NATURVÅRDSENHETEN. Inventering av några lindlokaler i Västmanlands län med särskild inriktning mot ögonfläckbock. Författare: Erik Sahlin 2010:6

Transkript

1 NATURVÅRDSENHETEN Inventering av några lindlokaler i Västmanlands län med särskild inriktning mot ögonfläckbock. Författare: Erik Sahlin 2010:6 1

2 Titel: Inventering av några lindlokaler i Västmanlands län med särskild inriktning mot ögonfläckbock. Författare: Erik Sahlin Naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län Kartmaterial: Bakgrundskartor Lantmäteriet dnr /188 Omslagsbild: medsols uppifrån: lokalen Hargen, utgångshål från Ögonfläcksbock, lokalen Mörkrets backe, en fallfälla. I mitten, ögonfläcksbock Mesosa curculionides. Foto: Erik Sahlin Tryckning: 60 ex Rapporten kommer även att finnas tillgänglig att ladda ner som pdf via Internet: 2

3 Förord dnr Länen runt mälaren hyser många hotade arter av skalbaggar som lever på lind. Det beror på att vi i området har många gamla lindar. Här finns gamla slottsparker från 1700-talet som man inte kan hitta motsvarighet till någon annanstans i Sverige och till och med Europa. Det finns även många lindar på öarna ute i Mälaren som förr i tiden hamlades för att få vinterfoder till djuren. Detta tillsammans med det gynnsamma klimatet runt Mälaren gör att många sällsynta arter har sin huvudutbredning eller ibland sina enda svenska lokaler här. Flera av dessa lokaler håller nu på att försvinna, dels hotas många av igenväxning, på flera lokaler är det även problem med att de gamla träden håller på att dö och att inga nya finns som skalbaggarna kan fortsätta leva i. Denna rapport presenterar resultatet av en inventering genomförd under 2008 i Västmanlands län. Syftet är att få en tydligare bild av var och i vilken sorts habitat lindskalbaggarna finns, med speciellt fokus på ögonfläcksbocken. Inventeringen har bekostats med medel från Åtgärdsprogram för hotade arter, inom ramen för åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind och rapporten publiceras i Länsstyrelsens rapportserie. Det finns två andra rapporter från inventeringar i Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län. Den ena heter Inventering av vedlevande skalbaggar på lindar i Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län, författare Mats Jonsell och Erik Sahlin. (Rapport nr 2010:5, dnr: ). Den andra heter Inventering av insekter i fem linddominerade lokaler i Västmanlands län 2006, författare Håkan Andersson, Calluna (Rapport nr 2010:7, dnr: ). Anna Olofsson Enhetschef Naturvårdsenheten Karin Andersson Koordinator åtgärdsprogram för hotade arter 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning Introduktion Metodik Områdesbeskrivningar Hargen Stensjöberget Mörkrets backe Resultat Totala materialet Hargen Stensjöberget Mörkrets backe Diskussion Ögonfläckbockens status i länet Rödlistade och andra intressanta arter Slutsatser Tack Referenser Appendix 1 Artlista Appendix 2 Bilder på fällorna från inventeringen

6 6

7 Sammanfattning Tre lindrika lokaler i Västmanlands län inventerades på vedlevande skalbaggar. Målet med inventeringen var att undersöka ögonfläckbockens (Mesosa curculionoides) status i länet. Inventeringen genomfördes med fyra fönsterfällor på varje lokal. De tre lokalerna, Hargen, Stensjöberget och Mörkrets backe visade sig alla innehålla rödlistade arter och alla tre lokalerna var dessutom hemvist för minst en art ur åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind, nämligen enfärgad brandsvampbagge, Diplocoeolus fagi. Inga exemplar av ögonfläckbocken hittades i inventeringen, men gnagspår som troligen härrör från arten hittades på ön Hargen. Det femte fyndet av hålträdskortvingen, Quedius truncicola, i Västmanland hittades i en av fällorna på Stensjöberget. Sammanfattningsvis kan ögonfläckbockens status i länet räknas som sporadiskt utifrån de inventerade lokalerna. Hargen har de klart bästa förutsättningarna för arten, mest tack vare det gynnsamma läget nära större populationer på södermanlandssidan, men har på grund av sin begränsade storlek svårt att upprätthålla en population utan ditflygande individer från kringliggande populationer och kanske även artificiellt tillskott av död ved. 7

8 8

9 1 Introduktion Ögonfläckbocken ingår i åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind (Ehnström 2006) och som i ett led av detta bör presumtiva lokaler inventeras och en populationsuppskattning göras i länet. Ögonfläckbocken, Mesosa curculionides, tillhör skalbaggsfamiljen långhorningar och är en av de mest spektakulära och dessutom ovanligaste långhorningarna vi har i Sverige (Ehnström 2007). Den är funnen runt om Mälaren samt på ett fåtal lokaler i Småland, Västergötland och Öland (Palm 1954, 1959, 1982). Arten lever av nyligen död lövträdsved och är, trots att den är med i åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind (Ehnström 2006), förutom lind funnen på lönn, sälg, alm, ek och avenbok. I Mellaneuropa finns fynd från ytterligare ett antal lövträdsarter. Arten lever två eller tre år som larv i den näringsrika innerbarken och kläcks sedan på sensommaren eller hösten. Då det finns fynd av arten både sent på året och tidigt på våren är det troligt att arten övervintrar som fullt utbildad insekt, men till skillnad från den betydligt vanligare släktingen Molnfläcksbock (Mesosa nebulosa) sker övervintringen inte inuti veden. Inga övervintrande exemplar av arten har hittats och man vet därför inte med säkerhet var själva övervintringen sker, det är dock troligt att den sker i marken eller under mossa. 9

10 2 Metodik Tre lindrika lokaler valdes ut för inventering av Länsstyrelsen i Västmanlands Län (Figur 1). Alla fällor sattes ut den 5:e maj. De vittjades sedan i två omgångar under året med sista tömningen i september. Fönsterfällorna är av "Sahlin-typ" (Figur 2) och består av en flygbarriär i form av ett plexiglasfönster med stålram samt en plastbehållare hängande under. Plastbehållaren fylls med propylenglykol och insekter som trillar ned i vätskan drunknar och konserveras. Insamlade djur har sorterats och artbestämts av författaren. Figur 1 Kartöversikt av de tre inventerade lokalerna. Lokalerna är, från höger till vänster, Hargen, Stensjöberget och Mörkrets backe. 10

11 Figur 2 Fönsterfälla av Sahlin-typ. 2.1 Områdesbeskrivningar Hargen Hargen är en liten ö i Ridöarkipelagens västligaste del (Figur 3). Ön består till stor del av blockig terräng med lind (Figur 4), gran samt en del klibbal. Många av lindarna har stora mängder mistel i kronorna, vilket tillskapar en del död ved. Figur 3. Karta, Hargen 11

12 Figur 4. Hargen, miljöbild Tillgänglighet/nyskapande av substrat: Lindskalbaggarna har ett begränsat utbud av stora hamlingspåverkade lindar på Hargen, beskärs dessa träd inte snart kommer de nog att rasa omkull. Om ingenting görs kommer det antagligen att bli ett successionglapp innan nya träd kan bilda livsmiljöer för insekterna. Fällorna sattes ut på den södra sluttningen av ön (RT90: / ) En tvåstammig lind med 15 cm diameter. En fälla sattes på varje stam. Början till mistelangrepp i kronan. Ringbarkade ca 1 m upp. En klen lind med 7 cm diameter. Ringbarkad ca 1 m upp. Lind, 30 cm diameter, skadad med kniv, mistelangripen i kronan Stensjöberget Som namnet antyder ett mycket stenigt parti (Figur 5) som ligger nära vattnet och dessutom nära Tidö slott (Figur 6). Den inventerade delen av lokalen utgörs av en sydvästbrant med extremt blockig terräng inuti ett hjorthägn. Hjortarna har betat och trampat brantens nedre del flitigt, som är helt steril och närmast går att likna vid ett stampat jordgolv, själva branten har däremot undvikits. Nästan uteslutande lind växer i branten. 12

13 Figur 5. Stensjöberget, miljöbild Figur 6. Karta, Stensjöberget Tillgänglighet/nyskapande av substrat: Delen där fällorna sattes ut domineras av klena till medelgrova lindar som kommer att utvecklas till en bra livsmiljö för lindinsekter på sikt. Hjorthägnet 13

14 närmast vägen domineras av enstaka, grova träd, bl.a. ekar, vilka antagligen kan härbärgera många arter under många år ännu. Tack vare hjortarna behövs ingen direkt slyröjning eller gallring och på grund av den myckna blockigheten i just de delar där linden framför allt trivs, klarar sig just linden från det värsta betestrycket. Fällorna sattes upp på lindar i den klippiga branten (RT90: / ) En klen lind med 8 cm diameter, ringbarkad. En klen lind med 7 cm diameter, ringbarkad. En lind med 25 cm diameter, skadad. En lind med 20 cm diameter, skadad Mörkrets backe En igenvuxen ängs- eller hagmark, numera slyskog, med ganska stort lindinslag (Figur 7). Lokalen ligger strax norr om Kungsör (Figur 8). Flera stora, i äldre tid hamlade kandelaberlindar eller lämningar av stora lindar finns i området. Det är tveksamt om specialiserade lindarter kan överleva det ofrånkomliga successionsglappet mellan gamla lindar och de nya som ännu inte blivit lämpliga för arterna. Figur 7. Mörkrets backe, miljöbild 14

15 Figur 8. Karta, Mörkrets backe Tillgänglighet/nyskapande av substrat: Det finns ännu kvar lämningar av en hel del kandelaberlindar, men när dessa förmultnat finns det i princip ingen grov lindved kvar på lokalen. Många av de yngre lindarna växer upp från roten på just kandelaberlindar som rasat och det är tydligt att detta varit en mycket bra lindlokal förut. Då denna lokal verkar ha gått för långt för att rädda kan det vara en idé att lämna den för fri utveckling. Arter som gulbandad brunbagge tyder på att igenväxningen redan börjar gynna en annan artsammansättning än de solälskande lindinsekterna. Fällorna sattes upp i en halvt sluten del med mycket lind (RT90: / ) En lind 15 cm diameter, ringbarkad 50 cm upp. Liten bukett med lindar. En lind 15 cm diameter, ringbarkad 50 cm upp, dessutom skadad. Ensamstående lind. En klen lind 5 cm diameter, skadad. Stor bukett med lindar, troligen klonalt förökade från gammalt träd. En ganska klen lind 13 cm diameter, skadad. Samma stora bukett som ovan. 15

16 3 Resultat 3.1 Totala materialet Inga expemplar av ögonfläckbock hittades i fönsterfälleinventeringen, dock hittades en del andra intressanta djur. Roligast är kanske det hittills femte fyndet av Quedius truncicola i Västmanland, en art som framför allt är hittad i Skåne tidigare. I inventeringen hittades totalt 614 skalbaggsindivider (Tabell 1). Tabell 1. Arter och individer funna i inventeringen Lokal Antal arter Antal individer Rödlistade arter Rödlistade individer Hargen Stensjöberget Mörkrets backe Totalt Hargen På Hargen hittades totalt 4 rödlistade arter, varav det mest anmärkningsvärda antagligen är den gröna ädelguldbaggen i ett exemplar. Arten saknades helt ifrån lindinventeringen 2007 (Jonsell och Sahlin 2010) och det är anmärkningsvärt att den kan finnas på en så pass liten ö som Hargen ändå är. Gnagspår som troligen är spår av ögonfläckbock hittades på två grova lindlågor. Den enda förväxlingsarten är mycket stora exemplar av tvärbandad lindbock Oplosia cinerea (Ehnström och Axelsson 2002). Hargen är det område i denna inventering som har störst möjlighet att härbärgera ögonfläckbocken, men på grund av öns begränsade yta är det nog framförallt frågan om enstaka individer som sprider sig, troligen från den närbelägna Ekholmen, och sedan förökar sig på ön några generationer. Utan inflygningar av enstaka individer med jämna mellanrum finns det nog ingen möjlighet att behålla arten långsiktigt på ön, men det är ganska troligt att detta kan ske just här med närheten till Ekholmen som faktiskt är en av artens starkaste förekomster i landet. Närheten till Ekholmen kan vara en anledning att restaurera just denna lokal, som då blir en utvidgning av huvudförekomsten på Ekholmen. Enfärgad brandsvampbagge Diplocoeolus fagi, som är med i åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind (Ehnström 2006) och som hittades i lindinventeringen 2007 (Jonsell och Sahlin 2010), hittades även i denna inventering (3 exemplar) 3.3 Stensjöberget På Stensjöberget hittades totalt 7 rödlistade arter och av dessa är utan tvekan den mest intressanta hålträdskortvingen, Quedius truncicola. Enfärgad brandsvampbagge Diplocoeolus fagi, som är med i åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind och som hittades i lindinventeringen 2007 (Jonsell och Sahlin 2010), hittades även i denna inventering (3 exemplar) 16

17 3.4 Mörkrets backe På Mörkrets backe hittades totalt 6 rödlistade arter. Enfärgad brandsvampbagge Diplocoeolus fagi, och som hittades i lindinventeringen 2007 (Jonsell och Sahlin 2010), hittades även i denna inventering (1 exemplar). 17

18 4 Diskussion 4.1 Ögonfläckbockens status i länet Ögonfläckbocken Mesosa curculionoides kläcktes ur lind från Stensjöberget av Rune Widenfalk samt från Strömsholm-trakten av Tore Widenfalk Arten hittades av Tore Widenfalk och Rune Widenfalk på en vedstrave nära Tidö slott Den återfanns 1954 av Thure Palm i Tidöområdet i en delvis död lönn, i ett flertal andra avverkade lönnvedsbitar samt ett antal sälgar, totalt hittades fler än tre vuxna individer, cirka fyra puppor samt talrikt med larver togs arten av Ulf Nylander, Tore Widenfalk och Rune Widenfalk vid Rytterne togs arten av Ture Palm i Strömsholmsområdet. Området runt Tidö slott har sedan dess gallrats ut och arten har sedan dess inte setts till där. Den hittades på Aggarön i Västmanland samt på Hargen 1974 i en inventering av Ridöarkipelagen, men det var möjligen på södermanlandssidan av gränsen. Arten hittades även på 70-talet på Ridön av Tore Widenfalk. De senaste fynden i Västmanland är från 1984 (Tidö) och 1985 (Rytterne) av Tore Widenfalk (ArtDatabanken 2009). Arten hittades närmast år 2007 (Figur 9) i en lindinventering ca 500m från Hargen på ön Ekholmen i Södermanlands län (Jonsell och Sahlin 2010). Gnagspår som troligen tillhör arten hittades på två döda, grova lindgrenar på Hargen i denna inventering (Figur 10). Den ena av dessa grenar var ca 15 år gammal och gnagen var ganska diffusa till följd av gråsuggor och andra nedbrytare under barken, den andra grenen var cirka 5 år gammal och hade tydliga, breda gångar under barken som inte fårade splintveden. På den äldre grenen fanns fyra kläckhål, på den senare hittades endast två. Den enda förväxlingsarten är tvärbandad lindbock, Oplosia cinerea, som dock har smalare gångar, mindre kläckhål och dessutom fårar splintveden. Jag bedömer det som troligt att arten verkligen finns i Västmanland, men antagligen endast på Hargen. Hargen har i sig själv ingen möjlighet att bibehålla arten på sikt, men kan troligen fånga upp enstaka individer som kommer från den närbelägna Ekholmen/Sundbyholmsön i Södermanland. Som ett led i att hjälpa arten skulle man kunna transportera dit avverkad lind eller andra lämpliga trädslag, detta är dock ett kostsamt förslag helt utan garantier att lyckas. Om man gör en populationsuppskattning för länet kommer den, utifrån den här inventeringen, att hamna på 0-5 individer per år, varav samtliga individer finns på Hargen. 18

19 Figur 9. Ögonfläckbock, Mesosa curculionides Figur 10. Gnagspår, troligen av Ögonfläckbock. 19

20 4.2 Rödlistade och andra intressanta arter Flera rödlistade skalbaggsarter hittades i inventeringen, de flesta i hotkategori NT (Tabell 2). Rödlistningskategorierna är: LC - Least Concern - ej rödlistad, har tidigare varit med på rödlistan; NT - Near Threatened - Missgynnad; VU - Vulnerable (Gärdenfors 2005). Dessutom hittades två nya arter för Västmanland i inventeringen. Tabell 2. Rödlistade arter funna i inventeringen Art Lokal Fälla Antal Rödlista 2005 Quedius truncicola Stensjöberget 3 1 VU Gnorimus nobilis Hargen 2 1 NT Microrhagus lepidus Stensjöberget 3 1 NT Calambus bipustulatus Mörkrets Backe 1 1 NT Ampedus praeustus Hargen 3 1 NT Triplax rufipes Mörkrets Backe 3 2 NT Triplax rufipes Mörkrets Backe 4 1 NT Triplax rufipes Stensjöberget 2 1 NT Triplax rufipes Stensjöberget 3 7 NT Triplax rufipes Stensjöberget 4 39 NT Triplax rufipes Stensjöberget 4 3 NT Diplocoeolus fagi Hargen 2 1 NT Diplocoeolus fagi Hargen 3 2 NT Diplocoeolus fagi Mörkrets Backe 1 1 NT Diplocoeolus fagi Stensjöberget 1 4 NT Diplocoeolus fagi Stensjöberget 4 1 NT Orchesia fasciata Mörkrets Backe 1 1 NT Orchesia fasciata Stensjöberget 3 1 NT Anaglyptus mysticus Stensjöberget 1 1 NT Phloeophagus turbatus Hargen 3 1 NT Scolytus mali Stensjöberget 1 1 NT Mindre larvmördare - Calosoma inquisitior - LC En stor, rovlevande jordlöpare som gärna springer uppe i träd och jagar fjärilslarver. Arten har tidigare varit rödlistad, men har fallit ur på grund av hårdare kriterier. Mindre larvmördare finns fortfarande kvar på en del regionala rödlistor och räknas som ett ganska ovanligt djur. Ett exemplar hittades på Stensjöberget (fälla 3) och ett exemplar på Mörkrets backe (fälla 1). 20

21 (en kortvinge) - Tasgius ater - Ny för Västmanland Denna stora kortvinge (14-18 mm) lever som rovdjur bland ruttnande växtdelar, i komposter eller under tång på stränder. Den är relativt ovanlig, men kan ibland uppträda i större antal (Palm 1963). Ett exemplar hittades i fälla 2 på Stensjöberget. Hålträdskortvinge - Quedius truncicola - [VU] Hålträdskortvingen (Figur 11) lever i ihåliga lövträd med fuktiga mulmhål. Arten är extremt lokal och ovanlig; detta är det femte fyndet i Västmanland totalt. Ett exemplar hittades på Stensjöberget (fälla 3). Arten är känd från Stensjöberget tidigare i en undersökning gjord av Calluna (2010) och hittades 2007 i en annan undersökning ca 1,5 mil rakt västerut i området Lindholmen (Jonsell och Sahlin 2010). Det främsta hotet mot arten är även här avverkning av ihåliga träd, exempelvis allé- och parkträd. Figur 11. Hålträdskortvinge, Quedius truncicola Grön ädelguldbagge - Gnorimus nobilis - [NT] Grön ädelguldbagge (Figur 12) lever i hålträd av framför allt ek, men är även påträffad i lind. Denna art gynnas av solexponering, något som inte verkar vara något problem på Hargens glesa, blockiga sydsluttning. Då arten som vuxen lever av exempelvis blommor på buskar är det viktigt att inte gallra bort exempelvis rosor och hagtorn vid eventuella ingrepp på ön. Arten hittades i ett exemplar i fälla 2 på Hargen. Figur 12. Grön ädelguldbagge, Gnorimus nobilis Elegant halvknäppare - Microrhagus lepidus - [NT] Elegant halvknäppare (namnförslag: lepidus = elegant) lever i lös vitrötad ved och hittas glest i södra Sverige. Arten hotas framför allt av avverkning av gamla lövskogs eller blandskogsbestånd. Ett exemplar av arten hittades på Stensjöberget (fälla 3). 21

22 Rödaxlad lundknäppare - Calambus bipustulatus - [NT] Arten lever i och på döda grenar och stammar av grova lövträd. Arten hotas av igenväxning av ängsmark och lundmiljöer samt avverkning av äldre träd. Ett exemplar av arten hittades på Mörkrets backe (fälla 1). Svartspetsad rödrock - Ampedus praeustus - [NT] Arten utvecklas i rödmurken ved men hittas också sällsynt i håligheter med rätt vedtyp i ekar och lindar. Arten kräver god tillgång på grov, rötad ved men trädslag spelar mindre roll - bland annat tall, ek och lind verkar passa och även sågspånshögar kan utnyttjas om de får ligga kvar. Svartspetsad rödrock (Figur 13) hittades i ett exemplar på Hargen (fälla 3). Figur 13. Svartspetsad rödrock, Ampedus praeustus (en pollenbagge) - Omosita discoidea - Ny för Västmanland Arten, som är ganska vanlig, finns i löv- och blandskogar, där den lever av ruttnande växt- eller djurdelar och i svamp. Man kan även hitta arten på savande bark. Ett exemplar hittades i fälla 4 på Stensjöberget. Rödbent trädsvampbagge - Triplax rufipes - [NT] Arten lever på trädsvampar på lövträd och är lokal men kan vara allmän på vissa platser. Hot mot arten är framför allt bortgallring av grova lövträd på grund av svampangrepp. Rödbent trädsvampbagge hittades i 50 exemplar på Stensjöberget (fälla 2, 3 och 4) och 3 exemplar på Mörkrets backe (fälla 3 och 4). Enfärgad brandsvampbagge - Diplocoeolus fagi - [NT] Enfärgad brandsvampbagge (Figur 14) är en av arterna som är med i åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind. Arten lever i svampangripen lövträdsved, på lind är den framför allt knuten till linddynan. Arten ingår i åtgärdsprogrammet för skalbaggar på skogslind (Ehnström 2006). Enfärgad brandsvampbagge hittades i tre exemplar på Hargen (fälla 2 och 3), fem exemplar på Stensjöberget (fälla 1 och 4) samt ett exemplar på Mörkrets backe (fälla 1). Figur 14. Enfärgad brandsvampbagge, Diplocoeolus fagi 22

23 Gulbandad brunbagge - Orchesia fasciata - [NT] Denna art påträffas under svampangripen bark på ett flertal lövträd, men även gran. Arten gynnas av igenväxning och beskuggning av lokaler då detta bidrar till ett fuktigare mikroklimat för de svampar arten lever av. Gulbandad brunbagge (Figur 15) hittades i fälla 1 på Mörkrets backe (1 ex.) och fälla 3 på Stensjöberget (1 ex.). Figur 14. Gulbandad brunbagge, Orchesia fasciata Prydnadsbock - Anaglyptus mysticus - [NT] En mycket vacker långhorning som utvecklas i grenar eller klena stamdelar av ett flertal lövträd. Arten är vanligast förekommande i hassel men även till exempel lind och vildapel utnyttjas. Prydnadsbocken (Figur 16) kräver torr, ganska hård och gärna solbelyst ved för sin utveckling och hotas därför av igenväxning. Arten hittades i ett ex på Stensjöberget (fälla 1). Figur 15. Prydnadsbock, Anaglyptus mysticus Störd vedvivel - Phloeophagus turbatus - [NT] Arten utvecklas i rötad lövved inuti stamhåligheter, gärna i anslutning till fågelbon. Vedvivlar utnyttjar veden under mycket lång tid och det kan vara mycket hög individtäthet i koloniserade träd. Det främsta hotet mot arten är avverkning av ihåliga träd, exempelvis allé- och parkträd. Ett exemplar av arten hittades på Hargen (fälla 3). Kärnfruktsplintborre - Scolytus mali - [NT] Kärnfruktsplintborren lever i nyligen döda delar av bärande rosväxter, exempelvis äpple, plommon och rönn. Arten har en begränsad och lokal förekomst i södra delen av landet. Den hittades i ett exemplar på Stensjöberget (fälla 1). 4.3 Slutsatser Den mytomspunna ögonfläckbocken har i Västmanland haft en av landets starkaste förekomster runt Tidö slott, men denna lokal har troligen förstörts på grund av utgallring av lämpligt yngelmaterial. Arten lever troligen kvar på ön Hargen i Ridöarkipelagen som en tynande del av den betydligt större sörmlandspopulationen på Ekholmen. Framtida inventeringar i Västmanlands län bör koncentrera på området runt Tidö, Strömsholm och de öar som ligger strax söder om dessa lokaler. Vid en framtida inventering kan det vara en idé att satsa mer på ett intensivt gnagspårsletande; även om ögonfläcksbocken är mycket glest förekommande kan gnagspåren hittas många år efter att arten lämnat substratet. 23

24 5 Tack Till Karin Andersson och Markus Rehnberg från Länsstyrelsen för kommentarer på rapporten, all hjälp med att ta fram områden, märka ut lämpliga träd, agera sjötaxi samt all hjälp och stimulerande samtal i fält. Niklas Franc och Bengt Ehnström för diskussioner om artens biologi. Stig Lundberg, Luleå; för världens snabbaste kontrollbestämning av Quedius truncicola. 24

25 6 Referenser ArtDatabanken Utdrag ur Artdatabankens register för Mesosa curculionoides, daterat Håkan Andersson Inventering av insekter i fem linddominerade lokaler i Västmanlands län Rapport 2010:7, länsstyrelsens rapportserie, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Ehnström, B Åtgärdsprogram för skalbaggar på skogslind. Rapport 5552, Naturvårdsverket, Stockholm. Ehnström, B., Holmer, M Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar. Coleoptera: Cerambycidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström, B. & Axelsson, R Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Jonsell, M., Sahlin, E., Inventering av vedlevande skalbaggar på lindar Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län. Rapport 2010:5, länsstyrelsens rapportserie, Länsstyrelsen i Västmanlands län.. Koch, K Die Käfer Mitteleuropas - Ökologie, Band 2. Goecke & Evers Verlag, Krefeld. Palm, T Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggars biologi och systematik. Entomologisk Tidskrift 75: Palm, T En skalbaggsbiocönos i lind. Entomologisk Tidskrift 77: Palm, T Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opuscula Entomologica Supplementum 16: Palm, T Svensk Insektsfauna 9. Skalbaggar. Coleoptera. Kortvingar: Fam. Staphylinidae. Häfte 3. Entomologiska Föreningen, Stockholm. Palm, T Förändringar i den svenska skabaggsfaunan. Entomologisk Tidskrift 103: Widenfalk, T Fynd av några sällsyntare eller för Sverige nya skalbaggar. Entomologisk Tidskrift 75:

26 7 Appendix 1 Artlista Lokal Art Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Stensjöberget Calosoma inquisitor 1 Stensjöberget Cychrus caraboides 1 Stensjöberget Bibloporus bicolor 1 Stensjöberget Euplectus karstenii 1 Stensjöberget Lordithon lunulatus 1 Stensjöberget Tachyporus obtusus 1 Stensjöberget Aleocharinae sp Stensjöberget Scaphidium quadrimaculatum 1 Stensjöberget Tasgius ater 1 Stensjöberget Quedius mesomelinus 2 Stensjöberget Quedius invreai 1 Stensjöberget Quedius truncicola 1 Stensjöberget Quedius cinctus 2 Stensjöberget Quedius plagiatus 1 Stensjöberget Sinodendron cylindricum 2 Stensjöberget Aphodius depressus 1 Stensjöberget Aphodius equestris 2 Stensjöberget Aphodius ater 1 3 Stensjöberget Serica brunna 1 2 Stensjöberget Cyphon padi 1 Stensjöberget Microrhagus lepidus 1 Stensjöberget Microrhagus pygmaeus 1 Stensjöberget Trixagus dermestoides 2 Stensjöberget Athous haemorrhoidalis Stensjöberget Denticollis linearis 1 1 Stensjöberget Melanotus villosus Stensjöberget Dalopius marginatus Stensjöberget Cantharidae sp. 2 Stensjöberget Cantharis obscura 1 Stensjöberget Cantharis pellucida 1 Stensjöberget Megatoma undata Stensjöberget Ctesias serra Stensjöberget Hedobia imperialis 3 Stensjöberget Ernobius abietinus 1 Stensjöberget Nemozoma elongata 6 2 Stensjöberget Dasytes niger 1 Stensjöberget Dasytes plumbeus

27 Lokal Art Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Stensjöberget Epurea biguttata 1 Stensjöberget Meligethes aeneus 1 Stensjöberget Meligethes sp. 1 1 Stensjöberget Omosita discoidea 1 Stensjöberget Soronia grisea Stensjöberget Cychramus luteus Stensjöberget Glischrochilus hortensis Stensjöberget Rhizophagus bipustulatus Stensjöberget Rhizophagus parvulus 2 Stensjöberget Cryptophagus scanicus Stensjöberget Cryptophagus sp Stensjöberget Triplax aenea Stensjöberget Triplax scutellaris 1 Stensjöberget Triplax rufipes Stensjöberget Diplocoeolus fagi 4 1 Stensjöberget Propylea quatourdecimaculata 1 Stensjöberget Enicmus testaceus 1 3 Stensjöberget Enicmus histrio 3 Stensjöberget Stephostethus angusticollis 1 Stensjöberget Stephostethus rugicollis Stensjöberget Mycetophagus piceus 1 1 Stensjöberget Cis alter 1 Stensjöberget Cis sp. 1 4 Stensjöberget Orchesia fasciata 1 Stensjöberget Conopalpus testaceus 1 1 Stensjöberget Tomoxia bucephala 1 Stensjöberget Mordellistena humeralis 1 Stensjöberget Diaperis boleti 1 1 Stensjöberget Salpingus planirostris 2 2 Stensjöberget Salpingus ruficollis 1 1 Stensjöberget Anaspis thoracica Stensjöberget Anaspis rufilabris Stensjöberget Rhagium mordax 1 Stensjöberget Alosterna tabacicolor 2 Stensjöberget Phymatodes testaceus 1 Stensjöberget Anaglyptus mysticus 1 Stensjöberget Pogonochaerus hispidus 1 Stensjöberget Oplosia cinerea 1 Stensjöberget Phyllotreta sp. 2 27

28 Lokal Art Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Stensjöberget Platystomus albinus 1 Stensjöberget Apion sp. 2 Stensjöberget Phyllobius pyri 1 Stensjöberget Stereonuchus fraxini 3 Stensjöberget Rhynchaenus quercus 1 Stensjöberget Scolytus mali 1 Mörkrets Backe Calosoma inquisitor 1 Mörkrets Backe Anisotoma humeralis 1 Mörkrets Backe Agathidium nigripenne 1 Mörkrets Backe Agathidium seminulum 1 Mörkrets Backe Tachyporus chrysomelinus 1 Mörkrets Backe Aleocharinae sp Mörkrets Backe Atrecus affinis 1 Mörkrets Backe Philonthus micans 1 Mörkrets Backe Quedius scitus 1 Mörkrets Backe Geotrupes stercorosus 1 Mörkrets Backe Athous haemorrhoidalis Mörkrets Backe Athous subfuscus Mörkrets Backe Denticollis linearis 2 Mörkrets Backe Calambus bipustulatus 1 Mörkrets Backe Ampedus nigrinus 1 Mörkrets Backe Melanotus villosus 1 Mörkrets Backe Dalopius marginatus Mörkrets Backe Ctesias serra 1 Mörkrets Backe Ptinus subpilosus 1 Mörkrets Backe Dasytes plumbeus 1 Mörkrets Backe Carpophilus marginellus 1 Mörkrets Backe Meligethes aeneus 1 Mörkrets Backe Soronia grisea 1 1 Mörkrets Backe Cychramus luteus Mörkrets Backe Glischrochilus hortensis 1 Mörkrets Backe Rhizophagus bipustulatus 1 1 Mörkrets Backe Cryptophagus scanicus 2 4 Mörkrets Backe Triplax aenea 1 1 Mörkrets Backe Triplax rufipes 2 1 Mörkrets Backe Diplocoeolus fagi 1 Mörkrets Backe Cerylon ferrugineum 1 Mörkrets Backe Latridius hirtus 1 Mörkrets Backe Enicmus rugosus 1 28

29 Lokal Art Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Mörkrets Backe Enicmus testaceus Mörkrets Backe Enicmus histrio 1 Mörkrets Backe Mycetophagus piceus 1 Mörkrets Backe Sulcacis affinis 1 Mörkrets Backe Orchesia fasciata 1 Mörkrets Backe Synchita humeralis 1 Mörkrets Backe Mycetochara flavipes 1 Mörkrets Backe Mycetochara linearis 1 Mörkrets Backe Salpingus planirostris 1 Mörkrets Backe Anaspis thoracica 1 Mörkrets Backe Anaspis thoracica Mörkrets Backe Anaspis rufilabris 1 Mörkrets Backe Grammoptera ruficornis 1 Mörkrets Backe Alosterna tabacicolor 1 Mörkrets Backe Pogonochaerus hispidus 1 Mörkrets Backe Phyllotreta flexuosa 2 Mörkrets Backe Phyllotreta sp. 1 2 Mörkrets Backe Apion sp. 1 Mörkrets Backe Phyllobius argentatus 1 6 Mörkrets Backe Sitona lineatus 1 Mörkrets Backe Magdalis cerasi 1 Mörkrets Backe Ceutorhyncus sp. 1 Mörkrets Backe Scolytus rugulosus 1 Hargen Agathidium seminulum 1 Hargen Phyllodrepa melanocephala 1 Hargen Lesteva longelytrata 1 Hargen Lordithon lunulatus 1 1 Hargen Aleocharinae sp Hargen Serica brunna 1 Hargen Gnorimus nobilis 1 Hargen Cyphon padi 1 1 Hargen Trixagus dermestoides 1 Hargen Trixagus carinifrons 1 Hargen Athous haemorrhoidalis Hargen Athous subfuscus 1 1 Hargen Prosternon tesselatum 1 1 Hargen Ampedus balteatus 1 Hargen Ampedus praeustus 1 Hargen Melanotus villosus 1 29

30 Lokal Art Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Hargen Dalopius marginatus Hargen Cantharidae sp. 2 Hargen Podabrus alpinus 1 Hargen Cantharis descipiens 1 Hargen Megatoma undata Hargen Ctesias serra Hargen Hedobia imperialis 3 Hargen Ptinus rufipes 1 Hargen Ptinus fur 1 Hargen Xestobium rufovillosum 1 Hargen Anobium nitidum 2 2 Hargen Hadobregmus pertinax 1 Hargen Dasytes plumbeus 8 1 Hargen Carpophilus marginellus 2 Hargen Meligethes aeneus 1 Hargen Meligethes sp. 2 Hargen Soronia grisea 2 2 Hargen Cychramus luteus Hargen Rhizophagus bipustulatus Hargen Cryptophagus scanicus Hargen Dacne bipustulata Hargen Triplax aenea Hargen Diplocoeolus fagi 1 2 Hargen Coccinella septempunctata 1 Hargen Enicmus histrio Hargen Aridius nodifer 1 1 Hargen Cis alter 1 Hargen Cis sp. 2 Hargen Tomoxia bucephala 1 Hargen Synchita humeralis 1 Hargen Prionychus ater 1 Hargen Isomira murina 1 Hargen Schizotus pecinicornis 1 Hargen Salpingus planirostris Hargen Anaspis thoracica 2 1 Hargen Anaspis rufilabris 3 1 Hargen Leptura quadrifasciata 1 Hargen Oplosia cinerea 1 Hargen Cryptocephalus frontalis

31 Lokal Art Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Hargen Phyllotreta exclamationis 1 Hargen Phyllotreta sp Hargen Chaetocnema sp. 1 Hargen Polydrusus cervinus 3 Hargen Polydrusus pilosus 1 Hargen Rhyncolus sculpturatus 1 Hargen Phloeophagus turbatus 1 31

32 8 Appendix 2 Bilder på fällorna från inventeringen Hargen, fälla 1 Hargen, fälla 2 32

33 Hargen, fälla 3 och 4 Mörkrets backe, fälla 1 33

34 Mörkrets backe, fälla 2 Mörkrets backe, fälla 3 34

35 Mörkrets backe, fälla 4 Stensjöberget, fälla 1 35

36 Stensjöberget, fälla 2 Stensjöberget, fälla 3 36

37 Stensjöberget, fälla 4 37

38 2