Medlemstidning 2004:4

Medlemstidning 2004:4

Sid. 2 Styrelsen Sid. 3 Ordförandeordet Sid. 4 Höstens Program Sid. 5 Höstens Program Sid. 6 Hänt i Höst Sid. 7 Mässa De äldres vardag Sid. 8 HRF:s Forskn.konferens i Norrköping Sid. 9 HRF:s Forskn.konferens i Norrköping Sid. 10 HRF startar internetstudio Sid. 11 HRF:s kongress 2004 Sid. 12 Movings barriers konferens Sid. 13 Movings barriers konferens Sid. 14 VXD-nytt Sid. 15 Fjällvandring i Handöl Sid. 16 Adresser Styrelsen för Hörselskadades förening i Uppsala Ordinarie: Eva Alsén-Eklöf, ordförande 018-32 11 04, eva.alsen@hrf-uppsala.com Anette Nyberg Grau, sekreterare 018-14 67 14, anette.nyberggrau@hrf-uppsala.com Marie Nordström, studieorganisatör 018-14 41 92, marie.nordstrom@hrf-uppsala.com Intressegrupp: yrkesverksamma Bo Svahn, ledamot 018-42 94 14, bosse.svahn@hrf-uppsala.com Khosro Bastani, ledamot 018-25 29 52 khosro.bastani@hrf-uppsala.com Ersättare: Anja Castensson 018-55 16 04 anja.castensson@hrf-uppsala.com Marit Järbel 018-38 53 75 marit.jarbel@hrf-uppsala.com Margrethe Metz-Axelsson 018-30 20 34 margrethe.metz-axelsson@hrf-uppsala.com Adjungerad: Åke Palm, kassör, medlemsregistret, 018-69 21 50, ake.palm@hrf-uppsala.com Hedersledamot: Thomas van Stokkom, 018-30 23 19, thomas.van.stokkom@hrf-uppsala.com Föreningens adress: HRF Hörselskadades förening i Uppsala S:t Johannesgatan 28, ing. B 752 33 UPPSALA Telefon: 018-56 09 28 Texttelefon: 018-56 09 09 Fax: 018-56 09 01 E-post: kansliet@hrf-uppsala.com Hemsida: www.hrf-uppsala.com Postgiro: 29 30 29-5 Redaktionen: Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Alsén-Eklöf Teknisk redaktör: Bo Svahn Arbetsgrupp för Luren: Eva Alsén-Eklöf Anette Nyberg Grau Marie Nordström Bo Svahn Lena Hård Medlemsavgifter: Enskild medlem Vuxen familjemedlem på samma adress Medlem under 18 år: 175 kr/år 50 kr/år 25 kr/år Manusstopp nästa nr 21 januari Upplaga 600 ex Tryck: HSO:s tryckeri 2004 2

Ledaren Ordföranden har ordet Vind i seglen I skrivande stund fick vi besked om att kommunen beviljar oss de pengar vi har begärt till Internetstudio, se sid.10. Pengarna ska användas till utrustning. Arbetet stå vi för själva. Vi är några ganska vana dataanvändare som ställer våra krafter till förfogande för att hjälpa folk över trösklar till Internetvärlden. Det är ju så angeläget. Glädjen över datorn och Internet vill vi gärna dela med oss av. Det betyder så otroligt mycket för oss hörselskadade att kunna kommunicera med vem som helst utan problem. Så slipper vi bland annat de automatiserade telefonväxlarna med alla val, som vi inte hör. Det var en stor glädje att få pengar av kommunen till Internetstudion. Vi hoppas bara att de pengar vi nu fått beviljade ur tillgänglighetspotten inte ska försvåra vårt krav på en tekniskt slingansvarig person i kommunen. Det känns som vind i seglen. Vi har bra medarbetare. Vi driver frågor vi tror på. Vi ordnar utbildning och intressanta program. Missa inte tinnitusprogrammet den 30 november! Cathrin Forsberg oerhört kunnig i ämnet och en upplevelse i sig! Kongressen gav en kick. Det var roligt att träffa så många hörselskadade och prata med alla duktiga utställare som direkt förstår vad vi behöver. HRF har duktigt folk. Det var en ren fröjd att se hur professionellt de skapar opinion för vår sak. Hela Norrköping var full av reklampelare med borttappade bokstäver. Kongressen gjorde tuffa uttalanden. Ni kan läsa mer om dem i Auris. Vi var med och filade på uttalandet om stöd för audiologi som medicinsk specialitet. Där sades att fler audiologer ger bättre folkhälsa. HRF välkomnade den återupptagna utredningen om audiologin som medicinsk specialitet. (Den tidigare utredningen har kastats i papperskorgen efter protester från förbundet). I uttalandet betonades att audiologen är motorn i det rehabiliteringsteam en hörselskadad behöver för att klara sitt funktionshinder. Där sades också att svensk audiologi ligger i världsklass och att Sverige har en spetskompetens som många länder avundas oss. I klartext kunde vi ha sagt: Rör inte våra hörselläkare! Eva Alsén-Eklöf Efterlysning! Föreningen behöver en kassör från mars. Vi tror att det bland våra över 430 medlemmar måste finnas någon som är duktig på ekonomi och bokföring. Eller är gift med någon som har lite tid över och kan det här. Vår nuvarande kassör, Åke Palm, avgår i mars. Han är självlärd men har stor erfarenhet av föreningsliv. Han var ingift i styrelsen och har på senare år enbart varit adjungerad. Föreningen har en anställd och ett mindre kapital. I övrigt är bokföringen inte särskilt omfattande. Vi har bokföringsprogram. Du kan antingen väljas in i styrelsen eller stå utanför som adjungerad. Eller kanske bara göra jobbet och skicka in redovisning till styrelseordföranden. Fast det senare låter lite trist. Hör av dig till ordföranden eller till valberedningen, som redan har börjat jobba. Valberedningens ordförande är Lena Hard, lena.hard@hrf-uppsala.com. 3

Höstens program 2004 Höstmöte den 10 november Hur klara att leva med tinnitus? Onsdag den 10 november är det höstmöte inom Uppsala-föreningen av HRF. Höstmöte kallas också halvårsmöte. Det är då vi fastställer budget och verksamhetsplan för nästa år. Dessa handlingar delas ut på höstmötet men finns också att hämta på kansliet. Troligtvis finns de också på vår hemsida i slutet av oktober. Höstmötet föreslår också hur många ledamöter som styrelsen ska ha. Höstmötet är öppet för alla medlemmar. Tid: Onsdagen 10 november, kl 17.30 Plats: Kungsgärdet, AB-rummet Över en och en halv miljon svenskar är redan drabbade av tinnitus! Att få ett eller flera ljud inne i huvudet kan påverka allt i livet. Vad ska man göra? Hur får man hjälp? Hur ska man överleva? Hur kan man förebygga tinnitus? Kom och lyssna på färgstarka Cathrine Forsberg, själv drabbad. Cathrine är känd i tinnituskretsar, bland annat för sitt arbete med artister och musiker mot tinnitus (AMMOT). Cathrine har nu bildat eget företag, Tinnituskonsulten, och hjälper bland annat Hörcentralen att nå skolelever i Uppsala län. Tid: Onsdagen den 30 november kl 18 Plats: Kungsgärdet Lindersalen, S:t Johannesg 28 A Medarrangör: ABF Slinga finns i lokalen. Du som behöver tolk, kontakta Tolkcentralen. Alla välkomna! Datakurs i hemsida Vi räknar med att komma igång med en datakurs i konsten att göra hemsida i samarbete med ABF. Beräknad kursstart i slutet av november. Tid: torsdagar kl 19 Plats: ABF, Bredgränd 14, 1 tr Pris: ca 400 kr Kursen är i princip full men anmäl intresse. Seniorer och daglediga Medlemsträffarna för seniorer och andra daglediga har blivit en stor framgång. Passa på och träffa gamla vänner och bekanta. Ofta får du ett intressant föredrag på kuppen. Samt kaffe, smörgås och kaka för bara 15 kr. Blomlotteri på kaffebiljetten. Batteriförsäljning till HRF:s rekordlåga priser. Vi träffas: sista måndagen i varje månad, kl 14-16, för det mesta. Plats: Kungsgärdet, S:t Johannesg28 B, AB-rummet Måndag den 25 oktober Resebrev från Japan Thomas o Sonja Calais van Stokkom berättar Måndag den 22 november Program ej klart Måndag den 13 december Julavslutning med lucia. Julklappsbyte. Ta med julklapp för högst 50 kronor. 4

Höstens program 2004 Föreläsningarna på Hörcentralen! Fortfarande finns det möjlighet att gå på Hörcentralens öppna föreläsningar. Fyra stycken är redan avverkade och nu återstår två. Tag tillfället i akt. Vi vet inte om de kommer att upprepas. Det beror på hur stort intresse som visas. Tisdag den 9 november Trött och deppig beror väl inte på hörseln? Psykolog Ingrid Jonsson, Hörcentralen, föreläser. Hänt i höst Tisdag den 23 november Hörselteknik i vardagen Hörcentralen ger tips och råd om hjälpmedel som finns ute på marknaden för TV, dörr, telefon mm. Audionom och tekniker föreläser. Plats: Kungsgärdet, Lindersalen, S:t Johannesg 28 A eller Villavägen 2 Teleslinga och skrivtolkning finns. Ingen föranmälan Textad film på Hörselskadades Dag Hela 89 personer tog chansen att se den nya, omskrivna filmen Så som i himmelen på bio på Hörselskadades Dag den 16 oktober. Filmen visades på SF-biografen Filmstaden på begäran av HRF Uppsala. Dessutom visade Filmstaden den nyanlända, textade versionen av Populärmusik från Vittula, som också drog 43 personer. Så visst finns det behov av textad, svensk film. Uppsalaföreningen kommer därför att mer regelbundet ta hit textade svenska filmer. Med upparbetade kontakter behöver det inte vara så svårt. Kontakter har vi fått med Filmstaden, som bett om ursäkt för att de slarvade vid filmvisningen. Döm om vår förvåning och besvikelse när filmen började utan textning! Snabba styrelsemedlemmar hittade snart maskinisten som slarvat med filmkopiorna. Det visar återigen en stor brist på förståelse för varför det är så viktigt med just textad film. Samma film utan textning gick nämligen samma dag på samma biograf. Detta ska inte upprepas igen lovar Filmstaden. Vi ska pröva löftet. HRF Hörteknik på besök Det har varit en intensiv höst beroende på bland annat Hörselskadades Kongress i mitten av september. Trots det lyckades vi i Uppsala få hit förbundets nyöppnade butik för hörseltekniska hjälpmedel veckan innan. HRF Hörteknik leds av Göran Lagerbäck, välkänd för dem som varit med ett tag. Göran har i många år drivit AB Hearing i Stockholm. För några år sedan gick han till förbundet som ekonomichef. För något år sedan återvände han till sitt förra område, men nu med en nystartad butik i förbundets regi. En sådan satsning ligger i tiden. Numera är det mycket svårt att få hjälpmedel utöver hörapparat av det allmänna. Programmet i Uppsala den 9 september drog mycket folk. Ca 60 personer tog emot tips och goda råd om hur de kan underlätta tillvaron med olika hjälpmedel. Vid mötet i Vaksalaskolans nya matsal var det också lätt att höra med hjälp av föreningens nyinköpta teleslinga, som lades ut i lokalen i allt större svängar, ju mer folk som droppade in. Vaksalaskolans matsal är en kommunal lokal som enligt lag ska ha slinga. Eftersom den dock inte har det fick vi själva lösa problemet. Det gick ju bra men vi kommer att använda exemplet i våra kontakter med kommunen. 5

Hänt i höst Välbesökt seniormöte: Risker för olycksfall diskuterades En gång i månaden träffas Uppsalaföreningens pigga seniorer på Kungsgärdet. Mötena är mycket uppskattade. Varje gång kommer uppåt 30 stycken daglediga medlemmar. Vid träffarna serveras fika, ofta hembakat, och någon form av föredrag, information eller liknande. Ledare är Sonja Calais van Stokkom och Thomas van Stokkom samt Elisabeth Andersson från HRF:s kansli. Vid septembermötet berättade Sonja om ett möte hon hade varit på i Motala kommun i samband med sitt arbete inom HSO. Där presenterades en checklista för äldre för att minska olycksfall i hemmet. Där konstateras att bästa sättet att skydda sig mot olyckor är att vara medveten om den egna förmågan. Blir jag yr om jag reser mig snabbt? Hur mycket belastning tål mina ben och armar? Hur gör jag om jag tappar balansen? Sedan gäller att anpassa sitt hem för att minska olycksriskerna. Följande åtgärdslista rekommenderades för att göra hemmet säkrare: Finns det fasta och greppvänliga ledstänger i hall/trapphus? Finns det bra belysning i bostaden? (ledljus nattetid?) Finns det fungerande brandvarnare? Finns det halkskydd under lösa mattor? Finns det halksäkra golv i bad/tvättrum? Finns det halkskydd och handtag vid badkar eller i dusch? Om köks-/trappstol finns, är den stabil med handtag? Är el- och telefonsladdar placerade så att man inte snubblar på dem? Är telefonen så placerad att den nås utan problem? Finns det höga trösklar? Har du stabila och bra inneskor? För hörselskadade gäller naturligtvis att tänka extra på brandvarnare med vibrator och att någon granne har nyckel om något händer som man inte hör. Att snabbt kunna larma per telefon eller trygghetslarm är viktigt. Slutligen påpekas hur viktigt det är med frisk luft och att dricka vatten, äta ordentligt samt noga tänka igenom alla risker. Populärt avspänningsbad Värk i nacke och axlar har många hörselskadade. Det är inte så konstigt eftersom vi försöker höra med hela kroppen. När man koncentrerar sig för att höra drar man gärna upp axlarna en aning och spänner huvud, nackmuskler och skuldror. Resultatet kan bli kronisk värk i dessa partier samt täta anfall av huvudvärk. Desto gladare är vi över att vi under detta år kunnat erbjuda avslappningsövningar under ledning av sjukgymnast. Övningarna utförs i varmbassängen på Kungsgärdet. I våras leddes sjukgymnastiken av nyutexaminerade Birgittta Andersson. Det var en glad dansgymnastik till musik som erbjöds. Tyvärr för oss, men roligt för Birgitta, fick hon jobb till hösten och kunde inte längre ställa upp. I höst har emellertid HRFmedlemmen Gunilla Eklöf, som nybliven pensionär, ställt sina tjänster till förfogande. Gunilla har ett helt livs erfarenhet av sjukgymnastik. Dessutom är hon själv hörselskadad och vet var det onda sitter. Sjukgymnastiken har blivit mycket uppskattad. Ibland är det rent av trångt i vattnet. Vi är mycket tacksamma över Gunilla Eklöfs insats i detta sammanhang. Något förundrade är vi kanske över att det bara tycks vara kvinnor som har dessa problem. I alla fall är det bara kvinnor i bassängen Badövningarna håller på till och med den 8 november. Därefter tar vi paus och får se hur det blir nästa termin. Kanske kan vi övertala Gunilla att fortsätta? Stort tack i alla fall till Gunilla för denna gång! 6

Stort intresse för mässan De äldres vardag Den 7 oktober var det äldremässa i Uppsala. HRF var där och svarade på frågor, gav tips och råd samt delade ut mängder med broschyrer. Extra intressant var ett föredrag av ordföranden från pensionärsföreningen SPF, Barbro Westerholm, som bland annat berättade att EU går mot en åldrande befolkning. År 2050 kommer hela 40 procent att vara över 60 år! HRF på Mässan Vid mässan De äldres vardag stod Elisabet Andersson och Marie Nordström från Hörselskadades förening i Uppsala med informationsmaterial från HRF vid ett av alla utställnings borden. Intresset var stort och det var rykande åtgång på våra broschyrer, den om tinnitus tog t.o.m. slut på förmiddagen, Auris och Luren var också åtråvärda. Utprovning på Hörcentralen Många klagade över sina hörapparater som att de besvärades av bakgrundsljud och stor batteriåtgång. Vi fick också höra att det tog lång tid att komma fram till utprovning på Hörcentralen och att det var svårt att veta vilka hjälpmedel som finns osv. Det var många kvinnor som puffade sina män för att passa på att fråga. Vi fick rikliga tillfällen att tala för HRF och vi gjorde också en del reklam för Hör Bra och MöjlighetsCentret. Frälsningsarmen Vid grannbordet satt Synskadades förening som tyckte att vi skulle se till att hörslingorna i Munin (där kommunpolitikerna håller till) fungerar! Representanter för Frälsningsarmen inbjuder hörselskadade att delta i deras öppna verksamhet med föredrag och musikframträdanden på S:t Persg. 20 på torsdagar då de har teckentolk. Vid nästa års mässa vore det bra om vi är försedda med en extra mikrofon för de hörselskadade som inte ännu har apparat. Aktiv så långt det går Barbro Westerholm, ordförande för SPF, läkare och f.d. generaldirektör för socialstyrelsen, var det stora dragplåstret. Hon talade om vikten av att vara bra förebild för dagens barn och ungdomar. Hon betonade också vikten av att vara aktiv så långt det går och att vara öppen för nya sysselsättningar. Hon berättade att andelen gamla ökar inom hela EU. År 2050 kommer 40 procent av befolkningen att vara över 60 år, att många inte vill lägga av vid 65 års ålder och att hinder som skatter och arbetsgivarnas ovilja att anställa äldre måste minskas. Vidare berättade hon om de vanligaste skadorna äldre drabbas av. Fallskador dominerar och i september var det halkskador i samband med svampplockning. Förslitningsskador är också vanliga. Hon påpekade vikten att snabbt få hjälp för bibehållen livskvalitet. Senare i livet blir olika medicinska åkommor allt vanligare. Vi i Sverige Vi här i Sverige kan vara lyckliga över att många har tillgång till en rollator som hjälper oss att vara aktiva långt upp i åldrarna vilket inte är fallet t.ex. i Frankrike. Många andra talade under dagen och vi underhölls också med musik från musikskolan. Antalet åhörare tunnades ut under dagens lopp. Marie Nordström Nybörjarkurs i TSS (tecken som stöd) Vuxendövsföreningen planerar för en nybörjarkurs i TSS en eftermiddag i veckan. ABF ansvarar och Karin Hedlund kan leda kursen. Anmäl till HRF-kansliet på Kungsgärdet! Telefon och adress finns på sidan 2. i Luren. Start då tillräckligt många anmält sig. 7

HRF:s forskningskonferensens i Norrköping Konferensen den 15 september gav en bra överblick av det som kan inbegripas i hörselforskning. Man tog upp tekniken som kan hjälpa hörselskadade, orsaker till hörselskador, vad som skyddar hörseln och hur man påverkas mentalt av hörselskadan. Forskningskonferensen i Norrköping den 15 september före förbundskongressen var mycket uppskattad. Föreläsningarna var utmärkta, bra framförda och översiktliga. Presentationstekniken var föredömlig. Alla talare kunde ses i talarstolen och på en filmduk, teleslingan fungerade och föredragen skrivtolkades och visades på filmduken. Dessutom fanns teckentolkar som var mörkklädda liksom bakgrunden så att man kunde koncentrera sig på deras händer och ansikten. Det var andra gången HRF ordnade en forskningskonferens. Här berättar två ledamöter av Uppsala-föreningens styrelse om sina intryck. Båda är forskare i genetik. Anja Castensson: Ärftliga öron På konferensen berättade Claes Möller att man blir alltmer klar över genernas roll Genom att man nu har tillgång till hela katalogen av människans gener går kunskapen om ärftliga hörselskador och vilka gener som påverkar hörseln framåt med stormsteg. Man vet att det oftast är en kombination av gener och miljö som ger hörselskador. Ett exempel på detta är de som lätt får bullerskador till skillnad från dem som klarar mycket buller utan skador. Det är själva känsligheten, glasörat, som är ärftlig, inte hörselskadan som helhet. Hur mår hörselskadade Gunnel Backenroth från KI kom med många intresseväckande perspektiv på hur man påverkas som person av hörselskadan. Litet nedstämda blev vi över att höra att vi ofta är tröttare och till och med ibland dras med tvångstankar. Litet klarare över vad hon menade med det blev jag när hon talade om i pausen att en tvångstanke kan vara att tro sig vara sämre för att man hör dåligt. Kognitiv terapi, som Gunnel arbetar med, handlar mycket om att ändra dåliga tankemönster och det gav hopp att veta att det finns terapi som kan inriktas för att hjälpa till med de negativa tankar och känslor en hörselskada väcker. "Forskning behöver inte vara så märkvärdigt" sade Professor Claes Möller på HRFs forskningskonferens. Claes jobbar bl.a. med att designa en hörselvänlig rockmusikklubb Göteborg. Dessutom visade hennes studie att utöver de negativa sidorna av en hörselskada har många det ändå rätt bra och trivs på sina arbeten. Inga hörapparater bäst ibland Jag blev själv bekräftad av att få veta det Arne Leijon, hörseltekniker på KTH berättade om att ha hörapparat i bullrig miljö. Det är nu vetenskapligt visat att man faktiskt hör bättre utan hörapparater eller med sänkt volym i starkt bullriga ljudmiljöer. Kanske en nyhet för de audionomer som rekommenderar att man ständigt skall bära dem? Arne gav också hopp om att tekniken kommer utvecklas mer och att hörapparaten kan integreras alltmer i vanliga ljudapparater som tex. mobiler och 8 musikspelare. Sen upptäckt av medfödda hörselskador Leif Hergils och Eva Börjesson berättade att man idag, i Sverige upptäcker en medfödd hörselskada vid snitt tre års ålder. Detta är otroligt dåligt med tanke på all språkutveckling som sker innan dess. Att det sker så sent beror på det bristfälliga sätt alla svenska barns hörsel testas, genom det s.k. BOEL-testet, där spädbarnet ska reagera på ljudet av en klocka som pinglas. Min egen medfödda hörselskada förbisågs på detta sätt till fyra års ålder genom att jag hör bra i diskanten. Jag blev både upprörd och orolig när jag insåg att det bristfälliga test, som användes för trettio år sedan, fortfarande är standard. Hur många föräldrar kommer att tänka på hörseln när deras barn har en dålig språkutveckling och personalen på BVC inte förstår att barnet är hörselskadat? Det är då lätt hänt att tro det är hjärnan det är fel på istället. Det skulle kosta endast 19 milj. Kr (170 kr/barn) att införa screening av alla svenska spädbarn med mer avancerade tester, som t.ex. OAe-testet. Detta test mäter det svaga ljud som återkastas från öronsnäckan när den tar emot ljud. Det kan göras på ett sovande barn. Vitaminer som skyddar hörseln Överraskad blev jag av att få veta att man kan förebygga hörselska-

dor genom att äta vitaminer! I olika försök på marsvin har Mats Ulfendahl visat att en bullerskada på hörseln inte blir lika stor om man snabbt ger djuren antioxidanter, som vitamin E och C, HRFs forskningskonferens Marie Nordström: Ärftliga öron Den vanligaste orsaken till hörselnedsättning idag i Sverige är genetiska skador. Den vanligaste av dessa är en genetisk skada i en gen som är ansvarig för proteinet connexin. Detta finns i stödceller som sitter mellan snäckans hårceller i innerörat. Det är hårcellerna som sänder ljudet vidare till hjärnan. Genen heter Connexin 26. Det är en s.k. recessiv ärftlighet, vilket innebär att du bara får hörselskadan om du ärvt genen från bägge dina föräldrar. Man säger idag att 2 procent av befolkningen bär denna gen men märker det inte. Det innebär att 0,04 procent av befolkningen har denna skada. Om detta berättade professor Claes Möller, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Fler och fler gener upptäcks som är involverade i hörseln, vilket underlättar förståelsen av hur hörseln fungerar. Det i sin tur underlättar diagnos och i förlängningen rehabiliteringsinsatser. Claes Möller berättade också att kvinnor i allmänhet har bättre hörsel än män fram till 70-75 års ålder då det jämnar ut sig. Östrogen tycks vara positivt för bra hörsel. Hur mår hörselskadade? Gunnel Backenroth, professor, Karolinska Institutet, talade om att kvinnor i allmänhet upplever sig som tröttare än män. Hur mycket man påverkas av sin hörselnedsättning är starkt relaterat till hela livssituationen. Som man kan förmoda klarar sig de som är i stort sett nöjda med sin tillvaro bättre än andra. Det var svårt att inte bli nedslagen av all information om trötthet. efter bullret. Resultaten är redan i full användning genom att man konstruerat cochleaimplantat där man även kan injicera vitamin om så skulle behövas. Mindre etiskt är att amerikanska Inga hörapparater bäst ibland Arne Lejon, professor, Tekniska Högskolan, var full av entusiasm inför teknikens möjligheter att underlätta för oss hörselskadade som t.ex. att framtidens apparater kommer att bli bättre på att ta bort bakgrundsljud och att man antagligen kommer att så småningom kunna duscha med hörapparaten på. Han refererade också till en vetenskaplig undersökning som tydligt visade att två hörapparater ger betydligt bättre ljuduppfattning än en apparat. Vitaminer skyddar hörseln? Mats Ulfendahl, professor, Karolinska Institutet, talade om hur vitaminer (C och E), som tillförs inom en timma efter att en hörselskada har uppstått kan förhindra att hörselnerven tillbakabildas. Han har undersökt detta på marsvin vars hårceller förstörts. Man verkar också kunna förebygga hörselskador med dessa vitaminer. Hans forskning har uppmärksammats kanske väl starkt i media. Forskningen har framförts på ett sätt som får en att tro att det gäller skadade hörselceller. Men det är hörselnerven som skyddas från nedbrytning och inte skadade hörselceller. Att nerver som inte längre används ofta degenererar har länge varit känt. Tidigare har man experimenterat med tillväxtfaktorer som stimulerar celltillväxt. Dessa har varit svåra att tillföra de skadade cellerna eftersom cellerna ligger skyddade i innerörat. Det som är smart med Ulfendahls vitaminer är att de kan tillföras i kosten och att de därmed så småningom också når innerörat. 9 armén ges vitaminer inför bullriga övningar. Det bästa skyddet är förstås fortfarande att skydda sig mot själva bullret! Vitaminerna C och E är antioxidanter. Antioxidanter oskadliggör fria radikaler, som bildas av skadade celler. Vitaminerna finns rikligt i frukt och grönsaker. Hörselforskning i framtiden John Skår, som förestår Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning, Karolinska Institutet, är själv hörselskadad och det märktes att han upplevt vad han talade om. Han tryckte på att kommunikation handlar om att både sändare och mottagare måste fungera. Forskningsfinansiering Bengt Westerberg talade om forskningsekonomi och påpekade att Östros omskrivna nya 2,3 miljarder kr till forskningsfinansiering endast är en bråkdel av de pengar som behövs för att kompensera universitetens ökade kostnader. Handikappforskningen ökar och får 30-40 miljoner kr, vilket är bra, men för lite. Bengt Westerberg ifrågasatte dagens tendens att satsa allt för mycket på starka forskningsmiljöer. Då missar man det okända. Hörselforskning i framtiden Föredragen avslutades med paneldebatt där bara äldre vita män deltog! En av dessa var HRFs ordförande, Jan-Peter Strömgren. Han berättade att Hörselskadades Riksförbund ska driva sina opinionsbildande frågor baserade på fakta. Som exempel nämnde han sjukskrivning, två hörapparater, folkhälsoperspektivet, finansiering och resurser. Han uppmanade oss att lära oss ta plats och strida för vår sak. Som bra förebild att ta efter nämnde han American Heart Association.

Hörselforskning forts Utställningen I kongresslokalen i Norrköping fanns många utställare i snygga montrar och många fina apparater, som man skulle kunna önska sig. Förutom hörapparater fanns det många varianter av mikrofoner som underlättar t.ex. middagssamtal och naturligtvis olika varianter av konferenshjälpmedel. Mitt konferenshjälpmedel från Comfort som jag fick 1997, är nu så gammalt att utställarna tyckte att det var dags för nytt. Det verkligt nya är blåtandstekniken (BT) som innebär trådlös kommunikation. Med blåtand i mobiltelefonen och en sändare med samma teknik slipper man den besvärande halsslingan till telefonen. Billiga mobiltelefoner med BT är Sony HRF startar Internetstudio Eriksson T 610 eller T630. Förutsättningen är att du har en modern digital hörapparat försedd med mottagare. Mer om kongressen: Klicka dig fram från www.hrf.se. Mycket står också i Auris nr 6-04. Nämnden Vuxna med funktionshinder beviljade den 19 oktober Hörselskadades förening i Uppsala 38 000 kronor till en Internetstudio för funktionshindrade där de kan få hjälp med hur man betalar räkningar på Internet samt bekanta sig med e-post. Studion ska drivas ideellt av medlemmar inom HRF. Verksamheten beräknas komma igång efter årsskiftet. De beviljade pengarna ska användas till att köpa in tre nya datorer,en skrivare, en scanner samt projektor för undervisningen. Dessutom har vi fått löfte om att få fem begagnade datorer från kommunen. Dessa ska kunna upplåtas till några som har stora svårigheter att skaffa sig en egen dator eller behöver känna sig för. Internetstudion kommer sannolikt att bedrivas i en lokal intill Kungsgärdet, som nu ska ställas i ordning. HRF har under året ansökt om pengar till it-satsningar från många olika håll. EFS-rådet I våras ansökte vi om pengar från EFS-rådets Mål 3-program. I den ansökan begärde vi pengar både till Internetcafé och för datautbildning på olika nivåer av våra medlemmar. Ansökan avslogs med motiveringen att pengar till sådant kunde fås från annat håll. Microsoft Samtidigt ansökte vi om att få programvara från Microsoft till Internetstudion. Det blev ja direkt. Microsoft svarade att de stöder föreningar för att skapa bättre förutsättningar för människor med begränsad eller ingen tillgång till Internet. I våras ordnade sedan Kontoret för Vuxna med funktionshinder ett möte med HRF Uppsala för att höra vad de kunde göra för att underlätta itanvändningen för oss och senare andra funktionshindrade. Bakgrund Bakom denna kontakt låg ett uppdrag från kommunstyrelsen om att samråda med oss om detta. Bakom detta i sin tur låg en motion från Ann-Marie Petersson (m) 1998 om en itsatsning på döva och hörselskadade, eftersom den nya tekniken kunde bryta vår isolering. Projektförslag HRF Uppsala tog fram ett projektförslag 1999, som överlämnades till kommunen. Där föreslog vi att hörselskadade och döva skulle få köpa datorer med kommunala subventioner eller storköpsrabatt. Dessutom ville vi ha utbildning i support, anpassad till oss. Beslutet dröjde. En projektgrupp inom kommunen tillsattes. Den körde 2002 över oss och tyckte att det räckte med datorer på biblioteket. HRF protesterade och gruppen fick bakläxa. Kommunens berörda kontor fick i uppdrag att tillsammans med oss ta fram underlag för en it-satsning. På så sätt kom bollen tillbaka till oss. Efter många år kommer något ut ur det hela. Söker utbildningspengar HRF fortsätter söka pengar till driftkostnader m.m. I dagarna har vi fått avslag från Internetstrukturstiftelsen tyvärr. Projektledare för detta projekt är Marie Nordström. Eae 10

HRF-kongressen 2004 Hörselskadades kongress 2004 blev en av de mest lyckade hittills. Det tyckte alla som varit med förr. Vi som var nya var glatt överraskade. Tekniken fungerade, tolkningen var perfekt och röstningen sköttes genom knapptryckning, som sparade enormt mycket tid. Därför lyckades man också besluta om nya stadgar, nytt handlingsprogram, nytt intressepolitiskt program samt välja ny förbundsstyrelse. Sammanfattningsvis kan man säga att förbundsstyrelsens förslag i mycket stor utsträckning gick igenom. Men debatt blev det. Och i några fall blev det backning. De mest kontroversiella frågorna var medlemsavgiften och frågan om en starkare roll för förbundsstyrelsen. Beslut blev det om att flytta Hörselskadades Dag från älgjakten. Protester blev det mot valberedningens förslag om mest äldre gubbar till förbundsstyrelsen. Förslaget gick igenom men nästa gång lär det nog bli ett bättre val. Kongressen inleddes med en forskningskonferens i Louis de Geer-hallen i Norrköping, där också hela kongressen gick av stapeln. Kongressen varade sedan i dagarna fyra, eller fem, inklusive forskningsdagen. Väl lång tid, tyckte nog fler än vi från Uppsala. Men dagarna fylldes med innehåll och tiden gick åt. Forskningskonferensen var mycket uppskattad och kommer säkert att bli återkommande. Se referat på sidorna 8-9. Motioner Uppsalaföreningen hade lämnat in flera motioner till kongressen. De flesta rörde stadgarna. Vi försvarade på plats vår motion om att kurser för yrkesverksamma inte ska förläggas till hela arbetsveckor utan till exempelvis fredag-lördag. Vi förlorade men många röstade ändå för vårt förslag. Vi hoppas ändå att förbundet minns våra argument. Vi argumenterade också för att antalet styrelsemedlemmar i distriktsstyrelser skulle minskas. Syftet var att ifrågasätta den geografiska principen och i stället lyfta fram vikten av att rätt personer att driva frågor valdes. Vi förlorade även där. Gehör fick vi för vår motion om att HRF ska verka för att även barn till hörselskadade föräldrar ska få stöd att bli tvåspråkiga. Sammanfattningsvis var det mycket motioner och de tog mycket tid. Det när nog bra att begränsa sig till verkligt viktiga frågor i fortsättningen. Kongressfakta På kongressen deltog 191 röstberättigade, 162 ombud och ett 40- tal observatörer. Medlemsavgifter Medlemsavgiften blir 175 kronor om året för alla föreningar i hela landet. Förbundsstyrelsen föreslog 200 kr som enhetlig medlemsavgift. Kompromissen blev 175 kronor. Dessutom beslöts om central debitering av medlemsavgifterna, vilket idag redan 90 procent har. För Uppsalas del innebär det att vi inte får höja medlemsavgiften på fyra år! Vi har haft 175 kr i ganska många år nu. Vi måste även sänka avgiften för familjemedlemmar från 75 till 50 kr/år. Diskussionerna på kongressen visade att det är stor skillnad mellan tätort och landsbygd avseende uppfattningar inom HRF liksom i andra sammanhang. I glesbygd är HRF en social inrättning där låg avgift är främsta lockbetet till medlemskap. I större tätorter vill vi ha högre medlemsavgifter för att få en ekonomisk möjlighet att genomdriva det vi jobbar för. Förbundsstyrelse En av de viktigaste tvistefrågorna vid denna kongress var förslaget om att avskaffa representantskapet som beslutande organ mellan kongresserna vart fjärde år. Beslutandet skulle i stället läggas på en utvidgad förbundsstyrelse som skulle ta råd av förbundsmötet (det som förut var repskapet) vid två tillfällen om året. Förbundsmötet ska bestå av en person från varje distrikt samt förbundsstyrelsen och förbundskansliets chef. Nya styrelsen Den nya förbundsstyrelsen består av elva personer, varav sex nyvalda. I förbundsstyrelse ingår följande personer. Birgitta Tell Ledamot Gunnar Lundström Ledamot Sune Wadenhiem Ledamot Andreas Stjärnström Ledamot Rolf Pettersson Ledamot Monica Steorn Ledamot Ulf Olsson Ledamot Åke Eriksson Ledamot Kerstin Linde Ledamot Kaijo Kimber Kassör Jan-Peter Strömgren Förbundsordf Valberedningens förslag gick igenom, trots hätska protester mot mansdominansen. Av de elva personerna är nämligen bara tre kvinnor. Valberedning Till ny ledamot av valberedningen utsågs bl. a Rose-Marie Westerholm, Uppsala läns distrikt. Ordförande och sammankallande är Birgitta Magnusson, Göteborg. Eae 11

Moving barriers Internationell ekumenisk konferens I Kungälv hölls i slutet av augusti en internationell ekumenisk konferens med temat Moving barriers. Det var den trettonde konferensen om Kyrka och Hörselskadade initierad av IVSS/Churchear. (IVSS = Internationaler Verband für Schwerhörigenseelsorge). De fem dagarnas föreläsningar och samtal uppvisade många olika perspektiv inför möjligheterna att flytta hinder för hörselskadade i våra olika kyrkor. Här var människor samlade från Tyskland, Frankrike, Österrike, Danmark, Norge, Finland och Sverige och många goda tips, idéer och tankar framfördes. En av föreläsarna, Jan Grönborg Eriksen, är präst för hörselskadade i Danmark och själv hörselskadad. Här följer en sammanfattning av hans föredrag, som gav mig en hel del aha-upplevelser, men som också väckte en del funderingar. Påverkar hörselskadan? Han talade över ämnet: Hearing Loss and Change in Behavior. Påverkas vårt sätt att vara och agera, när vi blir hörselskadade? Blir vi annorlunda jämfört med hörande, när vi tappar hörseln i vuxen ålder? Alltså: Hur påverkar hörselskadan oss? Föreläsaren hänvisade först till en undersökning från Kalifornien, som visade att ca 10 procent av alla barn i en skola var hörselskadade. Detta kan då jämföras med barn med inlärningssvårigheter där har 25-30 procent hörselskador. Vi vet, att hörselskadade barn känner sig annorlunda, men oftast vet de inte varför eller på vilket sätt de är annorlunda: de ser att andra skrattar, reagerar också med skratt men förstår inte vad man skrattar åt. Utanförskap Utanförskapet är ett faktum! Även självkänslan skadas när man inte kommer till sin rätt, när man inte får visa vad man kan, när man inte hinner slänga in sin replik i samtalet, när man inte hör det roliga som någon säger och därmed inte kan svara något kvickt. Är man däremot född döv, då tillhör man en gemenskap, man hör till en grupp. Man växer upp med teckenspråk som modersmål och kan klara sig utomordentligt inom dövvärlden. Men som hörselskadad är man bara annorlunda och känner inte någon tillhörighet. Man har ju det talade språket som modersmål och det förlorar man kontakten med. De hörselskadades miljö är de hörandes värld. Hör de inte hemma där, så hör de inte hemma någonstans. Det innebär en kulturell och mänsklig isolering. Man tillhör helt enkelt inte något Vi och ska man utvecklas till en trygg människa med god självkänsla är det viktigt med en relation mellan Vi och Jag. Vem är jag och vart hör jag? Hör jag inte ihop med några andra, så har jag inte heller några skyldigheter att bete mig som de jag gör som jag vill. Ju mer annorlunda/utanför du upplever dig själv, desto mer annorlunda blir också ditt uppförande/ditt beteende. Utifrån detta är det därför inte svårt att förstå att människor med kommunikationsproblem är överrepresenterade i fängelser; 30 procent av internerna i USA har kommunikationsproblem. Stor omställning Att förlora hörseln, helt eller delvis, som vuxen innebär att det normala liv du förväntat dig blir en utmaning! Plötsligt är man en annan och vet inte varför. Förmodligen är det familjen som först märker av din hörselskada: ljudet på TV:n skruvas upp, du reagerar inte när någon pratar bakom dig, du tycker folk talar så otydligt nuförtiden. Ser vi på åldersgruppen 50-59 år, så är åtta procent av kvinnorna hörselskadade, medan 24 procent (!) av männen är det. Detta tycks männen däremot inte vara så angelägna om att erkänna - kanske för att det i vårt samhälle är OK för männen att dra sig undan, sitta med en tidning istället för att umgås med vänner. 12

Kvinnor däremot kämpar för sin roll i sällskapslivet och det är ofta kvinnorna som minns och hör av sig på födelsedagar, som ringer, som bjuder hem folk Svårt med vänskap Men vänskap är svårt att upprätthålla, när man är hörselskadad! Du är nämligen svår att vara med! Det kan vara rent helvetiskt att som hörselskadad gå på restaurang eller gå ut och fika med vänner och vem orkar kämpa för att försöka hålla igång ett samtal med dig, när du ändå inte uppfattar mer än enstaka ord!? Och att vara isolerad, trots att du är tillsammans med en massa människor, gör att du känner dig oerhört ensam! Så vad gör du? Stannar hemma? Eller spelar arrogant? Eller låtsas att du hör? Om du har en partner fortsätter ni att göra saker tillsammans precis som förut? Eller har du förändrats? Flyr du från den hörande världen? Tackar nej till fester, stannar hemma från teater och svenska biofilmer? Hur du än väljer att agera var medveten om vad du gör! Koncentration Som hörselskadade koncentrerar vi oss till hundra procent på den vi talar med. Vi tittar närgånget och uppmärksamt! Kanske står vi t o m lite närmare än vad som är normalt. Detta kan uppfattas som lite väl intimt, flirtar vi eller? Tala därför om att du hör dåligt! Tillsammans med din partner är däremot detta looking and staring enbart positivt full uppmärksamhet på honom/ henne! Du är irriterande Jan Grönborg Eriksen poängterade: Som hörselskadad är du irriterande! Du är en börda lev med det! Du behöver mer tid! Du behöver tid för att överväga och tid för att ta in vad som sagts. Du missförstår ibland och det är irriterande för alla. Du bromsar gruppen, du bromsar föreläsaren. Humorn försvinner (ersätts ibland av teckenhumor). Ljuset i livet försvinner. Spontaniteten försvinner, för du är så koncentrerad. Hur lever vi med detta? Somliga tror att de kan kräva sina rättigheter. De ska ha hjälp! Andra försöker att inte vara en börda, försöker att inte vara irriterande. Tänker: Hörselproblemet är mitt problem, det angår ingen annan. Jag tar själv konsekvenserna detta är den vanligaste reaktionen. På det sättet ger du upp i förväg. Du får inte den hjälp du skulle kunna få. Du förminskar dig själv och ditt liv! Vi kan behöva professionell hjälp för att förstå att vi behöver hjälp det handlar om en ny livssituation. En ny identitet! Och detta är svårt att hantera ensam! Det räcker inte att få tekniska hjälpmedel, när jag min självkänsla är körd i botten och jag ska lära mig att leva med min nya identitet Marit Järbel 13

Kära medlemmar! Tiden går fort och det känns som det bara var några veckor sen senaste numret av Luren. Vi kan alltså hoppa över småprat om årstiders gång och dyker rakt in på väsentligheter: HRF-kongressen i Norrköping. Sedan sist har det varit kongress för förbundet och jag tror att fler av deltagarna från Uppsala rapporterar, så jag tar bara upp en del saker som speciellt gäller vår VXDförening. Medlemsavgiften: Det bestämdes att alla medlemmar i landet ska betala samma avgift i fortsättningen, dvs från och med 2005 kostar det 175:-. Därav får man behålla 70:- i varje förening, medan distriktet får 45:- och förbundet får 60:-, per medlem alltså. Förut fick vi i VXD-föreningen bara in 35:- per medlem, vilket dock räckte då vi dessutom får tillräckliga anslag från landstinget och HRF-distriktet. Men i fortsättningen kan vi kanske stödja medlemmarna lite mer vid resor för föreningsträffar.nya stadgar får vi också, som dock inte innebär några större förändringar. S.k. intressegruppsföreningar, vilket vår VXD-förening är ett exempel på, stöds i fortsättningen bättre då man förenklar bildandet av nya sådana. Vi måste dock i fortsättningen vara minst 5 ordinarie i styrelsen. Dubbelanslutna medlemmar, dvs. de som är med i flera HRF-föreningar, ska ej behöva betala full avgift i varje förening de är med i. Detta diskuterades på kongressen, då problemet berör huvudsakligen föreningar i Stockholm men även i hög grad oss i Uppsala där många är medlemmar i både lokalföreningen och VXD-föreningen. Tyvärr vet vi inte i skrivande stund mer än att förbundsstyrelsen håller på att behandla frågan. Kanske hinner vi få in det innan Luren går i tryck? I ett kongressuttalande framhölls ett stöd för audiologin, som vi anser ska vara kvar som medicinsk specialitet i landet och att utbildningen till audiologläkare måste finnas. Man har nämligen i någon utredning föreslagit att öronkliniker ska svara för den specialistvård som nu bedrivs bland annat vid audiologen i Uppsala. Alla vi som med grava hörselskador vet hur viktiga deras kompetens är för att vi ska få del av de bästa metoderna och vården! Norrköpingskongressen var trivsam på många sätt, man träffar bekanta och vänner sen många år tillbaka och man kan passa på att lära känna en ny stad då man bor centralt och hinner promenera runt lite. Särskilt industrilandskapet runt Motala ström fascinerade oss och hade snyggats till och bevarats på ett enastående sätt. Det var en njutning att promenera mellan hotellet och kongressen längs kajer och 14 strömstråk, med fina planteringar och fiskeaktiviteter mitt i stan. Det sista jag gjorde var att besöka stans konstmuseum, som var en riktig pärla med en härlig samling av de bästa nutida svenska konstnärerna. En landsomfattande CI-konferens för HRFmedlemmar ska hållas i Stockholm i förbundskansliets regi i mitten av november. Anmälningstiden har gått ut och vi kan konstatera att det var ganska få av alla dem som anmält sig, som fick komma. Plantaklubbarna, som HRF har bl.a. i Stockholm och Göteborg, hade velat ha betydligt fler deltagare. Men bra att det blev av i alla fall! Jag kan dock inte låta bli att tycka att man ska låta företrädare för en viss intressegrupp få förtroendet att ansvara för arrangemangen och kunna föreslå föreläsare och villkoren för deltagande i konferenser som riktar sig till en viss intressegrupp. Vilka vet egentligen bättre om våra behov och levnadsvillkor än vi själva? Höstmötet för VXD-föreningen gick av stapeln den 21 oktober och vi tog bland annat upp det som berördes ovan. Vi pratade om sedvanliga framtidsplaner förr TSS men även en hel del annat, som jag skriver mer om på här nedan. Det formella går alltid lite trögt men vi hinner umgås och träna TSS, så att vi alla hänger med när någon i gruppen berättar t.ex. om något trevligt man varit med om. Alltid är det några som lite förtroligt uttrycker hur bra det känns att ha denna familjebetonade samvaro, så att även några av oss kan åka miltals för att delta! Vi i styrelsen har insett det här och försöker se till att vi alltid får lite gott att äta och tid för småprat. Framtidsplaner: Ska vi lära oss lite TS? Några av oss i TSS-klubben har även lärt oss använda lite riktigt TS, alltså de barndomsdövas teckenspråk. Vi har dels varit på Dövas Riksförbunds folkskola i Västanvik vid Leksand och har upplevt detta som ett tillskott i kunskapen att kommunicera visuellt. En av oss, Johan J, har dessutom gått en intensivkurs i Uppsala och var mycket nöjd med denna. Vi dryftade efter höstmötet om möjligheterna att ordna en kvällskurs, t.ex. en kväll under de veckor vi inte har TSS-klubben. Vi ska ta reda på hur det ska gå till utan att det blir för dyrt för deltagarna. Det kan även ha det goda med sig att vi får lite närmare kontakt med SDR i Uppsala, som ju har sina möten och aktiviteter på Timmermansgatan i Dövas Hus. Vi träffas ju ibland ute på stan, och t.ex. kom ett gäng SDR-damer med när vi såg textade svenska filmer på Hörselskadades dag för en vecka sen. Vi har inga större svårigheter att förstå varann! Göteborgsresa! Vi som var med på Göteborgarnas bussresa runt Uppsala i våras skulle nog bra gärna vilja träffa dem igen! Och gärna ta med fler från våra Uppsala-HRF-föreningar! Under kongressen i Norrköping pratade jag med Leif

Landén och några av de andra trivsamma deltagarna, som även var där. De tyckte det skulle vara roligt om vi kom till skott och åkte ned på svarsvisit. Ja så spånade vi lite och förslaget är nu att vi ska kunna bo på ett vandrarhem mitt i Göteborg i Slottsskogen. Två dar skulle vi kunna stödja med anslag från olika håll. Resan skulle man till större delen få betala själv, men det är faktiskt inte så dyrt om man lyckas hitta rätt i lågprisdjungeln. Helst vill vi väl ha egen buss men det skulle kosta mycket, då bussen skulle stå till förfogande under nästan fyra dygn och tre övernattningar behövs. Tåg eller flyg ( inkl skatt) T/R kostar i skrivande stund strax under 500:- och då räcker två övernattningar därnere för att vi ska hinna göra stan. Jag föreslog även att en båttur till Marstrand skulle ingå och det tyckte göbbarna också. Sen är det ju mycket att se i stan och en kväll med våra vänner där kan nog ordnas! På TSS-klubben kan vi ta upp lite studier om Götet, dess historia, dess sevärdheter osv. Berättelser om Kålle och Ada ska väl ingå! Vi siktar på mitten av maj och Anita W och jag träffar Leif på CI -konferensen snart och smider planer. Vi kommer att skicka brev om detta i december. TSS-helg, troligen på Wik, i februari. Detta har ännu inte tagits upp i vår styrelse men det är ju en tradition som ska fortsätta. Vi brukar ju samordna med andra VXD-föreningar och just nu har vi fått besked att det inte blev någon kurs i november, då VIS- Stockholm inte fått ihop fler än 16 deltagare till sin kurs. Dessa kommer dock att erbjudas komma med oss istället, om vi kan ordna bra bidrag. VXDmedlemmarna får brev även om detta före jul. TSS-klubben. Återstående möten är Datum:4/11, 18/ 11 och 9/12 Plats :Köket på HSO Tid:kl. 18-20. Som vanligt erbjuder vi nya deltagare att komma och se hur vi har det! Fika bjuder vi på! Gustaf Fjällvandring i Handöl Fem vuxendöva och fyra hundar anlände den 3 september till Handöl, några mil väster om Åre. Inkvarteringen skedde i stugor som tillhörde pensionatet (se bild) en perfekt plats att utgå från för vandring till Sylarna och Blåhammaren. Strax intill ligger fjället Storsnasen (1463 m ö h). Från stugbyn hade man också en jättefin utsikt över Ånnsjön välkänd i fågelkretsar för sitt rika fågelliv. Redan första kvällen tog vi en promenad till Sveriges högsta vattenfall och dagen därpå gjorde vi en ca 4 km lång vandring upp till platån nedanför Storsnasen. Där fanns det också en sjö som inbjöd till fiske men en av de öringar vi fick upp åts i ett obevakat ögonblick upp av en av hundarna. Vid hemkomsten fick vi därför nöja oss med surströmming. Ett surrogat som med tillbehör inte är att förakta! Dagen därefter letade en del efter svamp medan andra ägnade sig åt fiske. Alldeles intill rinner de fiskerika älvarna Handölan och Enan. Vädret var strålande men lagom till vår hemresa den 7 september kom regnet. 15 I Handöl finns det gott om täljsten. Täljstenen i Handöl bildades för 400 miljoner år sedan och består av magnesit och talk. Det finns täljsten på många olika platser men den är inte likadan överallt. Talkmängden kan variera från 50% upp till de ca 90% som täljstenen i Handöl har. Täljstenen här får sin grågröna färg av järn och klorit och är så mjuk att den kan bearbetas med kniv, såg eller yxa. Det som är mest specifikt med täljsten är att den tar snabbt åt sig både värme och kyla och behåller dessutom temperaturen länge. Den är dessutom eldfast och så talkrik att man kan steka på den utan fett. Det senare praktiserade vi när vi besökte Pensionatet och intog täljstensmiddag. Fram på bordet kom en stekhet täljstensbit (upphettad i ugnen) som vi sedan själva stekte våra köttbitar på. Som tillbehör fanns ungsbakad potatis och ett par såser. Miljön och det annorlunda matlagningssättet skapade en trivsam och genuin atmosfär. Stieg Vennström

B-föreningsbrev HRF, Hörselskadades förening i Uppsala S:t Johannesgatan 28, ing. B 752 33 UPPSALA Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län S:t Johannesgatan 28, ing. B 752 33 UPPSALA HSO Kungsgärdets reception Telefon: 018-56 09 00 Texttelefon: 018-56 09 02 Fax: 018-56 09 01 Öppet: 8.30-15.30 månd-torsd 8.30-15.00 fred Jourtider: måndag onsdag och fredag kl. 08.00-11.00 Tidsbeställning : måndag-fredag Kl. 08.00-11.00 Telefon 018-611 67 10 Texttelefon: 018-51 00 96 Fax: 018-51 00 63 Hörcentralen Besöksadress: Kungsgärdet Villavägen 2, Postadress: Hörcentralen Box 260 74 750 26 UPPSALA E-post: hoercentralen.1@lul.se Batteriförsäljning: Endast vid huvudreceptionen, entrén nb Öppet 8.00-16.00 Lunchstängt 12.15-12.45 Vid tolkbeställning Taltelefon: 018-611 67 34 Texttelefon: 018-55 62 00 Fax: 018-55 62 08 Tolkcentralen Postadress: Tolkcentralen Box 26074, 750 26 UPPSALA Besöksadress: Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28, ing. J 16 Tryckt på HSO-tryckeriet 2004