Monteringsanvisning DLW Vinyl Färglikhet säkerställs från fabriken om det använda materialet kommer ifrån samma produktion och läggs i nummer ordning. Det kan dock inte uteslutas att det kan framkomma en mindre färgskillnad. Golvläggaren skall kontrollera att våderna läggs i samma riktning. Reklamation pga färgskillnad kan inte göras efter läggningen. 1. UNDERGOLV Alla undergolv som är och förblir torra, plana, fasta och sprickfria, är lämpade för läggning av DLW VINYL. DLW Vinyl bör läggas på ett sugande underlag för att säkerställa att limmet häftar ordentligt mot underlaget. Om häftningen mot underlaget inte är tillräcklig som t.ex. på asfaltgolv skall det spacklas med lämpligt spackel i tillräcklig tjocklek (minst 2 mm). Till detta ändamål är cement- eller gipsbundna spänningsfria spackel normalt lämpliga. Restbyggfuktigheten i de olika cementbaserade undergolven mäts enligt golvbranschens rekommendationer och får inte överstiga följande: Material Cementbaserade undergolv Betong Anhydrit golv < 85 Max. restbyggfukt i RF % < 85 2. LIM DLW vinyl klistras med lämpligt dispersionslim. Limleverantören och DLW s rekommendationer skall alltid följas. Vi rekommenderar användning av lim utan lösningsmedel och med låg emission från en av golvbranschens medlems leverantörer. Se och följ vänligen de olika producenternas limguide som är anpassad till användning av DLWs produkter. Att man uppnår en tillräcklig häftning av limmet på golvmaterialets baksida är något som den som lägger golvet är ansvarig för att löpande kontrollera. Förbrukning: Normal förbrukning från 4-6 m 2 per liter lim. DLW vinyl: Spackeltandning A1 (ca: 250-300 g/m 2 ) DLW vinyl på DLW Korkment Special: Spackeltandning A2 (ca: 300-350 g/m 2 ) Dispersionslim finns också för ledande material. För att säkerställa att materialet är permanent antistatiskt när det är lagt på ett isolerande underlag, som t.ex spånskivor, stöpasfalt, golv värme samt undergolv och golv, som är förbehandlade med epoxy. Till denna typ av undergolv skall ett ledande lim användas. Alla limleverantörer är förtrogna med DLW Floorings golvmaterial och utför löpande tester på dessa. Ansvaret för limmets lämplighet ligger uteslutande hos limproducenterna. Val av ett icke lämpligt lim kan få en negativ effekt på golvets kvalitet. 3. BERÄKNING AV MÄNGD 3.1 Våder För att beräkna hur mycket material som behövs skall nödvändiga vådlängder och vådbredder finnas. Före beräkningen skall läggriktningen fastläggas. Normalt läggs materialet i ljusets riktning i rummet. Ändskarvar kan göras med våder som stöter upp till dörröppningar, nischer eller liknande. Sidodörrsöppningar, nischer eller liknande kan beläggas med strimlor. 3.2 Plattor Plattor läggs normalt i ett schack mönster men kan också läggas parallellt. Med hänsyn till fogningen är både parallell- och diagonalläggning möjlig. Vid beräkning gäller den yta där plattorna skall läggas, samt marginal för tillskärning. Vid diagonalläggning är tillskärningen större än vid parallelläggning och vid snedvinklade eller runda ytor är den större än vid raka ytor. 3.3 Trappsteg Trappsteg skall skäras av våder. Vid material med mönster i längdriktningen skall detta löpa parallellt med avstampskanten. Detta gäller också för trappavsatser. Mängden beräknas på basis av antalet trappsteg som kan skäras ut i en våd. Vid spiraltrappor bör ett mönster eller skiss skapas. 4. FÖRVARING, ACKLIMATISERING OCH LÄGGNINGSVILLKOR En fackmässigt korrekt förvaring är en förutsättning 1
för att de läggningstekniska egenskaperna för de elastiska golvmaterialen bevaras. Golvmaterial skall förvaras i torra och normal tempererade rum. Rullar förvaras stående. Vid förvaring av ett elastiskt golvmaterial i för låga temperaturer, kan en felfri läggning inte garanteras. Under läggningsarbetet skall både rumstemperaturen och undergolvets temperatur vara 17-25 C (vid golv värme rekommenderas 18-22 C) och den relativa luftfuktigheten 35-75 % RF(ideellt mellan 40 och 60 %). Dessa temperaturer och förhållanden skall upprätthållas i minst 3 dagar före läggningen och 7 dagar efter. Även vid de korrekta temperaturerna skall vinylen acklimatiseras före läggning. Vi rekommenderar därför att skära upp våderna dagen före läggningen. DLW vinyl bör efter tillskärningen anpassas till rummets temperatur över natten. Våderna läggs ut och staplas ovan på varandra. Eventuella vågor försvinner. Om det vid läggning konstateras en böjning i längdriktningen skall våderna åter rullas upp och ställas upp minst ett dygn i ett väl tempererat rum. Därefter kan våderna bearbetas som beskrivits ovanför. Akustik vinyl skall acklimatiseras stående, löst sammanrullat i de anpassade vådlängderna i minst 24 timmar innan läggning. Det material som läggs i ett rum skall ha samma tillverkningsnummer och rullarna skall läggas i nummerordning. 5. LÄGGNING Vid läggning av DLW vinyl. 5.1 Våder Även om man senare skall svetsa med tråd, rekommenderar vi att renskära båda vådkanter, då en rent skuren kant ger garanti för en snygg skarv. Den första vådkanten skärs lätt med en kantskärare eller linjeskärare. Den andra kanten kan skäras på två sätt: Efter limningen, märks den överliggande vådkanten upp med en rits, längs den redan renskurna vådkanten och remsan skärs därefter av med en böjd klinga. 5.1.1 Tillskärning av skarvar Fogen skall alltid utföras så att det mellan våderna finns en minimal öppen fog. Snittet utföres lodrätt eller lite snett (underskuret). 5.1.2 Tvärskarvar Vid tvärskarvning skall hänsyn tas till golvbeläggningens eventuella formförändring. Korta våder kan skäras på passande sätt före limningen. Vid längre våder är det praktiskt om vådsluten först skärs när de sitter fast i limmet. 5.2 Plattor a) Parallelläggning Först fastläggs en parallell till rummets huvudfrontsida med hjälp av ett snöre. Väggavståndet är en multiplikation av platt storleken minus ca:1 cm. I hallar kan denna mätning istället för från väggen också ske ut från den lägsta dörrtröskeln. På den funna linjen markeras startpunkten. Det rekommenderas att vid speciellt iögonfallande ställen t.ex vid huvudingången, endast lägga nästan hela plattor och inga smala remsor. Från startpunkten läggs nu en rad plattor löst längs snöret. De hålls nere med staplar av plattor eller kartonger. Vid stora rum ligger denna plattrad kvar tills den angränsande raden är lagd. Vid små rum räcker det att låta en platta ligga som hållpunkt. b) Diagonalläggning Först delas rummet upp symmetriskt och rumsaxeln fastläggs med hjälp av ett snöre. Nu undersöks hur plattorna löper ut längs väggarna och huvudingången. En plattas diagonal är längden av plattsidan x 1,4. Om det blir små trekanter här, förskjuts rumsaxeln i sidled med en fjärdedel av diagonalen. Det samma gäller för startpunkten. I asymmetriska rum fastläggs parallellen med hjälp av ett snöre på ett avstånd till huvudfrontsidan som motsvarar en multiplicering av plattans diagonal minus ca: 1 cm. Här skall också tas hänsyn till att det vid huvudingången endast skall ligga nästan hela plattor och däremellan halva, men aldrig små trekanter. Längs snöret läggs därefter en dubbel plattrad löst, den första plattraden skall ligga på snöret med hörnen motsatt varandra, medan den andra plattraden skall beröra snöret med hörnen. I stora rum läggs nu en diagonal plattrad ut från startpunkten. Plattraden används som grundlinje för läggningen. I små rum räcker det att låta en platta ligga som hållpunkt. Efter limningen av ytan skärs kantplattorna till med en böjd eller trapetsformad klinga. 5.3 Trappsteg Raka trappsteg och stödsteg skärs till efter mått och alltid i rullens längdriktning. Vid läggning på spiraltrappor överförs formen av trappstegen med ett skapat mönster eller skiss med hjälp av trapmall och linjal. Framkanten anpassas med hjälp av en rits. Längsgående mönster skall löpa parallellt med trappkanten. 5.4 Vinyl i våtrum DLW vinyl Contour PUR - PastelPUR - Favorite PUR Favorite R10 PUR - Medintone PUR, är alla VT godkända. 2
6. LIMNING 6.1 Våder Golvmaterialet helklistras enligt limproducentens anvisningar. Val av rätt tandspackel och regelbundet byte av spackelblad samt grundlig gnidning, så att limmet fördelas bra på baksidan, är av största vikt. Häftning av limmet på baksidan skall löpande kontrolleras genom att lyfta materialet. Våderna slås tillbaka till rummets mitt. Limningen startar vid den mittersta våden. Limmet för den andra vådhalvan skall sluta till precis vid limgränsen för första vådhalvan. Vådhalvan som är skuren med tät tillskärning till de angränsande delarna av rummet t.ex dörrsteg och karmar, skall limmas först. Våderna skjuts, med hänsyn taget till limmets öppningstid eller väntetid (se limproducentens anvisningar) in i limmet. Der får inte bli luftblåsor. Luftblåsor konstateras vid hammarskaft metoden och tas bort genom att stryka ut den inneslutande luften sidlänges. Vådändar valkas motsatt för att avspänna materialet. Vid behov skall skarvarna och vådändar hållas nedtryckta tills de fastnar på golvet av limmet. 6.2 Plattor Efter påstrykning av lim börjar läggningen av de plattor som lagts ut som hållpunkt eller linje. I stora rum rekommenderas stegvis läggning för att undvika förskjutning. För häftning på baksidan skall plattorna noga gnidas eller tryckas ned. Vid behov upprepas detta. 7. SVETSNING Vi rekommenderar trådsvetsning i rum där skarvarna skall skydda mod inträngande fukt. Vid läggning av DLW Korkment Special, gips/ spånskivor eller vid läggning av DLW Favorite Acoustic, skall man alltid trådsvetsa. Svetsningen får först göras när limmet har härdat. Limproducentens anvisningar skall följas. Beroende på limtyp och rummets temperatur kan härdningen pågå i flera dagar. Vådsamlingarna fräses upp med hjälp av fogfräs och fog hyvel med ett djup på 2/3 av materialets tjocklek. Fogen skall därefter rensas noggrant (genom att suga eller blåsa med ren luft). Fogbredden bör vara ca: 3,5mm. Bearbetningen av svetstråden kan ske både med handsvets med påsatt svetsmunstycke d=5 mm, och med svetsautomat. Vid svetsmunstycke bör den bakersta delen av foten vid luftutsläppet inte vara bredare än fräsfogen. Bearbetningstemperaturen är ca: 450-500 C. Arbetshastigheten är ca: 4-5m per minut. Den del av svetstråden som sticker upp skärs av i två steg: omedelbart efter svetsning skärs den fortfarande ljumma svetstråden bort med månkniv med påsatt släde. När svetstråden är avkyld skärs den med månkniv så att tråden ligger i plan med materialets yta. 8. DLW KORKMENT SPECIAL SOM UNDERLAG Till stegljudsdämpning för DLW vinyl rekommenderas uteslutande DLW Korkment Special. Det rör sig om ett särskilt finkornigt och mycket komprimerat korkment som är speciellt anpassat till vinylens egenskaper. DLW Korkment Special kan läggas på alla förberedda undergolv. Vådriktningen bör vara samma som golvmaterialets medan skarvarna skall placeras med minst 50cm förskjutning. Vådkanterna överlappas och skärs samman med ett dubbelsnitt, man skär genom båda lagen, längs en linjal. Till limning används dispersionslim. Föst när limmet är helt härdat, normalt dagen efter, kan läggning av golvmaterialet starta. Limförbrukning vid läggning av DLW Korkment Special: Lim Limspridare Förbrukning Dispersionslim B1 300-400 g/m 2 9. GOLV VÄRME DLW Floorings golvmaterial kan generellt läggas på undergolv med golv värme. Olika former av golv värme Elektriskt drivna värme anläggningar värms upp med nattström och avger den lagrade värmen under dagen. Vid vattenburna värmegolv värmer underkonstruktionen upp vattnet till en temperatur på max. 60 C. Värmeanläggningen fungerar alltså som direkt uppvärmning. Golvmaterialens värmegenomgångs motstånd är så litet att det praktiskt taget är obetydligt för driften av värmeanläggningen. Förberedelse av undergolv med golv värme Med hänsyn till undergolv måste man skilja på torrkonstruktioner och våtkonstruktioner. 9.1 Torrkonstruktioner kan bestå av anhydrit eller gipsplattor. Spånskivegolv med golv värme rekommenderas inte pga. dimensionsändringar i skivorna vid torkning. Golvmaterialet limmas direkt på skivorna. 9.2 Våtkonstruktioner är där värmerören eller kablarna är nedsänkta i understa delen av den simmande cementen, betongen eller anhydritundergolvet. Innan golvmaterialet kan läggas på skall installatören se till att fuktigheten som avges vid värmepåverkan är borta. 3
Värmeanläggningen får därför efter undergolvets härdningstid dvs.ej tidigare än 21 dagar efter att läggningen av undergolvet gjorts, värmas gradvis med en ökning av temperaturen med 5 C per dag, och skall därefter hållas på max temperatur i minst 3 dagar. Därefter skall anläggningens temperatur gradvis sättas ned med max. 10 C per dag. Under hela denna process dvs. upp och ned sättning av temperaturen, skall rummet vara ordentligt ventilerat utan att det uppstår tvärdrag. Det åligger värmeanläggningens installatör att se till att dessa förhållanden gäller och ett intyg skall utfärdas. Detta intyg ersätter den fuktighetsmätning som golvläggaren gör under normala förhållanden då en fuktighetsmätning normalt inte kan göras på undergolv med golvvärme. Efter spackling av undergolvet kan golvmaterialet läggas. 10.1 Läggning på kopparband Samtliga av materialets våder skall bindas ihop på tvären med hjälp av ett genomgående kopparband. Enstaka våder skall vara på min. 3m 2 och sammanbundna med den övriga ytan med hjälp av kopparband. I rum på upp till 40m 2 skall det finnas minst en punkt där möjlighet finns för anslutning av potentialutjämning. I större rum skall det finnas flera anslutningspunkter. Vid läggning av plattor skall ledande lim alltid användas. En enskild kopparbandsflik ca:1m in under materialet är således tillräcklig på rum större är per 40m 2. Golvmaterialet helklistras med speciellt lim för golvvärme. Golvtemperaturen vid monteringen bör vara ca: 18-22 C. 3-5 dagar efter läggningen kan värmeanläggningen användas igen. Här måste temperaturen max. höjas/sänkas med 5 C per dygn. Fuktmätningar kan göras som beskrivet. Om man tidigare satt ut mätpunkter på golvet som säkerställer att man inte skadar värmeslingorna. Temperaturen på golvmaterialet får aldrig överstiga 28 C. 10. LÄGGNING AV DLW VINYL MED AVLEDNING Här läggs det ledande materialet på ett avledningssystem av kopparband, som skall tas med i det extra elektriska skyddet. I rum, som inte har speciellt gällande riktlinjer är det möjligt att ansluta till t.ex en noll led. Jordning av avledande golv skall göras av en auktoriserad elinstallatör. Vid läggning av avledande DLW Vinyl Conductive /ESD golvmaterial kan man använda gängse ej ledande vinyl lim. Vid läggning av ledande DLW Vinyl Conductive/ESD plattor skall man principiellt använda ett avledande lim. Följande anvisningar rekommenderas: 1. DLW Vinyl Conductive / ESD i våder. 2. Kopparband ett stycke av ca.1. Per max 40 m 2 rumstorlek 3. Jordning 4. Undergolv. 5. Tvärskarv 1. DLW Vinyl Conductive/ESD platter, lagda I avledande lim 2. Kopparband ett stycke av ca. 1m, per max. 40 m 2 rumsstorlek 3. Jordning 4 4. Undergolv
Vi erbjuder kopparband i rullar à 50m till användning i samband med avledande läggning av DLW VINYL Conductive/ESD. Förfrågningar om ledande läggning kan ställas till DLW Flooring Swedens tekniska kundservice tel: (0)90-149494 11. RENGÖRING OCH SKÖTSEL Golventreprenören skall ge kunden en skriftlig vägledning om skötsel av golvmaterialet. Vägledningen kan hämtas på www.dlw.se eller rekvireras från vår kundservice på tel: 090-14 94 94. Rengörings och skötsel rekommendationer för DLW VINYL 12. SPECIELLT 12.1 Kontorstolar med hjul + stolsben EN 425 / EN 12 591 Kontorsstolar med hjul skall för att kunna användas på elastiska golvmaterial vara utrustade med hjultyp W, det vill säga med mjuka hjul eller med hänsyn till inventarier, mjuka underlag som t.ex. filttassar. För att undvika materialskador speciellt i skolor och liknande skall man vara uppmärksam på att kontaktytor på stolar och liknande inventarier är mjuka, avrundade och utan skarpa kanter. Detta bör man beakta vid inköp av kontorsstolar och vanliga stolar. 12.2 Brännmärken Cigaretter kan orsaka brännmärken på vinylgolv. Dessa material bör därför inte användas i röktillåtna utrymmen. Däremot är linoleum resistent mot glöd. 12.3 Missfärgningar Vid en längre tids kontakt med gummi, kan gummit efterlämna permanenta missfärgningar på vinylgolv. Exempel på möjliga anledningar kan vara kontakt med: bildäck, maskeringsmaterial, hjul eller ben på tvättmaskiner och kylskåp m.m. Dessa permanenta missfärgningar uppstår pga. en mjukgörarvandring. För att undvika dessa permanenta missfärgningar rekommenderar vi användning av ljusa hjul av polyuretan, eller på lämpligt underlag/skydd. Bitumen baserad asfalt, mineralolja, fett och färgad skokräm, missfärgar golvmaterialet. Speciellt ljusa vinylgolv som utsätts för mycket trafik, kan snabbt missfärgas, om de ligger vid direkt utgång till asfalterade gator eller i kök och kontor på bensinstationer och bilverkstäder. 12.4 Skyddtäkning av nylagda golv Vi avråder från användning av tejp direkt på golvmaterialet. Om detta ändå sker, kontakta vänligen leverantören av tejpen för att kontrollera tejpens lämplighet. På vinyl utan ytbehandling får man inte använda tejp. I byggperioden bör nylagda golv skyddstäckas mot nedsmutsning från gångtrafik och efterföljande entreprenader. Hur man skyddstäcker golvet beror på typen av belastning som golvet utsätts för mellan läggning och nyanvändning, t.ex intensiteten i gångtrafik och om torr eller våt belastning förväntas. Om golven läggs sent i byggprocessen kan skyddstäckning eventuellt begränsas till vissa gångsträcka. För att undvika blåsbildning bör skyddstäckning av elastiska golvmaterial först läggas ut når limmet har härdat. I hårt belastade gångstråk rekommenderar vi att komplettera skyddstäckningen med skivor av trä, ex. Plywoodskivor. -------------------------------------------------------------------- Kontakt vid läggningstekniska frågor: DLW Flooring Naverland 8. 2. sal DK 2600 Glostrup Tel. 090-14 94 94 Fax 090-14 94 50 Email: service_sweden@armstrong.com www.dlw.se Utgåva 07/2015 Denna utgåva ersätter alla tidigare läggningsvägledningar för dessa produkter 5
1 MONTERINGSANVISNING FÖR DLW HOMOGEN PLAST, TIL ANVÄNDING PÅ GOLV I VÅTRUM. Gällande för: DLW Favorite PUR ftalatfri DLW Favorite R10 ftalatfri DLW Contour PUR ftalatfri DLW Medintone PUR ftatatfri DLW Contour PUR DLW Pastell PUR 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Underlaget skall vara rent, torrt och jämnt samt fritt från sprickor. Vidhäftningsförsämrande fläckar av färg, olja e d, liksom damm tas bort. Observera att asfalt, spill av oljor, impregneringsmedel, markeringar med tuschpennor o d kan ge missfärgning. Observera att angivet RF-värde för material gäller för byggfukt och inte fukttillskott vid golv på mark, golv över pannrum, golv med golvvärme, över högtemperaturrör i golv o d. Vid ev. rördragning i golv förutsätts rören vara så förlagda att golvmaterialet inte kontinuerligt utsätts för en högre temperatur än 27 C då missfärgningar eller andra förändringar av materialet annars kan uppstå. Läggning kan göras upp till max 85 % RF i undergolv enligt aktuell AMA Hus, YSC.1 med följande produkter: OBS! att mätning alltid skall utföras av särskild utbildad personal (exempelvis RBK-kontrollant). 1.2 Underlag av skivmaterial förutsätts innehålla 8 % fuktkvot (vilket motsvarar 40 % RF vid +20 C), så att inte rörelser som senare kan orsaka skador uppstår. 1.3 Underlaget skall uppfylla angivna toleranser för buktighet enligt aktuell AMA Hus, tabell 43. DC/-1. Korrekt golvlutning, liksom kontroll av golvlutningen i våtutrymmet, förutsätts vara utförd innan det vattentäta skiktet monteras. I utrymmen med golvavlopp (golvbrunn) skall golvet och dess vattentäta skikt ha fall mot avloppet (brunnen). Ytskikt på golv ska alltid ligga minst 20 mm över brunnsil i duschplats eller motsvarande. Bakfall får inte förekomma i någon del av rummet. (Krav på fall enligt GVK: 1:150 1:50 medelvärde 13 mm/m i duschplats eller motsvarande, 1:500 1:100 medelvärde 6 mm/m utanför duschplats)
2 1.4 Håltagning för rörgenomföringar o d förutsätts vara så dimensionerade att mellanrum mellan rör och håltagning ej förekommer. Vid avvikelser måste mellanrummet tätas. 1.5 Uppskjutande avloppsrör ska vara monterade och fast förankrade innan tätskiktet monteras. Avloppstosar eller avloppsrör ska sticka upp minst 40 mm över färdigt golv och vara så utformade att tätskiktet kan anslutas vattentätt mot dessa. Rören förutsätts vara placerade minst 60 mm från vägg samt att avståndet mellan rörens mantelyta (ytterkanter) är tillräckligt för att kunna montera mattan tätt mot rören. 1.6 Om andra typer av rör finns innebär det ett avsteg och uppfyller ej GVKs Branschregler. Avsteg ska tydligt avtalas. 2 FÖRBEREDELSER 2.1 Damm och lösa partiklar avlägsnas noggrant. 2.2 Vid spackling skall spackelmassa uppfylla krav enligt kapitlet MF i AMA Hus. Eventuella mellanrum mellan väggskiva och golv skall fyllas upp. OBS! Vid användning av 2-komponents polyesterspackel kan missfärgning uppstå vid felaktig och/eller otillräcklig blandning. Blanda ej direkt på underlaget. 2.3 Montering på befintlig beläggning rekommenderas ej. Vid målade underlag finns risk för missfärgning. Befintlig färg avlägsnas 2.4 Använd endast blyertspenna vid ev. märkning. Observera att alla markeringar med sprit/märkpennor, märk och stämpelfärger, kulspetspenna och liknande kan orsaka missfärgningar genom s.k. migration. 2.5 Om material från flera rullar används, skall dessa ha samma serie/tillverkningsnummer och tas i nummerföljd. 2.6 Före montering måste såväl material, lim som underlag ges möjlighet att anta normalt rumsklimat. Materialet skall acklimatiseras liggande i 24 timmar före läggning, lämpligen genom att våderna staplas ovan på varandra. 2.7 Rullar lagras stående. 3 MONTERING 3.1 Montering skall ske i rumstemperatur, minst +18 C. Den relativa luftfuktigheten i lokalen bör vara 30-60%. Högre luftfuktighet medför längre torktid för limmet och risk för blåsbildning. Låg luftfuktighet medför att limmet torkar för fort och det blir dålig
3 övervätning mellan underlag och matta. Monteringstid är bl.a beroende av typ av underlag, underlagets sugförmåga, temperatur och luftfuktighet i lokalen. 3.2 Tillämpa våtlimning vid sugande underlag. Vid täta underlag tillämpas sen våtlimning/tidig häftlimning. Sen häftlimning medför ett sämre limförband och man löper dessutom risken att limränderna avtecknar sig på mattans yta. Lösningsmedelsbaserat kloroprenkontaktlim skall inte användas pga. missfärgningsrisk. 3.3 Vid montering av plastmatta i golvbrunn, som godkänts enligt SS-EN 1253, (tidigare NKB nr 17), ska respektive golvbrunnsleverantörs monteringsanvisningar följas. 3.3.1 Vid äldre brunn, tillverkad före 1990/91, rekommenderas att denna byts ut. Om brunnen ej byts ut är det ett avsteg och uppfyller ej GVKs Branschregler. Avsteg ska tydligt avtalas. Vid montering av plastmatta i golvbrunn med så kallad ställbar klämring tillverkad före 1990/91 (renovering), skall golvbrunnen kontaktlimmas med PU-kontaktlim. Brunnssätet skall sedan förslutas med Aqua Tät eller likvärdigt. Avslutningsvis monteras klämringen. OBS! Klämringen skall bottna på brunnssätet. 3.3.2 Vid montering av plastmatta i golvbrunn avsedd för väggnära placering, följ separat anvisning för anslutningen mellan brunn och tätskikt. 3.4 Följande lim rekommenderas: Limleverantör Limtyp Limteknik Limmängd ARDEX ARDEX PREMIUM AF Sen våtlimning/tidig 4,6-5,5 m2/l. 2100 häftlimning SIKA Sverige AB CascoProff 3448 Sen våtlimning/tidig 4-5 m2/l CascoProff 3444 CascoProff Extreme 3450 häftlimning BOSTIK StarTac ST Våtlimning/häftlimning 4-5 m2/l MultiTac MT Attack AlcaliTac AT UZIN KE 2000 S Sen våtlimning 250-350g/m2 KE 2428 Sen våtlimning 250-350g/m2 KE 66 Våtlimning 200-280g/m2 Vid uppvikning: ett lim med extra bra hugg t.ex CascoProff Extreme eller liknande kan med fördel användas till upp- och nedvik. Undvik kontaktlimsanvändning.
4 3.5 Felaktigt material ska ej installeras (t.ex. färgdifferens, mönsterfel, ytdefekt eller annat materialfel). Felaktigt material ska sorteras ut. 3.6 Tänk på tillägg för sockeluppvikningen samt att någon materialskarv inte får finnas inom 0,5 m radie från golvbrunn. 3.6.1 Mönsterpassning och ändvändning Tillägg för mönsterrapport behövs ej. Våder ska inte mönsterpassas Våder ska inte ändvändas för att undvika färgdifferens. 3.7 Märk sockeluppvikningens höjd (minst 100 mm) med blyerts och linjal. Sprid limmet på väggen till uppmärkningen med tandad limspackel (limmängd ca 4m 2 /lit). Stryk därefter ut lim på golvytan. Vid större golvytor utförs limningen etappvis efter inplacering av våderna. 3.7.1 OBS! Om kakel eller klinker skall utgöra väggbeklädnad och plastmatta skall utgöra vattentät golvbeläggning, skall golvmattans uppvik vara minst 130 mm. 3.8 Våderna lägges kant mot kant. 3.9 Gnid noggrant fast ytan så att mattan får en god förankring i limmet och så att all luft pressas ut. Arbeta från vådens mitt. Se till att fastgnidningsverktyget ej repar mattan. 3.10 Vid genomföringar i golv skall mattan monteras så att ett uppvik av ca 15 mm erhålls. Vid avloppsrör med diameter 60 mm eller större kan ett uppvik av ca 15 mm erhållas genom att kränga mattan över röret. Vik mattan mot röret. Mät ut och markera rörets centrum på mattan och skär ett hål som är 35 mm mindre än rördiametern. Värm mattan och pressa den över röret. Alternativt används stosmall. 3.11 Runt rör-/rörhylsor intill vägg snittas mattan upp och pressas mot röret/rörhylsan. Snittet lägges enl. streckade linjerna i figuren. Rör för tappvatten och värmeledningar skall förses med stos som säkerställer tätheten mellan golvbeläggning och rör. Stos får inte limmas mot rör. Vid rörhylsa eller liknande kan stos limmas mot denna. För tätning används i första hand prefabricerade typgokända stosar eller annan typgodkänd
5 metod, vilka monteras enligt respektive tillverkares monteringsanvisningar. Vid montering av stos som tillverkats av golvmattan skall stosen vara minst 30 mm hög. 3.11.1 Vid montering av stos som tillverkats av golvmatta vilken har PUR-förstärkt yta: Vid all lödning/smältning av material måste PUR-förstärkningen helt avlägsnas genom skrapning etc. Detta är viktigt för att få bästa vidhäftning/täthet i fogen. 3.12 Använd hörnrulle eller annat lämpligt verktyg för vikning av mattan till en jämn radie mellan golv och vägg. Mattan värms och gnids fast mot vägg. Värm mellan matta och vägg för att få bättre limeffekt. 3.13 Pressa in mattan i hörnet med hörnrulle eller annat lämpligt verktyg. 3.14 Vid inåtgående hörn placeras fogen 45 upp på väggen och skärningen avslutas/påbörjas ca 5 mm från golvet. OBS! Se till att limöverskott tas bort innan svetsning påbörjas. 3.15 Vid utåtgående hörn viks mattan mot hörnet och snittas ca 5 mm från golvet. Hjälplinjerna på bilden visar hörnet "överfört" till mattan och snittets placering i 45 vinkel. Här fördelas materialet lika på var sida om hörnet.
6 3.16 För enklare och säkrare limning av den triangelformade passbiten skärs ett spår på dess baksida med spårverktyg. Spårets djup får max vara halva mattans tjocklek. 3.17 "Triangeln" kan därefter enkelt vikas och monteras på hörnet. 3.18 Mattan skall dras upp mot eventuell dörrtröskel. Tröskeln bör vara överfalsad (urfalsad) för mattan. 4 SVETSNING 4.1 Mattan skall alltid trådsvetsas. 4.2 För att åstadkomma en fullgod trådsvets krävs att fogen är riktigt fasad. Bäst sker detta med en elektrisk fräs eller med lämpligt skärverktyg. Fräs eller skär spåret till ca 3/4 av mattans tjocklek.
7 4.2.1 Använd endast svetstråd som är speciellt ämnad till den monterade vinylen 4.3 Svetsningen utföres med varmluft och snabbsvetsmunstycke. Följande förutsättningar gäller innan fasning och svetsning kan ske: Sugande underlag: Tidigast 4 timmar efter monteringen Icke sugande underlag: Tidigast 12 timmar efter monteringen 4.3.1 Vid svetsning av mattor med PUR-förstärkt yta skall snabbsvetsmunstycke med smalt luftutsläpp användas (ca 0,9 mm) för att inte PUR-ytan skall krackelera. Vid svetsning av mattor med PUR-förstärkt yta i hörn måste PUR-beläggningen avlägsnas i hörnet för att tråden skall fästa när den smälts ut. Detta kan exempelvis utföras med en bit smärgelduk eller ett slipstift. OBS! Slipa inte större yta än att tråden täcker. 4.4 OBS! att svetstråden måste kallna före renskärningen. Börja skärningen där du började svetsningen. Skärningen görs i två steg med månkniv, fogsläde, trimming knife eller likvärdigt verktyg. 4.5 Efter trådsvetsning av inåt- och utåtgående hörn ska fogen i golvvinkeln tillsmältas. (använd lödkolv eller liknande verktyg).
8 5 KONTROLL 5.1 Arbetet avslutas med kontroll. Se till att ytbeläggningen är fri från limrester och att inga släppor eller blåsbildningar har uppstått efter monteringen. 6 SKÖTSELRÅD 6.1 Se branschgemensamma SKÖTSELRÅD VÅTRUM som utgivits av Golvbranschens Riksorganisation, GBR, i samarbete med leverantörsföretag och i samråd med GVK.
9 Golvbranschens Riksorganisation, GBR är en heltäckande organisation för samtliga branschled. Där finns: - entreprenörer/fackhandel - grossistföretag och svensk golvindustri Tillsammans svarar GBR:s medlemmar för den avgörande delen av produktion och handel med golv och tunga väggprodukter i Sverige GBR arbetar inom många områden. Exempel på aktuella verksamheter är: - information - forskning - utbildning - teknisk/juridisk rådgivning - prisfrågor GOLVBRANSCHENS RIKSORGANISATION, GBR Folkungagatan 122 Box 4604 116 91 STOCKHOLM Tel: 08-702 30 90 Fax 08-643 98 11 www.golvbranschen.se e-post info@golvbranschen.se