Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018
Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2
Målet att senarelägga pensioneringarna följs med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets nivå är oberoende av befolkningens åldersstruktur. med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre personer med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas arbeta som anställd eller företagare under sin återstående livstid grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial om dödsrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader. 3
Pensioneringsåldern år 2018 Pensioneringsåldern var 61,3 år (den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar), 63,1 år (den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar). Pensioneringsåldern har stigit en aning siffran för 25-åringar steg med 0,1 år från året innan siffran för 50-åringar steg med 0,3 år från året innan. Pensioneringsfrekvensen minskade i synnerhet bland 63-åringar. De som är födda år 1955 är den första åldersklassen, vars pensionsålder höjdes genom pensionsreformen år 2017. Deras pensionsålder är 63 år och 3 månader. 4
Nya arbetspensionstagare åren 2004 2018 efter pensionsslag Personer 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 År 2018 gick 68 910 personer i arbetspension (exkl. partiella ålderspensioner). År 2017 gick 75 372 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner och partiella ålderspensioner). * De som gått i deltidspension eller partiell förtida ålderspension räknas inte som pensionerade. Partiell förtida ålderspension* Deltidspension* Specialpension för lantbruksföretagare Arbetslöshetspension Sjukpension Ålderspension 5
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder Antal 32 000 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2017 2018 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 Ålder när pensionen började 6
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder Antal 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2004 2011 2018-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69- Ålder när pensionen började 7
Förväntad pensioneringsålder Samtliga nypensionerade Förväntad 65 64 63 62 50-åringar 61 60 59 25-åringar 58 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 8
Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade, 25 49-åringar % 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 2016 2017 2018 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Ålder vid statistikårets slut 9
Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade, 50 69-åringar % 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2016 2017 2018 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 Ålder vid statistikårets slut 10
Förändringar i övergångarna i arbetspension År 2018 gick 68 910 personer i arbetspension, 6 500 färre än året innan Antalet nya ålderspensionstagare minskade med 7 800 Höjd pensionsålder huvudorsak till 14 procents minskning. Antalet nya ålderspensionstagare var 48 900. 75 % av alla nypensionerade gick direkt i ålderspension. Antalet nya sjukpensionstagare ökade med sju procent från året innan Antalet nya sjukpensionstagare var 19 900. Nästan 30 % fick pensionen i form av delpension. Små förändringar i pensioneringsfrekvensen Frekvensen högre hos kvinnor än män bland unga och i åldern 63+ 10 800 personer började ta ut partiell ålderspension 11
Förväntad pensioneringsålder Mål och utfall Förväntad 65 64 63 Målet 62,4 år fram till år 2025 62 61 60 För 25-åringar 59 58 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 För att målet ska nås med en jämn takt behövs en årlig höjning på 0,16 år. 12
Framtiden Pensionsreformen år 2005 har höjt pensioneringsåldern tydligt. Det är ännu för tidigt att bedöma livslängdskoefficientens inverkan. 2017 års pensionsreform kommer att höja pensioneringsåldern Höjningen av den lägsta åldern för ålderspensionen i fjol minskade antalet nya ålderspensionstagare och ökade antalet nya sjukpensioner. Som helhet betraktat minskade antalet nypensionerade avsevärt. Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar Pensionsplanerna har senarelagts. Många faktorer inverkar på pensionsövergångarna. Den framtida utvecklingen beror på ekonomins utveckling Den framtida utvecklingen beror på arbetslivets utveckling År 2019 kommer antalet nya pensionstagare vara betydligt färre än i fjol, uppskattningsvis ca 66 000 personer. 13
Sysselsättningsgraden bland personer i förvärvsaktiv ålder (15 64 år), unga vuxna (25 34 år) och äldre (55 64 år) åren 2006 2018 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 64 år 25 34-v 55 64 år 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen 14
Sysselsättningsgraden i åldersgrupperna 55 59 och 60 64 år åren 2006 2018 % 80 70 60 50 40 30 20 10 55 59-åringar 60 64-åringar 0 06 08 10 12 14 16 18 06 08 10 12 14 16 18 Sysselsättningsgraden år 2018: 55 59-åringar 79,1 %, 60 64-åringar 51,7%. Sysselsättningsgraden år 2017: 55 59-åringar 76,0 %, 60 64-åringar 49,2%. Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen 15
Sysselsättningsgraden för 55 67-åringar under olika år % 90 80 70 2002 2006 2010 2014 2018 60 50 40 30 20 10 0 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen 16
Arbetslöshetsgraden bland 55 59- och 60 64-åringar åren 2006 2018 % 55 59-åringar 60 64-åringar 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 06 08 10 12 14 16 18 06 08 10 12 14 16 18 Arbetslöshetsgraden år 2018: 55 59-åringar 6,0 %, 60 64-åringar 8,2 %. Arbetslöshetsgraden år 2017: 55 59-åringar 7,4 %, 60 64-åringar 8,4 %. Källa: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen 17
Sysselsättningsgraden bland 55 64-åringar i Norden och i EU-länderna i genomsnitt åren 2008 2017 % 90 80 70 60 50 40 30 Island Sverige Norge Danmark Finland EU 15 EU 28 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys 18
Bra att notera skillnaderna mellan åldersgrupperna när man talar om sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer (55 64 år) Den totala sysselsättningen ökade i fjol så att den översteg nivån före finanskrisen och var högst sedan år 1990 Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var 71,7 % i fjol (2,1 procentenheter mer än året innan), Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god på 2000-talet Sysselsättningsgraden bland 55 59-åringar ökade med 3,1 procentenheter och var statistikhistoriens högsta (79,1 %), Sysselsättningsgraden bland 60 64-åringar översteg för första gången 50 % och var statistikhistoriens högsta (51,4 %, ökning 2,5 procentenheter) Sysselsättningsgraden bland 25 34-åringar minskade med 6,3 procentenheter under åren 2009 2016, vände uppåt år 2017 och var i fjol 76,8 %, en ökning på 1,9 procentenheter från året innan; ligger fortfarande 4,3 procentenheter under rekordnivån år 2008 (81,1 %) Finland ligger år 2017 fortfarande efter de andra nordiska länderna i fråga om sysselsättningen bland äldre personer Närmast Finland är Danmark, som ligger över 6 procentenheter före skillnaden verkar inte längre öka EU28-länderna ligger efter Finland med 5,4 procentenheter - skillnaden minskar. 19
Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar 2006 2018 År 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Förväntad tid i arbetskraften Förväntad tid i arbete 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018* * Uppskattning, som grundar sig på dödligheten av 2017 års befolkning. Kalkyl, källmaterial: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen 20
Förväntad tid i arbete för 15-åringar 2006 2018 År 40 35 30 25 20 15 10 Män Kvinnor 5 0 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 * Uppskattning, som grundar sig på dödligheten av 2017 års befolkning. Kalkyl, källmaterial: Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen 21
Arbetslivslängden år 2018 Den förväntade tiden i arbetskraften i fjol: 38,4 år ökat med 0,6 år från året innan, ökat med 3,4 år på 2000-talet ökat på 2000-talet med 2,0 år för män ökat på 2000-talet med 3,1 år för kvinnor Den förväntade tiden i arbete i fjol: 35,5 år ökat med 1,0 från året innan ökat med 4,0 år på 2000-talet 35,9 år för män (ökat med 3,5 år på 2000-talet) 35,1 år för kvinnor (ökat med 4,5 år på 2000-talet). 22