Grundkrav och rekommendationer gällande målbeskrivningens obligatoriska kurser samt forskningsprojekt



Relevanta dokument
FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal.

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården FyrBoDal.

Synpunkter från SILF/SPUK

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kurs i vetenskapligt förhållningssätt för ST-läkare i Landstinget Blekinge, FoUST 2.0

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för masterutbildningar att gälla från och med , vårterminen 2017.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST- Utbildningskontrakt

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST- Utbildningskontrakt

Läkarnas ST - vad krävs?

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Nytt i nynya ST (2015:8)

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Socialstyrelsen Stockholm

DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Del 3: Checklista för inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Anvisningar till. Ansökan om bevis om specialistkompetens för tandläkare med legitimation i enlighet med HSLF-FS 2017:77

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

LAU990, Tvärvetenskaplig kurs och examensarbete 30 högskolepoäng

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Att skriva projektplan En introduktion till Examensarbete 1. VT 2018 Cecilia Eriksson (Linsmeier)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 15 hp Degree Project in Nursing Science, 15 credits

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Jakten på Severs skada Raiders of Severs disease Disposition

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Utbildningsplan ST i allmänmedicin Västmanland, SOSFS 2015:8 Namn:

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Krav på utbildningsvårdcentral Utbildningsuppdraget för ST-läkare i allmänmedicin

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

Nya bestämmelser om läkarnas ST

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Appendix. A. Verksamheten

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

KURSINFORMATION och KURSPLAN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Transkript:

SFAMs Studierektorskollegium Reviderat 110609 Grundkrav och rekommendationer gällande målbeskrivningens obligatoriska kurser samt forskningsprojekt Vid planering av kurserna bör SFAM:s kriterier och anvisningar följas, se bilaga/länk: SFAMs kriterier och anvisningar för en god fortbildning av/med/för allmänläkare, Allmänläkare ska ingå i kursledningen. Allmänmedicinskt arbetssätt Delmål 3 Kurs i internatform rekommenderas, ev upplagt som huvuddagar med uppföljning. Grupparbete, seminarier, grupp-aktiviteter, diskussion kring patientfall och vårdprogram. 2-4 dagar Processer, både som utbildningsprocess och som patientkontinuitet och teamarbete. Patientcentrering, konsultationen vårt viktigaste verktyg. Hur skapa optimala förutsättningar för bra konsultation? Hela patienten i sin miljö, med alla sina egna styrkor och svagheter. Teamarbetet ger möjlighet till stöd, så att man inte dignar av arbetstyngden. Delegera när så är möjligt. Bära osäkerhet, lära sig expektans. Ensamarbete, fortbildning. Hanterandet av tiden som arbetsinstrument. Hantera IT-teknik. Organisation av arbetet. Polyfarmaci och multisjuka bra exempel att utgå ifrån. Tyngdpunkt på arbete utgånget från patientfall, så att balans mellan mjukt och hårt skapas. Stöd i att arbeta strukturerat på en allmänläkarmottagning. Exempel på viktiga och sårbara situationer i arbetet. Omsorgsfull presentation av gruppdeltagare mycket viktigt för att underlätta grupparbete. Barnhälsovård Delmål 6 Föreläsningar, falldiskussioner, om möjligt praktiska moment. 2-3 dagar. Varför BVC? KORT historik. Basprogram (inkl sköterskekontroller), metodbok. BHV-journal, kopplat till statusgenomgång. Tillväxt-och utvecklingsbedömning: normalvarianter och avvikelser. Basprogrammet vaccination. Översiktligt: Barn som far illa, samverkan med resurspersoner (ex psykolog)/socialtjänst, anmälningsplikt. Falldiskussioner. Syftet med kursen är att ge en översikt av barnhälsovårdsarbete, prevention och en praktisk orientering. Med fördel görs kursen i samverkan med Barnhälsovårdsöverläkare. Det rekommenderas att ST-läkaren före kursen auskulterat på BVC några gånger. Rekommenderad litteratur: Barnhälsovård, Blennow m fl., www.growingpeople.se, landstingets hemsida kring barnhälsovård. 1/5

Konsultationskurs Delmål 13 Sammanhållet internat 40 timmar rekommenderas. Miniminivå 4-5 dagar, vilka kan vara uppdelade på 2 tillfällen Teori med vetenskaplig bakgrund. Praktisk träning, rollspel, video. Kommunikation - i tal och skrift. Personlig återkoppling. Fokus på patientmötet. Moment av självkännedom. Moment av bedömning av deltagande ST-läkare (godkänd/ännu ej godkänd). Utvärdering av kursen. Rekommenderas tidigt deltagande under ST. Goda språkkunskaper nödvändigt. Kursen ska bygga på allmänläkarens verklighet. Man ska fokusera på känslans betydelse i konsultationssituationen. Man ska ha tid för reflexion i grupp och enskilt. En gruppstorlek på 5-7 personer är lämplig. Handledaren bör vara allmänläkare. Gärna lokal förankring och lokala gruppledare, som även kan leda fortsatta konsultationsgrupper i basgruppsform (ST-forum). Motiverande samtalsmetodik eller deltagande i Balintgrupp fyller ej kraven, men är bra. Kursen ska vara granskad och utvärderad av SFAM. Handledarutbildning Delmål 16 Utbildningen kan anordnas gemensamt för ST-läkare och specialister i olika specialiteter, alternativt enbart för ST-läkare i allmänmedicin. Utbildningen bör förläggas till slutet av ST, dvs under det sista 1 1/2 året. Internatform rekommenderas. Minimitid är 2+1 dag, där internatform rekommenderas de första 2 dagarna. Kommunikationsteori Pedagogik Etik Handledningsteori Kompetensbedömning Praktiska övningar är nödvändigt - videoträning eller rollspel. Övning i smågrupp utifrån medtagna handledningsproblem rekommenderas Formalia bör ingå. Författningar och målbeskrivning för ST och AT, godkännande-processen, Socialstyrelsens roll, begreppsdefinitioner, vårdgivare, huvudman etc. För alla som ska ta på sig eller har handledaruppdrag rekommenderas återkommande fortbildning i klinisk handledning. 2/5

Ledarskapsutbildning Delmål 17 Kurs i internatform rekommenderas, eventuellt uppdelat på mer än ett tillfälle. Sammanlagt en minimitid på 6-8 dagar. Ledarskapsutbildningen bör vara komplett och innehålla alla komponenter nedan med tillräcklig tid för var och en av dessa:! Individen Arbeta i grupp med bland annat självkännedom, sig själv som ledare! Gruppen Gruppdynamiken. Teori om grupputveckling och gruppledarskap. Kommunikation, konflikthantering! Organisationen Delmål 18 Allmänt om organisation och funktion Den egna organisationen/landstinget/regionen. Hur är den uppbyggd? Hur fungerar den i praktiken? En fältstudie/granskning av konkreta fall och beslutsprocesser i den egna organisationen. Forskningsmetodik Delmål 19 Traditionell kurs uppdelad på flera kurstillfällen. Ofta ett inledande kurstillfälle på flera dagar följt av fristående moment om 1-2 dagar. Omfattningen kan variera beroende på hur stor andel egenarbete som ingår i kursen. Minimitid för kursmomenten nedan är 8-12 dagar. Följande kursinnehåll rekommenderas: Om vetenskapsteori Forskningsmetodik Studiedesign Forskningsprocessen Hur man skriver en projektplan Kvalitativa metoder Informationssökning Medicinsk statistik Forskningsetik Artikelgranskning Kommunikation & presentation Projektredovisning Förhållandet mellan föreläsningar och interaktiva gruppdiskussioner kan variera. Så även antalet kurstimmar per ämnesområde. Särskild examination av kursinnehållet är ej obligatoriskt men kan förekomma. Projektplaner eller PM bör redovisas under kursen och kan utgöra grunden för godkänd kurs. Själva projektarbetet kan ske fristående. 3/5

FoU-arbete Delmål 19 Ansvars- och bedömningsfrågan ST-läkaren har eget ansvar för att utföra ett självständigt arbete enligt vetenskapliga principer. ST-läkarnas FoU-arbete motsvarar ett elevarbete på avancerad nivå eller ett vetenskapligt övningsarbete i en högskoleutbildning. Det innebär att huvudmannen (t ex vårdcentralschef) bestämmer ramarna för arbetet och har det yttersta ansvaret för att en etisk värdering genomförs och att etikprövning enligt lagen sker vid behov. FoU-handledaren eller en grupp handledare på t ex FoU-enhet ska granska projektet ur etiskt perspektiv och avgör om en etikprövning enligt lagen behöver göras. ST-läkarens huvudhandledare avgör FoU-arbetets allmänmedicinska relevans. ST-läkarens vetenskapliga handledare bör ha vetenskaplig kompetens. ST-läkarens FoU-arbete ska godkännas av handledare med vetenskaplig kompetens (eller av grupp handledare på t ex FoU-enhet). Enligt målbeskrivningen är det ytterst huvudhandledaren och verksamhetschefen som godkänner att ST-läkaren har uppfyllt alla målen i målbeskrivningen. Huvudhandledare godkänner på basis av FoU-handledarens intyg att ST har uppnått rätt kompetens i vetenskapligt arbete enligt målbeskrivningen. I en del landsting (t ex Västra Götaland) är det praxis att även studierektorn ska godkänna ST-läkarens ansökan om specialistkompetens enligt huvudmannens anvisningar. Socialstyrelsens externa granskare bedömer om ST-läkarens utbildning uppfyller kraven i målbeskrivningen. De baserar sin bedömning på de intyg som ST-läkaren skickar in, och tar ställning till omfattningen av FoU-kurs och FoU-arbete utifrån SFAMs rekommendation om sammanlagt 10 veckor. Var sätter vi ribban för godkänt arbete? Projektarbetet ska ha ett allmänmedicinskt perspektiv. Man ska ha samlat in fakta eller ett material (data, intervjuer, litteratur etc). Man ska ha granskat och bearbetat sitt material enligt vetenskaplig metod. Man ska presentera projektet för andra på ett fattbart sätt. Projektet ska vara skrivet på god svenska. Projektet ska vara etiskt värderat och godkänt av huvudmannen. Förslag på kriterier för godkännande Granskning av projekt kan ske utifrån kriterier som anges i t.ex SFAMs anvisningar för uppsatsskrivning sidan 15, eller i exempel från Västra Götaland: http://www.sfam.se/media/documents/pdf/supplement1_03.pdf http://www.fou.nu/is/alvsborg/infokurs. Problemet ska vara preciserat och adekvat formulerat. Referenser till tidigare forskning ska finnas i rimlig omfattning. Det ska finnas en adekvat frågeställning. Hypoteser och frågeställningar ska vara väl formulerade och preciserade. Begrepp ska vara entydigt definierade. Frågorna ska kunna gå att besvara. Metoden ska vara begriplig, ändamålsenlig och anpassad till frågeställningen och hypoteserna. Urvalsmetod ska redovisas och utfallsmått beskrivas. Den statistiska metoden ska i förekommande fall vara adekvat och relaterad till skalnivå. I resultatredovisningen ska det finnas en tydlig koppling mellan resultat och frågeställning/ hypoteser. Presentationen ska bara innehålla resultat och inte blandas ihop med diskussionen. Fler data än som har relevans för det behandlade problemet ska inte redovisas. Diskussionen ska bara innehålla slutsatser om de redovisade resultaten och projektets frågeställning och jämföras med andra forskares resultat. Ett ifrågasättande av resultatets innebörd, tillförlitlighet och relevans ska finnas. Det ska finnas en sammanfattning på högst 250 ord enligt överenskommen struktur. 4/5

Projektvarianter Man kan vara två om ett projektarbete, men då ska det framgå vad var och en har gjort. Var och en ska ha gjort alla momenten, enligt målbeskrivningen. Rekommendationen är att man skriver en loggbok, i vilken man successivt dokumenterar allt man gör under projektets gång. Projektet kan även redovisas i form av en essä, en/flera fallbeskrivningar eller som en litteraturgenomgång. En omfattande projektplan, som är tänkt att användas för ett kommande vetenskapligt projekt (som t.ex är tänkt att publiceras i vetenskaplig tidskrift där litteraturstudie och powerberäkning eller motsvarande ingår), kan godkännas som fullgjort mål i vetenskapligt arbetssätt enligt målbeskrivningen. För ST-läkare som har gjort sin grundutbildning i ett annat land och har gjort ett vetenskapligt arbete, ska arbetet vara av värde för allmänmedicinen för att godkännas. Det ska redovisas i form av en välgjord sammanfattning på god svenska. Har det ingen allmänmedicinsk relevans, ska ett nytt arbete med allmänmedicinsk inriktning göras. Däremot behöver man inte göra om FoU-kursen, om man kan uppvisa intyg på fullgjord kurs. Vad är målsättningen med ST-läkarnas FoU-arbete? 1. Den vetenskapliga standarden i allmänläkarkåren höjs och bidrar till att höja allmänläkaryrkets status. 2. De kunskaper som genereras ska kunna vara användbara i den allmänmedicinska vardagen. 3. ST-läkarnas FoU-arbete ska ha ett allmänmedicinskt intresse och ska t ex kunna redovisas i en allmänmedicinsk tidskrift. 4. Genom att göra ett vetenskapligt arbete kommer ST-läkarna i kontakt med medarbetare på de lokala FoU-enheterna. 5. Medicinstuderande får idag en ganska omfattande vetenskaplig skolning (20 Hp, som innefattar ett projektarbete) i sin grundutbildning. De flesta av våra nuvarande ST-läkare har dock mycket liten skolning i FoU-arbete och så kommer det att förbli i ytterligare flera år. 5/5