Verksamhetsberättelse Svenska Brukshundklubben Webbupplaga
Översikt Året har ur många synvinklar varit positivt för Svenska Brukshundklubben och även för hundägandet i stort i Sverige. Medlemsutvecklingen har varit stabil och totalt har Svenska Brukshundklubben nu 70 631 medlemmar. I denna siffra ingår inte delbetalande medlemmar. I Brukshundklubbens stadga står inskrivet att ett av organisationens mål är att vara Sveriges hundägares hundsport- och utbildningsorganisation, och organisationen arbetar kontinuerligt för att leva upp till detta. Förbundet satsar på att skapa utbildningar med hög kvalitet, och har under året påbörjat en allmänlydnadslärarutbildning med 16 deltagare. Under året har tema Motivation fortsatt, vilket syftar till att stimulera funktionärer inom hundägarutbildningsverksamheten. Vid kongressen deltog 77 ombud, vilka hade ett antal viktiga frågor att besluta om. Kongressen uppdrog till förbundsstyrelsen att utreda möjligheterna att ta fram ett gemensamt bokföringsprogram för hela organisationen med en gemensam kontoplan. Vidare fick förbundsstyrelsen i uppdrag att analysera problemet med begränsade tävlingsmöjligheter. Dessutom beslutade kongressen att inrätta Svenska Brukshundklubbens Minnesfond. Arbetet med målstyrning har påbörjats under året. En arbetsgrupp har tillsats som tillsammans med Studiefrämjandet har arrangerat en arbetshelg med förbundsstyrelsen där arbetet med målstyrning har initierats. Den 1 juli öppnade portarna till Brukshundklubbens kursgård Kydingeholm i Alunda utanför Uppsala. Tanken är att denna ska vara en naturlig mötesplats för alla i organisationen och dessutom vara ett centrum för alla Brukshundklubbens centrala utbildningar. Den 14-15 juli genomfördes en mentaltestdomarkonferens på Kydingeholm. Dessutom genomfördes en mentaltestdomarutbildning med tio deltagare under perioden 14-22 juli. Tävlingsverksamheten inom bruks har glädjande nog ökat när det gäller antal starter, lydnadsproven har minskat med cirka 1 500 starter och antal starter i IPO-BHP och BSL har ökat något. Tävlingsverksamheten i agility har ökat under året, både vad gäller antalet starter och antalet tävlingar. Under år har produktionstakten för Försvarsmaktshundar höjts. Per den 31 december har 190 nya ekipage tillförts Hemvärnet, målet var 200 stycken. Målet kan sägas ha uppnåtts då ett antal hundar som utbildats under år kommer att provas i början av 2008. Samarbete med myndigheter, organisationer och företag Svenska Brukshundklubben har, för att kunna genomföra sin omfattande verksamhet, en nära kontakt med många myndigheter, organisationer, företag och enskilda personer. Ett kontinuerligt samarbete mellan Brukshundklubben och omvärlden är viktig för att upprätthålla det förtroende som Brukshundklubben åtnjuter samt för att öka förståelsen för den verksamhet Brukshundklubben bedriver. Svenska Brukshundklubben är ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK) som den största specialklubben, då SKK är en så kallad paraplyorganisation för hundverksamheten i Sverige. Brukshundklubben har ett nära samarbete med SKK i hund- och organisationsfrågor liksom frågor rörande Brukshundklubbens ställning som landets största utbildare av hundägare. Sveriges Hundungdom är Brukshundklubbens och övriga SKKs ungdomsförbund. Genom det dubbla medlemskapet har många ungdomar valt Brukshundklubben som sin specialklubb. Samarbetet mellan ungdomsförbundet och Brukshundklubben regleras genom ett samarbetsavtal. Svenska Draghundsportförbundet (SDSF) bedriver hundkörning i tävlingsform. SDSF har ett samarbetsavtal med Brukshundklubben, vilket bland annat innebär att Brukshundklubben stödjer SDSF ekonomiskt i de 2 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
delar där Brukshundklubbens medlemmar deltar i SDSFs verksamhet. SDSF ansvarar för tävlingsverksamheten medan Brukshundklubben svarar för meritering av hundarna. Utbildningen av tjänstehundar till totalförsvaret har skett i nära samarbete med representanter för Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Försvarsmaktens hundtjänstenhet och Brukshundklubben har ett nära samarbete i utbildningsfrågor. Även flottiljer, militärdistriktsgrupper och räddningsskolor har varit Brukshundklubben behjälpliga och har givit ett mycket värdefullt stöd till tjänstehundsverksamheten. Brukshundklubben är även medlem i Centralförbundet Folk och Försvar och i den internationella räddningshundsorganisationen Internationale Rettungshundeorganisation (IRO). Svenska Brukshundklubben är medlemsorganisation i Studiefrämjandet och har stora möjligheter att genomföra sin utbildning i en folkbildningsinriktad anda. Brukshundklubben är, när det gäller antal studiecirklar och antal deltagare, en av de största medlemsorganisationerna inom Studiefrämjandet. Ett centralt samarbetsavtal finns mellan organisationerna där de viktigaste områdena för samarbetet gäller utbildningsinsatser för Brukshundklubbens handledare, instruktörer och lärare samt funktionärsutbildning. Brukshundklubben har ett samarbetsavtal med Agria Djurförsäkring AB avseende bland annat medlemsrabatt vid försäkring av hund. Avtalet gäller till och med år 2009 och ger bland annat ersättning till förbundet för förebyggande utbildningsinsatser, landslagsdräkter, stipendier med mera. Brukshundklubben har en representant i Agrias smådjurskommitté där främst försäkringsvillkor och förslag till förbättringar diskuteras. Förbundet har även ett centralt avtal med Wasa Kredit AB gällande medlemslån. Många sponsorer har bidragit med medel till arrangörerna vid större utåtriktade verksamheter såsom mästerskapstävlingar. Förbundets distrikt och lokalklubbar har erhållit ett brett och värdefullt stöd från myndigheter, organisationer, många företag och enskilda personer, till vilka förbundet önskar framföra ett varmt tack. Ekonomi Regional och lokal förvaltning Distrikt, lokal- och rasklubbar är egna juridiska personer och har därmed egen ekonomisk förvaltning, vilken ligger utanför ramen för denna berättelse. Central förvaltning Förbundets intäkter härrör sig främst från medlemsavgifter samt anslag och bidrag. Medlemsavgifter är uppdelade i en central och en lokal avgift. Den lokala avgiften varierar från klubb till klubb. Den centrala avgiften, vilken kommer förbundet till del, har under år varit 250 kronor för helbetalande medlem. För övriga kategorier uttas endast lokal avgift. Ungdomsavgiften för det dubbla medlemskapet används för att täcka del av kostnaderna för tidningen Brukshunden till denna medlemskategori. Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten anslår medel till Brukshundklubben. Det gäller för verksamhet som försvarsinformation samt rekrytering och utbildning av personal och hundar som kan tjänstgöra inom totalförsvaret. Brukshundklubben har även erhållit bidrag till administration och ledning för förbundets direkta omkostnader för frivilligverksamheten. Medel från samarbetsavtal med olika företag, främst Agria Djurförsäkring AB och Wasa Kredit AB, ger välkomna tillskott till förbundet. Brukshundklubbens lokalklubbar har rätten att sälja Bingolotto, vilket för många klubbar innebär en ekonomisk fördel. Förbundet har dock inte fått någon del av försäljningsöverskottet under år. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 3
Resultaträkningen visar ett överskott på 169 tusen kronor (kkr). Nedan följer en förklaring av intäkter och kostnader: Intäkter Bland bidrag och avtal finns till största delen bidrag från AMS för personal med lönebidrag. Här finns också bidrag från SKK för domarkonferenser Annonsintäkterna har ökat med nästan 300 kkr jämfört med år Förlagsverksamheten har ökat med nästan 90 kkr jämfört med år men gått ca 80 kkr under budget Kydingeholm var inte budgeterat för år. Kursgården övertogs från den 1 juni. Därefter iordningställdes kursgården och de första gästerna kom i mitten av juli. Merparten av intäkterna har dock varit under månaderna september-november Sponsorintäkterna har gått ca 230 kkr under budget, framför allt på grund av att avtalet med Wasa kredit och teckning av hundförsäkring via hemsidan inte har gått som förväntat Intäkter Brukshunden, MH, Lärarutbildning från TJH Administrationsersättning tjänstehund OH från tjänstehund Övriga intäkter Kostnader Personalkostnader De största kostnaderna för personal är löner, sociala avgifter, premier för kollektiva pensionsförsäkringar, semesterlöner, utbildning och övertidsersättningar. Dessa har gått över budget på grund av personalkostnader på Kydingeholm, vilka inte var budgeterade för år. Lokalkostnader förbundskansliet Lokalkostnaderna har gått under budget med 350 kkr och ligger på ungefär samma nivå som under år. Anledningen till att de gått så pass mycket under budget beror på att hyresvärden betalar en stor del av kostnaderna för renoveringen av förbundskansliet. I lokalkostnaderna ingår lokalhyra, elkostnader, städning samt kostnader för inbrottslarm. Lokalkostnader och matkostnader Kydingeholm Dessa kostnader fanns inte under och var heller inte budgeterade för år. Kontorskostnader förbundskansliet och Kydingeholm Kontorskostnaderna för förbundskansliet har hamnat ganska precis på vad som var budgeterat för år. I dessa kostnader ingår förbrukningsmaterial till exempel kuvert, brevpapper, toner till kopiatorer och leasingavtal för kontorsmaskiner. Kontorskostnader för Kydingeholm fanns inte under år och var inte budgeterat för år. IT-kostnader förbundskansliet och Kydingeholm IT-kostnader för förbundskansliet har gått ca 100 kkr över budget och har varit cirka 100 kkr högre än år. Här ingår leasingkostnader, Internetuppkoppling, supportavtal och licensavgifter. Den största anledningen till ökningen är licensavgifter och supportavtal för det nya Extranätet Fido. I IT-kostnader för Kydingeholm ingår kostnader för inkoppling av bredband, månadskostnader för bredband samt viss IT-utrustning. Dessa kostnader fanns inte under år och var inte budgeterade för år. Verksamhetsomkostnader Verksamhetsomkostnaderna har minskat med ca 110 kkr jämfört med år och har gått med ca 300 kkr under budget. Minskningen beror på minskade revisions- och bankkostnader. De största verksamhetsomkostnaderna är revisionsarvode, bankkostnader, kostnader för uppehälle samt tryck och utskick av medlemsavier. 4 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
Portokostnader Portokostnaderna har minskat med ca 110 kr jämfört med år och har hamnat cirka 90 kkr under budget. Detta beror på att avräkningar till klubbar till största delen nu går via e-post, att vi skickar fler försändelser med B-post samt att en ny frankeringsmaskin gjort det möjligt att frankera enligt vissa portotabeller som vi inte kunde använda med den gamla frankeringsmaskinen. Dessutom har användandet av e-post vid alla typer av korrespondens ökat. Tele/Internet förbundskansliet och Kydingeholm Kostnaderna för förbundskansliet har minskat med ca 70 kkr och gått cirka 80 kkr under budget. Detta beror bland annat på att vi har tecknat bättre mobiltelefonavtal än vad vi haft tidigare samt att e-post används i större utsträckning. Kostnaderna för Kydingeholm fanns inte under år och var inte budgeterade för år. Förbundsstyrelsen (FS) och Förbundsstyrelsens uppdrag I FS och FS uppdrag ingår kostnader för FS- och VU-sammanträden, valberedningen samt arbetsgrupper. Under år ingår även kostnader för Kennelfullmäktige som genomförs vartannat år. Förlagsverksamhet Kostnaderna för förlagsverksamheten har hamnat något över budget och cirka 100 kkr över föregående år. Detta dels på att vi har ökat försäljningen vilket också gör att vi ökar kostnaden för sålda varor. Dessutom har vi skrivit av produkter som inte har sålts på flera år och bara kostar pengar i form av lagerkostnader. Kostnaden för dessa avskrivningar har varit ca 100 kkr. Brukshunden De största kostnaderna för tidningen Brukshunden har under året varit redaktion och grafisk produktion, portokostnader, tryckkostnader och provisioner för annonsförsäljning. Här ingår även kostnader för det nyinrättade redaktionsrådet. Administrationsersättning Avser debitering av moms från Brukshundservice Sverige AB till Svenska Brukshundklubben. Avskrivningar Avskrivningarna har ökat, främst på grund av extranätet Fido som inte fanns budgeterat för år. Kommittéer och sektorer Tävlingssektorn och PR- och informationskommittén har gått över budget. Övriga sektorer och kommittéer ligger på eller något under budget. Landslagskostnader Kostnaderna för landslagen har gått över budget med cirka 110 kkr. Finansiella poster Består av ränteintäkter från bank. Balans och resultaträkning Ekonomisk sammansättning för följer nedan i uppställning enligt årsredovisningslagen. Dock finns en enklare redovisning i bilaga 1. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 5
Balansräkning - koncern (Belopp i kronor) TILLGÅNGAR KONCERN Not -12-31 -12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg & installationer 2 1 544 003 1 377 943 1 544 003 1 377 943 Summa anläggningstillgångar 1 544 003 1 377 943 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 1 094 692 1 192 978 Priser & gåvor 0 0 1 094 692 1 192 978 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 981 319 850 617 Övriga fordringar 88 743 274 534 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 1 168 570 1 123 053 2 238 632 2 248 204 Övriga kortfristiga placeringar 3 178 403 1 795 296 Kassa & bank 4 711 191 6 853 525 Summa omsättningstillgångar 8 044 515 10 294 707 SUMMA TILLGÅNGAR 12 766 922 13 467 946 EGET KAPITAL & SKULDER KONCERN Not -12-31 -12-31 Eget kapital Bundet eget kapital Bundna reserver 20 000 20 000 20 000 20 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst 6 548 848 5 519 826 Årets resultat 169 430 1 029 022 6 718 278 6 548 848 Summa eget kapital 6 738 278 6 568 848 6 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
Fonder Garantifond 900 000 900 000 SBK-GE Capital 0 0 TP:s fond 15 809 15 809 915 809 915 809 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 891 411 995 584 Övriga skulder 2 300 564 3 542 731 Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter 6 1 920 860 1 444 971 5 112 836 5 983 287 SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 12 766 922 13 467 944 Ställda säkerheter Garantiförbindelse 250 000 250 000 Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag 250 000 250 000 500 000 500 000 Resultaträkning - koncern (Belopp i kronor) Not Intäkter Nettoomsättning 3 878 648 3 585 070 Medlemsavgifter 13 848 348 12 781 620 Anslag 12 107 230 10 971 313 Övriga rörelseintäkter 2 114 537 1 885 074 31 948 763 29 223 077 Rörelsekostnader Handelsvaror -1 088 854-1 078 813 Övriga externa kostnader -21 179 753-18 656 082 Personalkostnader 1-8 895 513-7 790 045 Avskrivning av materiella & immateriella tillgångar 2-755 979-717 235-31 920 099-28 242 176 Rörelseresultat 28 664 980 902 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och resultat liknande poster 3 144 489 48 119 Räntekostnader och liknande resultatposter -3 724 0 140 765 48 119 Resultat efter finansiella poster 169 430 1 029 021 ÅRETS RESULTAT 169 430 1 029 021 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 7
Balansräkning - moderföretag Svenska Brukshundklubben Organisationsnummer 802000-4605 (Belopp i kronor) TILLGÅNGAR Not -12-31 -12-31 Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 4 100 000 100 000 Andra långfristiga värdepapperinnehav 0 0 Andra långfristiga fordringar 0 0 100 000 100 000 Summa anläggningstillgångar 100 000 100 000 Omsätttningstillgångar Varulager m m Priser & gåvor 0 0 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 755 965 635 293 Fordringar hos koncernföretag 3 628 674 3 595 407 Övriga fordringar 84 785 206 572 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 852 611 878 277 5 322 034 5 315 549 Övriga kortfristiga placeringar 3 178 403 1 795 296 Kassa & bank 4 502 892 6 328 833 Summa omsättningstillgångar 9 824 926 11 644 382 SUMMA TILLGÅNGAR 13 103 329 13 539 678 8 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
EGET KAPITAL & SKULDER Not -12-31 -12-31 Eget kapital 6 Fritt eget kapital Balanserad vinst 6 547 883 5 519 218 Lämnade aktieägaretillskott -745 000-176 000 Årets resultat 913 581 1 204 665 6 716 464 6 547 883 Summa eget kapital 6 716 464 6 547 883 Fonder Garantifond 900 000 900 000 Utbildningscentrum 0 0 SBK-GE Capital 0 0 Symposium 0 0 TP:s fond 15 809 15 809 915 809 915 809 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 400 054 1 180 905 Övriga skulder 2 198 115 3 475 878 Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter 7 1 872 886 1 419 203 5 471 056 6 075 986 SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 13 103 329 13 539 678 Ställda säkerheter Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag 250 000 250 000 250 000 250 000 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 9
Resultaträkning - moderföretag Svenska Brukshundklubben Organisationsnummer 802000-4605 (Belopp i kronor) Not Intäkter Nettoomsättning 2 121 764 1 854 456 Medlemsavgifter 13 848 348 12 781 620 Anslag 12 107 230 10 971 313 Övriga rörelseintäkter 2 092 324 1 879 356 30 169 666 27 486 745 Rörelsekostnader Övriga externa kostnader -20 754 209-18 558 081 Personalkostnader 1-8 641 126-7 771 712-29 395 335-26 329 793 Rörelseresultat 774 331 1 156 952 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och resultat liknande poster 3 142 023 47 713 Räntekostnader och liknande resultatposter -2 773 0 139 250 47 713 Resultat efter finansiella poster 913 581 1 204 665 ÅRETS RESULTAT 913 581 1 204 665 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Företaget tillämpar den EU-anpassade årsredovisningslagen, och följer Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Varulager Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendation nummer två, Redovisning av varulager, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-ut-principen, respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av de direkta tillverkningskostnaderna samt skäligt pålägg för indirekta kostnader. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivning enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. 10 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
Följande avskrivning tillämpas: Koncernen Moderbolaget Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5 år - Datorer 3 år - Koncernredovisning Av koncernens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 5 procent (1 %) av inköp och 14 procent (2 %) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som koncernen tillhör. Av moderbolagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 6 procent (1 %) av inköp och inget (0 %) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som bolaget tillhör. Not 1 Personal Medelantalet anställda Varav män Varav män Moderbolaget Sverige 18 22 % 16,5 28 % Totalt i moderbolaget 18 22 % 16,5 28 % Dotterföretag Sverige - - Koncern totalt 18 22 % 16,5 28 % Upplysning om sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 2,9 % 3,6 % Långtidssjukfrånvaro Sjukfrånvaro för män 0,6 % 3,8 % Sjukfrånvaro för kvinnor 3,3 % 3,5 % Sjukfrånvaro anställda -29 år 4,9 % 0,3 % Sjukfrånvaro anställda 30-49 år 3,4 % 3,1 % Sjukfrånvaro anställda 50 år - 0,6 % 6,4 % Den totala sjukfrånvaron avses i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidsfrånvaro redovisas ej på grund av undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgift inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller uppgiften kan hänföras till enskild individ. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner & Sociala Löner & Sociala ersättningar kostnader ersättningar kostnader Moderbolaget 5 583 893 2 436 050 4 996 623 2 230 415 (varav pensionskostnad) (474 282) (476 546) Dotterföretag 175 904 53 530 0 Koncern totalt 5 759 797 2 489 580 4 996 623 2 230 415 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 11
Not 2 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Koncern Moderbolag Vid årets början 4 698 708 - Nyanskaffningar 922 039 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 620 747 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -3 320 766 - Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -755 979-4 076 745 Planenligt restvärde vid årets slut 1 544 002 Not 3 Övriga ränteintäkter & liknande resultatposter Koncernen Ränteintäkter, övriga 106 674 48 119 Reavinst avyttring värdepapper 37 816 0 144 489 48 119 Moderbolaget Ränteintäkter, övriga 104 207 47 713 Reavinst avyttring värdepapper 37 816 0 142 023 47 713 12 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
Not 4 Andelar i koncernföretag Moderbolag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 100 000 Bokfört värde vid årets slut 100 000 Spec av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag Antal Antal Bokfört Dotterföretag/orgnr/säte andelar i % värde Brukshundservice Sverige AB, 10 000 100 % 100 000 556448-6453, Stockholm Not 5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncern Moderbolag Lokalhyra 169 493 0 Förutbetald leasing 124 130 105 809 Bidrag och bonus 309 179 309 179 Förutbet.kostn.Brukshunden 2008 300 425 300 425 Övriga poster 265 344 137 198 1 168 570 852 611 Not 6 Eget kapital Aktieägartillskott med villkorlig återbetalningsskyldighet uppgår till 3 709 000 (2 964 000). Not 7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncern Moderbolag Semesterlöneskuld 803 251 803 251 Sociala avgifter 444 501 435 142 Särskild löneskatt 230 671 230 671 Reserveringar 216 800 216 800 Övriga poster 225 637 187 022 1 920 860 1 872 886 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 13
Organisation Medlemmar Förbundets medlemsantal uppgick per den 31 december till 70 631 stycken, en minskning med 1,1 procent jämfört med år. Förändring / 2005 2004 2003 2002 2001 Hedersledamöter 3,6 % 29 28 28 28 27 26 26 Ständiga medlemmar -12,5 % 14 16 17 17 18 18 19 Helbetalande medlemmar -1,6 % 54 391 55 221 54 478 55 101 53 515 51 351 48 341 Familjemedlemmar -0,2 % 10 460 10 484 10 363 10 431 10 300 9 648 9 278 Ungdomsmedlemmar 2,9 % 5 737 5 573 5 015 4 201 3 637 3 393 3 402 Summa -1,1 % 70 631 71 322 69 901 69 778 67 497 64 436 61 066 Distrikt och klubbar Antal distrikt är, liksom år, 18 stycken. Inga nya lokalklubbar har bildats under året. Vid utgången av år är därmed antalet lokalklubbar 291 stycken (varav sex vilande) och rasklubbar 16 stycken. Förteckning över distrikt, lokalklubbar och rasklubbar finns i bilaga 3. Kongress Kongressen, Svenska Brukshundklubbens högsta beslutande organ, samlades den 5-6 maj på Radisson SAS Arlandia Hotel vid Stockholm-Arlanda Flygplats. Antal kongressombud var 77 stycken. Utöver behandling av verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och budget behandlades bland annat åtta motioner och två förslag från Förbundsstyrelsen. Organisationskonferens Konferens för distriktens och rasklubbarnas ordföranden anordnades den 27-28 januari på Scandic Hotel, Upplands Väsby. Förutom dessa deltog Förbundsstyrelsen och representanter för kommittéer och sektorer. Vid konferensen diskuterades bland annat budget- och verksamhetsplanering. Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen (FS) har sedan kongressen den 5-6 maj haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Staffan Thorman, förbundsordförande (Knivsta), Ionie Oskarson, 1:e vice ordförande (Fjärås), Anders Dahlstedt, 2:e vice ordförande (Lilla Edet), Lars-Olof Thellner, skattmästare (Knivsta), Judith Granberg, (Västerås), Anders Ekholm (Eskilstuna), Birgitta Forsberg (Östersund), Fredrik Steen (Tullinge), och Rolf Weiffert (Åhus). Suppleanter: Tomas Knuutila (Nacka), Maritha Östlund-Holmsten (Gyttorp) och Annika Sällvik (Staffanstorp). Verkställande utskott Förbundsstyrelsens verkställande utskott (VU) har bestått av Staffan Thorman (Knivsta), Ionie Oskarson (Fjärås), Anders Dahlstedt (Lilla Edet) och Lars-Olof Thellner (Knivsta). Sammanträden Under året har Förbundsstyrelsen (FS) och verkställande utskottet (VU) sammanlagt haft 12 protokollförda sammanträden enligt nedan: Sammanträden Datum FS 26 januari, 2 mars, 4 maj, 6 maj, 23 augusti, 12 oktober och 9 november VU 10 januari, 12 mars, 10 juni, 19 september och 20 september 14 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
Förbundsstyrelsens representanter Staffan Thorman Ionie Oskarson Anders Dahlstedt Lars-Olof Thellner Judith Granberg Anders Ekholm Birgitta Forsberg Fredrik Steen Rolf Weiffert Tomas Kuutila Maritha Östlund- Holmsten Annika Sällvik Generalsekreterare har varit Peter Rimsby. Antal anställda har varit 18 personer fördelat på 18 tjänster. Revisorer Ordinarie revisorer under året har varit auktoriserade revisorn Kerstin Hedberg (Stockholm) och Eleonor Lindahl (Stenungsund). Revisorssuppleanter har varit auktoriserade revisorn Peter Olofson (Stockholm) och Carina Lindström (Kåge). Valberedning Valberedningen har under året bestått av Barbro Olsson ordförande (Kopparberg), Tommy Blomquist (Aneby), Katinka Ryttse (Åby), Bengt Hellman suppleant (Östra Ljungby) och Irene Karlsson suppleant (Hjo). Centrala kommittéer som har varit verksamma under året: Kommittén för hundars mentalitet PR- och informationskommittén Rasklubbarnas samarbetskommitté (RASK) Centrala sektorer som har varit verksamma under året: Agilitysektorn Tjänstehundssektorn/Försvarsmaktsgruppen Draghundssektorn Tjänstehundssektorn/Räddningsgruppen Hundägarutbildningssektorn Tävlingssektorn Rasutvecklingssektorn Peter Rimsby (GS) Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 15
FS arbetsgrupper som har varit tillsatta under året: AG Brukstävlande AG Funktionärsetiska regler AG IPO AG Landslag AG Målstyrning AG SBKs Historik AG SM-arrangemang AG Stadgar Kommittéernas ledamöter, sektorledningar och arbetsgrupper redovisas i bilaga 2. Representation Svenska Brukshundklubben har under året varit representerad i följande organisationer: Organisation Agrias Produktkommitté smådjur Folk och Försvar Svenskt Friluftsliv (fd FRISAM) Frivilligorganisationernas sammarbetskommitté (FOS) Internationella Räddningshundsorganisationen (IRO) Samverkande Organisationer (SVO) Studiefrämjandets förbundsstämma Sveriges Hundungdoms ungdomsråd Sveriges Hundungdoms representantskapsmöte Representant från SBK Peter Rimsby (GS) Katarina Swahn (FK), suppleant Jöran Wikbladh (Sundborn) Peter Rimsby (GS), suppleant Peter Rimsby (GS) Jöran Wikbladh (Sundborn) Peter Rimsby (GS), suppleant Leif Sundberg (Linköping) Peter Rimsby (GS) Anne-Marie Folkesson Bjuggren (FK) Ola Folkesson (Lund) Ola Folkesson (Lund) 16 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
Kansliorganisation Kanslipersonalen har under året varit indelad i fyra huvudgrupper: 1. Verksamhetsgruppen med fem personer som arbetar med sektorer och kommittéer, dock inte tjänstehundssektorerna. Anne-Marie Folkesson Bjuggren är ansvarig för gruppen. 2. Tjänstehundsgruppen med tre personer som arbetar med tjänstehundsfrågor. Ansvarig för gruppen är Helen Lager. 3. Ekonomigruppen med bestående av tre personer som arbetar med löpande redovisning, arvoden, löner, rapportering och bokslut. Ekonomiansvarig är Marie Grönberg. 4. Övrig administration som består av sex personer vilka arbetar med organisation, PR/Info, IT, växel, försäljning och medlemsregister. Gruppen svarar till Generalsekreteraren. IT-verksamhet Brukshundklubben arbetar aktivt med att finna bättre kommunikationslösningar gentemot våra medlemmar. Ett ständigt arbete pågår när det gäller att finna kostnadseffektiva lösningar som kan vara till gagn för alla parter. Ambitionen är att framtida lösningar samt intern infrastruktur ska bygga på väletablerade produkter och, i den mån möjlighet finns, Microsoftbaserade lösningar. Det största projektet under året har varit utvecklingen av extranätet Fido, vilket kommer att kunna tas i drift under första halvåret 2008. Under året har också en modul till medlemssystemet färdigställts, vilket kan användas av tävlingsarrangörer för kontroll av medlemskap. Brukshundservice Sverige AB Det av Brukshundklubben helägda serviceföretaget Brukshundservice Sverige AB bildades 1992 för att hantera administrativ service såsom hyra av lokaler, maskiner och inventarier samt förlagsverksamhet. Styrelse för bolaget har varit: Ordförande Staffan Thorman Ledamot Ionie Oskarson Ledamot Lars Olof Thellner Ledamot Anders Dahlstedt VD Peter Rimsby Varken styrelse eller VD har under året erhållit arvode för sina uppdrag i bolaget. Tidningen Brukshunden Chefredaktör har under året varit Gunnar Lindgren, som även haft det övergripande ansvaret för produktionen. Generalsekreteraren är ansvarig utgivare. Tidningen har under året utkommit med åtta nummer. Upplagan är enligt TS officiellt reviderad till 63 800 exemplar, vilket är en ökning med 1 400 exemplar jämfört med föregående år. Tidningen har sedan ett antal år särskilda ungdomssidor i samarbete med Sveriges Hundungdom, som på detta sätt fått tillbaka sin nedlagda tidning HundarHundar. Enligt FS beslut ska varje nummer av Brukshunden innehålla åtta ungdomssidor. Brukshunden har också distribuerats till samtliga medlemmar i Sveriges Hundungdom, som för detta ersätter Brukshundklubben med 30 kronor per medlem som inte valt Brukshundklubben som specialklubb inom konceptet Dubbelt medlemskap. Tidningen har speglat rörelsens verksamheter och varit forum för debatt och information. Tävling, utbildning, avelsfrågor, dressyrmetoder och tjänstehundsverksamhet är och ska vara viktiga och levande delar i vår verksamhet, och har därför fått mycket utrymme. Tävlingskalendern har ingått som bilaga i A4-format i Brukshunden nummer 7/. Tävlingskalendern omfattar 30 sidor, varav sex annonssidor. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 17
Verksamheter Centrala kommittén för hundars mentalitet Kommittén för hundars mentalitet har till uppgift att bedriva och utveckla verksamhet för att kontrollera och följa upp hundars mentalitet. Kommittén ska informera om vikten av hundars mentala egenskaper och därigenom verka för ett medvetet avelsarbete. Uppdatering Mellan den 14-17 juli genomfördes uppdatering av nya mentaltestet på Kydingholm för de domare som inte tidigare haft möjlighet. Konferenser och utbildningar Mentaltestdomarkonferens genomfördes den 14-15 juli på Kydingeholm. Mentaltestdomarutbildning med 10 deltagare arrangerades mellan den 14 juli och 22 juli. Utbildningen genomfördes på Kydingeholm. Övrigt Utbildning av mentalbeskrivare har under året genomförts i distriktsregi. Kommittén har utsett examinator till slutprovet. Kommittén har under året tillsatt en arbetsgrupp Översyn MH som gjort en analys av de olika momenten i Mentaltest Hund och behov av eventuella förändringar. Under hösten har kommittén tillsatt en arbetsgrupp i samarbete med Centrala Rasutvecklingssektorn MH som Verktyg. Gruppens arbete är att se över hur MH kan användas, vem har nytta av MH och varför vi bör få fler uppfödare att använda MH som en del i aveln. Kommittén har representerats av olika ledamöter på konferenser, samt under året avhållit nio protokollförda möten. Kommittén har ett fortsatt samarbete med Finska Kennelklubben och Islands Kennelklubb avseende utbildning av olika funktionärer inom Mentalbeskrivning Hund (MH). Mentalbeskrivning Som tabellen nedan visar har en minskning skett av antalet mentalbeskrivna hundar av bruksras från till. Tabellen nedan gäller hundar av brukshundras. Totalt har 7 071 hundar beskrivits med Brukshundklubben som arrangör. 482 hundar har beskrivits hos avtalsanslutna klubbar/organisationer. Ras 2005 2004 2003 Australian Shepherd 157 127 154 102 88 Australisk Cattledog 22 27 21 6 5 Australisk Kelpie 100 106 96 86 84 Beauceron 22 16 26 23 26 Belgisk Vallhund/Groenendael 45 67 47 76 56 Belgisk Vallhund/Laekenois 10 2 2 5 3 Belgisk Vallhund/Malinois 125 126 116 96 121 Belgisk Vallhund/Tervueren 122 79 136 122 81 Berger Picard 2 2 Bouvier des Flandres 37 29 67 47 35 Boxer 392 406 407 380 321 Briard 106 97 147 107 116 Collie 284 327 331 280 245 Dobermann 215 190 192 192 152 Hollandse Herdershond 9 5 17 8 13 Hovawart 152 175 116 171 122 Riesenschnauzer 147 152 189 169 158 Rottweiler 769 846 823 731 688 Schäfer 1 524 1 521 1 628 1 582 1 458 Svart Terrier 21 4 14 7 2 Totalt 4 263 4 304 4 529 4 190 3 774 18 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse
Korning Nedan redovisas antalet korade hundar fördelade på ras under åren 2003-. Titeln Korad innebär godkänd mentaltest, godkänd exteriörbeskrivning samt HD utan anmärkning. Statistiken från och med redovisar antalet mentaltestade hundar med fördelningen godkänd (gk)/ej godkänd (ej gk). Ras gk/ej gk mentaltest gk/ej gk mentaltest 2005 2004 2003 Australian Shepherd 16/7 35/18 58 23 13 Australisk Cattledog 4/1 7/2 10 3 1 Australisk Kelpie 28/8 27/9 37 17 15 Beauceron 5/1 6/5 15 2 8 Belgisk Vallhund/Groenendael 3/7 10/6 28 5 4 Belgisk Vallhund/Laekenois 0/1 0/1 4 1 1 Belgisk Vallhund/Malinois 27/5 49/8 57 17 9 Belgisk Vallhund/Tervueren 11/12 66/23 65 22 19 Berger Picard 0/0 0/1 - - - Bouvier des Flandres 2/5 9/16 14 1 4 Boxer 80/19 254/38 217 87 85 Briard 19/21 48/21 30 12 5 Collie - - 72 19 14 Collie långhår 11/24 44/38 - - - Collie korthår 3/3 11/16 - - - Dobermann 7/22 72/27 92 22 18 Hollandse Herdershond - - 4-1 Hollandse Herdershond korthår 2/0 - - - - Hollandse Herdershond långhår 0/0 2/0 - - - Hollandse Herdershond strävhår 1/1 - - - - Hovawart 46/26 84/30 109 25 25 Riesenschnauzer - - 85 27 35 Riesenschnauzer svart 18/6 93/16 - - - Riesenschnauzer P & S 1/4 2/2 - - - Rottweiler 196/52 330/62 412 99 102 Schäfer 305/34 522/74 521 169 163 Svart Terrier 1/2 3/4-3 2 Totalt 786/261 1 674/417 1830 554 524 Rasklubbarnas samarbetskommitté Rasklubbarnas samarbetskommitté (RASK) består av en representant från varje rasklubb. RASK har under året haft tre protokollförda möten. Under året har flera initiativ tagits till utvecklande verksamhet. Några av initiativen har varit: Att inrätta vallprov enligt AKC:s regler Att ta fram en enklare tidning vilken ska skickas till exteriördomare som är godkända på Brukshundklubbens raser Att RASK har initierat framtagning av alternativa utställningsprotokoll Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 19
Centrala PR- och informationskommittén Svenska Brukshundklubbens centrala kommitté för PR och information ska ha ett övergripande helhetsgrepp över kommunikationsverksamheten inom Brukshundklubben genom att ha en strategisk snarare än en operativ roll. Genom analys, utvärdering, strategier, policies och mallar ska den strategiska kommunikationsverksamheten skapa verktyg så att det underlättar för varje verksamhetsområde att nå sina målsättningar. PR- och informationskommitténs roll är också att kvalitetssäkra på vilket sätt Brukshundklubben för fram sitt budskap. Detta genom att ta del av informationsinnehåll, renodla kommunikationskanaler och granska formen på den information som Brukshundklubben sänder ut till sina målgrupper. PR- och Informationskommittén tillsattes av förbundsstyrelsen hösten och har under haft sitt första verksamhetsår. Kommittén har under året bestått av Anna Persson ordförande (Solna), Titti Godén (Ås) och Jeanette Forssman (Helsingborg). Adjungerande från kansliet har varit Katarina Swahn (FK) och Peter Rimsby (GS) fram till augusti då Sanna Ameln (FK) ersatte dem båda. Kommittén har under året haft fyra protokollförda möten. Sedan augusti finns det en anställd informatör (Sanna Ameln) med placering på kansliet. Denna rekrytering har tillfört såväl professionell kompetens som kontinuitet till organisationens kommunikationsarbete, samt möjliggjort för kommittén att påbörja en långsiktig och strategisk uppbyggnad av PR- och informationsverksamheten inom organisationen. Kommittén har under året lagt stor vikt vid kontakter med de regionala nivåerna och har bland annat besökt sex distrikt (Västmanland, Dalarna, Stockholm, Uppland, Skåne och Halland) för att diskutera behov och önskemål samt ta in synpunkter. Kommittén har medverkat vid centrala konferenser inom HUS- och Tjänstehundsektorn samt rasklubben för Australian Shepherd. Kommittén har även deltagit vid förbundets organisationskonferens (januari), kongress (maj) samt budget- och verksamhetskonferens (november) och här presenterat och diskuterat kommitténs uppgifter och arbete. En angelägen uppgift under året har varit planering och framställande av det extranät (Fido) som introduceras i organisationen under våren 2008. Detta verktyg kommer att öppna helt nya vägar och möjligheter för kommunikation inom Brukshundklubben, samt möjliggöra en målgrupps- och marknadsinriktad extern hemsida. Organisationen har under året haft en del uppmärksammande interna konflikter som inte alltid har hanterats på ett strategiskt sätt. Därför har PR- och informationskommittén arbetat fram en kommunikationsstrategi vid kris (som förbundsstyrelsen beslutade att anta i januari 2008). Förhoppningen är att strategin ska bidra till att tydlig information om händelser och att beslut snabbare når organisationen. Vidare har kommittén påbörjat arbetet med etablering av varumärket Svenska Brukshundklubben, vilket har lett till att en varumärkesanalys kommer att genomföras under 2008. Det nybildade redaktionsrådet för tidningen Brukshunden hade sitt första möte i november. Rådet har som funktion att stötta och agera förslagsställare till redaktören och består av representanter från olika delar i organisationen med anknytning till tidningen och erfarenhet från tidningsproduktion. Under har testsändningar med webbradio- och TV genomförts i samarbete med producentföretaget TommySport där bland annat Agility-SM, SM i Bruks och IPO samt Nordiska mästerskapen i Bruks har bevakats. Projektet har fått positiv respons från medlemmarna och under SM i Bruks och IPO hade vi över 3 000 träffar på våra webbsändningar. Tyvärr visade det sig svårt att få ekonomi i projektet och Brukshundklubben har därför valt att avsluta samarbetet. PR- och informationskommittén har representerat Brukshundklubben med monter och personal på SM i bruks och IPO (augusti) och SKKs utställning HUND07 på Älvsjömässan (december). Inför dessa arrangemang har enklare profilmaterial i form av packtejp, bärkassar och pennor köpts in. 20 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse