlas in 4 gånger om året. Insamling av återvinningsmaterial sker vid nio återvinningsstationer dit hushållet kan lämna tex glas, tidningar, plastförpackningar, pappersförpackningar och metallförpackningar. För flerfamiljshus erbjuds fastighetsnära insamling där brännbart avfall hämtas 1 gång i veckan och restavfall hämtas 1 gång i månaden. I soprummen erbjuds även hämtning av återvinningsmaterial och visst farligt avfall (tex. batterier, lysrör och glödlampor). Vid flerfamiljsfastigheter med soprum erbjuds även hämtning av grovavfall. 7 (16)
Grovavfall lämnas av fastighetsägarna vid återvinningscentralerna i Töcksfors och Årjäng. Vid återvinningscentralerna samlas även farligt avfall och producentansvarsmaterial mm in. De större handels- och tjänsteföretagens avfall samlas normalt in av entreprenörer. De mindre företagens avfall kan vanligen jämställas med hushållsavfall och samlas in tillsammans med detta. Avfall från de kommunala verksamheterna, t.ex skola, barn- och äldreomsorg samt kommunens kontor samlas in genom kommunen. En målsättning är att utöka och förbättra källsortering av tex kontorspapper. Hämtning av insamlat papper sker genom den fastighetsnära insamlingen. Avloppsslam som uppkommer vid reningsverken i kommunen tas omhand genom kompostering från och med 2006. Slutmaterialet skall användas och blandas i växtskiktet vid sluttäckning av deponin. 3 Avfall som inte faller inom det kommunala ansvaret Tabell 5 Mängden avfall omhändertaget utanför det kommunala ansvaret Avfallsslag Materialåtervinninutvinning Energi- Deponering Annat Ton Ton Ton Ton Förpackningar inom 407 producentansvaret* Tidningar inom 58 producentansvaret* Bildäck** 78 Elektronikskrot*** 66 Icke branschspecifikt 1107 952 Industriavfall Avloppsslam från industriell 33 avloppsrening * siffrorna baseras på statistik från Tidnings- och förpackningsinsamlingen och är en uppskattning av kommunens andel av en större mängd. ** Siffran är en uppskattning baserad på Svensk Däckåtervinnings statistik *** Kommunens egna uppgifter om insamlad och levererat el-skrot Avfall utanför det kommunala ansvaret samlas in av entreprenörer. Beroende på typ av avfall återvinns, förbränns eller deponeras avfallet. 4 Anläggningar för återvinning och bortskaffande I kommunen finns en större anläggning för bortskaffande av avfall, deponeringsanläggningen vid Furskog. Deponering vid anläggningen kommer inom de närmaste åren att avslutas och avfallet kommer att fraktas till och deponeras vid närliggande deponi i någon av grannkommunerna. Vid Furskog startades kompostering av slam från avloppsreningsverk tillsamman med hästgödsel under 2006. Kompostprodukten planeras i ett första skede att användas vid avslutning av deponin. 8 (16)
Kommunens återvinningscentraler finns i Töcksfors samt vid deponin i Furskog. På dessa båda anläggningar finns utrymme för lagring och flisning av träavfall, lagring av WEEE (avfall från elektriska och elektroniska produkter), farligt avfall samt sådant hushållsavfall som sänds till Karlstad för förbränning. På återvinningscentralen i Töcksfors omlastas i dag restavfall och transporteras till deponering i Furskog. Vidare har på återvinningscentralerna anordnats plats för producenterna att mellanlagra glas, tidningar, förpackningar, vitvaror (kyl och frys), spisar, däck, elektronik mm. Vid återvinningscentralerna kan även grovavfall från allmänheten lämnas. Små och medelstora företag kan även lämna visst avfall mot avgift. Hushållen lämnar avfall gratis men vid större mängder till deponi och förbränning tas avgift ut. I kommunen finns 2 anläggningar för bildemontering, där främst personbilar demonteras. Vissa delar säljs begagnade (återanvänds), men huvuddelen av de inkomna och demonterade fordonen pressas och sänds till fragmentering och återvinning. Farligt avfall, främst bensin, oljor och bilbatterier omhändertas i särskild ordning. Tabell 6 Anläggningar för återvinning eller bortskaffande av avfall som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anläggning Metod Typer av avfall Mängd avfall Ton Avfallsanläggningen Porslin, asbest mm 3873 vid Furskog Radio, TV mm 66 Deponering Mellanlagring WEEE Mellanlagring producentavfall av Papper, plast, däck, glas mm 1300 Kapacitet Ton/år 7000 Se även bilaga 1 Årjängs Plåt & Bildemontering Blomskogs bildemontering & Maskinservice HB Vid Blomskog Bildemontering Plåt Olja/glykol/be nsin/spolarväts ka mm Batterier Bildemontering Plåt Olja/glykol/be nsin/spolarväts ka mm Batterier 36 4 10 0,014 9 (16)
5 Nedlagda deponier Kommunen har 16 gamla avfallsupplag där verksamheten är avslutad. Tio av dessa ligger långt från bostäder och att områdena skulle komma att exploateras i framtiden anses ej troligt. Inga större vattendrag finns heller i närheten av dessa deponier. För detaljuppgifter om dessa avfallsupplag hänvisas till Länsstyrelsens kartering av gamla avfallsupplag 1984. De sex kvarvarande deponierna redovisas i tabell 7. Tabell 7 Nedlagda deponier och deras riskklassificering 1984 Deponi Drifttid Beräknad volym Riskklass Furskogs avfallsupplag 1975- <2000 ton/år 2 Är i drift. Rening av lakvatten med luftning samt infiltration har installerats sen klassningen. Trantjärnstippen Fram till 1976 <2000 ton/år 1 (åtgärdsprogram skall utformas och genomföras) Lagd vid mindre tjärn, avvattnas till Järnsjön Smolmark Fram till 1976 <300 ton/år 4 Delvis exploaterad av vägbebyggelse Sandaholms avfallsupplag Töcksfors avfallsupplag Fram till 1976 <100 ton/år 3 Nära bad och campingplats Fram till 1976 <800 ton/år 3 70 m från Prästviken vid Töck Noranetippen Fram till 1976 <100 ton/år 3 Lagts på mosse som avvattnas till Abborrtjärn och vidare till Stora Bör Av dessa är Furskog fortfarande i drift. Deponering där kommer att ske som längst till 31 december 2008 och sedan kommer avslutning och sluttäckning att ske. I den kartering av gamla avfallsupplag som gjordes av Länsstyrelsen 1984 klassades en äldre och avslutad tipp högre än de övriga och ansågs i behov av ytterligare undersökningar och eventuella åtgärder. Provtagning har skett från 1979 till 1996, men sedan avslutats. Några åtgärder har ej skett på platsen. Förutom dessa finns fyra nedlagda barktippar Econova, Töcksfors Före detta Töcksfors träindustri AB Mindre fiberbankar finns i viken i Lennartsfors som ett minne från ett numera nedlagt träsliperi Årjängs såg, Årjäng 10 (16)
6 Mål 6.1 Mål för hantering av avfall inom det kommunala ansvaret Nedan sker kortfattad beskrivning av kommunens övergripande mål med avfallsplanen: 1. Återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning. Målet är att använda den resurs avfallet utgör så effektivt som möjligt, minska förbrukning av energiråvaror och begränsa klimatpåverkan. Kommunen skall vara öppen för samarbete och informationsfrämjande insatser gällande företag och organisationer som arbetar med återanvändningsverksamhet i kommunen. Samarbete med materialbolagen och andra avfallsaktörer utvecklas och förbättras för att uppnå ett säkert omhändertagande och en god service. Möjlighet till ökad källsortering inom kommunens egen verksamhet skall arbetas fram och information skall spridas till alla anställda. Även möjlighet till ökad källsortering på gator och torg i Årjängs kommun skall utredas. För att försöka stävja nedskräpning i kommunen skall alternativ med betalsäckar utredas, t.ex. att istället för att ha kärl vid fastigheten kunna köpa in säckar för hushållsavfallet som sen kan lämnas gratis på återvinningscentralen. Mängden deponerat avfall ska enligt det regionala och nationella målet ha minskat med minst 50% till 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall minskar. Målet anses vara uppnått i avseende till deponeringsmängderna men fortsatt minskning av deponerat avfall prioriteras genom uppmaning till mer återanvändning och återvinning. 2. Förutsättningar ska skapas för återvinning av allt farligt avfall i kommunen. Målet är att vi skall leva i en giftfri miljö och att inte övergöda och försura. Förutsättning för att uppnå detta mål är att förbättra insamlingssystemet och tillgänglighet för att avlämna farligt avfall. Resurser skall även läggas på informationsspridning och kontinuerlig folkbildning för att öka engagemanget gällande avfall. Utredning skall ske angående ökat samarbete för insamling av farligt avfall t ex med bensinstationerna i kommunen eller genom mobil insamling av farligt avfall. 3. Kommunens avfallsanläggningar ska hålla en hög och enhetlig standard. Målet skall leda till att ha en god bebyggd miljö, begränsa klimatpåverkan, ha en giftfri miljö och begränsa nyttjandet av ändliga resurser. Deponin i Furskog skall avslutas på ett miljöriktigt och säkert sätt. För de gamla tippar som kan innebära olägenhet och skada för miljö och människor skall kontrollprogram och åtgärdsplan upprättas. Kompostanläggningen i Furskog skall utföras och bedrivas så att olägenhet och skada för människor och miljö inte uppstår. Återvinningscentralen på Prästnäset i Töcksfors skall avslutas på ett miljöriktigt och säkert sätt. Riktlinjer skall tas fram för vilka krav som skall ställas på entreprenörerna gällande hur säkerhets- och miljöfrämjande arbete skall bedrivas. I samarbete med entreprenörer på respektive anläggning skall rutiner för personal och regler för arbete på anläggningarna uppdateras och eventuella ändringar implementeras. Kommunen ska verka för att mängden avfall för deponering ska fortsätta minska samtidigt som den totala mängden avfall inte ökar. 4. Kommunen ska verka för att organiskt avfall återvinns genom biologisk behandling. Målet är att undvika övergödning av naturen och begränsa klimatpåverkan. Avloppsslam från reningsverken i kommunen skall genomgå biologisk behandling i form av samkompostering med hästgödsel. Upprättande av kvalitetsplan och möjlighet att på 11 (16)
sikt tillverka och sälja jord skall utredas. Vid eventuell flytt av reningsverket i Töcksfors eller utökande av reningsverket i Årjäng skall utredning göras om eventuell rötkammare. Kommunen skall vidare undersöka möjligheterna och vara öppen för regionala samarbeten gällande kompostering av matavfall, främst matavfall från restauranger, affärer och storkök. Fortsatt uppmuntran av hemkompostering för privatpersoner skall ske. 5. Kontinuerlig information till kommuninvånarna ska motivera till ett fortsatt stort engagemang i avfallsfrågorna. Informationsinsatser skall göras kontinuerligt och minst en gång per år i form av utskick till abonnenterna i kommunen. Dels ska där tydligt framgå hur avfallshanteringen fungerar i kommunen och vilka rutiner enskilda personer skall följa gällande avfallshantering. Informationen skall även syfta till att öka engagemanget gällande avfallshanteringen och ge information om vad som händer med avfallet efter insamlingen. Arbete med information skall bedrivas genom olika informationskanaler och vara lätt tillgängligt, tydligt och intressant. Arbete skall också bedrivas med att informera på fler sätt och språk än vad som sker i dag. Efter förfrågan skall invånare kunna få information på minst engelska om sopsorteringen i kommunen. Mätning av information och hur väl invånare upplever att de får information om sopsortering skall mätas genom enkätstudier minst vart 5:e år. 6.2 Mål för hantering av avfall som faller under andras ansvar För att fasa ut farliga ämnen skall samarbete ske med näringslivet och med försäljningsställen om möjligheten att använda alternativa produkter. Här skall kommunen informera och inspirera näringsidkare till val av mindre miljöfarliga produkter i försäljning och tillverkning. Kommunen ska även fortsättningsvis ta mot verksamhetsavfall i mindre omfattning på kommunens återvinningscentraler, mot avgift. 7 Åtgärder De konkreta målen är uppställda utifrån att se till att de lagändringar och de regler som finns kring avfallshantering blir uppfyllda. De är dessutom uppställda utifrån att förbättra och utveckla det avfallssystem som kommunen redan i dagsläget bedriver. Följande aspekter skall ses över varje år: Information och kunskapshöjande arbete gällande avfallshanteringen ut till allmänheten. Det skall leda till kontinuerligt ökad motivation gällande avfallshanteringen. Flera olika kanaler skall användas för att nå så stor del av befolkningen som möjligt. Informationen skall ha lite olika fokus varje år men alltid innehålla bra och tydlig information om hur allmänheten ska gå tillväga gällande avfallshanteringen. Exempel på teman är: farligt avfall, förpackningsavfall, vad händer med mina sopor, vad betalar jag för i mitt sopabonnemang, hemkompostering mm. Information skall även tas fram på minst ett annat språk förslagsvis engelska. Minst vartannat år skall representanter för politiker i kommunen erbjudas att delta i avfallsaktivitet för kunskapsutbyte. Detta kan ske genom av renhållningsingenjören anordnad aktivitet eller deltagande på lämplig renhållningsträff. 12 (16)
Kommunen skall titta på möjligheterna och ställa sig positiva till att tillsammans med andra kommuner och i ett större sammanhang bedriva storkompostering. Eventuell insamling av matavfall till storkompostering skall främst ske från restauranger, skolmatsalar, mataffärer, fastighetsnära insamling mm För enskilda hushåll skall även fortsättningsvis hemkompostering alternativt förbränning vara den erbjudna behandlingsmetoden för matavfall. Genom samråd och god kontakt med materialbolagen skall kommunen varje år verka för att samarbetet utvecklas och förbättras. Samarbetsformerna skall kontinuerligt ses över och utvärderas utifrån ett såväl serviceinriktat som ekonomiskt perspektiv. Vid eventuell flytt av reningsverket i Töcksfors skall utredning göras gällande byggande av eventuell rötkammare. (När detta skall göras beror på om och när detta kan bli aktuellt.) Resterande åtgärder är uppdelade på vad som skall göras respektive år. Om inte annat anges skall kostnaden täckas inom driftbudgeten, dvs av taxan. År 2007 Riktlinjer för miljöfrämjande och säkerhetsfrämjande arbete på kommunens anläggningar skall tas fram. Utredning och utvärdering av komposteringen av slam och hästgödsel ska göras. Om det har fungerat bra skall ansökas om fortsatt kompostering göras för att bygga en permanent anläggning. Upphandling av drift av återvinningscentral med start 2008. År 2008 Avsluta deponering vid Furskog och fortsätta med sluttäckningsarbete. Kostnaden skall ej täckas av driftbudgeten. I och med att deponering i Furskog upphör kommer det att innebära att renhållningen får en intäktsminskning. På ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt lösa frågan om var vi fortsättningsvis skall göra av restavfallet som uppkommer i kommunen. Kommunens kostnader för omhändertagande och transport av restavfallet ökar då det måste transporteras till deponi utanför kommunen. Avsluta återvinningscentralen i Töcksfors (Prästnäset) på ett miljösäkert sätt. Återvinningscentralen skall avslutas då bostadsbebyggelse planeras i området. Riktlinjer för avslutandet och program för eventuell provtagning skall tas fram. För avslutning och de eventuella åtgärder som behöver göras krävs godkännande av Bygg & miljönämnden. I dagsläget går ej att bedöma kostnader för detta och därav heller hur avslutningen bör finansieras. Anlägga ny återvinningscentral i Töcksfors. Den nya återvinningscentralen skall ersätta nuvarande återvinningscentral på Prästnäset. Införa en service med betalsäckar. Servicen skall innebära att en speciell plastsäck kan köpas hos kommunen, eventuellt på bensinstationer mm. I avgiften ingår gratis avlämnande av hushållsavfall på återvinningscentral. Denna service kan vara ett lämpligt alternativ till fritidsboende som ej nyttjar fastigheten mer än någon vecka per år. Grundavgift skall utöver denna service betalas som vanligt för varje fastighet och servicen påverkar inte avlämnande av grovavfall på återvinningscentral. År 2009 Se över och förbättra insamling av farligt avfall (FA). T.ex. se över och uppmuntra till skåp för fastighetsnära insamling av farligt avfall i soprummen. Titta på andra samarbetsparters för insamling av FA, ex bensinstationer, lanthandlare mm. Undersöka om det finns möjlighet för insamling av FA vid köpcentrat i Töcksfors. 13 (16)
Källsortering på samtliga arbetsplatser inom kommunens egna verksamhet skall senast vara införd under året. Undersökning och eventuellt införande av ökad källsortering på gator och torg inom Årjängs kommun. År 2010 Motivera handlare och företag att välja så miljövänliga produkter som möjligt samt att motivera till minskat användande av våra resurser. Detta görs bland annat genom informationsutskick och ordnade studiebesök på någon av kommunens återvinningscentraler. Information till allmänheten om att inhandla miljövänliga varor samt att undvika att handla varor med mycket förpackningar. År 2011 Utreda möjligheterna att tillverka jord utifrån kompostmaterialet från kompostering av slam och hästgödsel. Exempel på frågor som bör ställas är: Finns det några kvalitetshinder? Går det att få avsättning för den här jorden? Utforma och genomföra åtgärdsprogram för Trantjärnstippen. I dagsläget går kostnaden ej att bedöma. 8 Uppföljning och revidering av aktuella miljömål I början av varje nytt år skall en uppföljning göras av uppsatta mål för det gångna året och redovisas till kommunfullmäktige. Planering och genomgång på åtgärder och eventuella revideringar av kommande års arbete skall samtidigt redovisas till kommunfullmäktige. För utvärdering av hur sortering mm fungerar i kommunen bör plockanalyser göras minst vart tredje år. Målen i avfallsplanen från 1991 och uppföljning av dem görs i kapitel 1.3. För att inte dokumentet ska bli statiskt kan kommunstyrelsen under året besluta om att revidera kapitel 7, Åtgärder. Beslut skickas som information till Länsstyrelsen. Ansvarig för uppföljning och sammanställning är renhållningsingenjören. 9 Samråd Samråd har skett genom inbjudan till ett urval av berörda förvaltningar inom kommunen samt näringslivsrådet där diskussion och inhämtande av åsikter skett. Vissa revideringar av planen gjordes efter detta. Till fastighetsinnehavare och kommuninnevånare har samråd skett genom utställning av planen i kommunen under fyra veckor och utställningen har kungjorts i NWT och VF. Planen har även skickats till Länsstyrelsen för samråd i samband med utställningen. 10 Miljökonsekvensbeskrivning Syftet med en avfallsplan är att ha en tydlig plan för hantering av avfallsfrågor samt att skapa ett hållbart samhälle med så liten miljöpåverkan som möjligt. Vid miljöbedömning enligt 6 kap 11-18 miljöbalken har samtliga uppsatta mål gåtts igenom och miljökonsekvenserna av dem 14 (16)
utvärderats. Utvärderingens resultat är att följande plan för avfallshantering bedöms innebära en betydande miljöpåverkan på grund av den provkomposteringsanläggning som finns på fastigheten Furskog 1:75. Det arbete som medför att skriva en miljökonsekvensbeskrivning (förkortat MKB) är omfattande och har tyvärr inte utförts i samband med planarbetet. En MKB för avfallsplanen kommer dock att tas fram under 2007-2008 i samband med ny tillståndsansökan för fortsatt kompostering. Avfallsplanen kommer då att revideras och på nytt att ställas ut för samråd. De åtgärder som planeras i avfallsplanen skall minska miljöpåverkan som finns idag från avfallshanteringen. 11 Sammanställning till länsstyrelsen Administrativa uppgifter Kommun: Årjängs kommun År: 2006 Datum när planen antogs: Ansvarig nämnd: Kommunfullmäktige Övriga medverkande nämnder: Planen har varit på remiss hos Kommunstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden, Räddningsnämnden, Fritidsnämnden, Kulturnämnden, Socialnämnden, Barn & utbildningsnämnden samt Gymnasienämnden. Kommunens befolkning och struktur Befolkning totalt: 9800 personer Datum:2005-12-31 Antal hushåll i småhus: 4545 st Antal hushåll i flerbostadshus: 1100 st Antal hushåll i fritidshus: 647 st (som har sophämtning) Avfall som kommunen ansvarar för Totalt insamlad mängd avfall: 5028 ton, inklusive avloppsslam (2005) Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 0 ton Insamlad mängd farligt avfall: 46 ton (2005) Avfall som omfattas av producentansvar Insamlad mängder avfall: 2727 ton (2005) Anläggning för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggningens namn: Furskogs avfallsupplag SNI-kod: 90.004-2 Metoder som används för återvinning och bortskaffande: Deponering Typ av avfall som tas emot: Deponiavfall (hushållsavfall och verksamhetsavfall) Totalt mottagen avfallsmängd: 3477 ton (2005) Anläggningens kapacitet: Tillstånd att deponera till 31 december 2008, skall sedan avslutas. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 7000 ton/år Anläggningens namn: Komposteringsanläggning inom fastigheten Furskog 1:75 SNI-kod: 90.003-1 15 (16)
Metoder som används för återvinning och bortskaffande: Kompostering Typ av avfall som tas emot: Avloppsslam, hästgödsel, fett, flis och sand. Anläggningens kapacitet:: Tillstånd att provkompostera som längst fram till sommaren 2008 Tillåten mängd för behandling enligt tillstånd: 5 600 ton/år Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för: Vidareutveckla och följa upp de förändringar inom avfallshanteringen som skett de senaste åren till stor del pådrivet av lagförändringar. Kommunen skall arbeta för att avfallsanläggningarna i kommunen håller en hög och enhetlig standard och att deponin avslutas på ett miljömässigt och säkert sätt. Stor vikt kommer att läggas på information för att motivera invånarna till att fortsätta att medverka till god sortering av avfall inom kommunen. Försök till att skapa förutsättningar för återvinning av allt farligt avfall i kommunen kommer att göras. Mängden deponerat avfall ska enligt det regionala och nationella målet ha minskat med minst 50% till 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall minskar. Målet anses vara uppnått i avseende till deponeringsmängderna men fortsatt minskning av deponerat avfall prioriteras genom uppmaning till mer återanvändning och återvinning. Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för: Kommunen skall inspirera och informera näringslivet till val av mindre miljöfarliga produkter i försäljning och tillverkning. 12 Förpackningar och returpapper Förpackningar och tidningar samlas i dagsläget in på 9 platser i kommunen, för mer detaljerad information går det att vända sig till kommunen. Dessutom sker utbyggnad av fastighetsnära insamling i kommunen, där förpackningar och returpapper även samlas in vid flerfamiljshus. Den utökade servicen med fastighetsnära insamling av förpackningar skall leda till att större andel material återvinns. Arbete kommer även att ske med att utveckla och ständigt förbättra samarbetet med materialbolagen för att kommuninnevånare skall känna att de kan vända sig till en aktör oavsett vilken avfallsfråga det gäller. Genom informationsfrämjande insatser skall kommunen verka för att uppkomsten av förpackningsavfall minskar. 13 Tillsynsplan Tillsynen av kommunens hantering av avfall och anläggningar sker kontinuerligt genom egenkontroller, fastställda provtagningsprogram och genom kommunikation och samarbete med myndigheter såsom Länsstyrelsen i Värmlands län samt Bygg- och Miljönämnden i Årjängs kommun. Tillsyn av producenterna av förpackningar och returpapper, d.v.s. ansvariga materialbolag sker genom att ständigt utvärdera och utveckla samarbetet. 16 (16)