Sammanträdande organ. Tid. Plats. Kommunstyrelsen. 2015-11-25 kl. 08:15. KTS-salen. Information

KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-19 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid 2015-11-25 kl. 08:15 Plats KTS-salen Ärende Beteckning Information 1. Kommunstyrelsens ansvarsområde - Allmänt - Befolkningsstatistik - Ericsson framtidscenter - Uppvaktning näringsdepartementet - IT-strategi - Arbetet med Översiktsplanens trafikstrategi 2. Ekonomiskutfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3. Flyktingsituationen Ärenden till kommunfullmäktige 4. Svar på motion om att giftsanera förskolorna 5. Svar på motion om hur kommunens mark ska KS/2015:337 användas 6. Svar på motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord KS/2014:271 7. Svar på motion om att öppna politikerhemmen för flyktingar att bo i KS/2015:450 8. Revidering av Riktlinjer för bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun KS/2015:416 9. Tillämpningsregler för förtroendevaldas sjukavdrag KS/2015:477 10. Revidering av riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse KS/2015:358 11. Delårsrapport från Katrineholms Fastighets AB med Katrineholms Industrihus AB KS/2015:471 12. Förslag om kompletterande arvodering för revisorerna KS/2015:420 /EGET_FÖRVALTNING/ www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: KS/2014:608 Org.nummer 212000-0340

KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 13. 2015-11-19 Ärende Beteckning Förslag till revidering av Måltidspolitiskt program KS/2015:426 Ärenden till kommunstyrelsen 14. Återremiss: ny driftsorganisation för Katrineholms Logistikcentrum KS/2014:591 15. Marköverlåtelseavtal avseende del av Sandbäcken 3:1 belägen i anslutning till kvarteret Örnen i Katrineholms kommun KS/2014:637 16. Fossilfritt Katrineholm KS/2015:470 17. Omfördelning av medel till utrustning av kök KS/2015:476 på Västra skolan Anmälningsärenden 18. Anmälan av delegationsbeslut 19. Anmälan av Sveriges Kommuner och Landsting 20. Meddelanden Göran Dahlström Ordförande /EGET_FÖRVALTNING/ www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer 212000-0340

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-17 KS/2014:608 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Svar på motion om att giftsanera förskolorna Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Lilli Martón (MP) har lämnat in en motion om att giftsanera förskolorna med följande yrkande - att en inventering av giftiga material påbörjas i förskolorna - att olämpliga saker rensas bort direkt där det är möjligt - att en plan upprättas för utfasning av giftigt material - att de nya förskolorna som startats från början blir giftfria Samtliga nämnder som yttrat sig anser att motionen kan bifallas. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att motionens intentioner till mycket stor del inrymmas i kommunens kommande arbete med kemikaliplanen. Ärendets handlingar Ordförandes förslag till beslut, 2015-11-17 Motionen giftsanera förskolorna, 2014-12-02 Bygg- och miljönämndens protokoll, 2015-04-08, 50 Bildningsnämndens protokoll, 2015-03-31, 30 Service- och tekniknämndens protokoll, 2015-04-09, 26 Yttrande från KFAB, 2015-08-11 Ärendebeskrivning Lilli Martón har lämnat in en motion om att giftsanera förskolorna med följande yrkande - att en inventering av giftiga material påbörjas i förskolorna - att olämpliga saker rensas bort direkt där det är möjligt - att en plan upprättas för utfasning av - att giftigt material - att de nya förskolorna som startats från början blir giftfria Inkomna yttranden Bildningsnämnden föreslår att motionen ska bifallas. Enligt det underlag som nämnden baserar sitt yttrande på kommer en inventering följt av en utresning att innebära behov av kompetenshöjning inom området samt att tid avsätts. Av underlaget framgår också att motionen är i linje med det av miljöstrategiska rådet initierade miljöåtgärdsarbetet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-17 KS/2014:608 Stab inom kommunen samt länsstyrelsens åtgärdsprogram för uppnå miljökvalitetsmålen. Vidare konsteraras att arbetet bör bedrivas stegvis. Bygg- och miljönämnden föreslår att motionen ska bifallas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har för nämndens räkning berett motionen. Av beredningen framgår att motionen kan anses ligga i linje med länsstyrelsens åtgärdsprogram för uppnå miljökvalitetsmålen. Inventering av material och utresning ligger dock inte inom nämndens verksamhetsområde. Nämndens ser positivt på att nya förskolor byggs enligt direktiven vilket exempelvis skulle kunna vara miljöklassad byggnad. Service- och tekniknämnden ställer sig bakom service- och teknikförvaltningens yttrande och anser att moitonen kan bifallas. Av yttanade framgår att arbetet idag på flera punkter bedrivs enligt de riktlinjer som miljöstrategiska rådet tagit fram. Nämnden ställer sig positiv till att flera handlingsplaner tas fram samt pekar på vikten av tydliga och specifika krav vid upphandling. Katrineholms Fastighet AB (KFAB) konstaterar i sitt yttrande att vid byggnation används endast godkänt material. Det förekommer att material klass om och att i vissa fall så måste då åtgärder vidtas. Av yttrande framgår att det finns en modell som kan tillämpas vid nybyggnation vilket innebär tillgång till ett bibliotek med uppgifter gällande material samt en dokumentation över vilka material som använts. Metoden som kallas Sunds Hus innebär ett kostnadspåslag. Kommunledningsförvaltningens bedömning Förvaltningen noterar att samtliga nämnder som yttrat sig anser att motionen kan bifallas. Bygg- och miljönämnden har, efter det att nämnden yttrat sig över motionen, gett samhällsbyggandsförvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en kemikalieplan för Katrineholms kommun. Planenen ska syfta till att minska de kemiska riskerna i vardagen och är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål om giftfri miljö. Enligt samhällsbyggandsförvaltningen kan motionens intentioner till mycket stor del inrymmas i kommunens kommande arbete med kemikaliplanen. Inom arbetet med planen kommer det att finnas vissa stödresurser för till exempel den inventering som kommer att genomföras. Det kan också noteras att projektet omfattar hela kommunen. I ett längre perspektiv kan arbetet med kemikalieplanen leda till nya krav och införande av riktlinjer. Vid byggnation och inköp av material styr gällande lagstiftning och riktlinjer upphandlingen. Det finns också möjlighet att ställa ytterligare krav vid upphandling så att försiktighetsprincipen kan tillämpas vid behov. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-17 KS/2014:608 Stab Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: Akten, Martón, nämnder och bolag som yttrat sig KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2015-11-17 KS/2014:608 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om att giftsanera förskolorna Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses bifallen med hänvisning till redovisade yttranden och kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

2014-12-02, Motion Giftsanera förskolorna! Miljöpartiet Katrineholm yrkar o o o o Att en inventering av giftiga material påbörjas i förskolorna. Att olämpliga saker rensas bort direkt där det är möjligt. Att en plan upprättas för utfasning av giftiga material. Att de nya förskolorna som startas från början blir giftfria. I dag omges vi av fler kemikalier än någonsin. Världsproduktionen av kemiska ämnen har sedan 1950- talet ökat från 10 miljoner ton per år, till över 400 miljoner ton per år. Vardagssaker vi har i vår omgivning släpper ifrån sig ämnen som hamnar i vår luft och samlas i dammet inomhus. Gränsvärden och cocktaileffekten Det finns så kallade gränsvärden för hur mycket av ett visst ämne en produkt får innehålla. Nyligen har lagstiftningen för barnprodukter för små barn skärpts, men inte för leksaker för äldre barn. Lagstiftningen gäller dessutom bara leksaker och inte andra produkter som små barn ofta kommer i kontakt med. Bedömningar om gränsvärden och lagstiftning kring ett ämne tas fram utifrån det vi vet om ämnena var för sig och inte vilken effekt de kan få tillsammans med andra kemikalier. Vi utsätts dock aldrig inte för ett ämne i taget utan för flera samtidigt och det kan skapa stora konsekvenser. Detta kallas för cocktaileffekten. Försiktighetsprincipen Lagstiftningen är komplicerad och det går mycket långsamt att förbjuda giftiga ämnen. Om ett blir förbjudet är det fortfarande fritt fram att använda andra liknande ämnen. Många olika ämnen har vi inte kunskap om och därför ska vi tillämpa försiktighets-principen. Det innebär att vi alltid ska välja de bästa produkterna och det bästa alternativet ur miljö- och hälsosynpunkt. Det är viktigt även utifrån ett barnperspektiv. Varför just förskolan? Undersökningar, bland annat från Stockholms universitet, visar att miljöer där barn vistas mycket, som förskolan, har högre halter av till exempel vissa hormonstörande kemikalier än andra inomhusmiljöer. Sannolikt beror det på att många förskolor har en miljö med många saker som kan avge farliga kemikalier till omgivningen. Det är extra oroande med tanke på hur mycket tid de flesta barn spenderar där. Barn är också känsligare och påverkas mer än vuxna. Aktiva inom Naturskyddsföreningens kemikalienätverk har besökt 129 avdelningar på förskolor i över 40 kommuner för att kolla upp hur barnens vardag egentligen ser ut. Inventeringen visar att material som är kända för att läcka skadliga kemikalier är vanliga på många förskolor. Det handlar bland annat om leksaker av mjuk plast, gammal elektronik som används som leksaker, förkläden av PVC och att barnen får mat från metallkonserver. Länk till rapporten Giftfria barn leka bäst http://www.naturskyddsforeningen.se/node/12508 Lilli Marton 2014-12-02 Motion Giftsanera förskolorna!

Länk till rapporten Operation giftfri förskola http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/rapporter/rapport_giftfri_forskola_kommuner.pdf En viktig del handlar om att se över vad som finns idag på förskolan och rensa bort sådant som barnen inte bör ha i sin omgivning och leka med. Katrineholms kommun avser också att starta flera nya förskolor under mandatperioden. Det är ett ypperligt tillfälle att skaffa mer kunskap och göra rätt från början. Nedan följer en lista med flera viktiga åtgärder. 1. Rensa bort gammal elektronik Elektronik är ingen leksak och innehåller diverse ämnen som bromerade flamskyddsmedel, bly och ftalater. 2. Rensa bland plastleksaker Kemikaliekraven på leksaker har skärpts under åren, därför är nya plastleksaker bättre än gamla. Mjuka plastleksaker av PVC eller annan plastsort som är äldre än 2007 innehåller sannolikt ftalater som är förbjudna inom EU idag och de kan även innehålla bly. Skärpningen gäller dock inte leksaker producerade utanför EU, t ex Kina. 3. Rensa bland icke-leksaker Rensa bland utklädningskläder bort väskor eller andra saker i konstskinn eftersom de ofta innehåller PVC-plast med ftalater och ibland bly. Billiga smycken eller bijouterier som känns tunga kan innehålla stora mängder hälsoskadligt bly och kadmium. Allergiframkallande nickel kan också förekomma. Kläder som har detaljer i metall kan innehålla bly, kadmium och nickel. Se över skapande- och pysselmaterial. Det är bra att återanvända material för att inte hela tiden behöva köpa nytt men det finns mer eller mindre bra saker att leka med. Att pyssla med saker från naturen eller till exempel gamla kartonger är bättre än gamla kablar, elektronik eller metall. Byggmaterial som PVC-rör ska också undvikas. 4. Fasa ut möbler Möbler är en ganska stor investering som ska hålla länge. Därför är det viktigt att köpa bra möbler när nya ska köpas in. Mindre bra möbler ska på sikt fasas ut. Byt ut soffor från 70-80-talet De innehåller sannolikt bromerade flamskyddsmedel. Vissa sorter bromerade flamskyddsmedel har förbjudits, därför är nya möbler bättre än gamla. Äldre soffor med skumgummi kan även innehålla andra ämnen som inte är hälsosamma, till exempel bly. Rensa bort gamla lekkuddar av skumgummi. Produkter av skumgummi innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel. Eftersom några sorter bromerade flamskyddsmedel har förbjudits är det bättre med nyare kuddar än gamla. Äldre skumgummi kan även innehålla andra ämnen som inte är hälsosamma, till exempel bly. Byt ut gamla sovmadrasser - äldre madrasser innehåller sannolikt flamskyddsmedel som idag är förbjudna. Skumgummit kan även innehålla bly. Överdragen är oftast i PVC-plast och kan, om de är gamla, innehålla de sex ftalaterna som är förbjudna idag. Nya madrasser som säljs kan också ha överdrag av PVC-plast men det finns också alternativ. Ljuddämpande bord kan bidra till en lägre ljudnivå och en bättre arbetsmiljö både för barn och vuxna. När nya köps in, kontrollera att de inte innehåller PVC. Lilli Marton 2014-12-02 Motion Giftsanera förskolorna!

5. Se över rutiner för städning och hygien. God hygien är viktigt inte bara för att minska smittspridning utan även för att minska intaget av skadliga ämnen. Många kemikalier släpper från produkterna och samlas i dammet, därför är bra städning en viktig del i arbetet för giftfria förskolor. Undvika vinylhandskar - de är gjorda av PVC och kan därför innehålla stora mängder mjukgörande ftalater som läcker från materialet vid användning. Nitril är det bästa alternativet idag. 6. Inventera golven i förskolorna. Äldre PVC-golv kan innehålla blyföreningar som stabilisator i materialet och mjukgörande ftalater. 7. Bygg nya förskolor enligt direktiven för Miljöklassad byggnad. För att skapa bättre förskolemiljöer handlar det inte bara om vad man fyller förskolorna med utan även hur de byggs, det gäller både byggnaden och gården. I Katrineholm kommer det startas många nya förskolor och därför är det viktigt att vi bygger rätt från början. Detsamma gäller ombyggnad. Ämnen och kemikalier att undvika Följande åtta ämnesgrupper är några av de som Kemikalieinspektionen anser vara riskfaktorer för barns hälsa. Ftalater Ftalater används främst som mjukgörare i olika plaster och är inte bundet i materialet utan har förmåga att läcka ur plasten och sprids till omgivningen över lång tid. Barn kan få i sig ftalater genom huden, när de har plastmaterialet direkt i munnen eller genom att de andas in eller sväljer damm. Det är bevisat att en del ftalater verkar hormon- och reproduktionsstörande eftersom de liknar vissa av kroppens egna hormoner. Forskning har visat att det också finns en risk att barn utvecklar astma, luftvägsproblem och eksem vid exponering för vissa ftalater. Bromerade flamskyddsmedel Elektronik, textilier och stoppade möbler är några exempel på produkter som behandlas med flamskyddsmedel för att inte börja brinna så lätt. Det finns ett stort antal olika flamskyddsmedel och majoriteten innehåller brom. I miljön bryts flamskyddsmedel ner mycket långsamt och finns därför kvar länge. De är dessutom fettlösliga och kan därför ansamlas i våra kroppar. Studier har visat att vissa flamskyddsmedel kan vara hormonstörande, reproduktionsstörande, cancerframkallande och eventuellt ge inlärningssvårigheter. Bisfenol A Bisfenol A (BPA) används i tillverkningen av Polykarbonatplast som är en vanlig plastleksaksplast. BPA används även i andra plaster såsom polyuretanplast och PVC för att skydda materialen från att brytas ner. Den största källan till BPA exponering är via maten då livsmedel ofta förpackas och förvaras i plastförpackningar som innehåller ämnet. Det finns till exempel i lacken på insidan av konservburkar. Barn kan även få i sig ämnet genom att det samlas i damm som de andas in eller sväljer eller när de har materialet direkt i munnen. Lilli Marton 2014-12-02 Motion Giftsanera förskolorna!

BPA samlas inte i kroppen, men vi exponeras kontinuerligt för ämnet. BPA har hormonstörande och reproduktionsstörande effekter. Studier har även indikerat effekter på hjärnans utveckling, beteendeförändringar, ökad risk för fetma och cancer. Ämnet tros även kunna påverka de hormoner som styr hjärnans utveckling under den senare delen av fosterutvecklingen och under de första levnadsåren. Perfluorerade ämnen Perfluorerade ämnen används för att ge olika produkter vatten, smuts- och fettavvisande egenskaper, till exempel stoppade möbler. De förekommer också ofta i rengöringsmedel som fönsterputs och golvpolish för att göra det mer lättstädat. Perfluorerade ämnen bryts ner mycket långsamt eller inte alls i naturen och har en förmåga att samlas i våra kroppar. Det är främst två ämnen som använts, PFOS och PFOA som i studier konstaterats vara cancerframkallande och ha reproduktionsstörande effekt. Organofosfater Organofosfater är en stor grupp ämnen som används som flamskyddsmedel, som mjukgörare i plaster och i växtskyddsmedel. De förekommer också i golvpolish. På förskolor är äldre vilmadrasser i skumgummi med plastöverdrag en sannolik exponeringskälla för organofosfater. Eftersom gruppen organofosfater innehåller många olika varianter av ämnet är kunskapen varierande kring dess effekter på människors hälsa och miljö. En typ av organofosfat är inom EU klassad som cancerframkallande. Andra misstänks kunna ge skador på hjärnan och nervsystemet och möjligen orsaka ADHD. Nonylfenoler- antimögelmedel och färgrester i nya textilier Under framställningsprocessen av textilier används många olika kemikalier, färgämnen och tillsatsämnen för att ge textilen dess önskvärda egenskaper. Vissa kemikalier har mer allvarliga effekter som till exempel nonylfenol som misstänks vara hormonstörande och azofärgämnen som är cancerframkallande och kan påverka arvsmassan. Andra kemikalier kan ge upphov till allergiska reaktioner såsom formaldehyd, färgämnen, antimögelmedel och konserveringsmedel. Bly Bly är ett grundämne med många olika användningsområden. Det används bland annat i elektronik, vattenkranar och som tillsats i PVC-plast. Det är viktigt att barn skyddas från att få i sig bly eftersom det är reproduktionsstörande och cancerframkallande. Det påverkar även nervsystemet, hjärnans utveckling och intellektet negativt. Bly kan även orsaka koncentrationsstörningar och inlärningssvårigheter. Studier har visat att bly är farligt även i doser som ligger under de gränsvärden som idag finns för tolerabelt dagligt intag. Det finns alltså ingen lägsta nivå som anses vara säker. Kadmium Kadmium är en metall som bland annat kan finnas i äldre plastföremål och elektronik. Den största exponeringen av kadmium sker genom maten vi äter. Liksom bly lagras kadmium in i skelettet men även i njurarna och kan på lång sikt ge benskörhet, njurskador och orsaka cancer. Lilli Marton Miljöpartiet Katrineholm Lilli Marton 2014-12-02 Motion Giftsanera förskolorna!

Katrineholms kommun BILDNINGSNÄMNDEN Dnr 2015:8, 442 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdalum Blad 2015-03 -31 30 13 Handläggare: Helene Björkquist Yttrande över motion om att giftsanera förskolorna Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen om att Giftsanera förskolorna ska bifallas. Ärendebeskrivning Miljöpartiet har till kommunfullmäktige lämnat en motion om att Giftsanera förskolorna. Partiet yrkar att en inventering av giftiga material påbörj as i förskolorna, att olämpliga saker rensas bort direkt där det är möjligt, att en plan upprättas för utfasning av giftiga material och att de nya förskolorna som startas blir giftfria. z ~ '~ ~ Bildningsförvaltningens bedömning ~ ~ ö ~ ~ Bildningsförvaltningen anser att motionens ambition om att rensa bort giftiga material N ~S~ p från förskolemiljöerna är viktig. O ~ w ~ ~r, `~ ~ ~ : Bildningsförvaltningen ställer sig positiv till att en inventering följt av en utrensning Y c ~ å av olämpliga material genomförs. Detta kommer då att innebära extra tid för c~ ~ personalen. Kompetensutveckling och information till chefer och personal behöver _~~ ~' genomföras. Inventeringen och kompetensutveckling inom området bör ske i }~- samarbete med kommunens m?1j~ strateg inom Samhällsbyggnads - förvaltningen. Enskilda förskolor, Service- och tekniknämnden och berörda fastighetsägare bör involveras i arbetet. Som underlag till inventering och kompetensutveckling kan företrädesvis material från Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri Förskola användas, exempelvis "Lathund för en giftfri förskola ". Motionen är i linje med miljöstrategiska rådets Förslag på miljöåtgärder samt Länsstyrelsens åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen. Förvaltningen är även positiv till motionens ambition om att olämpliga saker rensas bort direkt och att en plan upprättas för utfasning av giftiga material i leksaker och möbler samt att nya förskolor byggs enligt direktiven i exempelvis Miljöklassad byggnad. Processen kommer att ta tid om inte bildningsnämnden tillförs extra resurser. Arbetet behöver ske stegvis och innebär framförallt att öka medvetandet kring frågan. Ärendets handling Motion om att giftsanera förskolorna Justerandes sign Protokollsutdrag till ~~ ~b~ Uldragsbestyrkande ~1~~ I~

I\attineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad BILDNINGSNÄMNDEN 2015-03 -31 30 14 Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Ylva G Karlsson (MP). Justerandes sign Protokollsutdrag till 7~ ~~ Kommunstyrelsen Utdragsbeslyrkande ~~ ~~~~V4

~~ 1\atrineholms kommun SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04 -09 26 6 Blad Dnr 2015:12-442 Handläggare: Håkan Pettersson Yttrande över motion om att giftsanera förskolorna Service- och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden beslutar ställa sig bakom förvaltningens yttrande och föreslår kommunfullmäktige bifalla motionen. Särskilt yttrande Nämnden medger att Sten Holmgren (C) får foga ett särskilt yttrande till protokollet. Det särskilda yttrande redovisas på sidan 7. Ärendebeskrivning Miljöpartiet har till kommunfullmäktige lämnat en motion om att Giftsanera förskolorna. Partiet yrkar att en inventering av giftiga material påbörjas i förskolorna, att olämpliga saker rensas bort direkt där det är möjligt, att en plan upprättas för utfasning av giftiga material och att de nya förskolorna som startas blir giftfria. Ärendets handlingar Service- och teknikförvaltningens skrivelse, 2015-03 -25 Motion om att giftsanera förskolorna, 2014-12 -02 Nämndens överläggning Under service- och tekniknämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Sten Holmgren (C), Fredrik Hermelin (M). Särskilt yttrande Sten Holmgren (C) framför till service- och tekniknämnden att han önskar få foga ett särskilt yttrande till protokollet, vilket nämnden medger. Justerandes sign Protokollsutdrag till f ;"~ Kommunstyrelsen, akten f~ Utdragsbeslyrkande

{: ` Tj.,.`, 1\atrineholms kommun \ SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04 -09 26 7 Blad Särskilt yttrande angående motion om att Giftsanera förskolorna. Jag ställer mig bakom Service -och Tekniknämndens förslag till beslut. Centerpartiet lämnade år 2014 in en motion med samma innebörd, denna motion avslogs dock av KF 20140119. Om Centerpartiets motion bifallits hade arbetet redan varit påbörjat. Jag hoppas att motionen nu får en positiv behandling. Katrineholm20150409 Sten Holmgren 2:e v. Ordf Service -och Tekniknämnden Justerandes sign ~ Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-16 KS/2015:337 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Svar på motion om hur kommunens mark ska användas Förvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Gudrun Lindvall (MP) har lämnat in en motion om hur kommunens mark ska användas. I motionen yrkas att en plan ska tas fram för hur den kommunalt ägda marken ska användas i framtiden. Ärendet har skickats på remiss till bygg- och miljönämnden samt service- och tekniknämnden. Inkomna yttranden Service- och tekniknämnden anger i sitt yttrande att Katrineholms kommun idag äger 1 260 hektar produktiv skogsmark, som förvaltas och sköts av service- och teknikförvaltningen. År 2002 upphandlade service- och teknikförvaltningen en skogsbruksplan via Skogsstyrelsen och köpte samtidigt ett digitalt skogsdataprogram, som redskap för att kunna hålla uppdaterade skötselplaner. År 2012 uppdaterades skogsbruksplanen när kommunen köpte ny mark. Uppdatering har gjorts i samråd med ansvarig skogsförvaltare. Skötselplanerna anger när bestånd ska röjas, gallras och avverkas i en långsiktig och uthållig takt. Kommunen är med sin skogsskötsel ansluten till Forest Stewardship Council, FSC, en certifiering som innehåller principer och kriterier för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. Kommunen gör i och med FSC-certifieringen avsättningar av skogsmark som inte ska röjas, gallras och avverkas i syfte att ge maximal ekonomisk avlastning. Istället ska skogsmarken skötas så den biologiska mångfalden bibehålls och förhoppningsvis ökar i nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Kommunen skyddar mer skog än vad skogsbrukslagen säger. Service- och tekniknämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses vara besvarad. Bygg- och miljönämnden beskriver i sitt yttrande att kommunens skogsmark sköts av service- och tekniknämnden i enlighet med upprättad skogsbruksplan. Kommunens skogsbruk är också certifierat enligt FSC, vars syfte är att främja miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Bygg- och miljönämnden gör bedömningen att kommunens skogsskötsel genomförs i enlighet med motionens intentioner och att motionen därmed kan anses vara besvarad. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-16 KS/2015:337 Stab Ärendets handlingar Ordförandes förslag till beslut Motion om hur kommunens mark ska användas, 2015-08-12 Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, 2015-11-05, 81 Sammanträdesprotokoll bygg- och miljönämnden, 2015-11-05, 128 Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar av service- och tekniknämnden samt byggoch miljönämnden i sina yttranden bedömt att det idag finns en plan för hur den kommunalt ägda marken ska användas. De skötselplaner som finns anger när bestånd ska röjas, gallras och avverkas i en uthållig och långsiktig takt. Nämnderna anser att motionen vara besvarad. Beslutet skickas till: Service- och tekniknämnden Bygg- och miljönämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2015-11-16 KS/2015:337 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om hur kommunens mark ska användas Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen om hur kommunens mark ska användas vara besvarad, med hänvisning till de inkomna yttrandena. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

Motion Kommunens mark. Katrineholms kommun äger 1 262 ha skogsmark, ca 370 ha åker/bete samt tomt-, gatu- och parkmark inom kommunen. Den här motionen handlar om den marken, som ligger utanför tätorten, framför allt de kommunla skogarna. Kartor visar att dessa skogar ofta är tätortsnära och alltså har även andra värden än de rent skogliga. Kartor bifogas där det rutade är den kommunägda marken. Under året avverkades skog vid avfarten från Valla mot väg 55 på båda sidor om den stora vägen. Det kan knappast varit de skogliga värdena som motiverade avverkningen, eftersom skogen framför allt på Vallasidan bestod av klena träd. Däremot hade skogen säkert stora värden för de boende i Valla, eftersom den var just tätortsnära och användes för att rasta hundar i och som nära rekreationsområde. Avverkningen förvånade. Efter att ha kontrollerat vem som ägde skogen kunde jag med förvåning konstatera att den var kommunalt ägd. Varför just dessa remsor av tätortsnära skog avverkades har jag inte fått någon förklaring till, inte heller som svar på de insändare i KK, som kritiserade avverkning, som inte bara lämnade ris utan även sönderkörd mark på vissa ställen, omöjlig att vandra i. Men vem bestämmer hur den kommunala marken ska skötas och vilka värden, som ska anses viktigast i respektive område? I Södertälje tog vi fram en kommunal plan för den egna marken, framför allt skogen, för många år sedan. Denna plan lyftes politiskt, diskuterades och ställdes ut så att kommunens medborgare fick möjlighet att tycka till. Den väckte stort intresse och tydliggjorde även vilken mark kommunen ägde, vilket inte kan anses allmänt känt. Dessutom kunde olika skogar därefter klassas in antingen som skogar där de skogliga intressena hade företräde och andra där friluftintresse och rekreation gjorde att de borde sparas. Planen föregåtts av utredningar, inventeringar av olika värden, även de biologiska, och breda diskussioner. Den praktiskt ansvariga förvaltningen fick ett gediget material att arbeta utifrån. Efter att ta tagit del av kartmaterialet över det kommunala markinnehavet i Katrineholms kommun kan jag konstatera att en hel del av de kommunala skogarna ligger just så tätortsnära så att rekreationsintresset bör ges företräde. Om en skogsbruksplan funnits är jag säker på att den nu avverkade skogen vid Vallla avfart fått stå kvar. Det finns alltså, enligt mitt förmenade, starka skäl för att Katrineholm ska göra en plan enligt ovan för den kommunägda marken, framför allt skogsmarken. Jag föreslår att en plan tas fram för hur den kommunalt ägda marken ska användas i framtiden. Lerbo den 12.8 2015. Gudrun Lindvall (mp)

Service- och tekniknämnden 2015-11-05 Protokollsutdrag 1 (1) 81 Besvarande av motion om kommunal markanvändning (STN/2015:101) Service- och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens yttrande och föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses besvarad. Sammanfattning av ärendet En motion har lämnats på remiss till service- och teknikförvaltningen om hur kommunens mark ska användas. I motionen föreslås att en plan för användning av den kommunägda skogen bör tas fram. I förvaltningens yttrande svarar man att en skogsbruksplan finns och beskriver hur denna plan fungerar. Ärendets handlingar Service- och tekniknämndens yttrande Motion om hur kommunens mark ska användas Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akt

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-18 KS/2014:271 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Svar på motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord Förvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Lars Härnström (M), Bengt Andersson (M), Wera Hempel Persson (M), Erik Liljencrantz (M), Göran Nilsson (M), Fredrik Hermelin (M) och Johan Hartman (M) har lämnat in en motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord. Motionärerna yrkar följande - ett preventivt programarbete ska etableras med fler beteendevetare närvarande skolan för tidig upptäckt av och stöd till barn och unga som mår psykiskt dåligt - ett preventivt programarbete ska etableras - inom äldreomsorgen med ökad kunskap för tidig upptäckt av och stöd till äldre som mår psykiskt dåligt - ett sörmländskt kriscenter ska initieras tillsammans med landstinget och övriga kommuner för att stödja drabbade anhöriga och efterlevande - händelseutredningar ska genomföras när barn och unga tagit eller försökt ta sitt liv i syfte att identifiera och åtgärda eventuella brister i det offentliga åtagandet - kommunstyrelsen uppdras att föreslå en strategi för suicidprevention Kommunledningsförvaltningen konstarerar att de nämnder som yttrat sig ställer sig positiva till motionen framförallt avseende att ta fram en strategi. Vidare konstaterar förvaltningen att det idag på olika nivåer pågår arbetet med självmordsprevention. Förvaltningen ser fördelar med att ta fram en samlad strategi eller liknande för självmordsprevention för kommunen. I detta eventuella arbete skulle då motionens övriga yrkandena inrymmas för vidare hantering. Ärendets handlingar Ordförandensförslag till beslut, 2015-11-18 Motionen Stärk samhällets preventiva insatser mot självmord, inkommen 2014-05-06 Bildningsnämndens protokoll, 2014-11-04, 85 Vård- och omsorgsnämndens protokoll, 2014-10-30, 114 Socialnämndens protokoll, 2014-10-22, 90 Folkhälsoutskottets protokoll, 2015-04-15, 8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-18 KS/2014:271 Stab Ärendebeskrivning Lars Härnström (M), Bengt Andersson (M), Wera Hempel Persson (M), Erik Liljencrantz (M), Göran Nilsson (M), Fredrik Hermelin (M) och Johan Hartman (M) har lämnat in en motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord. Motionärerna yrkar följande - ett preventivt programarbete ska etableras med fler beteendevetare närvarande skolan för tidig upptäckt av och stöd till barn och unga som mår psykiskt dåligt - ett preventivt programarbete ska etableras - inom äldreomsorgen med ökad kunskap för tidig upptäckt av och stöd till äldre som mår psykiskt dåligt - ett sörmländskt kriscenter ska initieras tillsammans med landstinget och övriga kommuner för att stödja drabbade anhöriga och efterlevande - händelseutredningar ska genomföras när barn och unga tagit eller försökt ta sitt liv i syfte att identifiera och åtgärda eventuella brister i det offentliga åtagandet - kommunstyrelsen uppdras att föreslå en strategi för suicidprevention Ärendets beredning Motionen har remitterats till bildningsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Inkomna yttranden Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen ska bifallas i den delen som gäller att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att föreslå en strategi för suicidprevention. Socialnämnden ställer sig positiv till att kommunstyrelsen föreslår en samlad strategi för suicidprevention där områden samhällsbyggnad och teknisk infrastruktur, skola, äldreomsorg samt socialtjänst ingår. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens yttrande. Vidare föreslås att folkhälsoutskottet ska yttra sig över motionen samt att motionen kan anses besvarad. Av yttrandet framgår att det har genomförts och genomförs kompetenshöjande åtgärder för vårdpersonalen inom området äldres psykiska ohälsa. På nationell nivå omnämns SKL:s projekt Bättre liv för äldre som innefattar psykisk ohälsa för äldre. Vård- och omsorgsnämnden ser positivt på ett större fokus inom området vilket kan ge stöttning av det redan påbörjade arbetet inom förvaltningen. Nämnden pekar på att ansvarsfrågan bör hanteras mellan kommun och landsting vid införandet av ett kriscenter. De ekonomiska förutsättningarna måste hanteras samt att målgruppen måste klargöras. Folkhälsoutskottet beslutade att föreslå kommunstyrelsen att en strategi ska tas fram och att de övriga punkterna beaktas i arbetet med att ta fram strategin. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-18 KS/2014:271 Stab Kommunledningsförvaltningens bedömning Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommittén, har i mars 2010 tagit fram rapporten Ungas psykiska hälsa med ett genus perspektiv. Enligt rapporten visar forskning från Norden att psykisk ohälsa är vanligt och att den ökar under tonåren, främst hos flickor. Psykisk ohälsa uttrycks på olika sätt av flickor och pojkar. Detta till stor del bero på att psykisk ohälsa sedan lång tid tillbaka framställts som något kvinnligt. Det kan därför vara lättare för flickor att relatera en känsla av minskat psykiskt välbefinnande till olika symtom och att även rapportera sådana symtom. För pojkar är det inte förenligt med den traditionella mansrollen att klaga över symtom eller psykisk ohälsa vilket fått till följd att pojkar i större utsträckning än flickor använder alkohol för att döva ångest och nedstämdhet. Att psykisk ohälsa hos unga har ökat har flera orsaker. Samhälleliga faktorer som arbetsmarknad och skolsituation bidrar i hög grad, likaväl som etnicitet, familjesituation och sociala relationer. Enligt socialstyrelsen begår årligen cirka 1 100 människor i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. Socialstyrelsen anser att självmord går att förhindra. Ett sätt är att ge rätt vård i rätt tid av underliggande psykiska störningar och missbruk eller beroende. Ett annat sätt är att utbilda läkare och andra nyckelpersoner om effektiva sätt att förhindra självmord. Ett tredje sätt är att minska tillgången till dödliga medel och metoder för självmord. Socialstyrelsen ställer sig bakom tanken med en nationell plan för att förebygga självmord. Regeringen gav inför hösten Folkhälsomyndigheten i uppdrag att vara samordnande myndighet för det suicidpreventiva arbetet. Syftet med samordningen är att skapa förutsättningar för ett mer behovsanpassat och ändamålsenligt kunskapsstödjande arbete på nationell nivå. För insatser på regional och lokal nivå har regeringen ännu inte tagit ställning till samordningsansvaret. Inom Landstinget Sörmland pågår ett projekt i länet som heter suicidprevention i Sörmland. Landstinget i Sörmland driver sedan hösten 2013 ett suicidpreventivt projekt. Projektet är länsövergripande och samarbete sker med bland annat räddningstjänsten, skolan och polisen. Syftet är att öka kunskapen om suicid, självmord, och suicidprevention och att stärka samverkan mellan berörda aktörer i Sörmland. Landstingsfullmäktige har också behandlat motionen om preventiva insatser mot självmord. Fullmäktige beslutade att anse motionen besvarad. Av beredningen framgår att landstinget idag arbetar med frågan ur ett folkhälsoperspektiv. Det påpekas också att det pågående projektet bör fullföljas innan nya projekt startas upp. Likaså att följa utvecklingen av Folkhälsomyndighetens uppdrag gällande suicidprevention. Kommunledningsförvaltningen har varit i kontakt med Västra Sörmlands Räddningstjänst som tillsammans med SOS, Polisen och Ambulansen samarbetar vid larm om suicidförsök. Det innebär bättre täckning för att snabb utryckning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-18 KS/2014:271 Stab I Katrineholms kommuns Övergripande plan med budget 2015 2017 är Ungas psykiska hälsa ska bli bättre en av de tre prioriterade utmaningarna vilket knyter väl an till motionens intentioner. Kommunledningsförvaltningen konstarerar att de nämnder som yttrat sig ställer sig positiva till motionen framförallt avseende att ta fram en strategi. Vidare konstaterar förvaltningen att det idag på olika nivåer pågår arbetet med självmordsprevention. Förvaltningen ser fördelar med att ta fram en samlad strategi eller liknande för självmordsprevention för kommunen. I detta eventuella arbete skulle då motionens övriga yrkandena inrymmas för vidare hantering. Marie Sandström Koski Utredningssekr Beslutet skickas till: Härnström, Andersson, Hempel Persson, Liljencrantz, Nilsson, Hermelin, Hartman, kommunstyrelsen, akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2015-11-18 KS/2014:271 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord Ordförandens förslag till beslut Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att tillse att prevention mot självmord ska ingå som en utmaning vid, det av folkhälsoutskottet planerade, framtagandet av utmaningar inom folkhälsoområdet. Vidare uppdras kommunstyrelsen att följa landstingets projekt Suicidprevention i Sörmland. Motionen anses med detta bifallen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

TRIR'~HOLMS r~ommun i(l~rt~ -v~ o! r1 C~ii /i~'~~i~~ 2014 -(~5-0 6 ~ 02014 = 1'~la~' --- ---- V t0~ Ici ~u~ ~ i~ ~ Motion ~5~t ; ~.~1 `"` `moderaterna. Katrineholm Stärk samhällets preventiva insatser mot självmord Självmord är ett stort samhällsproblem och ofta är det ett tabubelagt ämne. Trots att långt fler tar sitt liv än dör i trafiken, finns ingen officiell nollvision. Varje självmord är en tragedi och ofta ett livslångt trauma för anhöriga och närstående. Samhällskostnaden är flera miljoner per självmord. Det finns evidensbaserade forskningsprogram från till exempel Florida, USA, kring suicidpreventivt arbete inom skolan. Genom att anställda kuratorer i skolorna som undervisar i livskunskap och uppsökande verksamhet har antalet självmord nästan eliminerats helt och hållet. Skolpersonalen tränas i att identifiera varningstecken och riskbeteenden. Vid misstankar om att ett barn mår dåligt anlitas kurator och psykolog. Äldre är en grupp som ofta glöms bort, men de flesta som tar sitt liv är över 55 år. Det är angeläget att medarbetarna inom äldreomsorgen tränas i att se varningstecken när äldre mår dåligt. Kommunen behöver ta ett större ansvar för att säkerställa tillräckliga resurser för utbildning, tid för samtal med de äldre, samt analyser och uppföljning av resultatet. Idag saknas en sammanhållande kraft som erbjuder stöd till anhöriga till personer som tagit sitt liv, och till personer som försökt ta sitt liv. Dessa har förhöjd risk att begå självmord. Ett sådant kriscenter behöver innehålla multidisciplinära kompetenser med insatser från både kommuner och landstinget. Varje år tar cirka 60 barn och unga under 20 år sitt liv, ibland är de så unga som 8-10år. Många gånger har det funnits varningssignaler, men där samhället har brustit i att identifiera dessa och vidta åtgärder. Ibland räcker det med väldigt enkla insatser för att förebygga och förhindra självmord, men idag saknas ett tydligt ansvar för att utreda genomförda självmord och självmordsförsök. Därmed förloras värdefull kunskap som skulle kunna vara användbar. Kommunen behöver ta ett större ansvar för suicidprevention och därför föreslås att kommunstyrelsen tar fram en samlad strategi för suicidprevention. Områden som kan ingå är samhällsbyggnad och teknisk infrastruktur, skola, äldreomsorg och socialtjänst. Vi yrkar på att kommunfullmäktige beslutar: att etablera ett preventivt programarbete med fler beteendevetare närvarande i skolan för tidig upptäckt av och stöd till barn och unga som mår psykiskt dåligt att etablera ett preventivt programarbete inom äldreomsorgen med ökad kunskap för tidig upptäckt av och stöd till äldre som mår psykiskt dåligt att initiera ett sörmländskt kriscenter tillsammans med landstinget och övriga kommuner för att stödja drabbade anhöriga och efterlevande att händelseutredningar ska genomföras när barn och unga tagit eller försökt ta sitt liv i syfte att identifiera och åtgärda eventuella brister i det offentliga åtagandet att uppdra till kommunstyrelsen att föreslå en strategi för suicidprevention Lars Härnström (M) Bengt Andersson (M) Wera Hempel Persson (M) Erik Liljencrantz (m) Bo sivars (M) Göran Nilsson (M) Fredrik Hermelin (M) Johan Hartman (M)

I~at~ineholms lcommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN 2014-11 -04 85 11 Dnr 2014:64, 739 Handläggare: Helene Björkquist Blad z Yttrande över motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen i den del av Z yrkandena som handlar oin att uppdra till kommunstyrelsen att föreslå en strategi för ~ suicidprevention. c ~ ~ ~ Bakgrund y~ =r'~ Lars Härnström (M), Bengt Andersson (M), Wera Hempel Persson (M), Erik O ~ ~ ~ ~ Lil'ecrantz M, Bo Sivars M,Göran Nilsson M,Fredrik Hermelin M och Johan Yö ~ ~ Hartman (M) har lämnat in en motion om att stä.rlca samhällets preventiva insatser `~ ~~ ~ mot självmord. Motionen har skickats till bildningsnämnden, vård- och ~~ omsorgsnämnden och socialnäinriden för yttrande. ~ ~~ Bildningsförvaltningens yttrande Bildningsförvaltningen anser att motionen tar upp ett viktigt och svårt område. Självmord är ett stort samhällsproblem och är en stor tragedi för alla inblandade. Bildningsförvaltningen ställer sig positiv till att kommunstyrelsen tar fram en övergripande strategi för suicidprevention där äldreomsorg, samhällsbyggnad, tekniska infrastruktur, socialtjänst samt skola ingår. Samråd inför förvaltningens svar har skett med socialförvaltningen. Flickors och pojkars perspektiv Det är viktigt att vi analyserar resultaten i Liv &Hälsa. Ung 2014. Där kan vi se att andelen flickor som mår riktigt dåligt har ökat och det har gäller även för pojkarna, men de ligger fortfarande under flickornas värden. Samtidigt ökar andelen flickor som anger att de mår bra. Det finns också ett samband med avhopp från skolan som en riskfaktor vilket visar på att vi måste arbeta brett och ha ett gott samarbete mellan förvaltningarna. Ärendets handlingar Motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord Bildningsnämdens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Whera Nyvell (MP), Carina Björk - Andersson (FP), Bo Sivars (M), Marian Loley (KD), Jean Fridh (MP), Johan Söderberg (S), Helene Björkquist förv.chef och Sofie Gårdholt (M). Justerandes sign Protokollsutdrag till " ~~ Jv~ Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande a ~- ~~~ ~

,~ Katrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOK~L.L Sammantrfldesdatum Blad VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 2014-10 -30 114 zg Dm VON/2014:53-739 Handläggare: Johanna Weru~erth Yttrande över motion om a #f Märka samhällets preventiva insatser mof självmord Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsi~lmnden ställer sig bakom förvaltningens ytt~~ande ocli bedömning. 2, Näiz~nde~i föresur att även folkl~älsoutskottet yttrav sig över motionen. 3. Nämnden gör bedömningen att motionen ka~i anses vira besvarad. c ;~ `' ö~ ö ~ ~, Ärendebeskrivning ~ ~ i~` I en motion till konimi~nfiillinäktige har La~ s Hät'S~TÖill {M} IIl.fl. bland annat yrkat att p ~ ~ ~ Katrineholms komm~m ska w ~ ö ~ ~ Etablera e #f preventivt programarbete inom äldreomsorgen med ökad kunskap Y `" ~~~ ~ för tidigt upptäckt av och stöd fill äldre soon mår psykiskt dåligt ~,~( 0 Initiera ett sörmländskt kriscenter tillsammans med hudstinget och övriga a.~ kox~~~nune~~ för att stödja dz abbade anhöriga och efterlev~ude 0 Händelseutredningar ska genomföras när barn och t~ng~t tagit eller försökt ta sitt liv i syfte att identifiera ocl~ åtgärda evenhiella bz~ister i det offentliga åtagandet s Uppdza till kommunstyrelsen att föreslå en strategi för suicid~nevention X ~notionen sägs att självz~~oz-d är ett stort samhällsproblem och att det ofta är ett tabubelagt änuie, Äldre är en grupp som ofta glö~us bort, men de flesta som tar sitt liv är över 55 år. Det är angeläget att nieda~ betarna inom äld~ eamsorgen tzäuas i att se variungstecken när äldre mår dåligt. Ko~~lmiizxen bel~övei ta ett större ansvar för att säke~ ställa tillr~ickligl resursen fös utbildning, tid för satntzt med de äldre, samt anal~~sar och up~~följning av resultatet. Idag saknas eii sammai~liålla~ide kraft soin erbjttdez stöd till at~liöriga till personer soin tigit sitt liv ocli fill pez~soile~ sons fö~ sökt ta sitt liv, K011ll] 111111e CII1111~SfÖTVill~lllllgell ~lc~i' ÖVe2'Scl~ilt I110i1~IleI1 fö2~ vård- och onisorgsnäiiuidens yttt~ande sellast den 10 no~~ember 2014. Ärendets beredning Ärende# har betetts genom att föref~~ädare från utföraravdelningen oc~~ ~~iya~dighetsoch specialistavc~eliiiugen på förvalt~iii~ge~i har gett syll~)13111ctei' ~c1 IIlO~l0I2eI1 ll~lfl'~ill verksamhetstnässiga as~~ekter. Oiiit~ärldsbevakning ~~~ natio~1e11 och z egionalt~it~å gir även ~joz d. (~~i.: ~; ~_._ Ko~~in~uiilednit~sföi.~~altningen, akte~l

>~ '1~~,~ " atrinel~olms Icoxnmun ~ SAMMANTRÄDESPR070KOLL Sammantrådesdatum VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN 2014-10 -30 114 29 Blad Vård- och omsorgsfiörvaltningens yt #rande Vård- och omsorgsförvaltningens nuvarande förebyggande arbete mot självmord Orrt vnrrl~t a tlsll ftet V~rd -och omsorgsförvalfningeii ~~ar under åren 2011-2013 arbe #at med aft stånka kompetensen hos vårdpersonalens Vaskunskaper inord bl.a. äldres psykiska ohälsa, Vårdpersonal påvård- och omsorgsförvaltningen har kuxi«at läsa korser sam bl.~. psykiatri 1, psykologi 1~ 0t1I{ OCI1111Ä21T1iSI~ai1S IIVSt'IIlIC01~, äld~ es hfilsa och livskvalitet. Förellis~rrjrgar oar: t~rvrrrr,~r~~g«, I ett forisatt led i att utbilda personal på förvaltr~ingen genomfördes i~~å inspirationsföreläsningar iaugusti 2014 om äldres psykiska ohälsa. Förelftsruizgart~a gav en gilttzd att stå på föz mei ~ersoncentrerad ~~c~tii OCIl OII1SOTg. Nästa steg efter deruza föreläsiung ~r ~~vebbutuilclningar med psykisk ohälsa hos äldze personer i fokus. Ei~lietscheferna kon~ner att arbeta nyed dessa utbildningar på sina arbetsplatsicäffaz~. Utbildni~~gaina anordnas genotii kunskapsguide~i,se en nationell plattfarm som samlar kt~iiskap iuon~ eviciensbaserad praktik,l~iissb~~t2k och beroende, psykisk ohälsa och v~~d ocli omsorg om äldre. Utbildningarna riktar sig tits vid- och OII1SOIgspe~ sanal sozn i sitt arbete :möter ~iiäiuiiskor med psykisk ohälsa. Utbildningen består av sex inodeiler. Fbrebyggande arbete på regional och nationell nivå SILL --~ bhffs~e liv för sjuka ~ildre Som en del i SK.L:s projekt "Bättre Iiv flin sjrika äldre" har de gett nationellt icl1i13icc~}7sc8f1~tui11 ~0T suicidpreventiot2 oc~~ ~zeventio~i av psykisk ohälsa {NASP} i ll~~)c~l'ag c~ft ~1c11~a II1St111ICfÖ1 'Silt~J1I(~fllIlgc~l I FÖTSta ~1~~1~)01]'f1II ~Sj~kisk Hälsa äldre (MHFA). UtUildiiiiigen hac fokus ~~å ail ge 1c~tnskap föi att k~inz~a itt~ilda "Fors #a hjälpare ". Tyngd~ninkten är därför pedagogik i koi~iuination mcd orientering om ~~sykisk ohälsa hos äld~ e. Söxmlantls 1än har några representanter soii~ går utbildningen. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning Av ko~~znninstprelsens reglemente fi'f1221g~1~ Ul.a. att i dess leclningsfiiiilctiou ligger att lecl~ Dela saxi~o~ d~ia det strategiska folkhälsoube #et. A~~ vård- oe~~ o~~~soxgs~~ä~a~nde~~s z~egle~nente framgir att nämnden ai~svnrar för foikhälsoarbete iiiam äldreoanso~g Deli ~i~nktianshinderonuåciet. Fni-~raltningeil föreslår därför a#t äve ;1 %lkhätsoutskattet yttnarsig iive~ zuotionen. Jusierandes s!gn Protokollsutdrag bli ~~ h~(/ Utdrags6 IyrlyE f,.. ~~ '~..% ~.

;~~ 1~~1~Illle}.1OI111S I~OII11IlLlI1 ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammantr8desdalum Blad VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 2014-10 -30 114 30 Vård - ocl~ oi~~soz gsfä~ valtningen ser positivt på ett större fokus för ut~~ecklixag iixom området då detta kan ge stöttning i det redan påböi jade arbetet ~~å förvaltningen. Onu åden som katt komma att behöva förtydligas är: ~ Kon~inunez~s respektive landstingets ansvar i rela #ion innan ett införande av ett särskilt krisce~itez De ekonomiska förutsättningarna Vilka ingå i ~iiålgciippen? Vård- och omsorgsförvaltninge~~ anser att strategin även skall uinefatta personer med fiinktionsnedsättning. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Våzd- och o~iisorgsnäir~ iden ställer sig bakom föx ~~altningens yttrande och bedömning. Nämnden föreslår att 1ve~i follchälsoutskottet 3rttrar sig över motionen. Nänuiden gör Uedömriu~gen att inotio~~e~~ kan arises vira besvarad. Ärendets handlingar Remiss från kommunlednings %z vattniaigen ined motiofi, 2014-09 -04 Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johanssozi (S} samt förvaltningschef Per Enarsson. Protokålsutdrag titl

TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNINGEN Vår handläggare 1 (2) Datum Vår beteckning 2014-10-07 2014:70 739 Ert datum Er beteckning KS/2014:271-739 Linda Qvarnström Avdelningschef Öppenvård Socialnämnden Yttrande över motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord Ärendebeskrivning Lars Härnström (M), Bengt Andersson (M), Wera Hempel Persson (M), Erik Liljencrantz (M), Göran Nilsson (M), Fredrik Hermelin (M) och Johan Hartman (M) har lämnat in en motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord. Självmord är ett stort samhällsproblem som inte enbart är en tragedi utan även en stor kostnad för samhället. Förslaget innebär att kommunen ska ta ett större ansvar för suicidprevention och därför föreslås att kommunstyrelsen tar fram en samlad strategi för suicidprevention. Områden som kan ingå är samhällsbyggnad och teknisk infrastruktur, skola, äldreomsorg och socialtjänst. Förslagen lyder: att etablera ett preventivt programarbete med fler beteendevetare närvarande i skolan för tidig upptäckt av och stöd till barn och unga som mår psykiskt dåligt att etablera ett preventivt programarbete inom äldreomsorgen med ökad kunskap för tidig upptäckt av och stöd till äldre som mår psykiskt dåligt att initiera ett sörmländskt kriscenter tillsammans med landstinget och övriga kommuner för att stödja drabbade anhöriga och efterlevande att händelseutredningar ska genomföras när barn och unga tagit eller försökt ta sitt liv i syfte att identifiera och åtgärda eventuella brister i det offentliga åtagandet att uppdra till kommunstyrelsen att föreslå en strategi för suicidprevention SOCIALFÖRVALTNINGEN 64180 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer 212000-0340

TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNINGEN 2 (2) Datum Vår beteckning 2014-10-07 2014:70 739 Socialförvaltningens förslag till yttrande Socialförvaltningen har tagit del av motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord. Socialförvaltningen är positiv till att uppdra kommunstyrelsen att föreslå en samlad strategi för suicidprevention där områden samhällsbyggnad och teknisk infrastruktur, skola, äldreomsorg samt socialtjänst ingår. Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. att yttrandet översändes till kommunstyrelsen. Lorraine Fröberg Förvaltningschef SOCIALFÖRVALTNINGEN 64180 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer 212000-0340

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2015-11-18 KS/2015:450 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om att öppna politikerhemmen för flyktingar att bo i Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår komunfullmäktige besluta att avslå motionen om att öppna politikerhemmen för flyktingar att bo i. Sammanfattning av ärendet Sverigedemokraterna (SD) i Katrineholm har inkommit med en motion om att öppna politikerhemmen för flyktingar att bo i. I motionen yrkas att kommunen undersöker intresset hos samtliga kommunalt aktiva politiker i Katrineholm, att öppna sina egna hem för flyktingar att bo i samt att kommunen undersöker intresset hos samtliga kommunalt aktiva partier i Katrineholm, att öppna sina partilokaler för flyktingar att bo i. Seriösa politiska partier väcker inte motioner av det slag som SD väckt. Om ett parti vill få respekt som politiskt parti i kommunfullmäktige i Katrineholms kommun, krävs ett bättre omdöme. Vi ser den här motionen som ett försök till provokation eller möjligen ett dåligt skämt. Vi föreslår därför att motionen avslås. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande Ärendets handlingar Motion från Sverigedemokraterna, 2015-10-19 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

~; ~T. ~ Motion: Öppna politikerhemmen för flyktingar att bo i. 1~Totion dll fullmäkrige i Katrineholm KATRINEHOLMS KOMMUN Komrr +urstyrelsen Handl.nr. 2015 -i0-1 9 Handl. ~~ D-plan KS /~20 ~ h= t-{, 50 - Io5 ~f Bakgrund: Sverigedemokraterna anser att det är oansvarigt a~t politiker att läta Duveholmshallen bli bostad åt flyktingar Sverigedemokraterna ikatrineholms kommun föreslår därför kommunfullmäktige att besluta: Kommunen undersöker intresset hos samtliga ltommunalt akti~ra politiker i Katrineholm att öppna sina egna hem för fl~ %ktingay att bo i. Kommunen undersöker intresset hos samtliga kommunalt aktiva parrier i Katrineholm att öppna sina partilokaler för flyktingar att bo i. SD Katrineholm y-' Mica Vemic - -- - - -- ----- - -- --- ~~, ~ Per -Ola Fransson Filip Lindahl r una -Garin Ekenskjöld c l~~torten Källström

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab 2015-11-10 KS/2015:416 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Revidering av Riktlinjer för bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att godkänna service- och tekniknämndens förslag till reviderade riktlinjer för bidrag till enskilda vägar. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om ny rubricering av dokumentet till Riktlinjer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun. Sammanfattning av ärendet Service- och tekniknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 september 2015 att överlämna förslag till revidering av riktlinjer för kommunala bidrag till drift av enskilda vägar inom Katrineholms kommun. Nu gällande riktlinjer för bidrag till enskilda vägar har inte reviderats sedan 1998. Förslaget har anpassats till nu aktuella förhållanden. Det baseras till största delen på Trafikverkets grunder för bidrag. Förslaget syftar till att göra bidragsbestämmelserna tydligare. Förslaget innehåller också förutsättningar för vilka bidrag som gäller med avseende på vägtyp och väglängd. Vidare, vad bidraget avser att täcka, ansökningsförfarande och utbetalning av bidrag. Förslaget innebär att de flesta vägar kommer att beviljas ungefär samma bidrag som i nuläget. Förslaget bedöms heller inte medföra högre kostnader för kommunen jämfört med dagens normer. De exakta effekterna går inte att bedöma med säkerhet förrän alla bidragsansökningar inkommit och bedömts. De förslagna riktlinjerna ska gälla för bidrag som utbetalas från och med 2017. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, 2015-09-24, 67 Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2015-09-08 Förslag: normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun. Bilaga med redovisade revideringar: normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun (KFS 3.02) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning 2015-11-10 KS/2015:416 Ärendebeskrivning Nu gällande riktlinjer har inte reviderats 1998. I arbetet med förslaget till nya riktlinjer har service- och tekniknämnden studerat regler grannkommunerna samt jämförbara kommuner med avseende på yta och invånarantal. Det finns sammanlagt 149 vägsamfälligheter/bidragsmottagare som får årligt kommunalt vägbidrag. Formuleringarna i nuvarande dokument kan uppfattas som svåra att förstå för bidragssökande. Ett syfte med att revidera bidragsnormerna är att göra regelverket tydligare samt att anpassa dem till aktuella förhållanden både ekonomiska och juridiska. Budgeterade medel räcker endast till driftbidrag medan byggnads- och iståndssättningsbidrag har inte kunnat betalas ut på flera år. De flesta kommunerna har system med liknande regelverk för bidrag som Katrineholm. Dock finns lokala variationer: vissa kommuner betalar endast ut bidrag till vägar med statligt bidrag, en del bara till vägar som inte beviljats statligt bidrag. Det är inte ovanligt att kommuner har en gräns på 200 meter för att bevilja bidrag. Sammanfattning av föreslagna ändringar En stor del av texten i förslaget är ny i jämförelse med nu gällande normer. För att tydliggöra föreslagna revideringar, har service- och tekniknämnden skickat med såväl förslag till nya riktlinjer och de nu gällande med marginalhänvisning till motsvarighet i förslaget. I förslaget inledande bestämmelser redogörs för vad som menas med väghållare och vilka myndigheter som är ansvariga såsom Trafikverket och Lantmäteriet. Där finns också en presentation av Trafikverkets bidragstyper och vägkategorier. Förslaget innehåller förutsättningar för bidrag. Enligt förslaget, ska kommunalt vägbidrag beviljas till såväl enskilda vägar med statliga bidrag som de utan statligt bidrag. För att kommunalt driftsbidrag ska beviljas, krävs att vägen är av viss längd och att det ska finnas minst en permanentbostad utmed vägen eller vid dess ändpunkt. I förslaget preciseras kommunens vägkategorier och väglängd för bidragsberättigande. Förslaget talar också om vad bidrag till drift av enskild väg avser i form av barkmarksunderhåll och vinterväghållning. Vidare, hur bidragsansökan görs samt bidragets storlek uttryckt i kronor per meter väg. I övrigt innehåller förslaget bestämmelser för tillsyn och bemyndigande. Frågor om driftbidrag ska prövas av service- och tekniknämnden som väghållningsansvar inom Katrineholms kommun. De föreslagna bestämmelserna är tänkta att gälla för underhållsbidrag som ska utbetalas från och med 2017. Förslagets konsekvenser Av de 149 vägsamfälligheter/bidragsmottagare som idag får kommunalt bidrag så är sju vägar med enbart kommunalt bidrag för korta för att kunna beviljas bidrag, enligt förslaget. Av vägar på Trafikverkets lista kommer ett tjugotal bidragsmottagare beröras genom att en eller flera vägdelar inte kommer att beviljas bidrag. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning 2015-11-10 KS/2015:416 De flesta vägarna kommer att kunna beviljas ungefär samma bidrag som idag. Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, kan de nya riktlinjerna medföra att något färre väghållare blir bidragsberättigade jämfört med idag. Samtidigt framhåller man att det exakta antalet inte går att precisera förrän man vet hur många väghållare som ansöker om bidrag och vilka som i slutändan är bidragsberättigade. Förslaget innebär att, med vissa undantag, ska vägen vara över 500 meter lång för att vara bidragberättigad Den största förändring, med högre bidrag, blir det för korta vägar som nyttjas av flera boende som idag bara har kommunalt bidrag. Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, bör förslaget till riktlinjer för bidrag till enskilda vägar inte bli dyrare än vad som gäller i dagsläget. Inledningsvis bör det t o m bli billigare då bidragsbeloppen för 2016, totalt 550 000 kronor, är baserade på nuvarande bidragsnivå. För att erhålla bidrag för 2017 ska väghållarna lämna in ansökan under våren 2016. Den exakta kostnaden för 2017 går inte att beräkna med exakthet förrän alla ansökningar är inkomna och bedömda. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kompletterande och förtydligande uppgifter inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen. Av underlaget från service- och tekniknämnden framkommer att yttranden över förslaget inhämtats från Trafikverket och Riksförbundet för enskilda vägar. Trafikverket menar i sitt yttrande att kommunen bör vara tydlig med olika bidragstyper samt att kommunen bör ha samma benämning på väg typer som Trafikverket för att underlätta kommunikationen. Detta har beaktats i service- och tekniknämndens förslag. Riksförbundet för enskilda vägar valde att inte yttra sig. Kommunledningsförvaltningen har i beredningen av ärendet inte funnit något att invända mot förslaget. Förvaltningen föreslår också att dokumentets rubrik ändras så att normer byts mot riktlinjer. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Service- och tekniknämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Service- och tekniknämnden Blad 6 2015-09-24 67 Revidering av normer för bidrag till enskilda vägar (STN/2015:88) Service-och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering med beslutade ändringar införda i förslaget till styrdokument. Sammanfattning av ärendet Nu gällande normer har inte reviderats på 17 år. I arbetet med förslaget till nya normer har jag tittat på vilka regler våra grannkommuner har, samt jämförbara kommuner till yta och invånare enligt Sveriges kommuner och landstings kommunlista. Skillnader mellan de gamla normerna och förslaget till nya finns markerat i de bifogade gamla normerna. Mycket av texten i förslaget har inte funnits i de gamla normerna och syftet är att informera väghållare som vill söka bidrag. Remissförfrågan har skickats till Trafikverket och Riksförbundet enskilda vägar. Ärendets handlingar Förslag till nya normer Gamla normer med markeringar och hänvisningar till förslaget Yttrande från Trafikverket Service- och tekniknämndens överläggning Under service- och tekniknämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Fredrik Hermelin (M) samt Cathrine Andersson. Förslag och yrkanden Under nämndens överläggning framkommer yrkande om att förtydligande ska göras i förslaget till Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholm med att tillsyn ( 5) avser vägar som inte får statligt bidrag. Vidare framkommer också yrkande om att delen som gäller överklagande ska utgå. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordförande proposition på förvaltningens förslag till beslut med ändringarna införda i styrdokumentsförslaget enligt ovanstående yrkande. Hon finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Ordförandens sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2015-09-08 /Ärendebeteckning/ Näringsliv och samhällsutveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Cathrine Andersson Service- och tekniknämnden Revidering av normer för bidrag till enskilda vägar. Förslag till beslut Service- och tekniknämnden föreslås besluta att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Sammanfattning av ärendet Nu gällande normer har inte reviderats på 17 år. I arbetet med förslaget till nya normer har jag tittat på vilka regler våra grannkommuner har, samt jämförbara kommuner till yta och invånare enligt Sveriges kommuner och landstings kommunlista. Skillnader mellan de gamla normerna och förslaget till nya finns markerat i de bifogade gamla normerna. Mycket av texten i förslaget har inte funnits i de gamla normerna och syftet är att informera väghållare som vill söka bidrag. Remissförfrågan har skickats till Trafikverket och Riksförbundet enskilda vägar. Ärendets handlingar Förslag till nya normer Gamla normer med markeringar och hänvisningar till förslaget Yttrande från Trafikverket Ärendebeskrivning Sammanfattning av ärendet i februari. Det finns 149 vägsamfälligheter/bidragsmottagare som får årligt kommunalt vägbidrag. Formuleringar i nuvarande dokument kan vara svåra att förstå för bidragssökande. Budgeterade medel räcker bara till driftbidrag, byggnads- och iståndssättningsbidrag har inte kunnat betalas ut på många år. Det finns även ett flertal redaktionella fel som refererar till myndigheter som inte finns längre. Trafikverkets handläggningsrutiner har förändrats sedan 1998. Kommuner som jämförts och hur det ser ut. Katrineholms kommun gränsar till Flen, Vingåker, Eskilstuna, Nyköping, Finspång och Norrköping. Jämstora kommuner i Sörmland och angränsande län är Strängnäs, Karlskoga, Kumla, Köping, Sala, Mjölby, Motala och Lindesberg. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57149 www.katrineholm.se E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2015-09-08 /Ärendebeteckning/ Näringsliv och samhällsutveckling Kommuner enligt SKL s lista som är jämstora till invånare och yta är Gislaved, Värnamo, Nässjö, Ronneby, Mark, Falköping och Sandviken. De flesta kommunerna har normer med liknande underlag som Katrineholm, som inte har reviderats på många år. Vissa kommuner betalar bara ut bidrag till vägar med statligt bidrag, en del bara till vägar som inte beviljats statligt bidrag. Många kommuner har en gräns på 200 meter för att bevilja bidrag - Eskilstuna beviljar bidrag till vägar som är minst 600 meter. Genom att lägga gränsen för väglängden på 500 meter och 250 meter för avtagsväg kan de flesta behålla sitt bidrag. Konsekvenser av förändringen i förslaget Av de 149 vägsamfälligheter/bidragsmottagare som idag får kommunalt bidrag så är sju vägar med enbart kommunalt bidrag för korta för att kunna beviljas bidrag enligt förslaget. Av vägar på Trafikverkets lista kommer ca 20 bidragsmottagare beröras genom att en eller flera vägdelar inte kommer att beviljas bidrag enligt förslaget. De flesta vägarna kommer att kunna beviljas ungefär samma bidrag som idag, störst förändring, med högre bidrag, blir det för korta vägar som nyttjas av flera boende som idag bara har kommunalt bidrag. Skillnader nya och gamla normerna Mycket av texten i förslaget har inte funnits i de gamla normerna, som bilaga finns både förslag till nya normer och de nu gällande normerna med marginalhänvisning till motsvarighet i förslaget. Målsättningen är att förutsättningarna för bidrag ska bli lättare att förstå genom att använda samma vägtyper och begrepp som Trafikverket samt till exempel att ge bidrag för hela väglängden, men också underlätta handläggningen av bidragen genom att bidragen inte måste räknas om varje år. Tidigare beviljades kommunalt bidrag kategori a till alla vägar som beviljats statligt bidrag, utom till kategori B och E, men kategori c till vägar med fast boende utom byggnadsplan. I förslaget kan bidrag beviljas till vägar i Trafikverkets kategori A, oavsett om vägen har beviljats statligt bidrag eller bara kommunalt, då det gynnar boende på landsbygden. Trafikverkets kategori B är inom bebyggelseområde och kategori C får redan bidrag med 80 % av kostnaden från Trafikverket. Remissförfarande Remissyttrande över Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till nya normer för bidrag till enskilda vägar har lämnats av Trafikverket. Riksförbundet för enskilda vägar gavs tillfälle att yttra sig men avstod från att göra det. Cathrine Andersson Trafikingenjör Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57149 www.katrineholm.se E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se

Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 1984-06-25, 115 Ändrad av kommunfullmäktige 1986-05-26, 167 1992-11-23, 190 1998-12-14, 31 2015-11 Indexreglering av service- och tekniknämnden 1

Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Det svenska vägnätet består kommunala gator och vägar, statliga vägar och enskilda vägar. 2014 bestod vägnätet av totalt ca 58 000 mil vägar. Vägarna är fördelade på ca 10 000 mil statliga vägar, ca 4 000 mil kommunala gator och vägar samt enskilda vägar som utgör den allra största delen av Sveriges vägnät med ca 43 000 mil vägar. Det är väghållaren som har det juridiska ansvaret för en enskild väg. Ibland är en eller flera markägare väghållare, ibland fungerar organisationer som väghållare, exempelvis vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar. En stor andel av de enskilda vägarna är skogsbilsvägar som i många fall inte är öppna för allmän motorfordonstrafik. Bidrag till enskilda vägar betalas ut bland annat för att vägen ska hållas öppen för allmän trafik och för att underlätta för boende på landsbygden. Väghållaren kan efter ansökan beviljas bidrag för drift och underhåll av olika slags vägar. Cirka 7 700 mil enskilda vägar får statsbidrag, reglerat enligt förordningen (1989:891) om statsbidrag till för enskild väghållning. Sammanlagt är det ca 23 000 väghållare som ansvarar för enskilda vägar med statsbidrag. Av Sveriges 290 kommuner betalar vissa ut bidrag efter beslut i kommunfullmäktige. 1. Inledande bestämmelser Detta dokument innehåller normer för kommunalt bidrag till drift av enskilda vägar. Normerna baseras till största delen på Trafikverkets grunder för bidrag till enskilda vägar. Väghållare och väghållaransvar Väghållare för enskilda vägar kan vara: enskild markägare. samfällighetsföreningar som är bildade enligt anläggningslagen. vägsamfälligheter och vägföreningar som är bildade enligt äldre lagstiftning. ideella föreningar som är bildade genom så kallade frivilliga överenskommelser. Väghållaren ansvarar för att de lagar och förordningar som gäller för enskilda vägar följs. Till exempel: Anläggningslagen (AL) Lagen om förvaltning av samfälligheter SFL) Miljöbalken (MB) Bidragsförordningen Trafikförordningen (TrF) Lagen om offentlig upphandling (LoU) Vid arbeten för en enskild väg har väghållaren ansvaret för åtgärderna som sådana, att 2

samråd genomförs och att inhämta de tillstånd och dispenser som krävs. Ansvariga myndigheter Frågor om statliga bidrag hanteras av ansvarigt regionkontor hos Trafikverket. Vägsamfälligheter bildas genom förrättning av Lantmäteriet. Riksförbundet enskilda vägar är en opolitisk organisation som har till uppgift att bistå dem som arbetar med den enskilda väghållningen i Sverige, tillvarata de enskilda väghållarnas intressen samt representera de enskilda väghållarna gentemot politiker, myndigheter och organisationer. Trafikverkets bidragstyper och vägkategorier Statligt bidrag kan beviljas till enskilda vägar som årligt driftbidrag till väg eller färjeled, särskilt driftbidrag för underhållsåtgärder samt för byggande. Vägarna har av Trafikverket delats upp i sex olika kategorier, A-F. A. Väg för fast boende inom landsbygdsområde, utfart eller vägslinga. B. Väg för fast boende inom bebyggelseområde där vägen fungerar som uppsamlingsväg eller utfartsväg C. Väg för genomfart för andra än dem som bor utmed eller har del i vägen. D. Väg för det rörliga friluftslivet. E. Väg för normalt minst 25 fritidshus. F. Väg för näringslivet. 2. Förutsättningar för bidrag Kommunalt vägbidrag kan beviljas till både enskilda vägar som beviljats statligt bidrag och vägar utan statligt bidrag. För att beviljas kommunalt driftbidrag ska vägen vara av viss längd och det ska finnas minst en permanentbostad 1 vid väg eller vägsträckas ändpunkt. Årliga driftbidrag lämnas till vägar som tillgodoser ett kommunikationsbehov för fast boende utanför bebyggelseområde. Kommunens vägkategorier 1-3 1) Väg med statligt bidrag Kommunalt vägbidrag beviljas som årligt driftbidrag till vägar i kategori A enligt Trafikverkets definition. Förutsättning för bidrag är att vägen finns med på Trafikverkets lista över bidragsberättigade vägar. Vägsamfällighet, vägförening eller enskild person som har varit bidragsberättigad eller har sökt bidrag men ännu inte beviljats behandlas enligt punkt 2. 2) Väg utan statligt bidrag Vägsamfällighet eller vägförening ska vara bildad genom förrättning som 1 Med permanentbostad avses att den boende ska vara skriven på fastigheten enligt folkbokföringslagen och att vägen används året om. 3

funnit laga kraft och blivit lagligen registrerad. Vägar med skriftlig överenskommelse behandlas under punkt 3. 3) Övriga vägar Vägar som är utfartväg till en fastighet, där enskild person beviljas bidrag eller skriftlig överenskommelse tecknats om bidragsmottagare Väglängd Vägen ska vara 500 meter eller längre för att vara berättigad till bidrag. Bidrag kan även beviljas till avtagsväg till en sådan vägsträcka under förutsättning att den är minst 250 meter, samt att bostaden och vägens ändpunkt är belägen minst 500 meter från allmän eller bidragsberättigad väg. Den bidragsberättigade väglängden kan räknas till en punkt högst cirka 50 m bortom den fast bebodda fastigheten 2 bostaden där det finns möjlighet att vända. För väg som sträcker sig över två eller fler kommuner, kan bidrag beviljas till väg eller vägdel som ligger helt inom Katrineholms kommun samt är minst 500 meter eller längre. Ej bidragsberättigade vägar Bidrag lämnas inte: till vägar med totallängd kortare än 600 meter. till vägar i kategori B-F enligt Trafikverkets indelning. till uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse eller till vägar inom områden med detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900). näringslivet eller det rörliga friluftslivet till färjeleder. när det finns en annan väg som kan tillgodose trafikbehovet lika bra eller bättre. 3. Bidrag till drift av enskild väg Kommunalt driftbidrag betalas ut som årlig ersättning till barmarksunderhåll och vinterväghållning. Barmarksunderhåll omfattar kostnader för bland annat grusning, dammbindning, hyvling, sladdning, dikesrensning och beläggningsunderhåll. Vinterväghållning omfattar kostnader för bland annat kantmarkering, plogning och halkbekämpning. Kommunen betalar inte ut bidrag till förrättningskostnader, byggande eller upprustning av väg. Ansökan om årligt driftbidrag För att få bidrag första gången måste skriftlig ansökan göras till Katrineholms 2 Med fast bebodd fastighet menas att den boende ska vara skriven på fastigheten enligt folkbokföringslagen och att vägen används året om. 4

kommun. Ansökan ska göras på kommunens blankett, nödvändiga bilagor bifogas beroende på vägens funktion. Ansökan ska ha kommit in till kommunen senast 30 april bidragsåret. Den väghållningsorganisation som har ansvar för vägen ska besluta om att söka bidrag på ett årsmöte eller på en extra stämma. Beräkning och utbetalning av bidrag Vägens funktion (vägkategori) avgör hur hög bidragsprocenten blir. 1) Väg med statsbidrag Kommunalt bidrag lämnas med 1,20 kr per meter väg. 2) Väg utan statsbidrag Kommunalt bidrag lämnas med 2 kr per meter väg. 3) Övriga vägar Kommunalt bidrag lämnas med 1,50 kr per meter väg. 4. Utbetalning av årligt driftbidrag Driftbidrag betalas i efterskott för kalenderår under förutsättning att medel tilldelats i budget. Förutsättningar för utbetalning Driftbidrag lämnas endast om vägen är i tillfredsställande skick för sitt ändamål och väghållningen är ordnad genom en förrättning som har vunnit laga kraft eller genom en överenskommelse som har godkänts av Katrineholms kommun. Vägar som beviljas årliga driftbidrag ska hållas öppna för trafik med motordrivna fordon och underhållas väl. Om en väg stängts av för trafik utan kommunens medgivande eller om underhållet eftersatts betalas inte bidraget ut förrän bristerna har åtgärdats. Väghållaren ansvarar för att anmäla ändrade förhållanden till kommunen, om inte kan denne bli återbetalningsskyldig för bidrag som utbetalats på felaktiga grunder. Förutsättningarna för bidrag ska uppdateras vart femte år. 5. Tillsyn m. m. Kontroll av förutsättningar för bidrag kommer att ske genom tillsyn vart femte år för vägar som endast beviljats kommunalt driftbidrag. Förutsättningar för vägar som även beviljats statligt bidrag kontrolleras av Trafikverket. 5

Vid tillsynen kommer vi särskilt att titta på: Anslutning till allmän väg ur trafiksäkerhetssynpunkt Grusslitlager och beläggningsslitage Diken och kantskärning så att vatten inte blir stående på vägbanan Trummor ska vara rensade samt in- och utlopp ska fungera Broar - röjning och rengöring Röjning till normalt 2 meter från vägkant och 4,6 meter högt 6. Bemyndigande Frågor om driftbidrag prövas av Service- och tekniknämnden som har väghållningsansvar inom Katrineholms kommun. Beslut om att bevilja bidrag fattas av Samhällsbyggnadsförvaltningen som även betalar ut driftbidraget. 7. Giltighet Dessa bestämmelser gäller för underhållsbidrag som ska utbetalas från och med bidragsåret 2017. De upphävda normerna gäller fortfarande för årliga driftbidrag som utbetalas 2016. Samfällighetsförening, vägförening eller fastighetsägare som tidigare erhållit kommunalt bidrag skall inför utbetalning 2017 inlämna en förnyad ansökan, med uppdaterad väg- och kontaktinformation enligt särskilt formulär som tillhandahålls av Katrineholms kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ansökan ska skickas in senast den 30 april 2016. 6

Styrdokument Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 3.02) Senast reviderad av kommunfullmäktige 1998-12-14, 31

2 (5) 3.02 NORMER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL ENSIKLDA VÄGAR INOM KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Författningssamling Datum 1998-12-14 Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 1984-06-25, 115 Ändrad av kommunfullmäktige 1986-05-26, 167 1992-11-23, 190 1998-12-14, 31

3 (5) 3.02 NORMER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL ENSIKLDA VÄGAR INOM KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Författningssamling Datum 1998-12-14 Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun 1. Definitioner I dessa normer har ordet "byggnadsbidrag" samma betydelse som i Vägverkets regler för bidrag till enskilda vägar. Ordet "iståndsättningsbidrag" motsvarar närmast Vägverkets begrepp "särskilt driftbidrag". Ordet "underhållsbidrag" motsvarar Vägverkets begrepp "driftbidrag". 2. Byggnads- och iståndsättningsbidrag Byggnads- och iståndsättningsbidrag kan beviljas till väg, om statsbidrag har beviljats till vägen. Bidrag kan endast i undantagsfall beviljas, om statsbidrag inte har bifallits eller om vägarbetena ha påbörjats, innan kommunen har fattat beslut i bidragsfrågan. Teknik- och fritidsnämnden bestämmer bidragets storlek efter ansökan i varje särskilt fall. Bidraget utgör i normala fall 2/3 av skillnaden mellan den av Vägverket/Skogsvårdsstyrelsen beräknade kostnaden för vägarbetena och det utgående statsbidraget, dock högst 20 procent av den bidragsberättigade kostnaden. Om särskilda skäl föreligger kan teknik- och fritidsnämnden besluta att högre eller lägre bidrag skall beviljas. I underlaget för de kommunala bidraget får inräknas endast sådana kostnader för vilka också statsbidrag utgår. Kostnader för t ex marklösen och lantmäteriförrättningar är därför inte bidragsberättigade. Kommunen betalar inte något bidrag till nyanläggning av vägar inom byggnadsplan. Anm. Enligt gällande lag skall exploatören bekosta nyanläggning av vägar inom byggnadsplan. 3. Underhållsbidrag Underhållsbidrag kan beviljas till: a) Statsbidragsberättigad väg både inom och utom byggnadsplan med högst 20 procent av den av Vägverket beräknade kostnaden för vägens underhåll.

4 (5) 3.02 NORMER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL ENSIKLDA VÄGAR INOM KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Författningssamling Datum 1998-12-14 b) Ej statsbidragsberättigad väg inom byggnadsplan med belopp, som motsvarar den enligt Vägverkets normer beräknade kostnaden för vägens underhåll. c) Ej statsbidragsberättigad väg utom byggnadsplan med 1,25 krona / löpmeter. Bidrag beviljas endast under förutsättning att vägen är utfart för helårsboende på fastigheten mantalsskriven person samt att den hålls öppen året runt. Bidrag beviljas inte för de första 200 metrarna. Vidare gäller att bidrag utgår endast för en utfartsväg för varje fastighet. Där särskilda skäl föreligger har teknik- och fritidsnämnden rätt att göra avsteg från vad som sägs i ovanstående punkter. 4. Gemensamma bestämmelser Väg som får kommunalt bidrag skall ha god framkomlighet för motorfordonstrafik samt vara avsynad och godkänd av kommunens besiktningsman. Vägen skall dessutom hållas öppen efter samma normer som gäller för enskilda vägar med statsbidrag. Bidrag beviljas som regel endast till väg som i huvudsak betjänar fast bosättning. Bidrag beviljas därför inte till väg som betjänar fritidsområde. Bidrag beviljas i samtliga fall efter ansökan. Denna skall göras på blankett som tillhandahålls av Tekniska förvaltningen. Om en väg berör flera fastigheter men vägförening eller vägsamfällighet saknas, skall i ansökan anges till vilken person bidraget skall utbetalas. Denna person skall förete fullmakt av samtliga intressenter i vägen. Om ansökan avser underhållsbidrag skall den vara Tekniska förvaltningen tillhanda senast den 1 april bidragsåret. Underhållsbidrag utbetalas årligen under första kvartalet året efter bidragsåret. Bidrag beviljas inte för väg som genom vägmärke avstängts för viss trafik. Vid bedömningen tas inte hänsyn till om vägmärket är upptaget i vägmärkesförordningen eller inte, utan endast till avsikten med vägmärket. Detta innebär emellertid ingen inskränkning i väghållarens rätt att sätta upp varningsmärken utefter vägen eller att tillfälligt - t ex under tjällossningsperioden - begränsa det tillåtna axeltrycket på vägen. 5. Särskilda bestämmelser För underhållsbidrag gäller att årligt bidrag utbetalas utan förnyad ansökan, så länge samma förhållanden gäller som när bidraget beviljades första gången.

5 (5) 3.02 NORMER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL ENSIKLDA VÄGAR INOM KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Författningssamling Datum 1998-12-14 Vid ändrade villkor tillkommer det på den som bidraget utbetalas till, att underrätta Tekniska förvaltningen om detta. Om så inte sker kan denne bli återbetalningsskyldig för bidrag som utbetalats på felaktiga grunder. 6. Ikraftträdande Dessa normer gäller från den 1 januari 1999.

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-09 KS/2015:477 KLF ledning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Gunnar Westermark Kommunstyrelsen Tillämpningsregler för förtroendevaldas sjukavdrag Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna kommunledningsförvaltningens förslag om att punkterna 4 och 6 i tillämpningsreglerna gällande sjukavdrag för förtroendevalda ska ha följande lydelse: 4. För den som inte har kommunen som huvudarbetsgivare görs avdrag under de första fjorton dagarna endast för frånvaro från sammanträde eller planerat uppdrag. 6. För förtroendevald som har kommunen som huvudarbetsgivare görs dagavdrag enligt kollektivavtalets bestämmelser. Anmärkning: Med huvudarbetsgivare avses att den förtroendevalda enligt gällande Arvodesbestämmelser m.m. för förtroendevalda får minst 50 procent av sin försörjning från kommunen. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag på reviderade tillämpningsregler gällande sjukavdrag för förtroendevalda som är årsarvoderade. I förhållande till gällande Arvodesbestämmelser m.m. för förtroendevalda har hittillsvarande tillämpningsregler varit svåra att förstå. Med ändrad lydelse i tillämpningsreglerna, punkterna 4 och 6, bör tolkningen underlättas och reglerna upplevas mer rättvisa. Ärendets handlingar Gällande styrdokument - Arvodesbestämmelser m.m. för förtroendevalda Ärendebeskrivning För årsarvoderad förtroendevald som på grund av sjukdom eller annars är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag skall arvodet reduceras enligt samma regler som i Allmänna Bestämmelser (AB). Om ersättare utses, efter beslut av fullmäktige, äger ersättaren rätt att uppbära motsvarande arvode. Så lyder formuleringen i gällande arvodesbestämmelser. I bilaga till bestämmelserna finns nuvarande tillämpningsregler som bland annat stadgar följande: 4. För ordförande/vice ordförande (som ej är heltidsarvoderad) och för deltidsarvoderad görs avdrag endast för frånvaro från sammanträde eller planerat uppdrag. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Gunnar.Westermark@katrineholm.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-09 KS/2015:477 KLF ledning 5. Avdrag enligt punkten 4 görs per timme med 1/165 av månadsarvodet. 6. För heltidsarvoderad görs dagavdrag enligt kollektivavtalets bestämmelser. Kommunstyrelsen gav den 28 oktober 2015, 218, kommunledningsförvaltningen i uppdrag att redovisa ett förslag till reviderade tillämpningsregler gällande sjukavdrag för förtroendevalda. Kommunledningsförvaltningens förslag innebär att vi tillämpar samma regler för deltidsarvoderade med viss omfattning som för heltidsarvoderade. Skälet är att deltidsarvoderade hittills endast fått avdrag för sammanträden eller uppdrag man varit förhindrad att delta i. Övrig tid har man fått behålla sitt arvode. Förvaltningens bedömning Vår bedömning är att de, som i egenskap av förtroendevalda, har kommunen som huvudsaklig försörjningskälla bör hanteras på samma sätt. Ett sätt att bedöma detta skulle kunna vara att utgå från att den som har ett årsarvode motsvarande minst 50 procent av riksdagsmannaarvodet uppfyller kravet på huvudsaklig försörjningskälla ( huvudarbetsgivare ). Likartade regler blir lättare att förstå och upplevs sannolikt mer rättvisa. Mot denna bakgrund föreslår vi således att punkterna 4 och 6 i tillämpningsreglerna får ny lydelse enligt följande: 4. För den som inte har kommunen som huvudarbetsgivare görs avdrag under de första fjorton dagarna endast för frånvaro från sammanträdet eller planerat uppdrag. 6. För förtroendevald som har kommunen som huvudarbetsgivare görs dagavdrag enligt kollektivavtalets bestämmelser. Kommunledningsförvaltningen Gunnar Westermark Kanslichef Håkan Sundqvist Personalspecialist Beslutet skickas till: Löneenheten, samtliga nämnder KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Gunnar.Westermark@katrineholm.se

Styrdokument Arvodesbestämmelser m.m. för förtroendevalda Övergripande anvisningsdokument Senast reviderad av kommunfullmäktige 2015-09-21, 194 Giltighetstid: 2015-01-01 2018-12-31

2 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Beslutshistorik Antagna av kommunfullmäktige 1998-12-14, 29 Ändring av kommunfullmäktige: 1999-12-13, 283 (arvodesbilaga, fastighets- och servicenämnd), 2000-01-01 underbilaga till arvodesbilaga (ny gruppledare för kristdemokraterna) 2000-05-15, 123 (ny rubrikbenämning, tillämpningsregler för sjukavdrag) 2001-01-15, 6 (samordning av arvoden från 2001-01-01) 2001-02-26, 30 (ersättning till nämndledamöter/ersättare som adjungeras till fullmäktiges överläggning) 2002-06-17, 102 (arvodesnivåer till ordförande och vice ordförande i servicenämnden) 2002-12-16, 61 (förlorad arbetsinkomst, pensionsförmån, gemensamma bestämmelser om årsarvoden, arvoden, intyg, tidsgräns för yrkande om ersättning) 2005-06-20, 116 (bestämmelse om att årsarvodena ska kopplas till riksdagsmannaarvodet med två års eftersläpning) 2005-11-21, 197 (ändring av arvodesnivåer och uppdragsgrad i bilagor) 2006-02-13, 32 (omfördelning av arvoden och uppdragsgrad i underbilaga samt smärre korrigeringar) 2006-12-18, 60 (arvodeskommittén utbytt mot kommunstyrelsen samt ny arvodesbilaga) 2007-05-21, 171 (ändrad arvodesnivå för revisionens ordförande) 2007-10-15, 248 (ny ordförande för viadidaktnämnden) 2007-11-19, 266 (ny vice ordförande i bildningsnämnden) 2010-06-21, 110 (ändring av 9; PRF-KL upphör) 2010-12-13, 49 (ändring av arvodesnivåer och uppdragsgrad i bilagor) 2011-09-19, 255 (centerpartiets gruppledare tjänstledig) 2011-10-17, 283 (tillägg till punkt 2 i Ersättningsbilaga 1) 2012-06-18, 153 (ny ordförande i viadidaktnämnden) 2012-08-20, 199 (ändring av underbilaga) 2013-12-16, 199 (ny förste vice ordförande kommunfullmäktige) och 200 (ny ordförande valnämnden) 2014-12-15, 54 2015-09-21, 194

3 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Förvaltarskap 1 Inom kommunstyrelsens ansvarsområde - kommunledningsförvaltningen Uppföljning Hur: Kontroll mot aktuella val inom kommunens organisation När: Två månader innan giltighetstiden upphör. 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

4 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Arvodesbestämmelser m.m. för förtroendevalda Allmänna bestämmelser 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen (1991:900). Bestämmelserna gäller även överförmyndaren. Med förtroendevald med fastställd uppdragsgrad avses förtroendevald som fullgör uppdrag på minst 40 procent av heltid. Högsta sammanlagda uppdragsgrad för en förtroendevald är 100 procent. Övriga förtroendevalda har förtroendeuppdrag utan fastställd uppdragsgrad. Med årsarvode avses fast arvode som ersätter den förtroendevaldes arbete för det politiska organ som den förtroendevalde har uppdrag i. Ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensionsoch semesterförmåner 2 Förlorad arbetsinkomst Förtroendevald utan fastställd uppdragsgrad har rätt till ersättning för styrkt faktiskt förlorad arbetsinkomst på det sätt fullmäktige beslutat enligt ersättningsbilaga. Med förlorad arbetsinkomst jämställs ersättning från t ex arbetslöshetskassa och försäkringskassa. Förtroendevalda som kan visa att en arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning beräknad på grundval av den senast fastställda sjukpenningen för dag enligt ersättningsbilaga. Kommunen betalar ersättning för den delen av den förlorade arbetsinkomsten som motsvarar tiden för själva sammanträdet eller uppdraget, tiden för resor till och från sammanträdet eller uppdraget och eventuell tid som åtgått för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller uppdraget, t.ex. omklädnad. 3 Förlorad pensionsförmån Förtroendevald utan fastställd uppdragsgrad har rätt till ersättning för styrkt förlorad tjänstepensionsförmån enligt ersättningsbilaga. För att ersättning ska

5 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 utgå krävs att den förtroendevalde kan visa att fullgörandet av det kommunala förtroendeuppdraget medfört minskade tjänstepensionsavgifter. Ersättningen betalas ut direkt till den förtroendevalde, som själv ansvarar för val av pensionsförvaltare av ersättningen. Genom utbetalningen har kommunen fullgjort sin lagliga skyldighet att ersätta den förtroendevalde för förlorad pensionsförmån. För förtroendevalda som bedriver aktiv egen näringsverksamhet utan att inneha anställning, ska istället för första och andra styckena gälla följande: Den förtroendevalde som kan styrka att pensionsförmån har förlorats har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån med verifierat belopp. 4 Förlorad semesterförmån Förtroendevald utan fastställd uppdragsgrad har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt ersättningsbilaga. Förtroendevald som kan visa att semesterförmånen faktiskt påverkas men inte på vilket sätt har rätt till en schablonersättning på sätt som fullmäktige beslutat enligt ersättningsbilaga. 5 Särskilda arbetsförhållanden m.m. Rätten till ersättning enligt 2-4 omfattar nödvändig ledighet för förtroendevald med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att den förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning enligt 2-4 omfattar tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande och tid för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst eller för styrkt förlorad semesterförmån om schablonersättning tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten eller den förlorade semesterförmånen.

Arvoden m.m. 6 Årsarvoden 6 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 A. Årsarvoden för förtroendevalda med fastställd uppdragsgrad Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller på minst 40 procent av heltid har rätt till årsarvode med belopp som fullmäktige har beslutat enligt arvodesbilaga. Årsarvodet inkluderar samtliga förtroendeuppdrag inom kommunen utom för sammanträde med fullmäktige. Samordning Heltidsarvoderade förtroendevalda som samtidigt arvoderas för uppdrag som ordförande eller vice ordförande i något av de kommunägda aktiebolag där kommunen har ett bestämmande inflytande eller i Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund får sitt kommunala arvode reducerat med 65 procent av det belopp bolagsarvodet eller förbundsarvodet uppgår till. (KF 2001-01-15, 6) B. Årsarvode för förtroendevalda utan fastställd uppdragsgrad Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 procent av heltid har rätt till årsarvode med belopp som fullmäktige har beslutat enligt arvodesbilaga. Arvodet inkluderar all tid som åtgår för uppdraget i och för den egna nämnden samt kommunstyrelsen. 7 Gemensamma bestämmelser om årsarvoden Årsarvodena justeras årligen, med giltighet från den 1 januari, av kommunstyrelsen. Årsarvodena motsvarar en (i bilaga till bestämmelserna) angiven procentandel av det riksdagsmannaarvode som gäller den 1 januari det kalenderår som årsarvodena ska gälla. Avgår förtroendevald, som uppbär årsarvode enligt ovan, under mandatperioden, fördelas arvodet mellan den avgående och den tillträdande i förhållande till den tid, varunder var och en av dem innehaft uppdraget. Förändras uppdragets omfattning till följd av att annan ledamot övertar ordförande- eller vice ordförandeskap i utskott kan årsarvodet förändras efter prövning i varje särskilt fall av kommunstyrelsen. Ledamot som övertar ordförande- eller vice ordförandeskap erhåller därvid arvode motsvarande den minskning som beslutas för den som lämnat sitt uppdrag. Om årsarvoderad förtroendevald fullgör förtroendemannauppdrag för annan huvudman, kan årsarvodet minskas om det kan antas att den förtroendevalda inte kan fullgöra sitt uppdrag för kommunen. Frågan om minskning prövas i varje särskilt fall av kommunstyrelsen.

7 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 För årsarvoderad förtroendevald som på grund av sjukdom eller annars är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag skall arvodet reduceras enligt samma regler som i Allmänna Bestämmelser (AB). Om ersättare utses, efter beslut av fullmäktige, äger ersättaren rätt att uppbära motsvarande arvode. Tillämpningsregler gällande sjukavdrag för förtroendevalda redovisas i bilaga 3. 8 Arvoden för sammanträden och övriga uppdrag. Förtroendevald, som ej erhåller årsarvode enligt 6, har rätt till arvode för sammanträde och övriga uppdrag enligt bestämmelserna i arvodesbilaga. För sammanträde med fullmäktige utgår dock arvode även för förtroendevald med årsarvode. Arvodena för sammanträde och övriga uppdrag motsvarar en angiven procentandel av riksdagsmannaarvode enligt 7 avrundat till närmast högre tiotal kronor. Med sammanträde avses protokollförda sammanträden i fullmäktige, nämnder, styrelse och utskott samt kommunstyrelsens temasammanträden. Med övriga uppdrag avses förtroendeuppdrag, som efter godkännande av respektive nämnd/-styrelseordförande, utförs för kommunens räkning och inte är att betrakta som sammanträde enligt ovan. Till övriga uppdrag räknas ur ersättningssynpunkt också nämndledamöters/- ersättares deltagande i kommunfullmäktiges överläggningar i ärende som berör nämndens verksamhetsområde. Ersättning kan vid sådant tillfälle endast utgå till den som adjungerats och sålunda inte är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige. (KF 2001-02-26, 30) 9 Kommunal pension m.m. För årsarvoderade förtroendevalda med fastställd uppdragsgrad (40 procent och mer) gäller bestämmelserna i normalpensionsreglemente för kommunala förtroendevalda (PBF). Kommunen tecknar särskild grupplivförsäkring hos Kommunernas Försäkrings AB för sådan förtroendevald som fullgör uppdrag på minst 40 procent av heltid och som inte erhåller grupplivskydd på grund av annan anställning. Kommunen tecknar trygghetsförsäkring vid yrkesskada enligt vid varje tillfälle gällande central överenskommelse för kommunens anställda.

Ersättning för kostnader 10 Resekostnads- och traktamentsersättningar 8 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Ersättning för resekostnader vid sammanträde och uppdrag inom kommunen utgår enligt det kommunala bilavtalet om avståndet från den förtroendevaldas fasta bostad eller hans arbetsplats till sammanträdesplatsen överstiger fem kilometer. Ersättning för resekostnader och traktamente vid sammanträde eller uppdrag utom kommunen utgår enligt de kommunala bil- och traktamentsavtalen. 11 Barntillsynskostnader Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla tolv år. Om särskilda skäl föreligger kan ersättning utges även för äldre barn. Ersättning betalas dock med högst det belopp som fullmäktige beslutat enligt ersättningsbilaga. Ersättning betalas inte för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och ej heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. 12 Kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk Ersättning betalas för kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad och som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande. Ersättning betalas inte för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående. Frågan om ersättning prövas i varje särskilt fall av kommunstyrelsen. 13 Funktionshindrad förtroendevaldas särskilda kostnader Ersättning betalas till funktionshindrad förtroendevald för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller uppdrag och som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för t.ex. resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande.

9 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Frågan om ersättning prövas i varje särskilt fall av kommunstyrelsen. 14 Övriga kostnader För andra kostnader än som avses i 10-13 betalas ersättning om den förtroendevalda kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader. Ersättning utgår inte om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunna förhindra att kostnaderna uppkom. Frågan om ersättning prövas i varje särskilt fall av kommunstyrelsen. Gemensamma bestämmelser 15 Hur man begär ersättning För att få ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensions- och semesterförmåner ( 2-5) eller för kostnader ( 10-14) skall den förtroendevalda styrka sina förluster eller kostnader. Förlorad arbetsinkomst ska styrkas genom intyg från arbetsgivare på särskild blankett. Intyg ska lämnas två gånger per år och gäller ett halvår i taget: 1 januari - 30 juni respektive 1 juli - 31 december. Om inte nytt intyg lämnas ska ingen utbetalning ske för sammanträde eller uppdrag som utförs under den nya perioden. För egna företagare ska anmäld inkomst till försäkringskassan inlämnas. Förluster eller kostnader skall anmälas till fullmäktiges eller nämndens sekreterare eller till annan som utsetts att ta emot anmälan. Årsarvode enligt 6 och arvode för sammanträde enligt 8 betalas ut utan föregående anmälan. Den förtroendevalda är skyldig att själv anmäla på närvarolista till sekreteraren om han deltar i mer än ett sammanträde/dag. Arvode för övriga uppdrag enligt 8 betalas ut efter anmälan av den förtroendevalda på särskild blankett. 16 Tidsgräns för yrkande av ersättning Yrkande om ersättning för förlorad arbetsinkomst skall framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde eller det övriga uppdraget till vilken förlusten hänför sig.

10 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån enligt 3 första stycket ska framställas senast vid utgången av februari månad året efter det år till vilken förlusten hänför sig. Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån enligt 3 fjärde stycket (egna företagare) ska framställas i samband med dock senast inom två år från pensionstillfället. Förtroendevald som kan styrka att han/hon genom den nya ersättningsbestämmelsen har förlorat pensionsförmåner under uppdragstid före den 1 januari 2003 har rätt till ersättning för styrkt sådan förlust. Yrkande om ersättning för förlorad semesterförmån skall framställas senast inom två år från dagen för sammanträde eller övrigt uppdrag till vilken förlusten hänför sig. Yrkande om andra ersättningar enligt dessa bestämmelser skall framställas senast inom sex månader från dagen för sammanträde eller det övriga uppdraget till vilken kostnaden hänför sig. 17 Tolkning av bestämmelserna Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunstyrelsen. 18 Översyn av dessa bestämmelser Översyn av dessa bestämmelser ska ske inför varje ny mandatperiod. 19 Utbetalning Årsarvoden betalas ut med en tolftedel per månad. Övriga ekonomiska förmåner betalas ut en gång per månad.

11 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Ersättningbilaga 1(1) Ersättning för förlorad arbetsinkomst, pensions- och semesterförmån, barntillsynskostnad samt beredskapsersättning/ ordförandeberedskap 1. Förlorad arbetsinkomst ( 2) A. Verifierat belopp/tim enligt intyg från arbetsgivare, A-kassa eller försäkringskassa. Den som uppbär ersättning för vård av barn eller för tillfällig vård av barn har rätt till ersättning enligt intyg från arbetsgivare. B. Schablonberäknat belopp/tim Anmäld sjukpenninggrundande inkomst till Försäkringskassan/2000 2. Förlorad pensionsförmån ( 3) A. Den förtroendevalde innehar anställning 4,5 2 procent av den sammanlagda ersättningen för förlorad arbetsinkomst under året som den förtroendevalde erhållit vid fullgörande av förtroendemannauppdrag i kommunen. Den förtroendevalde kan välja att enbart begära ersättning för förlorad pensionsförmån. Om så är fallet utgår ersättning enligt verifierat belopp. C. Den förtroendevalde är egen företagare Verifierat belopp 3. Förlorad semesterförmån ( 4) A. Verifierat belopp - Förlorad semesterersättning Maximalt 12 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst - Förlorade semesterdagar Maximalt 1 000 kronor/dag 2 Idag 4,0 %. Höjningen motiveras av följande rekommendation från SKL: Eftersom flertalet avgiftsbestämda pensionsavtal idag har en pensionspremie på 4,5 % för inkomster t o m 7,5 inkomstbasbelopp kan det finnas anledning att justera den schabloniserade ersättningen till denna nivå (se även cirkulär 2002:42 Ersättning till förtroendevalda för förlorade pensionsförmåner).

B. Schablonberäknat belopp 12 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21-12% på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst 4. Barntillsynskostnader ( 11) Maximalt 2 % av basbeloppet/dag 5. Beredskapsersättning/ordförandeberedskap För förtroendevald inom socialnämnden som fullgör beredskap under helger utgår ersättning enligt i bestämmelserna i det kommunala kollektivavtalet (AB).

Årsarvoden ( 6) 13 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Arvodesbilaga 1(2) Organ Uppdrag, namn Uppdragsgrad (%) Kommunfullmäktige Ordförande Torgerd Jansson (S) 15 1:e vice ordförande Annie-Marie Carlsson (M) 5 2:e vice ordförande Anita Karlsson (C) 5 Revisorer Ordförande Karl Källander (MP) 10 Ledamot 5 Arvode/år (i % av riksdagsledamöternas årsarvode) Kommunstyrelsen (KS) Vård- och omsorgsnämnden (VON) Bildningsnämnden (BIN) Service- och tekniknämnden (STN) Socialnämnden (SOCN) Viadidaktnämnden (VIAN) Bygg- och miljönämnden (BMN) Kultur- och turismnämnden (KTN) Valnämnden (VN) Ordförande kommunalrådet Göran Dahlström 100 100 (S) 1:e vice ordförande Lars Härnström (M) 100 80 Majoriteten (S+M) enligt fördelning till råd och 95 utskott i underbilaga 2:e vice ordförande oppositionsrådet Ewa Callhammar (FP) 25 Ordförande Ulrica Truedsson (S) 60 1:e vice ordförande Bengt Andersson (M) 15 2:e vice ordförande Lilli Márton (MP) 14 Ordförande Johan Söderberg (S) 1:e vice ordförande Bo Sivars (M) 2:e vice ordförande Ann-Charlotte Olsson (C) Ordförande Anneli Hedberg (S) 1:e vice ordförande Johan Hartman (M) 2:e vice ordförande Sten Holmgren (C) Ordförande Pat Werner (S) 1:e vice ordförande Christer Sundqvist (M) 2:e vice ordförande Joha Frondelius (KD) Ordförande Gunilla Magnusson (S) 1:e vice ordförande (från Vingåker) 2:e vice ordförande Thomas Selig (V) Ordförande Martin Edgélius (M) 1:e vice ordförande Marie-Louise Karlsson (S) 2:e vice ordförande Lars Levin (FP) Ordförande Cecilia Björk (S) 1:e vice ordförande Christoffer Öqvist (M) 2:e vice ordförande Krister Wistbacka (FP) Ordförande Annie-Marie Carlsson (M) Vice ordförande Michael Hagberg (S) 60 15 14 50 10 10 50 15 10 15 5 5 15 5 6 15 5 6 3 (år med val/folkomröst) 1 (år med val/folkomröst) Överförmyndaren Joakim Truedsson (S) 75 Politisk tid för oppositionen Att fördelas till gruppledare och som andre vice ordförande i KF, KS, nämnder och revisorer (inkl. ordförande i revisionen) 300

14 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Arvodesbilaga 2(2) Arvoden för sammanträden och övriga uppdrag ( 8) Maximalt arvode för sammanträde och övriga uppdrag är 1.6 procent av riksdagsmannaarvodet per dag. I kombination med fullmäktigesammanträde är maximalt arvode dock 1.75 procent per dag. 1. Sammanträdesarvode För fullmäktige För närvarande ledamöter och ersättare (gäller även årsarvoderade) 1.5 procent av riksdagsmannaarvodet för total sammanträdestid upp till och med 4 timmar/dag 1.75 procent av riksdagsmannaarvodet för total sammanträdestid över 4 timmar/dag För nämnder/styrelse/utskott För närvarande ledamöter och ersättare som ej har årsarvode 1.1 procent av riksdagsmannaarvodet för total sammanträdestid upp till och med 4 timmar/dag. 1.35 procent av riksdagsmannaarvodet för total sammanträdestid över 4 timmar upp till och med 6 timmar/dag. 1.6 procent av riksdagsmannaarvodet för total sammanträdestid över 6 timmar/dag. 2. Övriga uppdrag för kommunens räkning För övriga uppdrag för kommunens räkning som är förenade med förtroendemannauppdraget och godkänts av resp. ordförande, utgår arvode för förtroendevalda, som ej har årsarvode, med 0.55 procent av riksdagsmannaarvodet för uppdrag upp till och med 4 timmar 0.8 procent av riksdagsmannaarvodet för uppdrag över 4 timmar För förtroendevald med årsarvode utan fastställd uppdragsgrad utgår dock ersättning för uppdrag utanför den egna nämndens ansvarsområde.

15 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Underbilaga till arvodesbilaga Namn Uppdrag Uppdragsgrad ( %) Anneli Hedberg (S) Ordf folkhälsoutskott 25 Johan Söderberg (S) Ordf personalutskott 20 Marie-Louise Karlsson (S) Ordf pensionärsråd 10 Årsarvode (% av riksdagsmannaarvode) Ulrica Truedsson (S) Ordf brotts- och skadeförebyggande råd 15 Ewa Callhammar (FP) Partigruppledare KF 65 40 Inger Fredriksson (C) Partigruppledare KF 40 40 Joha Frondelius (KD) Partigruppledare KF 20 Ylva G Karlsson Partigruppledare KF 30 Kenneth Malm (SD) Partigruppledare KF 40 40 Tony Rosendahl (V) Partigruppledare KF 20

16 (16) ARVODESBESTÄMMELSER M.M. FÖR FÖRTROENDEVALDA Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-21 Tillämpningsregler gällande sjukavdrag för förtroendevalda 1. Den förtroendevalde ansvarar själv för att anmäla förtroendemannaarvodet till Försäkringskassan för rätt sjukpenninggrundande inkomst (SGI). 2. Den förtroendevalde anmäler själv förhinder att fullgöra uppdraget (sammanträde eller planerat uppdrag) p.g.a. sjukdom till nämndsekreterare/personalredogörare. 3. Frånvaron rapporteras av nämndsekreterare/personalredogörare till lönekontoret. 4. För ordförande/vice ordförande (som ej är heltidsarvoderad) och för deltidsarvoderad görs avdrag endast för frånvaro från sammanträde eller planerat uppdrag. 5. Avdrag enligt punkten 4 görs per timme med 1/165 av månadsarvodet. 6. För heltidsarvoderad görs dagavdrag enligt kollektivavtalets bestämmelser. 7. Vid längre sjukledighet behöver inte läkarintyg uppvisas till kommunen fr.o.m. åttonde sjukdagen. Däremot måste den förtroendevalde ha läkarintyg fr.o.m. den åttonde dagen för att få sjukpenning från Försäkringskassan. 8. Den förtroendevalde ansvarar själv för anmälan till Försäkringskassan för att få sjukpenning. Timavdraget redovisas som inkomstbortfall. Bilaga 3

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-05 KS/2015:358 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslaget till reviderade riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse. Sammanfattning av ärendet Personalutskottet har överlämnat förslag till reviderade riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse. Förslaget innebär att arbetsplatser som på bred front aktivt arbetar med arbetsmiljö- och hälsoarbete ska uppmärksammas. Samtidigt som goda exempel och kunskaper inom arbetsmiljö- och hälsoområdet sprids. Förslaget innebär att tidigare individuella arbetsmiljöutmärkelser tas bort. Utmärkelsen utvidags så att hälsoperspektivet inkluderas och ska därför kallas arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse. Ärendets handlingar Protokoll från personalutskottet, 2015-09-09, 21 Kommunledningsförvaltningens skrivelse, 2015-08-20 Förslag till riktlinjer för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse Nu gällande riktlinjer med markerade ändringsförslag För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Personalutskottet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL PERSONALUTSKOTTET Dnr KS/2015:358 025 Sammanträdesdatum 2015-09-09 21 Blad 6 Handläggare: Christina Bergström Revidering riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse Förslag till beslut Personalutskottet föreslås ställa sig bakom det redovisade förslaget till nya riktlinjer för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse med tillägg under rubriken tillvägagångssätt att enskild medarbetare kan nomineras och överlämna detta till kommunstyrelsen för vidare hantering. Ärendebeskrivning Personalutskottet har uppdragit till personalenhetens team arbetsmiljö- och hälsa att ta fram nya riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse. Förslaget innebär att arbetsplatser som på bred front arbetar aktivt med sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete uppmärksammas samtidigt som goda exempel och kunskaper om arbetsmiljö och hälsa sprids inom kommunen. Den tidigare individuella arbetsmiljöutmärkelsen tas bort. Utmärkelsen utvidgas så att hälsoperspektivet inkluderas och ska fortsättningsvis kallas arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse. Enhetschef/avdelningschef nominerar till personalenhetens team arbetsmiljö- och hälsa, det arbetslag, arbetsgrupp som han/hon upplever uppfyller kriterierna för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen. De nominerade grupperna intervjuas av personal från arbetsmiljö- och hälsoteamet som bedömer om kriterierna uppfyllts. Teamet tar fram max tre förslag som lämnas över till personalutskottet som sedan beslutar och fördelar prispengarna. Utmärkelsen delas ut av representanter från personalutskottet vid den årliga personalfesten i slutet av året. 30 september är sista nomineringsdatum. Prispengar för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen ska användas till gemensam aktivitet som främjar en god arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen. Information om de nya riktlinjerna De nya riktlinjerna lanseras via kommunens intranät, olika informationskampanjer från team arbetsmiljö- och hälsa. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum PERSONALUTSKOTTET 2015-09-09 21 Blad 7 Goda exempel på utmärkelser För att de goda exemplen om arbetsmiljö- och hälsoaktiviteterna ska spridas effektivt inom kommunen produceras en film om pristagarna som sedan publiceras på Communis. Ärendets handlingar Riktlinjer arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse, 2015-08-20 Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, 2015-08-20 Personalutskottets överläggning Under personalutskottets överläggning yttrar sig Tony Rosendahl (V), Christer Sundqvist (M), Ulrika Truedsson (S), Johan Söderberg (S), Inger Fredriksson (C), Bo Sivars (M), personalchef Mikael Gustavsson, personalspecialist Christina Bergström samt hälsopedagog Annica Pettersson. Under personalutskottets överläggning beslutades det om en justering i riktlinjerna under rubriken tillvägagångssätt. Ett tillägg att nomineringen gäller ytterligare en kategori. Kategori enskild medarbetare. Personalutskottet lägger redogörelserna till handlingarna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, kommunstyrelsen, akten

Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-20 KS/2015:358-025 1 (2) Personalavdelningen Vår handläggare Personalenheten, Team arbetsmiljö- och hälsa Ert datum Er beteckning Personalutskottet Förslag riktlinjer arbetsmiljöutmärkelse Ärendebeskrivning Katrineholms kommuns personalförening har av personalchefen fått en förfrågan om att ta över ansvaret för arbetsmiljöutmärkelsen. Styrelsen tackar nej då man ser en svårighet i att vara objektiv i utnämningen. Personalutskottet har uppdragit till personalenhetens team arbetsmiljö- och hälsa att ta fram nya riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse. Förslaget presenteras vid personalutskottets möte i september. Förslaget innebär att arbetsplatser som på bred front arbetar aktivt med sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete uppmärksammas samtidigt som goda exempel och kunskaper om arbetsmiljö och hälsa sprids inom kommunen. Den tidigare individuella arbetsmiljöutmärkelsen tas bort. Utmärkelsen utvidgas så att hälsoperspektivet inkluderas och ska fortsättningsvis kallas arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse. Enhetschef/avdelningschef nominerar till personalenhetens team arbetsmiljö- och hälsa, det arbetslag, arbetsgrupp som han/hon upplever uppfyller kriterierna för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen. De nominerade grupperna intervjuas av personal från arbetsmiljö- och hälsoteamet som bedömer om kriterierna uppfyllts. Teamet tar fram max tre förslag som lämnas över till personalutskottet som sedan beslutar och fördelar prispengarna. Nominering kan göras fram till 30 september varje år. Utmärkelsen delas ut av representanter från personalutskottet vid den årliga personalfesten i slutet av året. C:\Windows\TEMP\g5425b00.iiu\athwwcud.zjh.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 14 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57069 641 31 Katrineholm Telefax: www.katrineholm.se E-post: christina.bergstrom@katrineholm.se

Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-20 KS/2015:358-025 2 (2) Personalavdelningen Prispengar för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen ska användas till gemensam aktivitet som främjar en god arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen. Information om de nya riktlinjerna De nya riktlinjerna lanseras via kommunens intranät, olika informationskampanjer från team arbetsmiljö- och hälsa. Goda exempel på utmärkelser För att de goda exemplen om arbetsmiljö- och hälsoaktiviteterna ska spridas effektivt inom kommunen produceras en film om pristagarna som sedan publiceras på Communis. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Personalutskottet föreslås ställa sig bakom det redovisade förslaget till nya riktlinjer för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse och överlämna detta till kommunstyrelsen för vidare hantering. Ärendets handlingar Riktlinjer arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse, 2015-08-20 C:\Windows\TEMP\g5425b00.iiu\athwwcud.zjh.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 14 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57069 641 31 Katrineholm Telefax: www.katrineholm.se E-post: christina.bergstrom@katrineholm.se

Styrdokument Riktlinjer för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse Övergripande anvisningsdokument FÖRSLAG Antagen av kommunfullmäktige 2004-12-15, 316 Revidering 2015-09-09 Giltighetstid 2016-01-01 2019-12-31

2 (4) RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ- OCH HÄLSOUTMÄRKELSE Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-09 Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 2004-12-15, 316 Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 Kommunstyrelsen Förvaltarskap 2 Personalenheten Uppföljning Hur: Ingen uppföljning görs. När: Inget slutdatum finns 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet följs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

3 (4) RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ- OCH HÄLSOUTMÄRKELSE Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-09 Riktlinjer för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse Arbetsmiljöutmärkelse Mål Genom arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen ska kommunen verka för att uppmärksamma insatser som genomförs för en bättre arbetsmiljö ute på de olika arbetsplatserna. Syfte Arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen ska lyfta fram ledande exempel på hur medarbetarna har samarbetat för att skapa en god arbetsmiljö. Genom att visa på fördelarna ska denna utmärkelse inspirera våra arbetsplatser i kommunen att förstå att satsningar på en bra arbetsmiljö utgör en viktig del av verksamheten. Kriterier Att arbetsplatsen arbetar aktivt med interna förbättringsåtgärder inom området arbetsmiljö- och hälsoarbetet som gynnar personalen/verksamheten. Gemenskap Engagemang Jämlikhet Hälsa Delaktighet Tillvägagångssätt Enhetschef/avdelningschef nominerar till personalenhetens team arbetsmiljöoch hälsa, det arbetslag, arbetsgrupp, enskild medarbetare som han/hon upplever uppfyller en eller flera kriterier för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen. Nominering kan göras fram till 30 september varje år. Därefter intervjuas de nominerade grupperna av personal från arbetsmiljö- och hälso-teamet som bedömer om kriterierna uppfylls. Teamet tar fram max tre förslag som lämnas över till personalutskottet som sedan beslutar och fördelar prispengarna.

Priser för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse 4 (4) RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ- OCH HÄLSOUTMÄRKELSE Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2015-09-09 Personalutskottet fördelar årligen prispengar á 50 000 kronor. Utmärkelsen delas ut i samband med den årliga personalfesten i slutet av året. Prispengar för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen ska användas till gemensam aktivitet som främjar en god arbetsmiljö och hälsa.

Styrdokument Riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse och individuell utmärkelse Övergripande anvisningsdokument GÄLLANDE RIKTLINJER MED MARKERADE ÄNDRINGSFÖRSLAG Antagen av kommunfullmäktige 2004-12-15, 316

RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ- UTMÄRKELSE OCH INDIVIDUELL UTMÄRKELSE Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2004-12-15 2 (5) Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 2004-12-15, 316 Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 Kommunstyrelsen Förvaltarskap 2 Personalkontoret Uppföljning Hur: Ingen uppföljning görs. När: Inget slutdatum finns 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ- UTMÄRKELSE OCH INDIVIDUELL UTMÄRKELSE Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2004-12-15 3 (5) Riktlinjer för arbetsmiljöutmärkelse och individuell utmärkelse Arbetsmiljöutmärkelse Mål att förbättra kvaliteten på den interna arbetsmiljön Genom arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen ska kommunen verka för att uppmärksamma insatser som genomförs för en bättre arbetsmiljö ute på de olika arbetsplatserna. Syfte att visa uppskattning för hur arbetsplatsen arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet att inspirera och stimulera till vidare kvalitetsutveckling av arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen ska lyfta fram ledande exempel på hur medarbetarna har samarbetat för att skapa en god arbetsmiljö. Genom att visa på fördelarna ska denna utmärkelse inspirera våra arbetsplatser i kommunen att förstå att satsningar på en bra arbetsmiljö utgör en viktig del av verksamheten. Kriterier att arbetsplatsen arbetar aktivt med interna förbättringsåtgärder inom arbetsmiljöområdet som gynnar personalen/verksamheten o Riskbedömning o Handlingsplan o Delaktighet o Engagemang o Resultat o Inspirerande/kreativa initiativ Att arbetsplatsen arbetar aktivt med interna förbättringsåtgärder inom området arbetsmiljö- och hälsoarbetet som gynnar personalen/verksamheten. Gemenskap Engagemang Jämlikhet Hälsa Delaktighet

RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ- UTMÄRKELSE OCH INDIVIDUELL UTMÄRKELSE Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2004-12-15 4 (5) Tillvägagångssätt Förslag initieras i samverkansorganisationer och nomineras av förvaltningsledningen Personalkontoret handlägger och lämnar över till personalutskottet vid årets första sammanträde Utmärkelsen delas ut i kommunfullmäktige Enhetschef/avdelningschef nominerar till personalenhetens team arbetsmiljö- och hälsa, det arbetslag, arbetsgrupp, enskild medarbetare som han/hon upplever uppfyller en eller flera kriterier för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen. Nominering kan göras fram till 30 september varje år. Därefter intervjuas de nominerade grupperna av personal från arbetsmiljöoch hälso-teamet som bedömer om kriterierna uppfylls. Teamet tar fram max tre förslag som lämnas över till personalutskottet som sedan beslutar och fördelar prispengarna. Individuell utmärkelse Syfte Att visa uppskattning till enskild person som främjar effektivitet och/eller engagemang. Kriterier Utdelas till enskild person anställd i Katrineholms kommun som under året gjort en extraordinär insats utöver vad som kan krävas i de normala arbetsuppgifterna och som främjat effektivitet och engagemang. Tillvägagångssätt Nominering kan göras av anställda i Katrineholms kommun Personalkontoret handlägger och lämnar över personalutskottet vid årets första sammanträde Utmärkelsen delas ut i kommunfullmäktige Priser för arbetsmiljöutmärkelse och individuell utmärkelse Personalutskottet fördelar årligen prispengar á 50 000 kronor mellan arbetsmiljöutmärkelse och individuell utmärkelse. Ej utdelade pengar avsätts till utdelning för kommande år. Max fem års prispengar får avsättas. Överstigande summa används till andra arbetsmiljöbefrämjande åtgärder eller individuella insatser.

RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ- UTMÄRKELSE OCH INDIVIDUELL UTMÄRKELSE Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2004-12-15 5 (5) Flera arbetsplatser/arbetsgrupper och individer kan dela på arbetsmiljöutmärkelse. Prispengar för arbetsmiljöutmärkelsen ska användas till gemensam aktivitet som befrämjar god arbetsmiljö. Priser för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelse Personalutskottet fördelar årligen prispengar á 50 000 kronor. Utmärkelsen delas ut i samband med den årliga personalfesten i slutet av året. Prispengar för arbetsmiljö- och hälsoutmärkelsen ska användas till gemensam aktivitet som främjar en god arbetsmiljö och hälsa.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-12 KS/2015:471 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Delårsrapport från Katrineholms Fastighets AB med Katrineholms Industrihus AB Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige lägga delårsrapporten från Katrineholms Fastighets AB med Katrineholms Industrihus AB till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Katrineholms Fastighets AB (KFAB) med dotterbolaget Katrineholms Industrihus AB (KIAB) har överlämnat delårsrapporter för de båda bolagen och som omfattar perioden från den 1 januari 2015 till den 31 augusti 2015. De båda rapporterna består av förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt noter till resultat- och balansräkningarna. Av KFAB:s delårsrapport framgår att rörelsens nettoomsättning för perioden uppgått till 187,1 miljoner kronor. Periodens resultat är positivt med 22, 8 miljoner kronor före skatt. Det positiva resultatet förklaras med att ett antal kostnadsposter visat sig ha ett lägre utfall än beräknat. KIAB har haft en nettoomsättning på 38,6 miljoner kronor under perioden och periodens resultat är positivt, 6,9 miljoner kronor före skatt. Bolagets omsättning fortsätter att öka till följd av långsiktig förbättrad uthyrningssituation. Ärendets handlingar KFAB, delårsrapport för tiden 2015-01-01 2015-08-31 KIAB, delårsrapport för tiden 2015-01-01 2015-08-31 Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har i beredningen av ärendet inte funnit något att anmärka på eller erinra mot, varför förvaltningen anser att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att lägga de båda delårsrapporterna till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Katrineholms Fastighets AB KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

~ a p ~~ KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Hem ~ 5=,2,50! dnr. zo~5 -»- ~t ~~, +mod,. p.p~an Ks1zo ~S_ N ~I- oil DELÅRSRAPPORT för tiden 201501-01 - 2015-08 -31 ICATRINEH4LMS TA~TIGHF,TS AB 201508

~~~ ~ Förvaltningsberättelse Ägarförhållande och ägardirektiv Styrelsen och verkställande dii eldören för Katrineholms Fastighets AB (ICFAB), organisationsnummer 556011-0917, rar härmed avge delårsrapport för tiden 2015-01 -01 ti112015-08 -31. Företagets uppgift är att bygga och förvalta bostäder och lokaler enligt ägarens direktiv KFAB är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). Hyresrätter Bolaget skall i enlighet ined lagen om allmännyttiga Icorrununala bostadsaktiebolag bedriva verksamheten med hyresrättsfastigheter utifi ån affärsmässiga principer. Bolaget skall erbjuda ett boende av god normal standard i Kah ineholms kommun. Vidare skall bolaget eftersträva ett boendealternativ för olika skeden i livet samt verka för att utveclda boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö. Bolaget skall även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. För detta skall bolaget erhålla ersättning av lcommuuen. Ersättningen sita fastställas genom avtal. Det långsiktiga direlctavlcastningskravet på verksamhetens fastighetskapital skall vara 6,5 %, utifrån en normaliserad underhållsnivå på 110 lcr /mz samt att vei ]csamhetens soliditet skall långsiktigt vara 20 %. Ett delmål är att verksamhetens soliditet inom 5åc når 12 %. Utdelning till Katrineholms kommun regleras årligen. Lokaler för kommunal verksamhet Bolaget skall till lägsta möjliga totalkostnad tillhandahålla lokaler för kommunal verksamhet. Syftet med att tillhandahålla lokaler i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster trll nytta för den kommunala verksamheten. Bolaget skall därför avväga om bolagets nyttoeffekter överstiger nackdelar för den kommunala organisationen i sin helhet. Kommunen och bolaget skall i sarruåd söka lösningar som tillgodoser både bolagets och kommunens intressen. Vår affärside KFAB erbjuder attraktiva livs- och boendemiljöer i Katrineholm. Vår vision KFAB är en ciel av Katrineholms korrunun där visionen: Läge för Liv och Lust, genomsyrar vårat uppdrag. Viskall överträffa kundens förväntningar. Perspektiv och strategiska mål Kund - Nöjdare hyresgäster - Attraktiv leverantör av bostäder och lokaler - Bibehållen uthyrningsgrad - Minskad omflyttning Medarbetare - Motiverade och engagerade medarbetare ined rätt kompetens - Friska medarbetare - Attraktiv arbetsplats för alla Ekonomi -Ett stabilt och affärsmässigt företag 2 KATRINEHOLMS FASTIGHETS AB 201508

~ ~~~ -Ölvad soliditet - Uppfylla uppdragen enligt ägardirektiv -Ökat underhåll på våra fastigheter Utveckling -Väl utvecklade och dokumenterade processer -Väl utvecldade affärssystem -Alla känner delaktighet och engagemang i utvecklingen av processer - Nyproduktion i centrum Samhälle -Bidra till en bättre yttre miljö - Uppfylla uppdragen enligt ägardirektiv - Uppfylla de myndighetsla av som ställs - Minska miljöpåverkan Styrelse Styrelsen är utsedd av lcommunfullmäldige i Katrineholm. Från 2015 -OS -28 består styrelsen av följande styrelseledamöter: 2015 -OS-28 Ordinarie ledamöter F~ edrilc Olovsson ordf (s) Erilc Liljencrantz v ordf (m) Monica Johansson (s) Michael Hagberg (s) Berit Örtell (s) Abdullahi Hassan (s) Erilc Häi~ blom ( -) Gudrun Lindvall (mp) Bertil Carlsson (c) Bengt Hult (fp) Mica Vemic (sd) Arbetstagarrepresentanter Catharina Viking, VISION Under året har styrelsen hållit ivå protokollförda sammavträden. Årsstämma hölls den 28 maj. Verkställande direktör är Ingmar Eriksson. Verksamhet KFAB fyller 60 år under 2015. Idag är KFAB den största hyresvärden i Katrineholm med över 1 8001ägenheter samt lokaler i ett 80 -tal fastigheter. KFAB bildades 1955 och uppförde de första bostadsfastigheter pånorr. 60- talets miljonprogram etablerades på norr och väster i Kah ineholm. 70- talets oljekris medförde ombyggnationer i värmecentraler och ventilationssystem. Statliga räntesubventioner för småhusbyggande på 80 -talet minskade efterfrågan på lägenheter och 90- talets veddragningar av stora industrier innebar tomma lägenheter och rivning av bostadsfastigheter. Under 2000 -talet har e$erfiågan på bostäder ökat och är nu en bristvara. Sedan 2002 äger KFAB även mesparten av de kommunala verksamhetslokalerna. Miljöfrågor är i fokus. Att minska energiförbrukningen och automatisera fastighetsdriften ligger högt på KFABs agenda. Bolaget har två affärsområden, bostäder och verlcsamhetslolcaler. Redovisningen är uppdelad efter detta. Inom affärsonu~ådet bostäder äger och förvaltar bolaget 42 st (42 st) fastigheter med en total uthyrningsbar yta om 107 8231cvm. Inom affärsorruåde verksamhetslokaler förvaltar bolaget 48 st (48 st) fastigheter med en uthyrningsbar yta om 217 769 kvm. Affärsområden AO Bostäder Uthyrningssituationen är fortsatt gynnsam. Antalet tomma lägenheter har minskat under året från 2 st till 1st. Den tomma lägenheten 3 KATRINEHOLMS FASTIGHETS AB 201508

~ ~~~ genomgår reparation. Uthyrningsgraden är 100 %(99,99 %). Målsättningen är att långsiktigt ha en uthyrningsgrad om 98,5 %. Tidigare tomställda lokaler inom Affärsområde är nu till största del uthyrda. I kv. Rosenbusken har Jobbex respektive ett lcyrldigt samfund etablerat verksamhet. Vid lcv. Tallen hyr Katrineholms kommun lokaler för ett nyetablerat HVB-hem. Lolcalei~a har tidigare tjänat som sh~dentboende för IUC. Under sommaren 2015 har en ny hemsida lanserats. Hemsidans nya plattform har responsiv design och är integrerad ined KFAB:s affärssystem. Integrationen möjliggör för våra lounder att söka och anmäla intresse för lediga lägenheter. Vidare finns entjänst för hyresgäster att hantera egna ärenden gällande hyresavier och fel- och stöiningsamnälningar på "mina sidor ". Förhandlade hyror för 2015 medförde en generell hyreshöjning om 1,19 %(2,3 %) för bostäder respeldive lokaler. Efterfi ågan på lägenheter i Katrineholm är stor. Nyproduktion pågår och planeras i kv Hästen och i lov Pantern. I Hästen planerar KFAB att inom en femårsperiod nyproducera 130 lägenheter. I december 2015 färdigställs den första etappen, ett punkthus i 8 plan omfattande 36 lägenheter i storleksordning l :oi till Sor. Adressen är Vasavägen 21. I etapp 2 som nu projekteras planeras för ytterligare 641ägenheter med ett varierat utbud av lägenheter från l :or till 4:or. Etappen kommer att bestå av byggnader vid korsningen Linnevägen/Eriksbe~gsvägen. Etapp 3 kommer att sluta lcvartei et och avsluta projektet lov Hästen med 321ägenheter i fyra plan med utsikt över stadsparken. I kv Panter, Kungsgatan planeras för ett nytt ungdomsboende. Hustypen är ett Sabo Kom6ohus Miry i minst tre våningar med yteffelctiva lägenheter och består av fem ettor och tolv tvåor på 35 och 45 kvm. Förutsättningar fimps nu för att uppföra ett ungdomsboende där hyresnivån loan sättas på en för målgruppen rimlig nivå. I Humlen 10, Kungsgatan 1, det s.lc. Kurirenhuset projekteras ombyggnationen av lokaler. Katrineholmskuriren kommer att minska ner sin kontorsyta och planen är att omvandla den frilagda lokalytan till 12 st bostäder. KFAB har ett uppdrag att eftersträva ett boendealternativ för olika skeden i livet. För att uppfylla uppdraget erbjuder KFAB varierande lägenhetsstorlekar iflerbostadshus och radhus. Vidare erbjuds ungdomsbostäder, seniorbostäder och trygghetsbostäder. I samarbete med Katrineholms kommun tillhandahåller KFAB för närvarande drygt 30 lägenheter i syfte att bereda utsatta och svaga grupper i samhället ett boende. KFAB:s boendekonsulent arbetar proalctivt tillsammans med I{atrineholms kommun för att kontinuerligt fiiuia lösningar för utsatta individen och familjer. KFAB lägger även resurser på att introducera nyanlända hyresgäster med annan kulturell balcgrunci hur en lägenhet slca skötas och vilka rättigheter och skyldigheter det finns som hyresgäst. KFAB har på grund av en hög uthyrningsgrad svårt att i dagsläget erbjuda bostäder till bl.a. nyanlända flyktingar särskilt för dean ined stora familjer. ICFAB bedömer att bolaget uppfyller ägarens uppdrag att bereda utsatta och svaga grupper ett boende. KFAB:s fastighetsbestånd är byggt mellan åren 1956 och 1995. Fastigheterna är huvudsakligen byggda på 1960 -talet och ingår i det s.k. miljonprogra~rnnet. ICFAB:s målsättning är att över tid hantera underhållsbehovet genom särskilda 4 KATRINEHOLMS FASTIGHETS AB 201508

~ ~~~ upprustninginsatser i de olika bostadsorruådena. Fram ti112015 har ca en tredjedel av fastighetsbeståndet berörts av genomförda insatser. Nätmast planeras en renovering av lcv. Grenen. Arbetet sker i samarbete med Hyresgästföreningen och med möjlighet för de boende att påverka omfattningen av renoveringen av sina lägenheter. Planerade åtgärder omfattar byte av samtliga vatten- och avloppsstammar, byte av fönster, nya badrum och renovering av balkonger med byte av ballcongräcken. Insatser i kök och övriga rum och säkerhetsdörrar sker efter hyresgästernas val. KFAB har under den senaste femårsperioden varit en aktiv alstör på marknaden med försäljningar och förvärv av fastigheter med syfte att uivecicla fastighetsbeståndet och Katrineholms möjligheter att utvecldas som ett attraktiv boendealternativ. KFAB fot-tsätter arbetet ined att utveckla den yttre miljön i våra bostadsområden. KFABs ambition är att verka för att bostadsområdet slca vara helt, rent, tryggt och snyggt. AO Verksamhetslokaler Tnom AO Verlcsamhetslolcaler samverkar KFAB och Katrineholms kommun i planering, projektering och byggnation. Ägaren beslutar om investeringar i fastigheterna och KFAB är utförare av lcorrununens beslutade uppdrag. KFAB:s samlade kompetens inom förvaltning och projektering syftar till att genom ett professionellt förhållningssätt åstadlcomina effektivitetsvinster till nytta för den kommunala verlcsamlieten. ICFAB slca vidare tillhandahålla lokaler för Icommtmal verksamhet till lägsta möjliga totalltostnad Nyprodul~tionen av ett gruppboende i Nävertorp, Granheden färdigställdes och blev inflyttningsklar tmc~er våren 2015. Granheden är Katrineholms nya korttidsboende och Jagverksamhet för ungdomar med diagnoser inom det autistiska spelctrat. Granheden är ett så kallat mini - energihus som innebär att huset förbrukar mindre energi än laghaven men inte så lite som i ett passivhus. Behov finns av ytterligare gruppboenden. Planer finns att uppföra ny bostadsbyggnad vid Netto i Nävertorp. Nyproduktionen kräver att en ny detaljplan arbetas fram. Planerna för att skapa 15 nya förskoleavdelningar under en treårsperiod fram ti112017fortgår. Nya avdelningar skapas genom förtätning vid befintliga förskolor och ombyggnationer i andra befintliga verksamhetslokaler. KFAB undeisölcer och planerar för ytterligare nyproduktion genom att söka säkerställa marls för uppförande av ytterligare nybyggnation. Inom Katrineholms kommun pågår även flera planer och utredningar gällande behovet av nybyggnationer för den kommunala verksamheten. Det gäller bl.a. planer på att uppföra en ny brandstation, en ny skola i centrala Katrineholm, särskilda boende för äldre, en ny samlad gruppbostad LSS samt en ny servicebostad. Genomförs merparten av dessa nybyggnationer i KF'AB:s regi innebär detta att bolagets balansomslutning fördubblas. Resultat blir även en högre hyresnivå för Katrineholms kommun som hyresgäst. Katrineholms lcorrnnuns ekonomi måste därför långsiktigt stärkas för att kunna möta dessa högre hyreskostnader. Samtidigt uppkommer frågan om vad som slca slce med lokaler som sannolikt kommer att lämnas av de kommunala verlcsainheterna. Ett långsiktigt arbete med att planera för en lämplig hantering av dessa lolcalei måste sloe i samarbete mellan KFAB och Katrineholms kommun. Allt från försäljning till rivning kan bli lösningarna för de aktuella Uyggnaderna. Samtliga lösningar 5 ICATRINEHOLPvIS FASTIGHETS AB 201508

o.~~ loan komma att innebära stora kostnader för KFAB och därmed för Katrineholms kommun. KF'AB:s elconomislca förutsättningar för verksamheten styrs av lcommunfiillmälctiges beslut om rambudget. Katrineholms kommun beslutade i budgeten för 2015 att i ytterligare ett år säi~lca underhållsbudgeten med 5 Mkr. Det planerade underhållet för 2015 uppgår till 391a~ /m2 (41 lcr /m2) vilket motsvarar en budget på (10,1 Mkr) 10,7 Mlu. Katrineholms kommun beslutade 2008 oin en underhållsnivå om 62,5 la /ma i de kommunala verlcsamhetslolcalerna. Repabs riktvärde för planerat underhåll i syfte att vidmakthålla fastighetens värde och fiinktion varierar mellan 150 kr /mz ti11250 la /m2 beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs i lokalerna. Styrelsen, VD och bolagets lekmannarevisor har under lång tid påtalat farorna med att fastställa underhållsbudgeten på en för låg nivå i förhållande till de behov som finns. Planerat underhåll på en för 1åg nivå medför inte att reparationskostnaderna stiger direkt. Det tar i allmänhet många år iru~an reparationskostnaderna stiger, som en följd av det e$ersatta underhållet. Omvänt så påverkas inte reparationslcostnadernamer än marginellt när en återgång till "normal" underhållsnivå sker. Kostnaden för att återvinna eftersatt underhåll är i allmänhet mycket stöi7 e jämfört med kostnaden om underhållet utförs i tid och enligt plan. Bolaget har historiskt sett legat på en alltför låg nivå för planerat underhåll. Bolaget har ett stort behov att höja underhållsnivån för att vidmaldhålla fastighetens värde och fimktion. När en lägre underhållsnivå beslutas blir resultatet ett eftersatt underhåll. att minska energianvändningen med 20 fram till år 2020 med basår 2008. För att nå målet lorävs att medel kontinuerligt avsätts både i KFAB och kommunen för att möjliggöra modernisering av teknisk utrustning. Vidare la ävs ett kontinuerligt arbete med energioptimering. Fasti ~hetsutveciclin~: Duveholmshallen: Renovering av hen arnas oinldädnings- och ductu um pågår. Arbetet är omfattande då allt från avlopps- och vattenstammar bytts till helt ny im edning. Renoveringair~a har fördyrats med ca 500 ticr mot planerad nivå om 2 500 ticr då KFAB konstaterat att byggnaden är i sämre sltick än förväntat. Yttre miljö: Den yttre miljön vid förskolor prioriteras. Ca 1 500 tkr satsats på ny lekutrustning, solskydd iron vid Bie, Julita, Noi7 gården och Skogsborgsslcolan. Arbetsmiljö I syfte att sänka ljudnivåerna installeras Ijudabsorbenter fortlöpande i skolor och förskolor. Under sommaren har bl.a. Östraoch Västra skolan samt Bie förskola omfattats av insatsei~a. Miljöbodar KFAB och lcoirununen har gemensamma önskemål om att ölca miljömedvetenheten hos elever och lärare i utbildningsverksamheten. De uppförda miljöbodai~la används för att sortera avfallet och minska belastningen på kommunens återviiuvngscentral renlighet med kommunens avfallsplan. Miljöbodarna är uppförda i återvunnet material och drivs av solceller, varför inga fasta installationer krävs KFAB arbetar för att minska energianvändiungen. Det nationella målet är C~ I~ ATRINCH~LMS FASTIGHETS AB 20l 508

~'~~s~s p Ekonomi Rörelsens nettoomsättning har under perioden uppgått till l 87,1 Mkr (183,3 Mlcr. Periodens resultat är positivt om 22,8 Mkr (18,6 Mkr) före skatt. Det positiva resultatet beror på att ett flertal kostnadsposter visar ett lägre utfall än planerat. Bl.a. gäller det underhållskostnaderna som på grund av att underhållsarbetet till stor del utförs under sommarhalvåret och därmed belastar bolagets resultat under senare delen av året. Utfallet visar även att bolagets fokus på driftoptimering och ökat medvetande i miljöfrågor ger lägre uppvärmnings- och förbrukningskostnader. Kapitalkostnaderna visar även depå ett lägre utfall än planerat och räntenivåerna är historiskt låga. En negativ utveckling visar särskilt kostnadei7~a för reparationer. Prognosen för bolagets ekonomiska resultat på helårsbasis är positivt om 4 Mkr. KFAB uppskattar att årets skatt för 2015 kommer att uppgå till ca 4 Mkr. Det förväntade positiva resultatet är i sin helhet att härhöi a till AO Bostäder. För AO Verksamhetslokaler prognostiseras ett positivt resultat om ca 1 Mlcr. Den av kommunen förväntade hyresåterbäringen kan inte uppfyllas enligt plan. Orsakerna till det förväntade svaga resultatet inom AO Verksamhetslokaler baseras på en förväntad kommande uedslaivning av en byggnad som kommer att säljas under 2016, samt att i eparationslcostnadei na fortsätter att ligga på en hög iuvå. KFAB vill även uppmärksamma att Katrineholms kommun önskar införa en ny hyresmodell inom AO Verksamhetslokaler. Innebär den nya hyresmodellen att självkostnadsprincipen inte längre blir vägledande kommer resultatet att försämras och innebära en mångmiljonförlust för 2015. 7 KATRINEHOLMS FAS"I,IGHETS AB 201508

~ ~~~ ö Resultatsammandrag per affärsområde 2015-08 -31 (tkr) RÖRELSENS INTÄKTER Bostäder Verksamhets- Moderbolaget lokaler Hyresintälder 69 716 114 722 184 438 Övriga intäkter 2 580 97 2 677 Nettoomsättning 72 29b 114 819 187115 RÖRELSENS KOSTNADER Fastighetskostnader Underhållskostnader -4 798-4 890-9 688 Driftskostnader -38 790-58 368 97 158 Fastighetsskatt -1372-311 -1683 Av-och nedskrivningar -8 861-26 961-35 822 Summa Fasfiglietslcostnader -53 821-90 531-144 352 Bruttoresultat 18 476 24 287 42 763 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER -0-40 -40 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 492 0 492 Rörelseresultat 18 968 24 247 43 215 FINANSIELLA INTÄKTER OCH I{OS'TI~tADER Övriga ränteintälder och liknande resultatposter 134 138 272 Räntekostnader och liknande resultatposter -4 500-16 226-20 726 Summa finansiella intäkter och kostnader -4 366-16 088-20 454 Periodens resultat före skatt 14 602 8159 22 761 8 KATRINEHOLMS FASTIGHETS AB 201505

~ ~~~ RÖRELSENS INTÄKTER RESULTATRÄKNING (tkr) Nofer ~A~ 20]5-08 -31 Hyresintäkter 1 184 438 Övriga intälder 2 2 6~~ Nettoomsättning xfas xras 201 4-08 -31 2014-12 -31 180 557 270 593 2 712 4 479 187115 l83 269 275 072 RÖRELSENS KOSTNADER Fastighetskostnader Underhållskostnader DriBskostnader Fastighetsskatt Av- och nedskrivningar Summa Fastighetskostnader Bruttoresultat ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Rörelseresultat FINANSIELLA 1NTÄICTER OCH KOSTNADER Övriga ränteintälder och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa iin~nsiella intäkter ocl~ kostnader Resultat efter finansiella poster Skatt Resultat 3-9 68S -I 1 766-33 058 4-97 158-96 211-147 450 5-1683 -1631-2122 6-35 822-34 64l -53 674-144 352-144 250-236 304 42 763 39 020 38 768 7-40 0-1045 8 492 857 968 43 215 39 877 38 691 9 272 415 699 ] 0-20 727-21 662-32 134-20 454-21247 -31 435 22 761 18 630 7 257-2 500-2 000-3 022 20 261 16 630 4 235 9 KATRINEHOLMS FASTIGHCTS AB 201508

.~~ BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar Maskiner och inventarier Pågående ny- och ombyggnader Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar NOiel' n~a~~erboltget 119oderbolaget 2015-08 -31 2014-12 -31 1 100 955 1 119 790 565 946 70 228 32 965 1 171747 1 153 700 11 360 11 360 40 40 13 817 13 817 598 1 549 25 816 2G 767 1 197 563 1 180 467 Omsättningstillgångar Varulager Oljelager I{ortfristiga fordringar Ktmdfo~~dringar Fordringar hos kommun &koncern Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 0 0 64 12 548 16 370 26 853 5 468 5 707 13 885 2 577 35 786 47 686 340 774 36126 48 460 Summa tillgångar 1 233 689 1228 927 10 K~ITRIItiTEHOLMS FASTIGHETS AB 201508

~~~ BALANSRÄKNING (tkr) EGET KAPITAL OCH SKULDER Noter Moderbolaget Moderbolaget 2015-08 -31 2014-12 -31 Eget!capital Bundet eget!capital Aktiekapital (400 000 st) 40 000 40 000 Reservfond inkl konsolideringsfond 15 330 15 330 Summa bundet eget kapital 55 330 55 330 Fritt eget 1{apital Balanserad vinst eller förlusbfi ia reserver 72 905 69 670 Utdelning 0-1000 Årets resultat 20 261 4 23S Summa fritt eget kapitel 93168 72 906 Summa eget!capital 148 498 128 236 Långfi istiga skulder Checkräkningskredit 4 997 18 631 Skulder till la editinstitut m.fl. 1 000 066 999 675 Summa långfristiga skulder 1 005 064 1 O18 307 Kortfristiga skulder Sln~lder till kreditinstitut m.fl. 10 100 19 696 Leverantörsslailder 12 748 35 973 Skuld till kommun &koncern 56 1 Övriga katfi istiga skulder 7 320 2 523 Upplupna kostnader och förutbetalda 49 903 24 191 intäkter Summa kortfristiga skulder 80128 82 385 Summa eget!capital och skulder 1 233 690 1228 927 11 KATRINEHOLMS FASTIGHETS AB 201508

o ~~~ NOTER TILL RESULTATRAKNING (tkr) KFAB KFAB KFAB NOT 1 HYRESINTÄKTER 2015-08 -31 zoia -os -s~ 2014-12 -31 Bostäder 57 866 56 044 84 055 Lokaler 126 376 125 172 187 161 Garage och parkeringsplatser 1 671 1 634 2 512 185 913 182 849 273 728 Hyresbortfall Rabatter Outhyrda lägenheter Outhyrda lokaler Outhyrda garage och parkeringsplatser Summa hyresintäkter -325-277 -409-278 -681-845 -619-1051 -1459-253 -283-422 -1 475-2 293-3 134 184 438 180 557 270 593 NOT 2 ÖVRIGA INTÄKTER Ersättningar från hyresgäster Elavgifter hushållsström Ersättning för juridiska åtgärder Övriga intäkter, förvaltningsarvode Summa övriga intäkter 368 578 627 16 7 23 38 36 46 2 255 2 092 3 783 2 677 2 712 4 479 Summa nettoomsättning 187115 183 2G9 275 072 NOT 3 UNDERHÅLLSKOSTNADER Planerat, tidigarelagt och senarelagt underhåll Underhållsrabatt för bostäder Tillval Summa underhållskostnader 9 069 I 1 183 32 057 506 4]0 698 113 l73 303 9 688 ] 1 766 33 058 12 KATRINEHOLMS FASTIGHETS AB 201508

ekfa: NOTER TILL RESULTATRÄKNING (tkr) KFAB I{PAB KI'AB NOT 4 DRIFTSI{OSTNADER 2015 -OS-31 zoia -os -s~ zoia -~2 -si Uppvärmning Kostnader för uppvärmning 20 738 19 948 30 699 Fastighetsskötsel och reparationer Lönekostnader 6 022 6 960 9 868 Övriga personaikostnader 205 165 513 Reparationskostnader 9 961 10 039 16 666 Vatten och brandskadekostnader 4 301 6 237 7 134 Övriga skötselkostnader I S 993 15 141 23 202 Uttagsskatt 455 473 702 Avskrivning fordon och fastighetsinventarier 152 176 227 37 091 39191 58 311 Förbrukning Vatten 7 054 6 430 10 363 El, fastigheter l 0 483 10 898 16 85? El, hushåll 28 109 137 Renhållning 3 193 2 812 4 150 20 758 20 250 31 507 Riskkostnader Försäkringspremier 1 381 1 356 1 850 Avskrivna fordringar 455 210 714 Avgifter för juridiska åtgärder 176 172 242 2 013 1 738 2 806 Administration Lönekostnader 8 931 8 123 12 ] 22 Övriga personalkostnader 601 479 691 Styrelsearvoden, Förvaltningskostnader 278 203 338 Revisionskostnad 336 301 409 Marknadsföring 1007 664 1158 I{onsultl<ostnader 772 810 1368 Övriga kostnader 5 437 4 960 8 877 Avgår aldiverade kostnader -1 410-1 150-1 855,avskrivning kontorsinventarier inkl datautrustning 229 200 340 16 181 14 590 23 448 HvresQästernas medel Fritidsverksamhet 171 169 254 Förhandlingsersättning 100 101 201 Boinflytande 105 225 225 377 495 680 Summa drifticostnade~ 97 158 96 211 147 450 13 KATRINEHOLMS FASTIGHETS AB 201508

~~~ 0 NOTER TILL RESULTATRÄKNING (tkr) KPAB KFAB ICFAB NOT 5 FASTIGHETSSKATT aois -os -si 2014-08 -31 2oiaai -3i Fastighetsskatt 1 683 1 631 2122 NOT 6 AV-OCH NEDSKRIVNINGAR Byggnader 35 822 34 641 52 086 Utrangering 0 0 1488 Nedslcrivningar 0 0 100 35 822 34 641 53 674 NOT 7 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER I{ostnader av engångslcaralctär 40 0 1045 40 0 1045 NOT 8 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Vinst vid försäljning av fastigheter 0 0 207 Återvunna avskrivna fordringar 166 131 675 Diverse eng'angsintäkter 326 726 87 492 857 9G8 NOT 9 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Räntor på likvida medel 0 300 0 Räntor på kundfordringar 135 108 241 Ovriga intäkter 137 7 459 272 415 G99 IVOT 10 RÄAITEKOSTNADER QCH LII~IANDE RESULTATPOSTER Ränta fastighetslån 20 701 21 G35 32 118 Övriga kostnader 26 26 16 20 72? 21 662 3213 14 KATRINEHOLMS FASTIGHETS AS 201508

e ~F,~ Y.at~neholms Fastighets AB Qjul3gatan 24 ~ Box 7 6#1 21 Katrinebaim Telefon OISD-571 Od Fa:c 0150-535 54 iwwrkfab.se

KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-11-,.~1"C~(~ Handl.nr. ~OdS:~jij,~ Ks(~a~5, Handl. D-plan y~i -OHI DELÅRSRAPPORT för tiden 2015-01 -01-2015 -08-31 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

Förvaltningsberättelse Ägardirektiv och affärside Katrineholms Indushihus AB:s ägardirektiv gäller från 2015-03-02. KIAB har till uppgift att bygga, äga, förvalta och hyra ut fastigheter. I ägardirektivet fastslås att bolaget utifrån affärsmässiga principer skall erbjuda närings- och föreningslivet lokaler. KIAB är en väsentlig aktör när sysselsättningsskapande verksamheter ska etableras, utvecklas eller på annat sätt förändras. Vår affärside KIAB erbjuder ändamålsenliga och flexibla lokaler på rimliga villkor så att goda ideer och verksamheter loan utvecklas inom kommunen. KIAB skall även fi ämja näringslivsutvecklingen ikommunen. Vår vision KIAB är en del av Katrineholms kommun där visionen: Läge för Liv och Lust, genomsyrar vårat uppdrag. Vi skall överträffa kundens förväntningar. Ekonomi -Ett stabilt och affärsmässigt företag -Ökad soliditet -Ökat underhåll på våra fastigheter - Uppfylla uppdragen enligt ägardirektiv Utveclding -Vä1 dokumenterade processer -Vä1 utvecldade affärssystem -Prospekt för nyproduktion - Utveckla goda ideer Samhälle -Bidra till en bättre yttre miljö - Uppfylla ställda myndighetskrav - Minska miljöpåverkan - Uppfylla uppdragen enligt ägardirektiv Styrelsen och verkställande direktören för Katrineholms Industrihus AB, (KIAB). organisationsnummer 556069-1510, rar härmed avge delårsrapport för tiden 2015-01 -01 till 2015-08 -31. Katrineholms Industrihus AB (KIAB) är ett helägt dotterbolag till Katrineholms Fastighets AB. Perspektiv och strategiska må1 Kund - Nöjdare hyresgäster - Attraktiv leverantör av lokaler - Bibehållen uthyrningsgrad Medarbetare - Motiverade och engagerade medarbetare med rätt kompetens - Friska medarbetat e 2

~~ ~ D Styrelsen Styrelsen är utsedd av kommunfullmäktige i Katrineholm. Från 2015 -OS -28 består styrelsen av följande styrelseledamöter: 2015-05 -28 Ordinarie ledamöter Fredrik Olovsson ordf (s) Erik Liljencrantz v ordf (m) Monica Johansson (s) Michael Hagberg (s) Berit Öi~tell (s) Abdullahi Hassan (s) Erik Hä~ nblom (-) Gudrun Lindvall (mp) Bertil Carlsson (c) Bengt Hult (fp) Mica Vemic (sd) Under året har styrelsen hållit två protokollförda sammanträden. Årsstämma hölls den 28 maj. Verkställande direktör är Ingmar Eriksson. Verksamhet Bolaget har två affärsområden, industrilokaler och uppdragsförvaltning. Redovisningen är uppdelad efter detta. Liom affärsområdet industrilokaler äger och förvaltar bolaget 24 st (23 st) fastigheter med en total uthyrningsbar yta om 110 827 kvm. Inom affärsområde förvaltningsuppdrag förvaltas 38 st (39 st) fastigheter för Katrineholms kommuns räkning. Marl~nad Det ekonomiska läget i världen är fortsatt osäkert vilket medför att e$et~frågan på lokaler kan förändras snabbt. Efterfrågan finns främst för mindre lokalytor. Uthyrningsgraden är dock fortsatt på en hög nivå om 92,4 %(89,9 %). Prognosen för helåret är en bibehållen uthyrningsgrad. Dock kommer uthyrningsgraden att försänu~as under' första halvåret 2016 när flera lokalytor vid Rådmannen 4 blir vakanta. Bolagets långsiktiga målsättning är att uppnå en uthyrningsgrad på minst 95 %. KIAB lanserade en ny hemsidan under sommaren 2015. Hemsidans nya plattform har responsiv design och är integrerad med KFAB:s affärssystem. Integrationen möjliggör för våra kunder möjligheter att söka och anmäla intresse för lediga lokaler. Fastigheter KIAB ai betai kontinuerligt med fastighetsutveckling både genom investeringar och underhåll. Detta för att möta nya och befintliga kunders krav och förväntningar på attraldiva lokaler. Socialförvaltningens familjeenhet har samlokaliserats med verksamhetens huvudkontor vid Rådmannen 4, Västgötagatan 18. Renoveringen har omfattat ca 1 000 kvm lcontorslolcaler. Vid Maskinisten 2, Fi iggagatan 1 har en ny förskola omfattande 2 avdelningar öppnat. Den tidigare hyresgästen, Ungdomstorget, har flyttat till Friggagatan 5. 3 KATRINCHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

I Värmbol industriområde har Viadidakts arbetsmarknadsenhet samlokaliserats. Tidigare vat dessa verksamheter spridda på 4 olika adresser. Vid Barken 21, Videvägen 9 har utbildningslolcaler för ABF:s verksamhet färdigställts. Vid Vårlöken 6, AVA-huset har lokalel för Framtidscentrums verksamhet iordningsställts Lokalerna är avsedda för LM Ericssons omställningsprojekt för anställda i fabriken i Katrineholm. Vid Cement~juteriet 1, Vingålcersvägen 10 har World class öppnat sin nya spa - avdelning. KIAB genoulför fram ti112018 en omfattande energiinventering ibolagets samtliga fastigheter. Målsättningen är att minska miljöpåverkan med 20 %fram ti112020 i enlighet med de nationella målen. Ekonomi Rörelsens nettoomsättning har under perioden uppgått ti1138,6 Mkr (37,7 Mkr). Periodens resultat är positivt om 6,9 Mkr (6,7 Mkr) före skatt. Bolagets omsättiung fortsätter att öka som en följd av en långsiktigt förbättrad uthyrningssituation. Av de i december förvärvade fastigheterna Kerstinboda 3:5-3:6 respektive Karossen 6 bidrar de till en ökad omsättning om ca 1,1 Mkr, varav den tidigare bidrar med merparten. Vidare har uthyrningssituationen stärkts i Värmbol. Vid Karossen 6 genomförs omfattande eneigiinvesteringar med ny fjärivärmeväxlare, nytt uppvä~~nningssystem, nytt ställverk och ett nytt isolerande innertak vid lanterninerna. Vidare ytskiktsrenoveras personalutrymmen. Insatserna utförs för att göra byggnaden energieffektiv och attraktiv för framtida hyresgäster. ICersinboda 3:5-3:6 har avyttras till Sörmland vatten och avfall AB Den generella kostnadsutvecklingen för upvärmning och fastighetsel ökar från 2014 som en följd av fastighetsförvärven. Genomförda energiinvesteringar ger energieffektivare byggnader och gör att KIAB kan motverka kostnads- och prisökningar. Prognosen för bolagets ekonomiska resultat på helårsbasis är positivt om ca 3 Mkr före skatt, vilket är 1 Mkr bättre resultat än planerat. Framtidsutsikter Den goda uthyrningssituationen medför att KIAB kan fortsätta att utveckla fastigheterna och aktivt bidra till Katrineholms utveckling. Ambitionen är att ha ett välmående bolag som i framtiden skall uppfylla målsättningarna om bibehållen soliditet och uthyrningsgrad, samt nöjda hyresgäster Fastighetsutvecklingen fortsätter. För närvarande genomföls fasadrenovering av Hellmann förlag och Returpappersgruppens lokaler i Värmbol. Renoveringen omfattar nya fönster, tilläggsisolering av fasad och ny fasad med ny puts och plåt. Vidare sker en omfattande renovering av fasaden på Wengströmska villan, Kastanjen 2, Bondegatan 33. Truckcam expanderar och förlägger hela sin verksamhet i Gjuteriet 19, Mejerigatan 12. Ömbyggnationen omfattar ca 2 000 mz. Vidare förlägger SKF sitt mutterlager om ca 450 m2 i KATRINEHOLMS INDUSTKIHUS AB 201508

~~~ samma fastighet. Vid Gjuteriet 20 övertar Jobbex AB lokaler om ca 1 400 kvm efter Verktyg &Mekanik AB. Jobbex AB utför legoarbeten. Ericssons flytt från Katrineholm innebär att ca 3 600 kvm lokalyta successivt lärrulas och är tomställda i februari 20l 6. Det ekonomiska läget i världen äi fortsatt osäkert villcet medför att efterfrågan på lokaler kan förändras snabbt. Efterfrågan finns främst för mindre lokalytor. Räntenivåerna på de längre löptiderna visar på en fortsatt 1åg nivå varför räntekostnaderna kan hållas på en relativ 1åg nivå de närmaste åren. KIAB har en aktiv skuldportföljshantering i syfte att långsiktigt begränsa ränterisken KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

~~~d- O Resultatsammandrag per affärsområde 2015-08 -31 (tkr) RÖRELSENS INTÄKTER Hyresintäkter Övriga intäkter Nettoomsättning RÖRELSENSKOSTNAD~R Fastighetskostnader Underhållskostnader Driftskostnader Fastighetsskatt Av- och nedskrivningar Summa F~stighetslcostnader Bruttoresultat ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Rörelseresultat FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat efter bokslutsdispositioner Närings - Pö~~~altnings- ICIAB fastigheter uppdrag 35 546 1 071 36 G16 637 1 348 1 986 36 183 2 419 38 602-3 305-15 285-830 -8 703-123 -1 854-0 -0-3 428-17 139-830 -8 703-28124 -1977-30100 8 060 442 8 502-0 -0-0 197 0 ]97 8 257 442 S 699 5 0 5-1938 -1-1940 -1934-1 -1935 6 323 441 6 764 11G 0 116 6 439 441 6 SSO 0 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

~~~ D RESULTATRi4KNING (tkr) RÖR~LSEI~IS INTÄKTER Noter xias 2015-08 -31 KIAB 2014-08 -31 KIAB 2014-12 -31 Hyresintäkter ] 36 61G 34 622 53 082 Övriga intäkter 2 1 986 3 089 3 275 Nettoomsättning 38 602 37 711 56 357 RÖRELSENS KOSTNADER Fastighetskostnader Underhållskostnader Driftskostnader Fastighetsskatt Av- och nedskrivningar Summa Fastighetskostnader Bruttoresultat ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER ÖVRIGA RÖRELSEINTÄI{TER Rörelseresultat FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat efter bokslutsdispositioner 3-3 428-4 057-8 482 4 -l7 139-16 628-27 094 5-830 -680-1 139 6-8 703-7 G28-15 594-30 100-28 992-52 309 8 502 8 719 4 048 7 0 0 0 8 197 0 5 8 699 8 719 4 053 9 5 3 5 10-1 940 -Z 155-2 700-1 935-2 152-2 695 6 764 6 567 1358 116 116 173 6 880 6 682 1 532 7 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

~~~ D BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Noter 2015-08 -31 2014-12 -31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar Maskiner och inventarier Pågående arbete Summa materiella anläggningstillgångar 15G 278 147 199 39 82 6 194 6 193 162 51 l 153 474 Omsättningsti l Igånga Varulager Oljelager ICortfi istiga fordringar Kundfordringar Fo dringar koncern Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 39 82 1 272 1 006 0 0 3 834 0 2 076 44 7 182 1 051 250 141 7 460 l 220 Summa tillgångar 169 971 154 694 8 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

~~~ BALANSRÄKNING (tkr) EGET KAPITAL OCH SKULDER Noter 2o15 -os -31 2o1a -~z -3i Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (50 000 st) 5 000 5 000 Reservfond 1000 1000 Summa bundet eget kapital 6 000 G 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlusbfi ia reserver 31 728 30 497 Årets resultat 6 680 1 231 Summa fritt eget kapital 38 409 31 728 Summa eget kapital 44 409 37 728 Obeskattade reserver 1 814 1 930 Avsättningar AvsätMing för latent skatt 742 742 Summa avsättningar 742 742 Långfristiga skulder Checkräkningskredit 4 532 6 966 Skulder till kreditinstitut m.fl. 98 575 79 385 Övriga långfristiga skulder 2 072 1 776 Summa långfristiga skulder 105 179 88 127 Kortfi istiga skulder Skulder till kreditinstitut m.fl. 1 320 1 320 Leverantörsskulder 4 035 7 827 Skulder koncer i 0 284 Övriga kortfristiga skulder 5 340 13 293 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 133 3 443 Summa kortfristiga slnildei 17 828 2G 167 Summa eget kapital och skuldel 169 971 154 694 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

~~~ D NOTER TILL RESULTATRÄKNING (tkr) NOT 1 HYRESINTÄKTER Bostäder Lokaler Garage och parkeringsplatser KIAB ICIAB ICIAB 2015 -OS-31 2014-08 -31 2014-12 -31 277 287 417 36 360 34 371 52 714 64 95 123 36 701 34 752 53 254 Hyresbortfall Rabatter Outhycda lägenheter Outhyrda lokaler Summa hyresintäkter -8 -G8-72 -0-0 -0-7G -62-101 -84-130 -172 36 616 34 622 53 082 NOT 2 ÖVRIGA INTÄKTER Ersättningar föi juridiska åtgärder Övriga intäkter, förvaltningsarvode Summa övriga intäkter 0 3 0 1 986 3 086 3 275 1 986 3 089 3 275 Summa nettoomsättning 38 602 37 711 56 357 NOT3UNDERHÅLLSKOSTNADER Underhåll och hyresgästanpassningar Summa underhnllslcostnader 3 428 4 057 8 482 3 428 4 057 8 482 10 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

~~~ NOTER TILL RESULTATRÄKNING (tkr) NOT 4 DRIFTSKOSTNADER Uppvärmning Kostnader för uppvärmning Fastighetsskötsel och reparationer Lönekostnader Övriga personalkostnader Reparationskostnader Vatten och brandskadekostnader Övriga skötselkostnader Avskrivning fordon och fastighetsinventarier Förbrukning Vatten El, fastigheter Renhållning Riskkostnader Försälu ingspremier Avskrivna fordringar Avgifter för juridiska åtgärder Administration Lönekostnader Övriga personalkostnader Styrelsearvoden, Förvaltningskostnader Revisionskostnad Marknadsföring Konsultkostnader Övriga kostnader Avskrivning kontorsinventarier inkl datautrustning xiab x,as,u.e,b 2015-08 -31 2014-08 -31 2014-12 -31 3 964 3 936 6 116 770 G78 990 0 7 7 3 247 2 42G 4 461 0 5 544 1 437 2 412 3 843 17 18 27 5 471 5 546 9 872 816 820 ] 196 2 337 1 897 3 364 142 169 219 3 295 2 88G 4 778 297 245 370 0 0 25 1 4 5 298 248 400 661 631 917 9 7 29 249 173 268 157 17G 208 289 228 385 383 271 490 2 339 2 498 3593 26 27 40 4 111 4 Ol l 5 928 Summa drifticosinader 17 139 16 628 27 094 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

~~~ D NOTER TILL RESULTATRAKNING (tkr) NOT 5 FASTIGHETSSKATT KIAB xtnu ~,B 2015-08 -31 2014 -DS-31 2014-12 -31 Fastighetsskatt 830 680 1139 NOT 6 AV- OCH NIDSKRIVNINGAR Byggnader Nedslu ivning 8 703 7 628 11 994 0 0 3 G00 S 703 7 628 15 594 NOT 7 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Kostnader av engångskaraktär 0 0 0 0 0 0 NOT 8 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Diverse engångsintäkter 197 0 0 197 0 0 NOT 9 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Räntor på kundfordringar Övriga intäkter 5 3 2 0 0 3 5 2 5 NOT 10 RÄ.NT~ICOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTCR Ränta fastighetslån Övriga kostnader 1 935 2 117 2 678 4 38 22 1 940 2 155 2 700 12 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

~~~ Fastighetsförteckning per 2015-08 -31 Fast.betecicning Uthyrnings- Ej uthyrd Adress Bar area Icvm area lcvm Barken 20,21, Videvägen 7-9 5 893 970 Cementgjuteriet i, Vingåkersvägen 10 3 176 0 Värmbol 1:144 16 825 0 Maskinisten 2, Oppundavägen 62 5 550 0 Sothönan 6, Trädgårdsgatan 48 4 060 194 Gjuteriet 19, Mejerigatan 12 4 600 0 Backa 6:1, Upplandsgatan 2-4 2 150 0 Mejeriet 9, Mejerigatan I 1 6 250 0 bovhjorten 2, Fredsgatan 2 1 800 635 Ridmannen 4, Västgötagatan 14 400 1 200 Vårlöken 6, Trädgårdsgatan 1 6 600 226 Gjuteriet 20, Mejerigatan 14 1 180 0 Sla ädderiet 1, Vingåkersvägen 18 1 580 0 Solrosen 7, Fredsgatan 4-8 2 350 0 Svärdsliljan 2, Kungsgatan 10 2 600 350 Björked 9,10, Kullbergska huset Stinsbostaden 1377 0 - Ramsta 2:120 ICantorp 0 0 I{arossen 5 Karosserigatan 6-8 7 070 0 I{arossen 6 Karosserigatan 6-8 12 000 4 990 Sothönan 1 Trädgårdsgatan 50 6 527 0 Pionen 1 ICöpmangatan 1-3 4 500 0 Sandbäcken 3:10 Fabriksgatan 1 2 039 66 I{astanjen 2 Bondegatan 33 300 0 Totalt: 112 827 8 631 Totalt föreg år 2014-12 -31 115 317 9 594 13 KATRINEHOLMS 1NDUSTRII-IUS AB 201508

~~~ p L 14 KATRINEHOLMS INDUSTRIHUS AB 201508

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-17 KS/2015:420 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Förslag om kompletterande arvodering för revisorerna Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna presidiets förslag till kompletterande arvodering av revisorerna, med giltighet från den 1 januari 2016. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktiges presidium har tagit fram ett förslag till kompletterande arvodering för revisorerna. De kommunvalda revisorerna får årsarvoden enligt fastställda bestämmelser för förtroendevalda. De aktuella bestämmelserna anger att årsarvodet för en ledamot som revisor ska vara fem procent av riksdagsledamöternas årsarvode, medan ordföranden för revisionen erhåller ett årsarvode motsvarande tio procent. Med årsarvode avses fast arvode som ersätter den förtroendevaldas arbete för det politiska organ som den förtroendevalda har uppdrag i. Förtroendevald utan fastställd uppdragsgrad har rätt till ersättning för styrkt faktiskt förlorad arbetsinkomst på det sätt fullmäktige beslutat enligt ersättningsbilaga. Med fastställd uppdragsgrad avses ett uppdrag som motsvarar minst 40 procent av heltid. Personunion eftersträvas i enlighet med god revisionssed, vilket innebär att de förtroendevalda revisorerna även har uppdrag som lekmannarevisorer i kommunens bolag samt som revisorer i kommunalförbund, gemensamma nämnder och stiftelser. Ersättningen varierar mellan verksamheterna och för vissa verksamheter utgår inget arvode alls, såsom för sammanträden i VSR. I detta förslag föreslås sammanträdesarvode fortsättningsvis utgå även för denna verksamhet samt att revisionens vice ordförande, som har större åtagande än övriga ledamöter, bör erhålla sammanträdesarvode för sammanträden i presidiet. Vidare bör tjänstgörande revisionsersättare i bolagen erhålla sammanträdesarvode. Den sammanlagda merkostnaden för dessa kompletteringar uppskattas till cirka 10 tkr årligen, vilket bör klaras inom revisionens budgetram. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunfullmäktiges presidium, 2015-10-08 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

1 (2) Datum KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM 2015-05-26, rev 2015-10-08 Vår beteckning Vår handläggare Gunnar Westermark Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Förslag om kompletterande arvodering för revisorerna De kommunvalda revisorerna får årsarvoden enligt fastställda bestämmelser för förtroendevalda. De aktuella bestämmelserna anger att årsarvodet för en ledamot som revisor ska vara fem procent (5 %) av riksdagsledamöternas årsarvode medan ordföranden för revisionen erhåller ett årsarvode motsvarande tio procent (10 %). Med årsarvode avses fast arvode som ersätter den förtroendevaldes arbete för det politiska organ som den förtroendevalde har uppdrag i. Förtroendevald utan fastställd uppdragsgrad har rätt till ersättning för styrkt faktiskt förlorad arbetsinkomst på det sätt fullmäktige beslutat enligt ersättningsbilaga. Med fastställd uppdragsgrad avses ett uppdrag som motsvarar minst 40 procent av heltid. De valda revisorerna får således årsarvode utbetalat med en tolftedel varje månad för sina arbetsinsatser i granskningsuppdraget för kommunen och dess verksamheter. Personunion eftersträvas i enlighet med god revisionssed, vilket innebär att de förtroendevalda revisorerna även har uppdrag som lekmannarevisorer i kommunens bolag samt som revisorer i kommunalförbund, gemensamma nämnder och stiftelser. Här varierar ersättningen mellan verksamheterna. För vissa verksamheter utgår inget arvode alls, vilket revisorerna påtalat vid ett par tillfällen och föreslagit kompletterande regleringar. Sammanträdesarvode utgår idag för revisorernas medverkan i sammanträden med SVAAB, KVAAB och Vårdförbundet Sörmland. Däremot utgår inget arvode för sammanträden i VSR. Denna verksamhet är av samma karaktär och omfattning som de föregående och bör därför likställas. Vårt förslag är således att sammanträdesarvode fortsättningsvis utgår för även denna verksamhet. Dessutom anser vi att revisionens vice ordförande, som har ett större åtagande än övriga ledamöter, bör erhålla sammanträdesarvode för sammanträden i presidiet. Vidare bör tjänstgörande revisorsersättare i bolagen erhålla sammanträdesarvode. Idag utgår ingen ersättning alls för detta. Den sammanlagda merkostnaden för dessa kompletteringar uppskattas till cirka 10 tkr årligen. Presidiets bedömning är att detta bör klaras inom revisionens budgetram. C:\Windows\TEMP\g5425b00.iiu\mhmzualx.hnl.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 23 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post:

2 (2) Datum KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM 2015-05-26, rev 2015-10-08 Vår beteckning Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner presidiets förslag till kompletterande arvodering av revisorerna, med giltighet från den 1 januari 2016. För kommunfullmäktiges presidium Torgerd Jansson (S) Ordförande Gunnar Westermark Kanslichef C:\Windows\TEMP\g5425b00.iiu\mhmzualx.hnl.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 23 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post:

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-11-18 KS/2015:426 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Utredningssekr Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Förslag till revidering av Måltidspolitiskt program Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revidering av det övergripande inriktningsdokumentet Måltidspolitiskt program. Sammanfattning av ärendet I maj 2013, 92, antog kommunfullmäktige i Katrineholms kommun det kostpolitiska programmet. Ett reviderat förslag har överlämnats till kommunstyrelsen för vidare hantering. I samband med revideringen har benämningen av programmet har ändrats till Måltidspolitiskt program för att förtydliga verksamheternas uppdrag då måltid inrymmer allt som har med måltiden att göra och inte bara maten. Det måltidspolitiska programmet innehåller riktlinjer för det som omfattar måltiden och är ett styrmedel för hur arbetet med måltidsfrågor som påverkar våra medborgares folkhälsa ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Enligt förslaget ska programmet räcka fram till och med 2019. Programmet har reviderats utifrån kommunplanen och förändringar i Livsmedelsverket och Socialstyrelsens rekommendationer. Ärendets handlingar Förslag till Måltidspolitiskt Program Service- och tekniknämndens protokoll, 2015-09-24, 72, med bilagd tjänsteskrivelse Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: Berörda nämnder Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

Styrdokument Måltidspolitiskt Program Övergripande inriktningsdokument Service- och tekniknämndens förslag 2015-09-24, 72 Giltighetstid 2016-01-01 2019-12-31