Slutrapport för Förstudie till projektidén Sågmyra får får
Innehållsförteckning Försättsblad... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Vilket projekt redovisar du?... 3 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet?... 3 3. Hur sammanfattar du projektet?... 3 4. Vilka genomförde projektet?... 8 5. Varför ville du genomföra projektet?... 9 6. Vem riktade sig projektet till?... 9 7. Vad genomförde du i projektet?... 9 8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet?... 10 9. Vilka är projektets mätbara resultat?... 11 10. Hur har du spridit resultatet?... 12 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats?... 12 12. Vilka slutsatser drar du från projektet?... 12 Bilagor... 13 2
1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer: Projektnamn: Förstudien till Sågmyra får får. Stödmotagare: Sågmyra Hembygdsförening. 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Eva Bingner, Djurhagen 8, 790 22 Sågmyra, 070-6743726 Gunilla West, Vrebo, 790 22 Sågmyra, 076-8222450 Kontaktpersonerna måste godkänna att kontaktuppgifterna publiceras. Se bilaga 12. 3. Hur sammanfattar du projektet? Vad är bakgrunden till projektidén? Många byar växer idag igen, fåren och betesmarken har tappat sitt värde. Det ser öde och obebott ut. Kunskapen om djur, speciellt får har försvunnit. Kunskapen om ull och hantverket därtill har också försvunnit, även kunskaperna om lammköttet och matlagningens värde överlag, är på nedgång. Man prioriterar inte hemlagad mat som något viktigt i vårt samhälle idag. Nu när vi går mot en tid då fler börjar bli mer medvetna om vår miljö och natur blir det en naturlig del av den nygamla framtiden att plocka in fåren i naturen igen och ta vara på de produkter vi får av dem. Vi vill därför göra en förstudie för att se om det är möjligt att ansöka om projektet Sågmyra får får. 3
Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen? 1. Undersöka vilka marker som kan användas till bete och ev. röjas, ta fram kartor och ta reda på vem äger vilken mark. timmar: 30 timmar 2. Hur man skall presentera och lägga upp arrende till markägare undersöka hur röjningen av markerna skall göras. Maskiner o kostnad, tid/ha? timmar: 20 timmar 3. Studieresa till Öströö fårfarm, Tvååker, 2 personer? Undersöka deras verksamhetsupplägg, fårdrift, affärsverksamhet, turism och kursverksamhet. timmar: 48 h, kostnad: 135 mil + boende 2 nätter 4. Studieresa till Fjällbete ekonomisk förening och Ullforum, Jämtland, 2 personer studera deras EU-ansökningar, och ekonomiska förening angående köttet. timmar: 64 h, kostnad: 100 mil, 3 nätter 5. Studiebesök lokala projekt med mål att röja mark och beta med får, Tängerdalen, Rättvik, Enviken mm. 4 personer. införskaffa kunskap om betesskötsel, fårbete, upplägg? timmar: 24 h, kostnad: 20 mil 6. Hur finansiera och få hit en produktionslina för ullen en mini-mill är det en annan typ av projekt? timmar: 8 h 7. Får jag ta upp tillverkningen av den gamla Tidstrandsfilten? timmar: 16 h 8. I så fall var skall den tillverkas och vilka blir kostnaderna för produktionen. timmar: 8 h 9. Knyta ihop fabriken och historien med information för turister. Kopplingen ullfilt-turism-bete. timmar: 30 h 10. Kursverksamhet hur lägger man upp det i Herrgården, både för fårskötsel, kött, ull och mindfulness, sammarbete med krögare. Djur runt Herr-gården för att locka hit barnfamiljer, vilka möjligheter? timmar: 24 h Vad genomförde du i projektet? 1. Undersöka vilka marker som kan användas till bete och ev. röjas, ta fram kartor och ta reda på vem äger vilken mark: - Vi har tagit reda på vilka marker som finns att tillgå. Vi har också tagit reda på vem som äger markerna, och pratat med markägarna. Vi har gjort lättöverskådliga kartor med de olika markägarnas marker färglagda i olika färger. Länsstyrelsens kontrollant har varit hit och vandrat på markerna tillsammans med oss och vi har kunnat fastställa vilka marker som man kan restaureras till beten. Vi har också planerat i vilken ordning vi skall röja markerna. 2. Hur man skall presentera och lägga upp arrende till markägare undersöka hur röjningen av markerna skall göras. Maskiner o kostnad, tid/ha?: - Vi måste prata med varje markägare var för sig, då förutsättningarna är olika på olika marker. En del marker passar redan in i EU-bidragen men de flesta måste restaureras. Vi har hittat lämpligt företag som kan ta på sig röjning, kostnader varierar beroende på vilka marker det är frågan om. Restaureringen måste ske succesivt för att anpassas till antalet får som ska beta, så att betestrycket blir 4
hårt, så busken hindras att växa upp igen. Här har vi nu fått mycket kunskap. 3. Studieresa till Öströö fårfarm, Tvååker, 2 personer? Undersöka deras verksamhetsupplägg, fårdrift, affärsverksamhet, turism och kursverksamhet: - Vi var ner till Öströö fårfarm den 29-30 oktober. Det var en fantastiskt helhetskoncept de hade med hela kedjan ifrån fåret till de färdiga, förädlade produkterna och upplevelsen, evenemang på gården. Här har vi hittat många godbitar. Vi har sett hur man kan knyta ihop allt, kundbesök, turism och företagande även vandringsleder, evenemang och samarbete med andra företagare. Vi har fått kunskap om vad besökare vill ha ifråga om upplevelser och inköp. 4. Studieresa till Fjällbete ekonomisk förening och Ullforum, Jämtland, 2 personer studera deras EU-ansökningar, och ekonomiska förening angående köttet: Vi åkte aldrig till Fjällbete då det fanns så mycket information att läsa på nätet på deras hemsida. Ullforum har jag pratat med på telefon och fått deras ansökningar och projektbeskrivningar och alla mina frågor jag hade, är besvarade. Vi har fått god kontakt och hjälp med framtida tankar. Här finns mycket att hämta, som vi kommer att jobba vidare med detta. Köttet kommer i detta projekt att hamna under företaget då fåren nu är utanför projektet. 5. Studiebesök lokala projekt med mål att röja mark och beta med får, Tängerdalen, Rättvik, Enviken mm. 4 personer. införskaffa kunskap om betesskötsel, fårbete, upplägg?: Vi har varit till Tängerdalen och tittade på deras fantastiska betesprojekt. Man ser här väldigt tydligt en skillnad i naturen om man jämför med innan de startade sitt betesprojekt. Fantastiskt att se hur öppet och fint där var ner mot vattnet och runt om i samhället. De berättade för oss hur de gått tillväga och vi fick åka runt och se på deras olika beten och även deras fina fårhus. Där är det 10 personer som startat en ekonomisk förening för att driva detta betesprojekt. Efter detta besök drog vi slutsatsen att ett företag måste driva fårverksamheten och betesskötsel då det inte finns intresse för flera att delta och äga får på samma sätt hos oss i Sågmyra. Ett företag är nu startat och fåren är inköpta. 6. Hur finansiera och få hit en produktionslina för ullen en mini-mill är det en annan typ av projekt?: Efter att vi kontaktat företaget som tillverkar mini-millen i Kanada och fått reda på att det rör sig om en investering på 1,5 miljoner kronor förstår man vilket stort projekt detta är. Med hjälp av Ullforums kunskap har vi nu jobbat med detta och här måste vi hitta större finansiärer kanske flera stycken. Troligen så måste vi lägga detta på is eller skjuta upp det på framtiden. 7. Får vi ta upp tillverkningen av den gamla Tidstrandsfilten? 8. I så fall var skall den tillverkas och vilka blir kostnaderna för produktionen.: Vi har pratat med Ann-Charlotte Tidstrand 76 år boende i Schweiz. Hon fortsatte tillverkningen av filten i Schwiez efter att teko-industrin i Sverige flyttades utomland i början av 70-talet, och fabriken i Sågmyra lades ned. Hon ville inte att vi skulle göra Tidstrandsfilten igen, men om vi var intresserade 5
av att göra en liknande filt som vi själva designar och sätter vår egen logga på, så tyckte hon det var roligt. Vi har kikat på alla filtar och valt ut intressanta mönster och färger. Vi pratade då med Ullkraft som tillverkar kvalitetsfiltar för att höra hur man går till väga då man vill tillverka en filt. Först måste man kontakta Gilda shackard studio som tillverkar mönsterkort till vävstolarna. Mönsterkorten kostar mellan 10-15 000 kr. Minimiantalet filtar som man måste tillverka är 40 stycken. Priset är då 650 kr/st plus moms. Om man vill göra plädar är priset detsamma men minimiantalet är då 200 st. Vi har kontaktat Gilda shackard studio och tagit reda på hur det går till, man skall lämna dit en skiss på filtens mönster så att hon kan göra ett mönsterkort därav. Denna investering är inte Hembygdsföreningen intresserade av att finansiera. Ska filtar tillverkas måste det gå genom ett företag. 9. Knyta ihop fabriken och historien med information för turister. Kopplingen ull-filt-turism-bete. timmar: -Här krävs det mycket arbete och det är ett långsiktigt arbete. Det kommer att finnas ull redan till hösten nästa år. Produkter ifrån fåren skulle kunna finnas till försäljning i museet för att skapa en helhet, även hobbymaterial för tovning och stickning. Ev. fårskinn. På marken bakom yllefabriken skulle man kunna ordna evenemang med vallhundsuppvisning, fårklippning och annat där barn får möta fåren i hagen. I fabriken kan man sätta upp stora fotografier som visar vilken tillverkning som fanns i denna speciella lokal när fabriken var igång, kardning, spinneri, vävning av dåtidens filtar. - Företag som tillverkar billiga storbilder finns på nätet. Här i fiket skulle man kunna sälja fikakorgar att köpa med smörgåsar med fårkorv eller rökt kött att ta med ut i fårhagen. Man kan också sätta upp informationstavlor där man gjort en betesrestaurering. Och visa på skillnaderna det gör att 6
hålla efter markerna. Fler informationstavlor om bygden borde sättas upp kring Yllefabriken och Sågmyras historia. Det skulle även gynna Sågmyra att lägga om dalkarsleden (vandringsleden) ner genom Sågmyra. Vidare till Projekt. 10. Kursverksamhet hur lägger man upp det i Herrgården, både för fårskötsel, kött, ull och mindfulness, sammarbete med krögare. Djur runt Herrgården för att locka hit barnfamiljer, vilka möjligheter? Detta är ett stort arbete. Det finns lokaler både i Herrgården och i Caféet där man skulle kunna ha föreläsningar, kurser och information om Sågmyras historia. På Caféet finns även boende om man vill ha helgkurser. Studiefrämjandet skall kontaktas så att man tar en del kurser därigenom. Wåhlstedts har mycket kunskap om ull och förädlingen av den. Sätergläntans kursgård är också en plats med mycket kunskap om gamla hantverk. Här måste ett samarbete till. Det har varit ägandeskifte i både Herrgården och i Caféet nu i sommar och höst. Konceptet idag i Yllefabriken är Outlet och den kundkategorin som handlar billigt. Här måste vi tänka nytt då de något dyrare produkterna från fåren kanske inte platsar en utmaning. Några får skall få en liten hage på Herrgårdens östra sida, där vi ska sätta upp information om djuren och betesverksamheten. Vidare till projekt läggs ihop med punkten ovan. Vad blev det för resultat? Allt det som har med får och bete att göra i detta projekt har vi varit tvugna att lägga på ett företag då det inte fanns intresse i föreningen att driva fårskötseln vidare i projektform. Det har resulterat i att ett nytt jordbruksföretag har startats. Där kommer nu vidare allt som har med marker och djur att göra fortsätta. I företaget kommer markerna att arrenderas och i företaget ansöks om jorbruksstöd i slutet av mars 2012 för vidare drift. Sågmyra kommer att bli öppet och betas med får redan nu till sommaren 2012. Studiebesöket till Öströö har visat oss deras helhetskoncept med hela kedjan ifrån fåret till de färdiga, förädlade produkterna och upplevelsen, evenemang på 7
gården. Här har vi hittat många godbitar. Vi har sett hur man kan knyta ihop allt, kundbesök, turism och företagande även vandringsleder, evenemang och samarbete med andra företagare. Vi har fått kunskap om vad besökare vill ha ifråga om upplevelser och köpbehov. Filten kommer vi att ta upp produktion på, men vi har inte beslutat om det är Hembygdsföreningen som ska stå bakom satsningen eller om investeringn måste göras i ett fristående företag. Punkten 9 och 10 ovan kommer att leda till ett nytt projekt där vi kommer lämna in projektansökan till våren. Vilka positiva effekter har projektet haft? Vi har fått mycket kunskap i betesskötsel. Vi har också fått mycket goda kontakter med företagare och markägare här i Sågmyra. Många är intresserade av att få sina marker röjda och skötta enligt EU-direktiv. Ett öppet landskap intresserar många. Detta kommer leda till ett gott samarbete framöver. Ett jordbruksföretag har startats. Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Det finns mycket kunskap att hämta på landsbygden hos många som redan gjort projekt kanske liknande de du har tänkt göra, kontakta dem och få hjälp och du får många vänner som kan bli ditt framtida kontaktnät. Våga arbeta för ett öppet landskap. 4. Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? Projektledaren har gjort allt informationshämtande och kontaktande av viktiga personer för förstudien. Hembygdsföreningen har varit en kunskapsbank och hjälp med att strukturera upp arbetet genom arbetsmöten. Är projektet förankrat? På vilket sätt? De flesta i Sågmyra känner till projektet. Centrumledningen är possitiva och ser en framtida stöttning och eventuellt samarbete i projektet, efter att förstudien blivit klar. Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? Nej, Vi har bara presenterat förstudien och diskuterat med eventuella framtida projektdeltagare om ett framtida samarbete. Har projektet skapat nya samarbeten? Vi har fått många goda kontakter för framtida projekt. 8
5. Varför ville du genomföra projektet? Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet? Stora delar av betesmarken i Sågmyra är igenväxt, yllefabriken är nedlagd sedan många år och Sågmyra Herrgård har nyligen gått i konkurs. Det vill vi tillsammans med Sågmyra Hembygdsförening vända till något positivt genom att använda de resurser som idag står oanvända. Vi vill röja upp gammal betesmark, släppa dit får som fortsättningsvis håller landskapet öppet. Dela med oss av historian om dåtidens filtfabrik, och också dela med oss av kunskapen om får, kött och ull till innevånare och turister, hålla kurser och workshops. Vi vill hjälpa till att få Sågmyra levande och öka antalet arbetstillfällen. 6. Vem riktade sig projektet till? Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt? Själva förstudien har väl ingen fått nytta av än utan det kommer i projektet som detta skall leda fram till. Då kommer det att gynna besökare, turister och lokalbefolkning och företag. 7. Vad genomförde du i projektet? När genomfördes projektet? From startdatum den 19/8-2011 tom 31/12 2011. Vilka aktiviteter genomförde du i projektet? 1. Vi undersöka vilka marker som kan användas till bete och ev. röjas, tagit fram kartor och tagit reda på vem äger vilken mark. 2. Tagit reda på hur man skall presentera och lägga upp arrendeförslag till markägare vi har undersökt hur röjningen av markerna skall göras. Maskiner o kostnad, tid/ha. 3. Vi har gjort en studieresa till Öströö fårfarm, Tvååker, 2 personer, där vi undersökte deras verksamhetsupplägg, fårdrift, affärsverksamhet, turism och kursverksamhet. 4. Kontaktade och fick material av Fjällbete ekonomisk förening och Ullforum, Jämtland, deras projekt-ansökningar och annat material. 5. Vi besökte lokala projekt med mål att röja mark och beta med får, införskaffa kunskap om betesskötsel, fårbete, upplägg. 6. Vi har försökt undersöka hur man kan finansiera och få hit en produktionslina för ullen en mini-mill. 7. Vi har kontaktat Tidstrand angående tillverkningen av den gamla Tidstrandsfilten? 8. Vi har tagit reda på var skall den tillverkas och vilka kostnaderna blir för produktionen. 9
9. Vi har undersökt hur man skulle kunna knyta ihop fabriken och historien med information för turister. Kopplingen ull-filt-turism-bete. 10. Vi har kikat på hur man skulle kunna lägga upp kursverksamhet både för fårskötsel, kött, ull och mindfulness, sammarbete med krögare och företagare i centrum. Djur runt Herr-gården och information om historien för besökande för att locka hit barnfamiljer och turister. Vad har gått som planerat? Allt har gått bra, det har flutet på, folk har varit vänliga och hjälpsamma och delat med sig av kunskaper och egna projekt. Har något fungerat bättre än förväntat? - Nej Vad har inte gått som planerat? förklara Den delen med att se hur man skulle finnansiera en minimill och hur det skulle knytas ihop med museet måste ges mera tid. Och passar därför i nästkommande projekt. Det är stort och många fler kontakter måste knytas. Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång? Både Herrgården och Kaffeet i Sågmyra har bytt ägare under projekttiden så något samarbete har inte ännu kunnat skapas men det är på gång. 8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Vilka var projektets mål? Att i förstudien undersöka förutsättningarna för att kunna genomföra projektet Sågmyra får får. Det riktiga projektet som vi vill starta i vår (nu när denna förstudie blev lyckad) har som mål: Att röja upp gamla betesmarker här i Sågmyra, öppna upp landskapet. Återintroducera fåret som naturvårdare i vårt samhälle igen. Öka kunskapen om produkterna vi får av fåret - kött, ull och skinn. Plocka fram historien om Sågmyra, filtfabriken och sprida kunskap om detta. Vilket kommer att sätta Sågmyra på kartan. Utbildning om får och upplevelser omkring djuren skall ske året runt till skolor, privatpersoner och turister. Utbildning i ullkunskap skall ske året runt och en tillverkningslina ((en sk. Mini-mill) från ull till garn) skall finnas i fabriken ihopknuten med museets verksamhet. Matutbildningar skall ske huvudsakligen med lammkött och andra ekologiska råvaror i Herrgården, för både skolor, privatpersoner och turister. Mat skall serveras och säljas. Lammkött skall säljas (Ekologiskt naturbeteskött). Produkter ifrån fåren såsom ull, garn, skinn och annat skall också säljas. Tidstrandsfilen skall återproduceras och säljas. Workshops, föreläsningar och utbildningar skall hållas kontinuerligt i Herrgården. Tema: Mat, Får, Ull och även kurser i inre välbefinnande kommer att hållas. 10
Vad blev resultatet? Allt det som har med får och bete att göra i detta projekt har vi varit tvugna att lägga på ett företag då det inte fanns intresse i föreningen att driva detta vidare i projektform. Det har resulterat i att ett nytt jordbruksföretag har startats. Där kommer nu vidare allt som har med marker och djur att göra fortsätta. I företaget kommer markerna att arrenderas i företaget ansöks om jorbruksstöd i slutet av mars 2012 för vidare drift. Sågmyra kommer att bli öppet och betas av får redan nu till sommaren 2012. Studiebesöket till Öströö har visat oss deras helhetskoncept med hela kedjan ifrån fåret till de färdiga, förädlade produkterna och upplevelsen, evenemang på gården. Här har vi hittat många godbitar. Vi har sett hur man kan knyta ihop allt, kundbesök, turism och företagande även vandringsleder, evenemang och samarbete med andra företagare. Vi har fått kunskap om vad besökare vill ha ifråga om upplevelser och köpbehov. Filten kommer vi att ta upp produktion på, men vi har inte beslutat om det är Hembygdsföreningen som ska stå bakom satsningen eller om investeringn måste göras i ett fristående företag. Punkten 9 och 10 ovan kommer att leda till ett nytt projekt där vi kommer lämna in projektansökan till våren. Om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta? - Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt? Ja, ett jordbruksföretag har startats med får som kommer att beta Sågmyras igenväxta marker redan sommaren 2012. Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt? Jordbruksföretaget har startats av en kvinna. Har projektet främjat kompetensutveckling? Utveckling av projektledning hos projektledaren. 9. Vilka är projektets mätbara resultat? Resultatet i denna förstudie skulle visa huruvida vi skulle gå vidare till ett riktigt projekt och det har det gjort så vi får vänta med att svara på denna fråga tills det riktiga projektet är klart. Trots att detta bara är en förstudie så har faktiskt ett kvinnligt jordbruksföretag startats upp, med ca 30 tackor. 11
10. Hur har du spridit resultatet? Hur har du spridit resultatet av projektet? Det har vi inte hunnit göra än men det kommer att läggas ut på Hembygdsföreningens hemsida. Även på projektledarens hemsida kommer slutrapporten att finnas att ladda ner. Vilka andra aktörer kan vara intresserade av att ta del av projektresultatet? Andra fårägare och Hembygdsföreningar som har något från förr att visa upp och berätta om. Samhällen som vill öka turismen. Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företags- och landsbygdsutveckling efter att projektet är avslutat? Resultatet i denna förstudie skulle visa huruvida vi skulle gå vidare till ett riktigt projekt och det har det gjort så vi får vänta med att svara på denna fråga tills det riktiga projektet är klart. 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Redovisa projektets totala kostnader uppdelade på kostnadsslag löner, indirekta kostnader, investeringar och övriga kostnader. Ideell tid Projektledning Övriga kostnader: Studiebesök 296 h x 175 kr = 51800 kr 45 000 kr 3152 kr Om du har haft kostnader för investeringar eller övriga kostnader beskriv vad dessa består av. Exempel på övriga kostnader är konsultkostnader, studieresor, logi eller utrustning för att administrera projektet. Redovisa hur projektet har finansierats. Beloppet ska delas upp på finansiärer. Ideell tid Projektstöd Leader 296 h x 175 kr = 51800 kr 50 570 kr 12. Vilka slutsatser drar du från projektet? Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Intressant att vi få lärdom om restaurering av gamla beten. Även studiebesöket till Öströö fårfarm har gett mycket. Vilka mervärden har projektet tillfört? Resultatet i denna förstudie skulle visa huruvida vi skulle gå vidare till ett riktigt projekt och det har det gjort så vi får vänta med att svara på denna fråga tills det riktiga projektet är klart. Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Våga prova att göra ett projekt det är inte svårare än att man kan lära sig på vägen. 12
Bilagor Projektdagbok... 1 Projektdagbok... 2 Projektdagbok... 3 Projektdagbok... 4 Projektdagbok... 5 Kostnadssammanställning... 6 Blanketten - Ansökan om utbetalning... 7 Kostnadssammanställning... 8 Underlag för kostnader... 9 Underlag för kostnader... 10 Betalningsbevis... 11 Godkännande kontaktpersoner... 12 13