Vedlevande skalbaggar i Klöva hallars bokskogar

Vedlevande skalbaggar i Klöva hallars bokskogar Carl Johan Dahlberg Tillämpningskurs i botanik, BIO 309 (7,5 hp) Oktober 2011 Handledare: Thomas Appelqvist

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Material och metod... 4 3 Resultat... 6 4 Diskussion... 8 4.3.1 Faunan av vedlevande skalbaggar... 8 4.3.2 Skötsel av områdets skogar... 10 6 Tack till... 10 7 Referenser... 10 Framsida: Utsikt mot Soffebacken i Klöva hallar, september 2009. Foto: Johan Dahlberg

1 Inledning I södra och sydvästra Sverige finns ett stråk av nemoral zon där boken är det vanligaste ädellövträdet. En rad vedlevande skalbaggar varav många arter är hotade lever i död bokved. En stor del av bokskogarna i Europa är exploaterade vilket gör miljöer med ett stort inslag av gamla bokar och död ved särskilt värdefulla. Till sådana miljöer hör ofta raviner och andra relativt oåtkomliga platser som exempelvis Klöva hallar på Söderåsen i Skåne. Klöva hallar är precis som Skäralid (Söderåsens nationalpark) en mäktig sprickdal till största delen täckt av gammal bokskog. Området är beläget i Klippans och Perstorps kommuner (se figur 1). Figur 1. Det inringade området markerar Klöva hallars läge i Skåne. 1.1 Syfte Det primära syftet med tillämpningsarbetet var att undersöka nedanstående frågeställningar. Frågeställning 1 Vilken fauna av vedlevande skalbaggar finns i död ved av bok (i huvudsak högstubbar i ädellövskog) i Klöva hallar? Frågeställning 2 Skiljer sig faunan av vedlevande skalbaggar i Klöva hallar från den i ett närliggande område på Söderåsen undersökt av Brunet et. al. (2008)? Frågeställning 3 Hur bör det undersökta området skötas för att gynna naturvårdsintressanta arter av vedlevande skalbaggar? 1.2 Bakgrund Faunan av vedlevande skalbaggar i Söderåsens nationalpark är rik med många hotade arter. Klöva hallars bokskogar liknar de i nationalparken på många sätt eftersom båda områdena karaktäriseras av mäktiga sprickdalar med gott om död ved och gamla träd. Detta ledde till

tanken att undersöka även Klöva hallars fauna av vedlevande skalbaggar eftersom denna hittills varit i stort sett okänd. Denna undersökning motiverades ytterligare av att området är på väg att bli naturreservat vars beslut och skötselplan är i behov av information om områdets flora och fauna. Första gången Klöva hallar besöktes av mig var under sommaren 2006 då jag basinventerade södra halvan av området inom ramen för Natura 2000, EUs nätverk av skyddsvärd natur. Jag fascinerades då av den mäktiga sprickdalen med den framrinnande Klövabäcken och ravinsluttningarnas rikedom på gamla träd. Detta ledde till ett flertal återbesök och en begynnande kartläggning av områdets flora. Framförallt gällde detta lavar och mossor med en tyngdpunkt på kryptogamer eftersom floran av dessa också varit till stora delar okänd i området. Sommaren 2009 påbörjades inventeringen av vedlevande skalbaggar i Klöva hallar av mig och min kollega Per Levenskog på Länsstyrelsen i Skåne. Vi placerade under våren ut 11 fönsterfällor i på bokved i området och vittjade dessa vid ett flertal tillfällen under sommaren som följde. Bestämningsarbetet utfördes av Thomas Appelqvist vid Göteborgs universitet. 2 Material och metod Ett antal fönsterfällor tillverkades av en genomskinlig plastlåda på 3 liter (längd: 18,5 cm; djup: 14 cm; bredd 15,5 cm) kombinerad med en plexiglasskiva på 600 cm 2 (höjd: 30 cm; bredd: 20 cm). Den effektiva storleken av skivan efter montering var ca 490 cm 2 (höjd: 26,5 cm; bredd: 18,5 cm). Den 26 april 2009 monterades 10 fönsterfällor på högstubbar av bok i Klöva hallar. Den 9 maj 2009 sattes ytterligare en fälla ut i området. Högstubbarna hade varit döda i några år (3 till 5 år eftersträvades) med undantag av högstubben för fälla 9 som endast delvis var död. Samtliga högstubbar var angripna av fnösketicka (Fomes fomentarius) som är den vanligaste vitrötaren i äldre bokskogar. Fällorna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 11 placerades i huvudsak på nordsidan av högstubbarna medan fällorna 5, 8, 9, 10 i huvudsak placerades på sydsidan. Sex av högstubbarna var belägna i ravinens sydsluttning medan fälla 1 fanns på en östsluttning, fälla 2 i ravinens botten, fälla 4 längst ner i en östsluttning, fälla 6 på plan mark ovanför ravinen samt fälla 8 längst ner i en nordsluttning. Fällorna fylldes delvis av en blandning med vatten, koksalt, T-röd och diskmedel (figur 2). Fällornas läge framgår av tabell 1. Undersökningsområdets omfattning framgår av figur 3. Tabell 1. Fönsterfällornas läge. Fälla ID X (RT90) Y (RT90) F1 1331891 6221269 F2 1331463 6221104 F3 1331800 6220863 F4 1331866 6221484 F5 1332305 6220606 F6 1332112 6220739 F7 1332451 6220434 F8 1332245 6220533 F9 1332454 6220341 F10 1332552 6220236 F11 1332269 6220586

Figur 2. En monterad fönsterfälla (F6) på högstubbe av bok i Klöva hallar. Foto: Johan Dahlberg, 2009. Figur 3. Undersökningsområdets omfattning. Fällorna vittjades vid ett flertal tillfällen under sommaren 2009 (9 maj, 2 juni, 29 juni och 19 september). Artbestämningen utfördes av Thomas Appelqvist. Ett antal individer monterades och finns i Thomas Appelqvists samling. Alla fynd med bestämning till artnivå har rapporterats in till Artportalen (www.artportalen.se).

Vid framtagande av artackumuleringskurvor användes programmet EstimateS 8.2.0. med 50 körningar. Inställningen Classic formula användes för Chao 1 och Chao 2. Coverage estimator för ACE m.fl. var 10. I övrigt användes programmets standardinställningar. Det område som Brunet et. al. (2008) undersökte benämns i rapporten för sydöstra Söderåsen i vilket både Söderåsens nationalpark och Klåveröds strövområde ingår. I jämförelser med faunan i sydöstra Söderåsen har endast arter noterade av Brunet et. al. (2008) i detta område inkluderats i analyserna. Skälen till detta är att inventeringen i sydöstra Söderåsen utfördes endast fyra år tidigare (2005) och med liknande metoder (fönsterfällor). Barrlevande eller icke vedlevande arter finns varken med i tabellerna 2-4 eller artackumuleringskurvorna (i appendix listas däremot samtliga funna skalbaggar i denna undersökning). Detta gäller även kortvingar (framförallt av släktet Atheta) samt arter i släktet Epuraea (undantaget den lättbestämda Epuraea biguttata). Dessa har inte bestämts till artnivå i denna undersökning eftersom det är ett tidsödande arbete. Nio arter i släktet Epuraea samt endast en art i släktet Atheta har bestämts till artnivå i Brunet et. al (2008). Figur 4. Klövabäcken i ravinens botten. Foto: Johan Dahlberg, 2009. 3 Resultat För arter av vedlevande skalbaggar funna i Klöva hallar samt antal förekomster hänvisas till Appendix.

Tabell 2. Tabellen visar rödlistade vedskalbaggar funna i Klöva hallar under 2009 (15 arter). Utöver dessa bestämdes ytterligare en rödlistad insekt; den sällsynta svampmyggan Keroplatus tipuloides (NT), berömd för sina självlysande larver. Rödlistekategorierna följer Gärdenfors (2010). Antal förekomster visar det antal prov där arten förekom (max 43). Varje prov representerar en fönsterfälla vid ett tömningstillfälle. Artnamn Rödlistekategori Antal Frekvens vid varje förekomst förekomster Agathidium mandibulare NT 1 Enstaka Atomaria badia NT 1 Enstaka Cis fusciclavis NT 2 Enstaka Cryptophagus labilis NT 3 Enstaka Cryptophagus quercinus NT 1 Enstaka Denticollis rubens EN 2 Enstaka Melandrya barbata EN 1 Enstaka Platycis cosnardi VU 1 Enstaka Plectophloeus nubigena NT 1 Enstaka Plegaderus dissectus NT 13 Enstaka (10), tämligen riklig (3) Rhizophagus brancsiki VU 10 Enstaka (9), riklig (1) Silusa rubiginosa VU 1 Enstaka Synchita variegata NT 3 Enstaka (2), tämligen riklig (1) Xylophilus corticalis NT 2 Enstaka Tabell 3. Lokalernas och högstubbarnas egenskaper samt antal arter per fönsterfälla. Även antal rödlistade arter per fönsterfälla framgår (Gärdenfors 2010). Fälla ID Antal arter Marklutning (grader) Högstubbens diameter (cm) Högstubbens höjd (m) Högstubbens status Antal rödlistade arter Höjd över havet (m) Solexponering (1=låg,2=medel, 3=hög) F1 30 6 74 15 71 11,5 Död 1 F2 31 3 67 0 77 6,25 Död 1 F3 35 3 76 15 54 9,75 Död 3 F4 40 5 61 20 80 4,25 Död 2 F5 34 4 138 40 56 7 Död 2 F6 37 4 144 0 41 3,75 Död 2 F7 27 2 104 30 42 7 Död 2 F8 19 3 79 35 82 10,25 Död 2 F9 16 0 121 40 39 7 Levande 3 F10 42 2 151 30 33 8,5 Död 2 F11 21 2 114 omkring 40 (mätning saknas) 49 4,5 Död 2 Tabell 4. Jämförelse mellan denna undersökning och sydöstra Söderåsen (Brunet et. al. 2008). Arter endast i Klöva hallar: 67 Arter i båda undersökningarna: 78 Arter endast på sydöstra Söderåsen: 89

Figur 5. Förväntat antal arter (rarefaction-kurva, Sobs Mao Tau) med ökat antal fällor och uppskattning av det totala artantalet i undersökningsområdet enligt två beräkningsmetoder (first order Jackknife richness estimator, Jack 1 Mean, och second order Jackknife richness estimator, Jack 2 Mean). 4 Diskussion 4.3.1 Faunan av vedlevande skalbaggar Klöva hallar hyser en fauna av vedlevande skalbaggar som är präglad av områdets gamla bokskogar med god förekomst av död ved. Från att faunan av vedskalbaggar har varit i det närmaste okänd visar denna undersökning att området troligen tillhör Skånes mest värdefulla områden för vedlevande insekter. Den mest artrika fällan i Klöva hallar innehöll 42 arter av vedskalbaggar medan den minst artrika fällan innehöll 16 arter. Antalet rödlistade arter per fälla varierade mellan 0 och 6 (tabell 3). I fällan med lägst antal arter hittades inga rödlistade arter. Denna högstubbe tillhör de med lägst diameter och är dessutom den enda som var levande. Högstubben utgörs till största delen av en ännu levande, mycket gammal bok långt upp i en brant sluttning. I övrigt behövs det fler fällor för att se några klara samband mellan artantal och olika variabler. Totalt påträffades 171 skalbaggar under inventeringen varav 146 lever i lövved (appendix). Ytterligare ett antal arter som inte har bestämts till artnivå kan förväntas i det insamlade materialet (se kap. 3), uppskattningsvis omkring 10 arter av släktet Atheta och 5 arter av släktet Eupuraea (Thomas Appelqvist, pers. medd. 2011). Detta kan jämföras med de totalt 173 vedlevande arter (lövved) som hittades av Brunet et. al. 2008 i undersökningsområdet sydöstra Söderåsen samt de 189 vedlevande arter (lövved) som hittades i Torups bokskog

(Brunet & Isacsson 2008) med hjälp av fönsterfällor. I båda dessa inventeringar har vardera 30 fönsterfällor placerats ut, det vill säga mer än dubbelt så många fällor som i detta arbete. Torups bokskog i södra Skåne består till stor del av högörtstyp medan Sydöstra Söderåsens skogar är mer lika de i Klöva hallar (bokskog av ris- och lågörtstyp) och ligger betydligt närmare geografiskt (mindre än 3 km). Enligt Brunet & Isacsson (2010) hyser bokskogarna i låglandet (Torups bokskog) som mestadels är av örttyp en annorlunda skalbaggsfauna än bokskogarna i höglandet (Söderåsens bokskogar och Klöva hallar) som till större delen är av ristyp. Jämförelser mellan faunan i Söderåsens bokskogar och Klöva hallar torde därför vara av mest relevans i denna studie. Skillnaden i artantal mellan Klöva hallar och sydöstra Söderåsen är förhållandevis liten med tanke på att mer än dubbelt så många fällor placerades ut på sydöstra Söderåsen. Enligt artackumuleringskurva (Sobs, Mao Tau) för undersökningen på sydöstra Söderåsen skulle omkring 125 arter (drygt 130 för delområdet Skäralid-Nackarp) påträffas där om endast 11 fällor placerades ut (Brunet et. al. 2008). Att döma av artackumuleringskurvorna i Brunet et. al. (2008) och i denna undersökning (figur 5, Sobs) behövs långt fler än elva fällor innan kurvan planar ut. Detta kan betyda att artrikedomen av vedlevande skalbaggar är högre i Klöva hallar än på sydöstra Söderåsen. Enligt Brunet et. al. (2008) finns en total artpool på minst 250 arter vid döda bokar på sydöstra Söderåsen. Således kan man förvänta sig en artpool i Klöva hallar som är minst lika stor. Detta styrks av den uppskattning av det totala artantalet som visas i figur 5. Kurvan för first order Jackknife richness estimator uppnår 213 arter utan att plana ut medan kurvan för second order Jackknife richness estimator planar ut något strax över 250 arter. Ytterligare minst 15 arter (Atheta och Eupuraea) tillkommer vilket gör att resultaten i denna undersökning tyder på en total artpool i Klöva hallar på närmare 300 arter av vedlevande skalbaggar. De elva fällorna i Klöva hallar var utplacerade på ett betydligt mindre område än fällorna på sydöstra Söderåsen vilket dessutom kan tyda på en större koncentration av arter på en mindre yta i Klöva hallar. Påpekas bör att samtliga fällor i Klöva hallar var belägna i eller intill värdekärnorna i Klövabäckens sprickdal medan fällorna i Brunet et. al. (2008) mestadels fanns längre bort från nationalparkens stora sprickdal vilket kan ha inverkat på resultaten. Något som ytterligare kan ha påverkat resultaten är att plexiglasskivan som användes av Brunet et. al. (2008) hade en betydligt mindre yta (200 cm2) jämfört med plexiglasskivan i denna undersökning. I medeltal förekom dock ungefär lika många vedlevande arter per fälla på sydöstra Söderåsen (30,8) som i Klöva hallar (30,2), exklusive Atheta och Epuraea undantaget E. biguttata. Vid jämförelse av artsammansättningen mellan de båda inventeringarna fanns 67 arter endast i Klöva hallar, 89 arter endast på sydöstra Söderåsen medan 78 arter påträffades i båda inventeringarna (tabell 4). Totalt har 243 arter av vedskalbaggar påträffats i dessa två inventeringarna (inklusive Atheta, 1 art, och Epuraea, 9 arter). Klöva hallar ligger strax intill den nordvästra delen av sydöstra Söderåsen (Klåveröds strövområde) och de båda undersökningsområdena är belägna mindre än 3 km från varandra. Det gör att man kan förvänta sig ett visst utbyte av vedlevande skalbaggar mellan södra delarna av Klöva hallar och Klåveröds strövområde. Däremot är det mer tveksamt om det pågår ett utbyte av vedlevande skalbaggar mellan Klöva hallar och resterande del av sydöstra Söderåsen eftersom denna del skiljs från Klåveröds strövområde med ett ca 2 km brett barrskogsbälte (Brunet et. al. 2008).

Om man tänker på de båda undersökningsområdena som en helhet; hur stor del av den verkliga artpoolen utgörs av dessa 243 arter? Hur många av arterna i Klöva hallar finns inte på sydöstra Söderåsen och vice versa? Det är spännande frågor som återstår att besvara. Intressant är förstås att spekulera i hur utbytet av genpooler har sett ut tidigare århundraden. Men kanske mest intressant vore att med hjälp av bok- och andra lövskogar binda ihop Klöva hallar och Klåveröds strövområde med Söderåsens nationalpark. Det skulle förmodligen ge större artpooler för de båda områdena, expandering av populationer och ett värdefullt genutbyte mellan populationer. Totalt 15 rödlistade arter påträffades i Klöva hallar medan ca 17 rödlistade arter påträffades på sydöstra Söderåsen av Brunet et. al. (2008). Ungefär lika många rödlistade arter hittades per fälla i de båda områdena. Endast fyra av de rödlistade arterna är funna i båda inventeringarna. Bland flera uppseendeväckande fynd i Klöva hallar kan nämnas de två starkt hotade arterna Melandrya barbata och Denticollis rubens. Den senare är dessutom upptagen i ett nationellt så kallat åtgärdsprogram som har upprättats av Naturvårdsverket. Dessa båda arter har även påträffats i Söderåsens nationalpark, dock inte av Brunet et. al. (2008). 4.3.2 Skötsel av områdets skogar Områdets äldre skogar bör i huvudsak lämnas orörda. Viktigt är även att omföra barrskogar till lövskogar, till största delen bokskogar. I yngre bokskogar med liten åldersvariation i trädskiktet kan det bli aktuellt med luckhuggning för att skapa en större åldersvariation. Sådana skogar har oftast uppkommit vid ett tillfälle, antingen genom skogsbruk eller före detta hävd. Vid naturvårdsinriktade åtgärder är det också önskvärt att gynna flera olika arter av lövträd. Skapande av död ved torde inte behövas i någon större utsträckning, men det kan ändå vara aktuellt i de yngre skogarna, exempelvis genom faunadepåer. I övrigt skulle en sammanlänkning av lövskogarna i Klöva hallar och Söderåsens nationalpark vara av stort intresse (se ovan). 6 Tack till Först och främst vill jag tacka Thomas Appelqvist (Göteborgs universitet) och Per Levenskog (Länsstyrelsen i Skåne) för deras goda samarbete. Per tillverkade fällorna och hjälpte till i fält med uppsättning och tömning av dessa samt med rensning av prover. Vi satt även ett antal kvällar framför stereoluppen i goda försök till artbestämning. Min handledare Thomas stod för ett stort arbete med all artbestämning samt ett gott handledarskap. Jag vill även tacka Jörg Brunet (SLU) och Gunnar Isacsson (Skogsstyrelsen) för inspiration och faktaunderlag, Andreas Malmqvist (Naturcentrum) för inventeringstips samt Helena Persson (Lunds universitets botaniska trädgård) för stöd och uppmuntran. 7 Referenser Brunet, J. et. al. 2008. Högstubbar och vedskalbaggar i Söderåsens bokskogar, mönster på landskapsnivå och rekommendationer för naturhänsyn i brukad ädellövskog. Arbetsrapport nr 37. Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, Alnarp. Brunet, J. & Isacsson, G. 2008. Högstubbar och vedskalbaggar i Torups bokskog, effekter av högstubbars egenskaper på artsammansättningen och rekommendationer för naturhänsyn i brukad ädellövskog. Arbetsrapport nr 36. Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, Alnarp.

Brunet, J. & Isacsson, G. 2010. A comparison of the saproxylic beetle fauna between lowland and upland beech forests in southern Sweden. Ecological Bulletins 53: 131 139. Gärdenfors, U. et. al. 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Appendix Tabellen visar arter av vedlevande skalbaggar funna i Klöva hallar under 2009 (171 arter). Antal förekomster visar det antal prov där arten förekom (max 43). Varje prov representerar en fönsterfälla vid ett tömningstillfälle. Arterna finns även inrapporterade till Artportalen, då med bland annat frekvensangivelse. Artnamn Antal Kommentar förekomster Agathidium badium 2 Agathidium mandibulare 1 Agathidium nigripenne 6 Agathidium rotundatum 1 Agathidium seminulum 2 Amara aenea 1 Ej vedlevande Anaspis flava 1 Anaspis rufilabris 2 Anisotoma humeralis 5 Anisotoma orbicularis 1 Anthobium unicolor 1 Aridius nodifer 6 Aspidiphorus orbiculatus 4 Athous haemorrhoidalis 2 Athous subfuscus 4 Atomaria badia 1 Atomaria umbrina 3 Autalia longicornis 1 Bibloporus bicolor 4 Bibloporus minutus 2 Bolitochara pulchra 1 Bolitophagus reticulatus 16 Byturus ochraceus 1 Ej vedlevande Cantharis obscura 1 Ej vedlevande Cantharis pellucida 1 Ej vedlevande Carabus coriaceus 1 Ej vedlevande Carabus hortensis 1 Ej vedlevande Carpelimus corticinus 1 Ej vedlevande Cerylon fagi 2 Cerylon ferrugineum 6 Ceutorhynchus pallidactylus 1 Ej vedlevande Ceutorhynchus pulvinatus 1 Ej vedlevande Cis bidentatus 1 Cis boleti 9 Cis fusciclavis 7 Cis jacquemartii 9 Cis lineatocribratus 1 Coprophilus striatulus 1 Ej vedlevande Corticeus unicolor 3 Cryptarcha strigata 1

Cryptophagus cylindrus 1 Cryptophagus dentatus 3 Cryptophagus labilis 3 Cryptophagus quercinus 1 Curculio venosus 1 Ej vedlevande Cychramus variegatus 1 Ej vedlevande Dasytes cyaneus 1 Denticollis linearis 1 Denticollis rubens 2 Dienerella elongata 1 Dorcatoma dresdensis 2 Ectinus aterrimus 1 Endomychus coccineus 2 Enicmus fungicola 1 Enicmus testaceus 2 Enicmus transversus 1 Epuraea biguttata 1 Euplectus brunneus 3 Euplectus karstenii 1 Euplectus nanus 1 Euplectus piceus 3 Euplectus punctatus 1 Euplectus signatus 1 Glischrochilus quadriguttatus 1 Gnathoncus buyssoni 1 Gyrophaena gentilis 1 Hapalaraea pygmaea 3 Haploglossa gentilis 2 Haploglossa villosula 9 Hemicrepidius niger 1 Henoticus serratus 1 Hylecoetus dermestoides 5 Hylis cariniceps 2 Hylis foveicollis 1 Hylis olexai 2 Lasiorhynchites olivaceus 1 Ej vedlevande Latridius brevicollis 7 Latridius hirtus 2 Leiopus linnei 1 Leptusa pulchella 2 Leptusa ruficollis 4 Limonius aeneoniger 1 Litargus connexus 1 Lordithon lunulatus 5 Lordithon thoracicus 1 Lordithon trinotatus 1

Margarinotus merdarius 2 Margarinotus striola 1 Melandrya barbata 1 Melanotus castanipes 1 Melanotus villosus 2 Melasis buprestoides 2 Meligethes aeneus 2 Ej vedlevande Microrhagus pygmaeus 2 Mniophila muscorum 1 Mycetochara linearis 6 Mycetophagus atomarius 1 Mycetophagus multipunctatus 3 Mycetophagus piceus 2 Mycetophagus quadripustulatus 3 Nevraphes talparum 1 Nicrophorus vespilloides 2 Ej vedlevande Octotemnus glabriculus 3 Olophrum piceum 1 Orchesia micans 2 Orchesia undulata 1 Orthocis festivus 1 Othius subuliformis 1 Otiorhynchus scaber 2 Ej vedlevande Oxymirus cursor 1 Paromalus flavicornis 11 Philonthus carbonarius 1 Phloeonomus punctipennis 1 Phloeonomus pusillus 2 Phloeopora testacea 1 Phosphaenus hemipterus 2 Ej vedlevande Phyllopertha horticola 1 Ej vedlevande Platycerus caraboides 2 Platycis cosnardi 1 Platystomos albinus 1 Plectophloeus nubigena 1 Plegaderus dissectus 13 Podabrus alpinus 1 Ej vedlevande Prionocyphon serricornis 2 Prosternon tessellatum 1 Ej vedlevande Ptenidium pusillum 1 Ptenidium turgidum 2 Ptilinus pectinicornis 8 Ptinus dubius 1 Ptinus rufipes 1 Quedius brevis 2 Quedius cruentus 3

Quedius maurus 6 Quedius mesomelinus 1 Quedius xanthopus 1 Rhagium mordax 10 Rhizophagus bipustulatus 8 Rhizophagus brancsiki 10 Rhizophagus dispar 9 Rhizophagus nitidulus 3 Rhynchaenus fagi 7 Ej vedlevande Ropalodontus perforatus 7 Salpingus planirostris 4 Salpingus ruficollis 6 Saprinus semistriatus 1 Scaphidium quadrimaculatum 1 Scaphisoma agaricinum 1 Scaphisoma boleti 1 Schizotus pectinicornis 1 Silusa rubiginosa 1 Simo hirticornis 1 Ej vedlevande Sinodendron cylindricum 2 Sphindus dubius 1 Stenichnus bicolor 1 Stenichnus godarti 1 Stictoleptura maculicornis 2 Strophosoma melanogrammum 1 Ej vedlevande Sulcacis fronticornis 1 Synchita variegata 3 Syntomium aeneum 1 Ej vedlevande Tachinus subterraneus 1 Ej vedlevande Taphrorychus bicolor 1 Tetropium fuscum 1 Tillus elongatus 5 Triphyllus bicolor 5 Triplax russica 9 Tritoma bipustulata 1 Trypodendron domesticum 4 Xyleborus dispar 3 Xylodromus brunnipennis 2 Xylophilus corticalis 2