Minnesanteckningar PGF 7 november 2018 Tema: Dialog 4 om Civilsamhällets särart och konkurrensrätt Tid: Onsdag 7 november kl. 13.00-17.00 Plats: Klara Strand, Klarabergsviadukten 90. Lokal Dagerman. Närvarande Agneta Rolfhamre Ann-Katrin Persson Anna Hagstad Anna Lönnerberg Anna Rydborg Anna-Karin Andersson Björn Cedersjö Bojan Bristina Carl-Johan Friman Ekim Caglar Eva Jacobsson Börjesson Erika Pohjanen Helena Henriksson Kristin Olofsson Lina Schött Jan-Olof Forsén Julia Grosse Lina Rengius Persson Malin Svanberg Marie Welin Marita Axelsson Matilda Hårdänge Maurits Larenas Mikael Lindman Ulrika Loinder Staffan Nilsson Oscar Abrahamsson Peter Vittnavall Pia-Lena Moller Thomas Carlson Sveriges Föreningar Definitionsutredningen Upphandlingsmyndigheten Ideell kulturallians Kulturdepartementet NOD MUCF Upphandlingsmyndigheten Definitionsutredningen LSU Funktionsrätt Sverige Kulturdepartementet NOD SKL Mattecentrum Regeringskansliet FRII Hela Sverige ska leva Regeringskansliet MUCF Give it forward
Inledning Katarina Höög och Ludvig Sandberg välkomnar deltagarna och presenterar dagens ämne, Civilsamhällets särart och konkurrensrätt, och gör en genomgång av dagens agenda. Ludvig Sandberg nämner att han just följt en debatt i riksdagen om civilsamhället. En spaning är att flera av frågorna som i år har varit uppe för diskussion i PGF också rymdes i debatten. Höög och Sandberg passar också på att tipsa om Winnets jämställdhetsanalys om bidragsgivning. Information om denna finns i Forums nyhetsbrev. Deltagarna presenterar sig och checkar in med ett medskick om förväntningar på dagen. Carl-Johan Friman tillägger att NOD, den nya överenskommelsen mellan regeringen och civilsamhället som signerades i februari, numera heter Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). Tillbakablick på minnesanteckningar och utvärdering Den förra utvärderingen och minnesanteckningarna från dialogmötet den 12 september tas upp för diskussion av Ludvig Sandberg. Utvärderingen från det förra mötet visar en positiv trend när det gäller effekten av mötena, samt kopplingen till aktuella frågor och utredningar m.m. Svaren visar att den trenden fortsätter. I de öppna frågorna återfinns kommentarer om att förändra uppföljningen på olika sätt, vilket speglar samtal som förts i presidiet. Katarina Höög menar att frågorna i utvärderingen om vad PGF betyder för den egna organisationen och de enskilda deltagarna visar att det fortfarande finns utvecklingspotential i forumet. Rörande minnesanteckningarna från mötet den 12 september kompletterar Carl-Johan Friman med att anteckningarna visar att administrationen inte ägs av någon. Det har nu förändrats och ansvaret har övergått till NOD. Inledning till dialog: Civilsamhällets särart och konkurrensrätten. Tyngdpunkten för dialogen ligger på temat särart, vilket är en fördjupning av en diskussion som funnits i forumet i flera år. Anna-Karin Andersson, Ideell Kulturallians och medlem i arbetsgruppen för innevarande PGF-träff, introducerar dagens ämne. Arbetsgruppen har lagt ner mycket tid på arbetet med mötet. Detta beror bland annat på att frågan på ett eller annat sätt redan har behandlats i fyra tidigare PGF-träffar. Arbetsgruppens utgångspunkt har varit att särarten är ett område som är fortsatt aktuellt. I ett samhälle som polariseras är frågan om vad särart och oberoende fortsatt viktigt, inte bara för civilsamhället. De som ingått i planeringsgruppen är Carl-Johan Friman, Kulturdepartementet; Agneta Rolfhamre, Sveriges föreningar; Pia-Lena Moller, Give it forward och Ulrika Loinder, FRII.
Presentation utredning: En tydlig definition av idéburna aktörer i välfärden Carl-Johan Friman introducerar nästa programpunkt. Anna Hagstad, huvudsekreterare, och Helena Henriksson, sekreterare, presenterar sig och utredningen. Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO är huvudsekreterare för utredningen vars arbete började den 1 september. Flera tidigare utredningar beaktas i definitionsutredningen. Utredningens uppdrag består av tre delar: - Föreslå en definition av idéburna aktörer i välfärden. - Analysera EU-rättsliga möjligheter och begränsningar för ett ökat deltagande av dessa aktörer. - Främja samverkan mellan idéburna aktörer och det offentliga genom exempelvis IOP. Rörande definitionen av idéburna aktörer är syftet att förbättra förutsättningar för idéburet deltagande i välfärdsverksamheter. Utredningen kommer att analysera olika förfaranden för att utifrån den föreslagna definitionen identifiera idéburna aktörer. Gällande associationsformer kommer befintliga associationsformer inom välfärdssektorn analyseras. Dessutom kommer eventuella brister i den nuvarande regleringen identifieras. Utredningen ska också analysera om det finns behov att vidta särskilda åtgärder för att göra befintliga associationsformer mer användbara och attraktiva för idéburenverksamhet inom välfärden. Utredningen lämnar inte förslag inom skatteområdet. Ideell eller volontärverksamhet utan deltagande av offentlig aktör ingår heller inte i utredningen. Rörande IOP:er kommer utredningen analysera och ta fram exempel på när definitionen och förfarandet skulle kunna användas vid ömsesidig samverkan mellan idéburen och offentlig sektor. Dessutom ska riktlinjer, kriterier eller andra tillämpbara instrument för ingående av IOP föreslås. Slutbetänkandet lämnas den 14 december 2019. I den här fasen vill utredningen ha så mycket inspel som möjligt. Kontaktuppgifterna är helena.henriksson@regeringskansliet.se och anna.hagstad@regeringskansliet.se. En fråga rör om utredningen får komma med lagförslag utanför ämnen som rör associationsformer eller skatteområdet. Det får utredningen. Efter presentationen förs samtal i mindre grupper i en så kallad buzz group. Några av reflektioner från grupperna var följande: - När man avgränsar och identifierar områden kan det bli för snävt eller brett. Det som är en fördel inom ett avseende är en nackdel inom något annat. - Vad har det använts för definitioner av idéburna organisationer i andra länder? Utredningen svarar att några sådana inte har hittats ännu. Idéburen har blivit en särskild kategori med en stor bredd av aktörer. Hur ser utredningen på det? Utredningen svarar att en aspekt är att en idéburen organisation inte ska tjäna pengar. Det finns också definitioner inom civilsamhället som utredningen kommer att undersöka närmare.
Paketreselagen Carl-Johan Friman introducerar nästa programpunkt. Under programpunkten presenteras lagen och undantagen som rör civilsamhället av Thomas Carlsson, Konsumentenheten på. Nya EU-regler om paketresor kommer från ett EU-direktiv. Den nya paketreselagen och nya resegarantilagen började gälla den 1 augusti. Anledningen till att det kom ett nytt direktiv 2015 var att formerna för köp av resor ändrats i stor utsträckning. Vilka omfattas av lagstiftningen? Näringsidkare som sätter ihop som själva eller genom återförsäljare. Med näringsidkare menas En fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Ideella organisationer kan falla in i denna definition, men jämfört med tidigare är betoningen på näringsidkare något som gör att många sådana aktörer inte räknas in. Resor kortare än 24 timmar och utan övernattning, affärsresor samt att resor som anordnas utan vinstsyfte, tillfälligt och för en avgränsad grupp resenärer undantas i paketreselagen. Den nya paketreselagen innebär harmoniserade EU-regler, preciserar att det är näringsidkare som säljer paketresor, samt undantag för resor som anordnas utan vinstsyfte, tillfälligtvis och för en avgränsad grupp resenärer. Ett mingelfika tar vid efter presentationen av paketreselagen. Upphandlingsmyndigheten (UHM) Myndighetens arbete med att ta fram stöd kring upphandling presenteras av Anna Lönnerberg, strateg, och Erika Pohjanen, tjänstedesigner. I myndighetens arbete med leverantörsmångfald fästs stor vikt vid att hålla en dialog med målgrupperna, i det här fallet civilsamhällets organisationer som involveras i upphandlingar. Andra aktörer som UHM riktar sig till är upphandlande myndigheter och enheter, anbudsgivare till offentlig sektor, regeringen, andra samverkande myndigheter och branschföreträdare. Värdet av de offentliga upphandlingarna i Sverige är 642 miljarder kronor, exklusive moms. UHM undersöker vad som behövs för att skapa rätt verktyg för idéburna aktörer i upphandlingen. Myndigheten har känt ett behov av att finna en gemensam plattform för ömsesidigt lärande. Då togs ett initiativ till att starta ett lärnätverk om upphandling. Lärnätverket är en mötesplats för offentliga organisationer och civilsamhället. Syftet är att öka medvetenheten om civilsamhället som aktör i offentlig upphandlingar. Nätverket arrangeras gemensamt av NOD och UHM. Det andra mötet i lärnätverket arrangeras den 18 december. Det går att ansluta till lärnätverket genom att kontakta NOD. Några av deltagarnas reflektioner efter det första mötet med lärnätverket var följande: - En arena för att mötas och samtala efterfrågas.
- Alla vill nå ökad förståelse för och kunskap om varandra. - Ett antal teman har kunnat urskönjas i diskussionerna: - Hur möter UHM dem som inte vill prata upphandling? Behövs ett nytt språkbruk? - Hur sprids kunskap om idéburnas erbjudanden och hur kan upphandlingarna öppnas upp? - Krav på formell kompetens, korta anbudstider, fokus på aktiebolag är konkreta utmaningar. - Hur ser behovet och utformandet av konkret hjälp ut? UHM arbetar med att ta fram verktyg och stöd för att idéburna aktörer ska bli mer involverade i upphandlingar. Informationsinsatser tas också fram. I slutet av november kommer uppdaterad statistik över hur stor del av upphandlingarna där idéburna organisationer involveras. Dialogen inleds Diskussioner förs i grupper utifrån frågeställningarna i förberedelsematerialet (utskrivna nedan) och dialogens återkommande följdfrågor: Vad kan civilsamhället gör? Vad kan regeringen göra? Vad kan parterna göra tillsammans? Grupperna delar därefter med sig av sina resonemang i storgrupp. Reflektionerna var följande: När är civilsamhällets särart särskilt användbar och viktig? När behöver vi förstå och definiera särarten, i vilka sammanhang? Vad kan regeringen göra? - När lagstiftning skapas är särarten viktig. En sak som regeringen kan göra är därför att se till att fortbilda de personer som arbetar med civilsamhällesfrågor. - Denna kunskap är också relevant på lokal nivå. - Införa en systematik för att få in konsekvensbeskrivningar av politiska förslag för civilsamhället. - En definition av särarten och förhållandet mellan regeringen och civilsamhället behövs för att få en långsiktighet i relationen. Vad kan civilsamhället göra? - Viktigt att civilsamhället själva förstår (och argumenterar för) sitt mervärde och ser när den är användbar. - Tydliggörandet att definiera hur en utförd tjänst skiljer sig åt mellan idéburen och offentlig regi är viktigt. Vad kan regeringen och civilsamhället göra tillsammans? - Kan det förtydligas hur kopplingen mellan hur ett levande civilsamhälle och en fungerande välfärd ser ut? - NOD har en viktig funktion i detta. Kommunikationen där, men också på lokal nivå, bör vara praktiskt fokuserad.
Hur kan vi skapa en bättre förståelse för och tydligare formulera civilsamhällets erbjudande? Hur ska vi arbeta för att civilsamhället bättre ska kunna beskriva sina verksamheter och tjänster för det offentliga och hur ska det offentliga kunna efterfråga dessa tjänster på ett tydligare sätt? Vad kan regeringen göra? - Förstå civilsamhället, det är viktigt att dialogen initieras. - Viktigt att stödja verksamheten i NOD m.fl. - Lyhördhet för vilken form civilsamhället vill delta i välfärdssystemet. Vad kan civilsamhället göra? - Informera om att det finns olika stödstrukturer. - Samtal inom organisationerna vad man egentligen vill. - Dialog om den mångfald av olika syften och mål som finns i civilsamhället. Vad kan regeringen och civilsamhället göra tillsammans? - Ta fram ett gemensamt språk. - Avdramatisera upphandlingsfrågan. - Göra samverkan lustfyllt. Presentation av deltagarna i nästa års Partsgemensamt forum och avtackning av organisationerna som lämnar forumet Agneta Rolfhamre från urvalskommittén berättar om nominerings- och urvalsprocessen. I 2019 års PGF ingår:, 5 platser Forum idéburna organisationer med social inriktning, 1 plats Funktionsrätt Sverige, 1 plats LSU Sveriges ungdomsorganisationer, 1 plats Hela Sverige ska leva, 1 plats Antirasistiska akademin, 1 plats FRII Frivilligorganisationernas insamlingsråd, 1 plats Sveriges föreningar, 1 plats Coompanion, 1 plats Svenska e-sportförbundet, 1 plats Afrosvenskarnas riksförbund, 1 plats Röda korsets ungdomsförbund, 1 plats Transammans, 1 plats Internationella kvinnoförbundet, 1 plats Unga Klara, 1 plats X-cons, 1 plats IKFF Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, 1 plats Kompis Sverige, Insamlingsstiftelsen Fútbol da força och CISV innehar reservplatser.
De organisationer som inte kommer att ingå i nästa års PGF avtackas. Dessa är Ideell kulturallians, Mattecentrum, Ksam, Rom och resande, Riksidrottsförbundet, Unionen Avslut och utcheckningsfråga Mötet avslutas med en runda där en utcheckningsfråga besvaras: vad tar deltagarna med sig från arbetet i PGF under 2018? - Ett bra år, med en bra nivå på mötena. - Det har gett resultat på politiken. - Lärorikt. - Finns ett behov att se vad som behövs i samhället, men också behålla sin kärnverksamhet. - Frågorna som har tagits upp har varit relevanta. - Frågorna som tas upp är av sådan art att de sällan behandlas i andra sammanhang. Det gör forumet viktigt. Mötet avslutas