NATIONEN FRAMFÖR ALLT



Relevanta dokument
NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Program för social hållbarhet

Rörelsefolkhögskolornas idégrund

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Vår grundsyn Omgivningen

Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Se människan Ersta diakonis värdegrund

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Pedagogikens systemteori

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

Obunden Samling för Åland r.f.

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Studiemallar för grundkurser 2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Folkkyrka En Kyrka för Alla

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

UNF:s arbetsplan

Organisatoriskt handlingsprogram

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Se människan Ersta diakonis värdegrund

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Socialnämndens beslut

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

Överenskommelsen Värmland

Linköpings personalpolitiska program

201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Lokal överenskommelse i Helsingborg

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Samverkan i Laxå kommun

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Lokal överenskommelse för ökad samverkan med idéburna organisationer och föreningar i Värmdö kommun

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Utkast till UNF:s arbetsplan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Stockholms stads personalpolicy

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Vad är anarkism? en introduktion

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Transkript:

NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till idéprogram

Förord Förbundets ideologi och organisation Sverigedemokratisk Ungdom är ett nationalistiskt och socialkonservativt ungdomsförbund. Förbundet har kommit att spela en central roll för ungdomar som engagerat sig i den folkrörelse som växt fram i Sverige under 2000-talet. Genom enträget arbete har förbundet lyckats attrahera tusentals och åter tusentals ungdomar som medlemmar, och därmed blivit den enskilt viktigaste aktören för att organisera fosterlandsvänliga ungdomar och att bilda nationalistisk och socialkonservativ opinion. Sverigedemokratisk Ungdom är ett demokratiskt ungdomsförbund. Det innebär att medlemmarna i demokratiska val väljer förbundets företrädare och beslutar om förbundets politiska inriktning. Förbundets interna debatt ska ha högt i tak och vara fri från verbala övergrepp mellan förbundsmedlemmar. Olika åsikter respekteras och välkomnas så länge debatten förs på en saklig nivå. Förbundet eftersträvar ett ärligt, öppet och intellektuellt debattklimat. Förbundets försvar för interndemokratin innebär att dess förtroendevalda företrädare eftersträvar en sund och öppen förbundskultur samt konsekvent tar avstånd från internt maktmissbruk och nepotism. Idéprogrammets bakgrund Under början av 2010-talet utvecklades förbundets politik både på bredden och på djupet. Politiska program framarbetades och antogs för alla viktiga områden. Förbundets ställningstaganden blev fler och mer raffinerade. Den interna idé- och sakpolitiska debatten tog fart och har sedan dess lett till en ständig vidareutveckling av förbundets politik. I takt med att förbundets politiska ställningstaganden formaliserades kunde man skönja förbundets ideologiska hemvist, men ännu fanns inget samlande dokument för detta. Den som sökte svar på ideologiska frågor fick läsa de många politiska programmen för att bilda sig en uppfattning. Under 2013, inför det kommande årets valrörelse, ansåg förbundet slutligen att tiden var mogen att samla de centrala ideologiska ståndpunkterna i ett gemensamt dokument, vilket skulle bli förbundets första idéprogram någonsin. Ett idéprogram i utveckling När idéprogrammet formulerades under våren och sommaren 2013 var det med utgångspunkten att det skulle vara ett såväl långsiktigt hållbart som levande dokument: långsiktigt hållbart genom att formuleringarna ska stå över samtidens politiska situation, levande genom att förbundet är öppet för att programmet kan utvecklas när så behövs. I det program som antogs 2013 utelämnades de ideologiska etiketterna nationalism och socialkonservatism, vilka emellertid återfinns i de politiska programmen och i förbundets kampanjmaterial. Syftet med att utelämna dessa etiketter var att fokusera på innehållet självt, som tvivelsutan utgick från centrala nationalistiska och socialkonservativa principer. Förbundet uttrycker nationalismen genom att på ett pedagogiskt sätt förklara hur nationen influerar individer, grupper och stater. Det betonas att nationen inte bara består av de som lever idag, utan även av dess förfäder och dess framtida barn. Därmed är nationen både ett arv och ett lån. Nationalismen görs universell genom försvaret för varje folks principiella rätt till en egen stat.

Förbundet uttrycker konservatismen genom att slå vakt om försiktighetsprincipen, det starka civilsamhället med familjen som viktigaste gemenskap och människors naturliga individuella olikheter och därmed unika förutsättningar. Genom att även lyfta fram såväl försvaret för demokratin samt den inre solidariteten i samhället, utvecklas ideologin till socialkonservatismen. I 2015 års uppdaterade program har nationalismen och socialkonservatismen skrivits in redan i portalparagrafen, för att formellt slå fast den ideologiska grund som förbundet vilar på. Nationen framför allt Idéprogrammets namn Nationen framför allt uttrycker en uppmaning till folket att bortse från egenintressen och istället oegennyttigt sätta nationens intressen i främsta rummet. Namnet har valts mot bakgrund av förbundets uppfattning att nationens välgång och fortlevnad är en ödesfråga. Med parollen Nationen framför allt befäster ungdomsförbundet sin profil som det självklara valet för fosterlandsvänliga ungdomar.

Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdom är ett nationalistiskt och socialkonservativt ungdomsförbund. Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen framför allt. Nationen utgörs av folket. Nationens dåtid, nutid och framtid kan inte skiljas åt. I nationen ingår inte bara de i dag levande svenskarna utan även tidigare förfäder och framtida barn. För att nationen ska bestå över tid måste den nationella identiteten och gemenskapen föras vidare över generationerna. Nationen ska vara den enande kraften i ett samhälle som av naturliga skäl även innefattar en rad andra identiteter och gemenskaper. I nationen blir olika individer till lika svenskar. Människorna i Sverige går genom den nationella identiteten från att vara miljoner av varandra oberoende individer till att enade utgöra ett folk. Nationen och individen den nationella identiteten Nationen är en omistlig del av individens identitet. Nationen föds med uppfattningen att en grupp individer i grunden är lika, och nationen faller med uppfattningen att en grupp individer i grunden är olika. Svenskarna som folk existerar så länge det finns individer som hävdar, och tillerkänns, svensk identitet. Människan kommer naturligt att söka en identitet som kan svara på frågor om varifrån hon är sprungen, var hon befinner sig och i vilken riktning hon ska vandra. Den nationella identiteten fyller därmed en central individuell roll som ett minne, ett sinnestillstånd och en vägvisare. Den nationella identiteten är oumbärlig i det som förbundet ser som en logisk uppbyggnad av nationen. Identiteten som svensk markerar gränsen för vilka människor som betraktas som en del av den egna gemenskapen och vilka som tillhör en annan gemenskap. Nationen och gruppen den nationella gemenskapen Individer med samma nationella identitet har en naturlig dragningskraft till varandra. Med gemensam identitet följer nationell gemenskap, där människorna organiserar sig för att tillvarata gruppens intressen. Den nationella gemenskapen överskrider enskilda individers liv. En individs inträde i en nationell gemenskap kan endast ske på ömsesidig grund. Tillit, förståelse och offervilja uppstår bland individer som delar nationell gemenskap eftersom igenkännandet av sig själv i andra finns naturligt inom gruppen. Det gör att känslor delas på kollektiv nivå av människor som identifierar sig med varandra trots avsaknaden av personliga band. I den nationella gemenskapen uppstår en kultur som förmedlar en outtalad känsla av vad som är eftersträvansvärt i samhället. Förbundet menar att kulturen löper som en röd tråd genom nationen och att folkets kulturella särart således omöjligen kan betraktas isolerad från nationens övriga beståndsdelar. Nationen och staten nationalstatens födelse Förbundet framhåller nationalstaten som den optimala formen av statsbildning. Det är naturligt att nationer strävar efter att skapa institutioner och verktyg som tillvaratar dess intressen. Förbundet betraktar nationalstatens födelse som den mest avancerade nivån av

nationell gemenskap. Enhetligheten i en nationalstat möjliggör en utveckling präglad av harmoni och långsiktighet. Förutom att vara ett geografiskt och administrativt område fyller nationalstaten också en vital politisk funktion som en sammanhållande kraft. Central styrning behövs för att stifta lagar och fatta gemensamma beslut. Nationalstaten ger också nationen möjlighet att tala med gemensam röst i internationella sammanhang. På så sätt är nationalstaten en symbol för nationens suveränitet. Staten ska tjäna folket Statens uppgift är att tjäna sitt folk. Staten är existensberättigad så länge den erkänns av folket. Den svenska statens legitimitet bottnar således i att den arbetar för och erkänns av det svenska folket. I praktiken får staten sin legitimitet genom demokratiska val, då folket överlämnar beslutandemakt till parlamentariska företrädare. Omfattande direktdemokrati säkerställer folkets inflytande. Att överlämna administrativt och politiskt ansvar till staten innebär att individen får avstå en del av sin personliga frihet. När så sker ska detta kompenseras till fullo av att folket får tillbaka grundläggande trygghet som är mer värdefull än den frihet som ges upp. På så sätt kan statens kärnuppgifter motiveras, vilka förbundet anser vara upprätthållandet av lag och ordning, försvaret av nationens självständighet och värnandet av det kulturella arvet. Därutöver uppbär staten ansvar för att skapa förutsättningar för nationell välgång. Det huvudsakliga medlet för det är att staten tillhanda håller ett utbildningsväsende av hög kvalitet för att ge folket bildning och nationell fostran. Ett starkt civilsamhälle Nationen är en organisk enhet där gemenskapen ska tillåtas blomstra på ett naturligt sätt. Merparten av fundamenten i nationen återfinns på den civilsamhälleliga nivån, med familjen som främsta institution. En sammanhållen nation frambringar ett livskraftigt civilsamhälle. En förutsättning för ett starkt civilsamhälle är en hög grad av socialt kapital mellan individer. Civilsamhället utmärks av att människor organiserar sig på frivillig basis och upprättar institutioner, vilka utgör en betydande del av nationens kultur. Det civila samhället sätter individen i ett socialt sammanhang och skänker mening åt hennes tillvaro. Här blir individens solidaritet med sina medmänniskor som starkast. Här hittar människan sin plats på jorden. Människan Människor är olika och ska så få vara. Samhället mår bäst av att olikheterna hos individerna tillvaratas. Individer föds med och utvecklar olika förmågor och färdigheter. Den som är stark ska lyftas fram och tillåtas växa samtidigt som den som är svag ska få det stöd denne behöver. Alla ska ges möjlighet att nå sin fulla potential utefter dessa förutsättningar. Samtidigt ska likheterna hos individerna som utgör folket framhävas för att medvetandegöra nationella karaktärsdrag. Samhället ska fungera som en organisk enhet där var man är på rätt plats och där alla strävar efter att maximera sitt bidragande till nationens välgång. Människan är varken god eller ond, utan drivs likt andra djur av känslor, instinkter och drifter.

Människan är ofullkomlig och samhället måste formas därefter. Varje människa ansvarar för sitt eget handlande. För att uppnå struktur och stabilitet i samhället krävs föreskrifter för inom vilka ramar människor får handla och vilka rättigheter och skyldigheter hon har. Föreskrifterna ska avspegla folkets vilja för att uppnå bred acceptans och legitimitet. Ett folk med längtan till naturen Svenskarna har i alla tider levt nära naturen. Naturen är en del av kulturen på ett sätt som är ovanligt i andra nationer. Svenskarna som folk går inte att förstå utan att ta hänsyn till det säregna förhållandet till landets natur. Naturen skänker människorna mental styrka, tid för eftertanke, förståelse för förfäders ihärdighet och respekt inför livets förgänglighet. Svenskarna har levt och verkat i naturen i generationer. Det nordiska klimatet med dess mångskiftande natur har format människorna till ett strävsamt och envist folk. Genom historien har svenskarnas leverne varit tätt samman flätat med landets fyra årstider och deras mångfacetterade egenskaper. Längtan till naturen är djupt rotad i den svenska folksjälen och det är därför viktigt att naturens bevarande ges central betydelse. Samexistensen med såväl djur som natur är en ovärderlig del av den nordiska kulturen. Förbundet har en uttalad ekologisk grundsyn och värnar den biologiska mångfalden. Historien som vägvisare Sverige är ett kungadöme och ska så förbli. Förbundet vill se en varsamt framåtskridande samhällsutveckling som vilar på tradition och kontinuitet. Tradition är avgörande för den nationella identiteten och formas till vad den är genom historiens gång. Kontinuitet talar om hur nationens obrutna historia hänger samman som en väv, hur samtiden har sina rötter i dåtiden och hur ingen enskild del av historien är utan betydelse för nationen i dag. En gemensam historia formar ett nationellt minne som ligger till grund för den nationella identiteten. För att nationen ska kunna bestå har nu levande svenskar en plikt att lyssna till förfädernas strävan, förvalta deras arv och föra det vidare till nästa generation svenskar. Nationens historia är en grund till stolthet och eftertanke. Historien inspirerar och visar vägen framåt. En mångfald av fria nationer Förbundet försvarar varje folks principiella rätt till en egen stat och deras rätt att själva utforma fundamenten för den. Eftersom olika folk har olika mentalitet, kultur och livsåskådning innebär det att staternas utformning blir olika. Sålunda går det inte att överföra ett folks synsätt på styrning och struktur av sin stat till andra stater. Varje folk ska själv få råda över sina nationella angelägenheter utan påtvingad inblandning från andra nationer, stater eller organisationer. Samarbete mellan nationer är av godo, men det ska ske på ömsesidig och frivillig grund. Folkens totala självbestämmande över sina respektive stater ska råda.

Nationen framför allt Ungdomen och nationen är de begrepp som tillsammans utgör förbundets politiska existensberättigande. Sveriges ungdom måste visa vägen för hela nationen. Förbundet tror på ungdomens vilja, mod och hängivenhet. Denna tro genomsyrar förbundets mål medvetna strävan och ska leda till att den fosterländska idén åter slår rot i nationen. Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen framför allt.