Lillöjungsbo En gång ett väglöst land. (O. Embretséns målning 1951 av gården i Lillöjungsbo är gjort på ett smörtråg)



Relevanta dokument
Per Johan Liljeberg

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Guide till att skriva en dödsannons

Ekalyckan och Klockarebolet

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson Roten

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Eriksdal, Kasen. Sammanställt av Siv Bergquist Den ursprungliga stugan i Kasen. Stugan bestod av ett stort kök och en liten kammare.

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.

pär lagerkvist

Gudrun Henrikssons släktbok BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

DisKULOGEN. Judisk släkthistoria TeamViewer. Dalmålarna i Siljansbygden. med Släktforskarnytt. nr kr

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI Tidsram: minuter.

Vänbrev nr Korset i Den Gode herdens kyrka Övre Soppero Foto Siv Sjödin

Hedkarlsbo, (Sandvreten)

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kastades från balkong tog själv fallet till HD

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Castman i Vimmerby. Släktutredning

Proband Olga Strömberg. Född i Prästbordet, Resele (Y). Död i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Skapandet är det största i livet

De Complete 180: Andy Esche, personliga vittnesbörd Grundare av MissingPets.com 1. Mitt namn är Andy Esche, grundare av missingpets.com. 2.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Kvarnby by på 1700 talet

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

I Guds hus får jag vara. Ögonstenar. I Guds hus vill jag vara, i Guds hus vill jag bo. Jag kan inte förklara, jag kan bara tro.

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

EVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos 3:13

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Anfäder Lars Bernhard Hast

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

Berättelsen om Tugummi von Bubbelgum

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening.

FÄ=Fryksände, GM=Gräsmark, GS=Gunnarskog, MS=Mangskog, RS=Ransäter, ÖF=Östra Fågelvik, ÖM=Östmark, ÖÄ=Östra Ämtervik.

Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift "Maskinbefälet" Jakobsgatan 24 STOCKHOLM

Tunadalskyrkan Det är roten som bär Dig!

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

- Hörde du ljudet? sa Eveline. - Vilket ljud? sa William. - Hör du inte att det låter från golvet? sa Eveline. - Jaja fortsätt och baka, sa William.

Torpet var ett Alby torp fram till talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns ( ). Flyttade 1887 till Bäckarydet.

Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER Tidsram: minuter. Mark 12: (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)

Spöket i Sala Silvergruva

Min kompis heter Sofie och har ljust kort hår. Hon älskar marsvin. Min ärkefiende Lisa, läraren Lisa, utan hår är läskig. Det känns som att hon

Publicerat med tillstånd Kan du vissla Johanna? Text Ulf Stark Bild Anna Höglund Bonnier & Carlsen 2003

Hjärtligt välkommen till Isabella & Henriks bröllop

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Karin Boye Sällskapet Medlemsblad

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Eftertext Glömda Stigar. Kungen läste meddelandet om igen och rynkade på pannan. Inpräntat på pergamentsbiten stod det skrivet, i klarrött bläck:

Scen 1. Personer är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Anfäder Jan Jansson Stor

EKHOLMENS HISTORIA Del 1-4

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Johanna Charlotta Kraft

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

Tunadalskyrkan Jag har en dröm. Amos 9:11-15

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl Utsikt från Backstugan Ånstorp

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Återuppbyggandet. JOHAN Ny stadsplan? Ska det vara nödvändigt? AMANDA Kan vi inte bara bygga upp våra hus igen på tomterna där dom stod?

Läsning: Rom 4:20 25

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

Huseby - undersökning av en gränsbygd

SAMHÄLLET BEHANDLADE INTE FLICKOR SÄRSKILT BRA

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

B. Välsignelse inför skolstarten

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars

Välkommen till årets semesterträff onsdagen den 13:e juli! Hällabladet 2011

Nordiska museets julgransplundring 2006

VINGÅRDSARBETARNAS LÖN

Transkript:

Lillöjungsbo En gång ett väglöst land 1 (O. Embretséns målning 1951 av gården i Lillöjungsbo är gjort på ett smörtråg)

2 Aléxander Elfving, Bollnäs 2009 Lillöjungsbo En gång ett väglöst land I den mörka och kalla skogen vid sjön Öjungen ligger Lillöjungsbo, som i sin tur ligger cirka 4 mil norr om Edsbyn. Där började min anfader Per Nilsson från Emnebo Greves att arrendera gården i Lillöjungsbo med hustrun Kerstin Olsdotter och deras 10 barn. När jag började med den här släkten hade jag inga förhoppningar alls, dels för att jag trodde alla var bönder och dels för att jag aldrig hört någon spännande släkt historia på den delen av släkten. Jag började först att leta upp min mormors föräldrar i Ovanåkers släktregister, som tur har den boken ett ganska bra register mellan åren 1850 till ca 1940. Därför blev det ingen match att få tag på rätt personer, men desto längre tillbaka man kommer med hjälp av boken desto osäkrare blir uppgifterna. Att använda boken som ett hjälpmedel i sin forskning för att sen leta reda på rätt uppgifter i kyrkböckerna är att föredra. Jag har både använt Genline och SVAR på internet, men även en del böcker såsom Ovanåkers och Alfta's släktböcker. Släkten är min gammelmormors från Lillöjungsbo, släkten har blommat ut från ingrodda Dalmasar med (för oss Hälsingar) konstiga släktnamn före sina förnamn såsom Lissol Anders och Ryttar Margareta, även en del Skogsfinnar, och adelssläkter såsom von Knorring, Lood i Småland, Rehbinder och många fler. Lillöjungsbo är en av många finnskogsbyar som en gång har blomstrat. Där hade många av Ovanåkers bönder höstbodar och fäbodar. Under 16-1700-talet kom det finnar dit som vallvaktare och började med odling. Lillöjungsbo har även kallats för Öjungsbo och Lillöjungsbo-klitten, men byn är densamma. I Lillöjungsbo finns två noterade nybyggen i början av 1800-talet, 1 och 2 plus en skogsvaktare, men han var inte uppskriven på något av torpen. Lillöjungsbo ligger mitt i ingenstans, precis 4 mil från Edsbyn. År 1950 14 blev vägförbindelsen mellan Öjung och Lillöjungsbo blev klar. Då kom Ovanåkers, Färilas och Voxnas socknar att mötas för första gången via en gemensam väg. Innan det, fick man hoppa mellan stenarna och klövja genom skogen för att komma fram dit man ville. Även transport med båt var vanligt, men först fick man gå genom skogen till båten, och senare ro över Öjungen till Öjung på andra sidan och handla det man skulle. Från Lillöjungsbo var det 8 kilometer till närmaste landsväg, och den hade man inte förbindelse till i 60 år. Lillöjungsbo ligger i den mörkaste skogen mellan Öjung och Lobonäs i Norra Ovanåker och har alltid varit efter i utvecklingen. Edsbyns Elektriska bidrog 1952 15 till att elektrifiera finnskogar och ödebyar i Ovanåker socken. Dom släppte på strömmen för Lillskog och Lillöjungsbo, som var sist ut i Ovanåker, som fick sitt ljus till byarna. Men före dessa kom telefonen till byn, på sommaren 1947. 1 4 Tidningen Ljusnan artikeln Familj i Lillöjungsbo får denna höst vägförbindelse med Öjung för första gången 1/9 1950 1 5 Tidningen Ljusnen artikeln När ljuset kom till Lillöjungbo Fredagen den 31 Oktober 1952

3 (Vy över Öjungen från Öjungskojan, FOTO: Aléxander Elfving) Kartan visar Stor-Öjungen och på andra sidan vid den röda markeringen Lillöjungsbo) Den förste i släkten som kom att bosätta sig i Lillöjungsbo hette Per Nilsson född 1855 22/5 1 och kom till Lillöjungsbo 1889 2 Han kom närmast från Emnebo Greves, Ovanåkers socken. Han gifte sig 1876 4/6 3 med Kerstin Olsdotter född 1855 15/7 4 från gården Stolts i Roteberg. Släkten kan man följa bakåt till Ovanåkers storbönder under 16-1700-talet. Hennes far Hatts Olof Persson född 1827 3/1 i Roteberg vistades någon tid i Nord Amerika enligt Ovanåkers släktregister, men innan han dog, så hann han med att arrendera Lindsbergsmyra, som ligger på gränsen mellan Färila och Ovanåkers socken. Han var gift med Stolts Anna Jonsdotter född 1830 13 14/5 i Edsbyn, Ovanåker. Som ung arbetade Per Nilsson på prästgården i Ovanåker, och det var så han kom i kontakt med Långrörs bolag, som då ägde både Lillöjungsbo 1 och 2. Per blev då tillfrågad, om han ville arrendera Lillöjungsbo 1 och 2. Dom slogs då ihop till en gård på 62 hektar. (Kerstin Olsdotter och Per Nilsson i Lillöjungsbo) 1 Per Nilsson född 1855 22/5 (c:2, Födde, Dop, 1834 1860, 0/0, Bild 76 av 103) 2 Familjen hittar man i Lillöjungsbo 1 ( Ovanåker AI:21C, Husförhör, 1884 1893, 2/0, Bild 11 av 49) 3 de gifte sig 1876 4/6 (scb Gävleborgs :571, Födde, Vigsel, Död 1876 1876, 0/0, Bild 394 av 600) 4 Kerstin Olsdotter född 1855, (Ovanåker, C.2, Födde,Dop, 1834-1860, 0-0, Bild 77 av 103 ) 1 3 Anna Jonsdotter född 1830 14/5 (Ovanåker, C:1, Födde, Dop, 1804 1833. Bild 125 av 141)

4 (På bilden ovan är kopierad från husförhörslängderna år 1884-1893, tilläggas bör att dom två yngsta sönerna Per och Andreas ej finns med i längden) Per Nilsson och Kerstin Olsdotter fick sammanlagt 10 barn: Nils född 1876 15/2 flyttade till Furudal Olof född 1878 16/4 flyttade till Kil, Värmland. Jonas född 1881 4/9 flyttade till Bergvik Anna Kristina född 1884 8/3 flyttade till Tovåsen Klara Helena född 1886 31/7 flyttade till Tovåsen Maria född 1888 29/9 flyttade till Samuelsfall Karin född 1891 20/3 flyttade till Finnaberg, Ovanåker Emil född 1893 15/12 flyttade till Ullungsfors

5 Per Johan född 1895 24/11 1915 27/12 död av blintarmsinfektion i rektryttjänsten 5 Andreas född 1898 15/10 stannade kvar i Lillöjungsbo 15 Uppgifterna är tagna ur Ovanåkers släktbok Var härstammade Per Nilsson ifrån? Per Nilssons far och farfar Nils Nilsson född 1820 3/2 22 och Nils Matsson Spansk född 1796 30/9 var båda nybyggare i Gropabo, Voxna. Många i släkten var nybyggare och vana att bosätta sig på mindre tätbefolkade områden. Nils Matsson Spansk's far Mats Persson Nögd född 1757 1/10 6 i Nybo, Bollnäs. Och kan man följa släkten ner till mitten av 1600-talet i finnskogen. Hans mor Karin har dock mycket mer intressantare bakrund. Hon var född 1760 17/3 7 och var bördig från Alfta men dog redan 1800 8 39 år och 10 månader gammal. Modern till henne hette Margareta Reinholdsdotter född 1735 2/8 9 och var en oäkta dotter till Sergeanten i Alfta socken Reinhold Christer Lodh född 1695 29/7 16 i Småland, av den adliga ätten Lood i Småland. Förare vid Skånska Stånddragonregementet 1715. Korpral 30/6 1722 vid rote nr 1 i Finnfara. Sergeant med furirs indelning vid Alfta kompani, Sergents indelning 7/6 1728. Avsked 22/3 1746, därefter skogsombudsman och flottupplysningsman åt Bergslaget i Stora Tuna, Dalarna. Död 1773 av "Rödsot", bergraven 14/9 1773 i Brusbroby i Stora Tuna, Dalarna. Enligt Elgenstiernas supplementband så var han son till ryttmästaren Peder Lood (Underofficer vid Jönköpings regemente. Kornett vid Smålands kavalleriregemente 1686-10-11. Löjtnant vid Smålands kavalleriregemente 1696-08-19. Ryttmästare 1701-09-06. Död 1706-04-29 i Polen) och gift den 1691 17/5 i Solberga kyrka Småland med Gustaviana Christiana Rehbinder (1673-1760), dotter till Reinhold Rehbinder och Catharina Maria Fitinghoff. 5 Per Johan född 1895 24/11, död den 27/10 1915 av blindtarmsinfektion den 27/12 1915 av blindtarmsinfektion på Gävle lasarett. (Ovanåker, SCB, 1898-1920, bild 145 av 221) 1 5 Alla datum är enligt Ovanåkers 2 2 Nils Nilsson född 1820 3/2 i Alfta (Alfta C:5, Födde 1807-1850, bild 73 av 383 6 Mats Nögd född 1757 1/10 (C:2, Födde, Dop 1734-1769, 157/0, bild 163 av 193) Han anges vara född I Nybo, Bollnäs sn i Hfl i Norrbo (AI:7A,Husförhör, 1798-1804, 186/0, Bild 146 av 158) 7 Karin Persdotter född 1760 17/3 i Alfta (Alfta C:4, Födde, Dop 1750-1806, 131/0, Bild 68 av 402) 8 Karin Persdotter död i Bollnäs 1800 23/1 (Bollnäs F:1, Död, Begravning, 1795 1861, 0/0, Bild 12 av 158) 9 Margareta Reinholdsdotter född 1735 2/8 (Alfta C:3, Födde, Dop, 1772-1749, Bild 91 av 176) 1 6 Hanebos Knektar 1682-1901

6 släkten) (Gården i Lillöjungbo, som senare blev ett hemman för Yngsta sonen Andreas stannar och blir hemmansägare (Anna och Andreas ca 20 år gamla) I unga år kom pigan Anna Olsdotter till gården i Lillöjungsbo och blev väldigt förälskad i Andreas. Andreas köpte sedan gården i Lillöjungsbo och bosatte sig där med Mor Anna, som hon senare kom att kallas. Anna var näst näst yngst av sju barn till Olof Ersson och Christina Halvarsdotter. Olof Ersson föddes 1854 31/3 17 i Gårdsjömyra 2 som ligger i Alfta socken. Han arrenderade sedan efter faderns död Gårdsjömyra 2. Christina Halvarsdotter däremot var från Ovanåker, närmare bestämt västra Roteberg. Christinas mor Brita Ersdotter född 1844 10/7 18 i Ovanheden, Äppelbo, Dalarna. Var dotter till 1 7 Olof Ersson född 1854 21/3 (Ovanåker, C:2, Födde, Dop 1834-1860, bild 71 av 103 1 8 Brita Ersdotter född 1844 10/7 i Äppelbo, Dalarna (Äppelbo, C:7, Födde, 1833-1854, Bild 45 av 107)

Corporalen Eric Ersson Trogen född 1816 28/4 19 i Ovanheden, Äppelbo, Dalarna. Antagen till soldat 1838 21/12, 1859 kallas vice Corpral nr 92 vid Mora komani av Dalregementet, 1864 8/7 fick han interimsavsked. Familjen flyttade till Färnäs i Mora 1862 och därifrån till Ovanåker 1864 14/11. Han var gift med Helena Gustafva von Knorring född 1807 18/6 20 Äppelbo, hon tillhörde den ointroducerade ätten von Knorring. Man kan dra slutsatsen att Anna's släkt till största del härstammar från Dalarna, åtminstonde uppehållit sig där under 1700-talet. Lillöjungsbo No.1 + 2 (Andreas köpte gården från Långrörs bolag och blev hemmansägare) 7 Anna och Andreas gifter sig Anna och Andreas gifte sig 1922 15/9 21 och satte sju barn till världen. Alla barnen föddes på gården. Det var inga problem, då barnmorskan hämtades med släde från Öjung på vintern, och på sommaren fick hon rida till gården. På gården fanns 5-6 kor, 2 hästar, och får och getter, som Anna och barnen fick ta hand om, när Andreas var iväg och jobbade i skogen. 1 9 Eric Ersson född 1816 i Öppelbo, Dalarna. (Äppelbo, C:4, Födde, 1797-1833, Bild 50 av 95) 2 0 Helena Gustafva von Knorring född 1807 18/6 i Äppelbo (Äppelbo, C:4, Födde, 1797-1833, Bild 30 av 95) 2 1 Andreas och Anna gifte sig 15/9 1922 (_scb Gävleborgs, SCB, vigsel 1922. Bild 94 av 199)

8 (Anna och Andreas Persson på bröllopsdagen 1922 15/9, Fotot finns i familjens ägor) Allt av nåd... Det är av nåd vi får allt, och har vi då förstånd att uppfatta det så och uppskatta livets gåvor rätt, så blir livet inte meningslöst Anna var en robust kvinna och sjöng sig igenom livet, hon var starkt religiös, och det märkte man när man såg väggbonaden Allt av nåd, som hängde i Andreas och Annas finrum i Lillöjungsbo. Dock var inte Andreas var lika starkt troende som hustrun Anna. Anna var medlem i Sion församlingen i Ullungsfors och uppträdde ibland där med sina egna låtar hon skrivit. Hela familjen blev då involverad i det musikaliska. Mor Anna skrev många sånger, som det var religiösa budskap i. Hennes dotter Karin Persson berättade för Edsbyns närradio om, när Mor Anna var hem på väg hem från Öjung. Efter att ha varit och handlat, så överaskades hon av en storm. Det blev en väldig kamp mot vågorna, och då började hon att sjunga: Varföre frukta när Jesus i båten är med. Hon sjöng sången medan hon rodde och fick kraft att ta sig över och hem. Viktor Törnberg var ute och fiskade och hörde mor Annas sång. -Det glömmer jag aldrig säger han. Låten finns idag inspelad på kasett med flera av hennes låtar. Många minns även henne, när hon gick sjungandes igenom den kolmörka skogen med sin fotogenlampa.

9 (Anna och Andreas Persson i Lillöjungsbo, på kortet är dom ca 50 år) Andreas och Anna arbetsamma Medan Andreas var borta och jobbade under veckorna, så tog Anna under tiden hand om sina barn och satte dom i arbete på gården. Det fanns alltid något man kunde göra. Dottern Karin Persson sade: -Vi hade aldrig tråkigt, det fanns alltid något vi kunde roa oss med sa hon i en Radiointervju 1995.Andreas hade ett stort ansvar i skogen, och han skötte dammen vid Öjung och Ålkarsflugen och var flottarbas i många år. Hon skötte allt på gården såsom jordbruket och sydde kläder. Hon var verkligen inte rädd för att ta i. På gården sysselsatte man sig genom att ladda upp alla förråd inför kommande vintern såsom hugga ved och stapla i vedbon samt ladda upp tinorna med älgkött.

10 (Här är Andreas Persson och Helmer Embretzén ca 1930-40 tal, Fotot finns i familjens ägor) Anna och Andreas fick 7 barn tillsammans: Barbro Linnea 1920 29/6-2008 Karin Ingegärd 1923 26/3-1997 Per Artur 1925 10/12 Olof Ernst 1927 25/2 Anne-Marie 1934 3/11 Rolf Gerhard 1940 19/9 Anders Sture 1941 29/11 (Från vänster : Här står Karin och Barbro på bryggstugsverandan i Lillöjungsbo ca 1926-28,ca 5 år innan den brann ned. FOTO: Fotot finns i familjens ägor)

11 Bryggstugan i lågor Karin berättade på radion när bryggstugan brann den 4/3 1933. Det var sent på kvällen, en mars kväll, och alla barnen hade lagt sig, men som tur var satt Mor Anna vaken och läste en tidning. Hon tyckte att det var så ljust ute för att vara på kvällen, så hon bestämde sig för att titta ut. Då fick hon syn på bryggstugan, som stod i lågor. Anna gick genast och väckte alla fyra barnen, som sov och sa - Bryggstugan brinner, Nu ska ni upp och klä på er. För nu vill jag att ni hjälper att frakta ut sängkläder ut till ladan och bädda till Artur och Olle. Det gjorde dom snabbt. Barbro och Karin fick hjälpa mor sin att pumpa vatten och att kasta snö på stugan och på stallsväggen i förebyggande syfte. Dom var rädda att flera byggnader skulle påtändas i hettan. Stallsbyggnaden klarade sig i alla fall på grund av, att mor Anna gjorde så att bryggstugans vägg rasade inåt. Sen efter mor Anna fått kontroll över branden, bad hon till Gud, att det skulle komma rikligt med snö och så blev det. Det kom över 1 dm den natten Karin sa även, att det kändes, som det var igår bryggstugan brann, Barbro och Karin var så rädda men blev lugn av sin mor, som räddade gården från att brinna ner till grunden. Anledningen till branden var en spricka i bakugnen. Där hade det legat och kolat som till sist antändes. Inspelningen av Karin Persson (gift Södergårds) gjordes 1995 datum okänt. Karin Södergårds gick bort 1997. (Branden av bryggestugan var en svår motgång för familjen, och med sina bara händer hindrade dom att branden skulle spridas till andra hus på gården, Mor Anna belönades senare med medalj för sin tapperhet)

12 Ett x antal år senare byggdes ett nytt hus där bryggestugan stod en gång i tiden. Det nya huset står kvar än idag. (FOTO: Aléxander Elfving) (FOTO: Aléxander Elfving) Andreas och Anna Persson fick sluta sina dagar alldeles för tidigt, vid 66 respektive 64 års ålder. Dom ligger begravda mittemot varandra på Öjung kapellets kyrkogård. Både Andreas och Anna beskrivs idag som dom snälla och lugna personer som satte familjen först.

13 (Aléxander Elfving framför Öjungs kapell, FOTO: Hannah Hed) Öjungs kapell är byggt 1844 av nybyggarna runt Öjung. De ville ha en gemensam begravningsplats för alla i byn. Nybyggarna, som redan hade det knapert med ekonomin, lovade att bidra så gott dom kunde med kapellets byggande genom att köra timmer och genom dagsverken. Genom nybyggarnas tappra uppoffringar och genom kollekter från andra orter blev Öjungs kapell en verklighet.

14 Tabell 1 Nils Matsson-Spansk född 1796 30/9 i Norrbo, Bollnäs. Död 1838 i Ovanåker (Under stjälpande lass). Bosatt som nybyggare i Gropabo (Voxna).Gift 1819 med Anna Persdotter född 1789 19/12 i Nordanå, Alfta sn. Blev änka 1838, flyttade sedan tillbaka till Alfta. Barn: Nils född 1820 3/2 se tab 2 Carin född 1824 24/7 Tabell 2 Nils Nilsson född 1820 3/2 i Gropabo (Voxna).Död 1869 12/4 i Nervfeber. Husman i Emnebo Greves, Ovanåker. Gift med Kerstin Andersdotter född 1817 22/7 Emnebo, Ovanåker. Död 1893 4/2 genom slag. (Dotter till Soldaten Anders Andersson Slug i Emnebo och Kerstin Ersdotter) Barn: Anna född 1841 13/9 Nils född 1844 30/3 Anders född 1846 20/9 Kerstin född 1849 12/2 Per 1855 22/4 se tab 3 Tabell 3 Per Nilsson född 1855 22/4. Död 1924 2/1. Arrendator i Lillöjungsbo, Ovanåker. Gift 4/6 1876 med Kerstin Olsdotter född 1855 18/7 i Västra Edsbyn Stolts, Ovanåker. Död 1932 25/3. (Dotter till Olof Persson Hatts v. Edsbyn, Ovanåker) Barn: Nils född 1876 15/2 Olof född 1878 16/4 Jonas född 1881 4/9 Anna Kristina 1884 8/3 Klara Helena 1886 31/7 Maria 1888 29/9 Karin 1891 20/3 Emil 1893 15/12 Per Johan 1895 24/11 Andreas 1898 15/10 se tab 4 Tabell 4 Andreas Persson född 1898 15/10 i Lillöjungsbo. Senare hemmansägare där.gift 15/9 1922 med Anna Olsson född 1900 5/1 i Gårdsjömyra 2. Död 1964 2/9. (Dotter till Olof Ersson föddes 1854 31/3 och kom från Gårdsjömyra 2, Alfta sn. Christina Halvarsdotter var från Ovanåker, närmare bestämt västra Roteberg. Christinas Morfar och Mormor var Corpralen Eric Ersson Trogen född 1816 28/4 i Ovanheden, Äppelbo, Dalarna. Antagen till soldat 1838 21/12, 1859 kallas vice Corpral nr 92 vid Mora komani av Dalregementet, 1864 8/7 fick han interimsavsked. Familjen flyttade till Färnäs i Mora 1862 och därifrån till Ovanåker 1864 14/11. Han var gift med Helena Gustafva von Knorring född 1807 18/6 Äppelbo, hon tillhörde den ointroducerade ätten von Knorring.

15 Barn: Barbro Linnea 1920 29/6 Karin Ingegerd 1923 26/3 se tab 5 Per Artur 1925 10/12 Olof Ernst 1927 25/2 Anne-Marie 1934 3/11 Rolf Gerhard 1940 19/9 Anders Sture 1941 29/11 (Från vänster uppe Ann-Marie, Sture, Artur, Olle och Rolf Vänster nere Barbro, Anna och Andreas och min gammel mormor Karin)

16 Tabell 5 Karin Persson född 1923 26/310 i Lillöjungsbo. Gift 1945 med skogsarbetaren Jonas Elis Södergårds född 1920 20/911 från Kyan 6. (Son av Per Viktorinus Olsson född 1885 25/212 Mjölåsen 2 Edmans och Emma Helena Stål född 1884 29/8) (Karin Persson och Elis Södergårds 1945) Källor: Mycket av denna berättelse bygger på muntliga uppgifter av min mormor samt gammelmormor. Tabellerna längst ner bygger på Ovanåkers släktbok se övriga noter. Till min hjälp med information om Lillöjungsbo har jag tagit till hjälp av olika tidningsrepotage både tidningarna Helsingen och Ljusnan gjort om bygden. Videoinspelning om branden finns samt när Karin Persson berättar om Lillöjungsbo och livet där (Dokumentärfilmen heter Minnen från en svunnen tid av Roger Persson i Edsbyn.) 1 0 Karin Ingegärd Persson född 1923 26/3 (_scb Gävleborgs, SCB, Födde, 1923-1923, Bild 291 av 413) 1 1 Jonas Elis Södergårds född 1920 20/9 i Kyan 6 (Ovanåkers släktbok) 1 2 Per Viktorinus Olsson född 1885 25/2 (_scb Gävleborgs : 846, Födde, Vigsel, Död, 1885-1885, bild 142 av 365)