Språk för din framtid och fritid

Språk för din framtid och fritid

BESTÄLLNINGSNUMMER 00:528 SKOLVERKETS DIARIENUMMER 99:610

M I L J Ö MÄ R K T TEXT Eva Jackert, CLEVA BILD OCH LAYOUT Viera Larsson, Visual Communication AB TRYCKERI Lenanders Tryckeri AB, Kalmar 7550, 2000 www.lenanders.se Licensnummer 341 145

Språk är alltid användbart Lättare att läsa vidare Språk behövs när du söker till utbildning i andra länder och för att hänga med i studierna du kommit in på. Eftersom kurslitteraturen på högskolor och universitet ofta är skriven på andra språk än svenska behövs språkkunskaperna även när du läser vidare här hemma. Du kan arbeta var du vill Språk behövs för att du ska kunna arbeta i Sverige och i andra länder inom EU, i utomeuropeiska länder eller t.ex. med bistånd i ett U-land. Innehållsrik fritid och vänner överallt Språken gör fritiden roligare och intressantare. Du som vill resa, uppleva något nytt och är nyfiken på andra människors liv och villkor behöver dem. Språk behövs för att knyta kärleks- och vänskapsband över hela jordklotet och för att behålla dem. 1

Språk behövs när du surfar på Internet. När du lyssnar till din favoritmusik förstår du texterna. När du tittar på film och TV förstår du vad som sägs. Du kan läsa böcker, tidskrifter, bruksanvisningar och mycket annat. Böcker på originalspråk är nästan alltid bättre och billigare än de översatta. Trygg, glad och säker Språk ger trygghet i situationer som annars skulle kännas oroande eller förvirrande. Att kunna språk på djupet, skapligt eller kanske bara några ord ger livet en»massa plus i kanten«. Du har roligare, du hör till, du mår bra, trivs och utvecklas. Språken öppnar världen och gör att du känner dig hemma överallt. Språkkunskaper ger livskvalitet, helt enkelt 2

Om kommunikation Det talas så mycket om kommunikation. Då tänker de flesta på datorer och Internet. Och visst är det fantastiskt att blixtsnabbt kunna nå varandra var som helst på jordklotet, att kunna köpa och sälja, chatta, diskutera och få nya vänner. Men ettor och nollor i all ära, utan vanliga språkkunskaper når man varandra, men förstår inte varandra. Eller man kanske tror att man förstår och gör det i själva verket inte. Språken särskilt engelska, men också de andra världsspråken kommer att betyda alltmera när vi kommunicerar i framtiden. Om utbildning och snabba förändringar Under alla tider han man ansett sig stå mitt i de snabba förändringarnas virvel. Kanske stämmer det för just vår tid. För när det gäller mycket av det vi lär oss, så gör ny teknik och forskning att våra kunskaper åldras ganska snabbt. Därför måste vi vara beredda på livslångt lärande, att lära nytt och lära om. För språken gäller det här inte riktigt lika mycket. Fullärd blir man visserligen aldrig, men grunderna behöver vi i alla fall inte riva upp för att de blivit»gammalmodiga«eller för att forskning visat att de är fel. Den som lärt sig språk i skolan har en stabil grund att stå på. 3

Bra att lära språk medan man är ung Den som lär sig ett perfekt uttal i ett språk som inte är det ursprungliga modersmålet har lärt sig det som ung. Adoptivbarn som kommit hit som mycket små talar svenska utan brytning. Om man börjar lära in ett nytt språk tidigt under skolgången ökar chansen att låta som en infödd. Det går också lättare att lära medan man är ung även om forskning visar att man kan lära nytt högt upp i åldern. Dessutom blir det lättare och lättare med varje nytt språk. Kunskapen från det ena språket»smittar av sig«på det andra. 4

Nya kursplaner i språk NYTT Språkundervisning som siktar på användbarhet En av många nyheter är att skolan mer och mer intresserar sig för att göra alla språkkunskaper användbara. Språk går att använda även om du inte är fullärd på långa vägar. För att fråga efter vägen i en främmande stad behövs inte så mycket. Men du måste förstå svaret. För att läsa en utländsk dagstidning behöver du inte kunna mycket grammatik. För att avtala om ett möte behöver du förstå vad tysken säger, men det räcker med att kunna svara på engelska. Tidigare har kunskaper i språk beskrivits som fyra färdigheter: att kunna tala, att kunna lyssna och förstå, skriva och läsa. 5

NYTT Vidgade kursplaner De nya kursplaner som införs 1 juli 2000 och börjar tillämpas vid skolstarten hösten 2000 delar upp kunskaperna på ett lite annorlunda sätt: Förstå talat språk Att kunna prata med varandra (muntlig kommunikation) Tala sammanhängande Läsa olika slags texter Kunna skriva så att mottagaren förstår Kunna brevväxla, svara på frågor, ställa följdfrågor, följa upp Förstå sig på språkområdets kultur Ansvara för sin egen inlärning och de hjälpmedel man använder Språken i grundskolan och på gymnasiet Flera skäl ligger bakom besluten att göra om uppbyggnaden av hela skoltidens språkundervisning. Här är några av dem: Läroplanerna för grundskolan och gymnasiet hade beslutats av regeringen vid olika tillfällen. Det är en orsak till att de dåligt hängde ihop. Det ledde till att det blev överlappningar mellan nian och gymnasiet. Det kunde också uppstå»hål«mellan de olika skolformerna. Tid och resurser gick åt till att kolla var varje elev stod, till att fylla upp luckorna eller till att repetera sådant man redan kunde. Så kom Europarådet med något som i slutänden ska göra språkkunskaper jämförbara. Där är vi inte än, men dit ska vi. Det kommer att göra livet lättare för var och en som söker arbete eller vill studera utomlands. 6

NYTT Kursplaner som hänger ihop Alla nya kursplaner i språk för både grundskolan och gymnasiet består av sju steg som bygger på varandra. Alla steg är lika stora. På gymnasiet är varje steg värt 100 poäng. För att fortsätta på nästa steg måste du ha minst godkänt. Systemet liknar det som används i högskolan och på universitetet. Där»tenterar man av«kurs efter kurs. På så sätt slipper man överlappningar dvs att lära sig samma sak två gånger. Det uppstår inte heller glipor och hål för att det fattas en bit. 7

NYTT Mer engelska om du vill Grundskolan: Du har börjat läsa engelska i ettan, tvåan, trean eller fyran. I slutet av femman har alla elever i Sverige nått till minst steg 1. I slutet av nian har alla som fått godkänt i engelska kunskaper som motsvarar steg 4. Gymnasiet: Du läser Engelska A som är obligatorisk för alla programmen. Då har du nått steg 5 när du går ut gymnasiet. Engelska A ger allmän behörighet för högskolestudier. Eller... Du läser på ett program med yrkesämnen, först Engelska A som är obligatorisk och fortsätter med Engelska B, som är frivillig. Då har du nått steg 6 när du går ut gymnasiet och kan gå vidare till högskolan om du vill. Eller... Du läser Engelska A och därefter Engelska B, som är obligatorisk för vissa program och som krävs för särskild behörighet för högskolestudier. Då har du nått steg 6 när du går ut gymnasiet. Eller... Du som vill lära dig riktigt mycket engelska, mer än som var möjligt med tidigare kursplaner, väljer att efter Engelska A och B fortsätta med Engelska C, som är frivillig. Då har du nått steg 7 när du går ut gymnasiet. Så småningom är det meningen att steg 7 i engelska ska kunna jämföras med internationella språkcertifikat. 8

NYTT Nya kursplaner i moderna språk i grund- och gymnasieskola Språkval kallas det moderna språk franska, spanska eller tyska du börjar läsa i grundskolans sjätte klass. (Tidigare kallades det B-språk men det begreppet finns inte kvar.) Du läser det språk du valt i något lugnare takt än på B-språkens tid. Du får användbara grunder att bygga vidare på i gymnasiet. I åttan kan du välja ett språk till som Elevens val. I slutet av nian når du steg 1. Under gymnasietiden läser du en»språkpott«som är olika stor beroende på vilket program eller vilken inriktning du valt. Du kan välja mycket fritt. Du kan fortsätta att bygga på där du slutade efter grundskolans Språkval och Elevens val eller börja på ett nytt språk tills din»språkpott«är fylld. Om du väljer att koncentrera dig på ett enda språk förutom engelskan har du möjlighet att nå upp till steg 7 en mycket hög nivå. Du kan också stanna upp efter 100 poäng, 200 poäng, 300 poäng eller var du tycker är lämpligt. Du kan bestämma takten själv ta hela gymnasietiden på dig, eller lära dig språken snabbt för att sedan koncentrera dig på något annat. Den grafiska bilden på nästa sida visar hur det hela fungerar i stora drag. 9

Varje färg symboliserar ett språk och varje siffra ett steg. Så länge du håller dig inom din»språkpott«kan du välja språk och inlärningstakt som du själv vill. 10

NYTT Bredare kulturbegrepp De nya språkkursplanerna är inriktade på vad du ska använda språket till. De beskriver vad du ska kunna utföra och hur väl det bör göras. I de avancerade kurserna är målen också inriktade på olika situationer i yrkesliv och studier. Begreppet kultur har fått en vid betydelse. Det gäller inte bara att ha kunskaper om det slags kultur som man vanligen brukar tänka på, sådant som litteratur, musik, konst och historia. Traditioner och värderingar i de delar av världen där språket talas hör också till kulturbegreppet. Dessutom är det viktigt att känna till informella regler för hur man umgås och kommunicerar t.ex. kroppsspråk, mimik och gester. Du måste vara medveten om hur din egen kultur fungerar, vad som är typiskt bara för ett land och vad som gäller överallt i umgänget människor emellan. 11

NYTT Du väljer ditt eget sätt att lära, din strategi Hur det ska gå till att lära in språken lämnas till din lärare och dig själv. Du får ett eget ansvar. Du söker och hittar egna vägar och knep och beskriver vilka de är och hur du burit dig åt. Dessutom behöver du kunna visa hur du går till väga för att kolla att du lärt rätt och hur du vet att du lär dig i den takt som var meningen. På köpet får du klart för dig vilka sätt att lära och vilka metoder som fungerar för just dig. Du får din egen strategi, för att uttrycka det lite tjusigt. Och vitsen med det? Jo, nästa gång du ska lära dig något, så kan du kopiera din metod! Simsalabim! INTE NYTT Betygen och hur de sätts Precis som förut mäter betygen hur bra du visar dina kunskaper. Du visar dem både muntligt och skriftligt. Betyg får du i nian för engelska steg 4 och för moderna språk. Till sin hjälp för att sätta rättvisa betyg i nian har lärarna vissa fastslagna kriterier att gå efter. Även för gymnasiet finns kriterier för betyg i språk, en omgång kriterier för varje kurs. Betygsskalan Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd används både på grundskolan och i gymnasiet. I gymnasiet används också Icke godkänd. Din lärare kan alltså tala om för dig vad du behöver kunna för att nå det betyg du vill ha. 12

Vill du läsa mycket språk? På alla utbildningsprogram kan du fylla på med språk så att du lär dig så mycket som du tänkt. Hör med din syv innan du bestämmer dig. Vill du veta mera? På www.skolverket.se finns bl.a. följande information: Kursplaner 2000 Språk Nationella prov Fakta Bedömning och betyg, faktablad m.m. www.skolverket.se