Bilaga 1 Fördjupad Miljöanalys
Innehåll 1. Miljö och hälsa... 1 1.1. Buller och vibrationer... 1 1.2. Landskap... 1 1.3. Skyddade och skyddsvärda områden och arter... 2 1.3.1. Riksintressen och Natura 2000... 2 1.3.2. Ramsarområden... 3 1.3.3. Strandskydd... 3 1.3.4. Våtmarksområden... 3 1.3.5. Nyckelbiotoper... 3 1.3.6. Sumpskog... 3 1.4. Naturvärdesinventering... 4 1.5. Vattenförekomster i VISS Miljökvalitetsnormer... 4 1.6. Kulturmiljö... 5 1.6.1. Byggnadsminnen... 5 1.6.2. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar... 6 1.6.3. Skog och historia... 7 1.7. Rekreation och friluftsliv... 7 1.8. Potentiellt förorenad mark... 7 1.9. Markavvattning... 8 1.10. Befintliga byggnadsverk och ledningar... 8 2. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper... 9 2.1. Effekter på lokalsamhälle och lokal utveckling... 9 2.2. Effekter på miljö och hälsa... 9 2.2.1. Boende och hälsa... 9 2.3. Skyddade eller skyddsvärda områden och arter... 9 2.3.1. Effekter på landskapsbilden... 10 2.4. Kulturmiljö... 10 2.5. Mark- och vatten... 10 2.6. Befintliga byggnadsverk och ledningar... 10 2.7. Påverkan och skyddsåtgärder under byggnadstiden... 10 2.8. Miljökvalitetsnormer... 11 2.9. Miljökvalitetsmål... 12 2.10. Miljöbalken... 12
3. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan... 13 4. Fortsatt arbete... 14 4.1. Dispenser och tillstånd... 14 4.2. Strandskydd, biotopskydd och 12:6-samråd... 14
1. Miljö och hälsa 1.1. Buller och vibrationer Elektrifieringen av sträckan Hällnäs-Lycksele klassas, utifrån bullersynpunkt, som väsentlig ombyggnad. Detta gör att en bullerutredning behöver tas fram. Bullerutredningen för planförslaget har påbörjats och i ett inledande skede görs en identifiering av byggnader som beräknas få ljudnivåer över riktvärden. Identifierande byggnader räknas som bullerberörda i järnvägsplanen. I senare skede kommer maximal- och ekvivalentnivåer att beräknas för bullerberörda områden och byggnader, utifrån nuläge, nollalternativ och planalternativ. De två första alternativen är baserade på att diesellok används för samtliga transporter. Beräkningarna avseende planalternativet är baserat på att järnvägen elektrifieras mellan Hällnäs och Lycksele, vilket således innebär att ellok används för järnvägstransporterna. I bullerberäkningarna har trafikuppgifter för år 2018 använts för nuläget. För nollalternativet och planalternativet gäller prognosår 2040. Trafikverkets riktvärden och riktlinjer för buller och vibrationer har tillämpats i bullerutredningen. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid kl 22-06. Får överskridas 5 gånger per natt med max 5 db(a) 60 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Bör inte överskridas med mer än 10 db(a) oftare än 5 gånger per timme, dag - & kvällstid (kl 06-22) Vid tillämpning av riktvärden ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall där utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. 1.2. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under en transport. Vid transporter av farligt gods bidrar säkerheten på infrastrukturen, hållbara förpackningar och tankar, utbildad personal samt säkerhetsutrustning till att genomföra en säker transport. I dagsläget finns det transporter av farligt gods på järnvägen mellan Hällnäs och Lycksele, men i liten utsträckning. Detta bedöms inte påverkas utav en elektrifiering av banan. 1.3. Landskap Landskapsbilden domineras av skogsmark och våtmarksområden med inslag av öppna odlingsmarker och Vindelälven och dess biflöden. Skogsvegetationen består främst av tall med inslag av gran och björk. Terrängen präglas av moränåsar, tallhedar och sjöar. 1
1.4. Barriäreffekter En fysisk barriär tar sig i uttryck som ett hinder för att kunna röra sig fritt mellan två platser. En visuell barriär tar sig i uttryck som ett visuellt hinder mellan betraktaren och det man vill se. Befintlig järnväg utgör en barriär i området. Elektrifieringen bedöms inte ytterligare påverka barriäreffekten. 1.5. Skyddade och skyddsvärda områden och arter Riksintressen och Natura 2000-områden redovisas nedan i bild 1. Övriga skyddade och skyddsvärda områden redovisas i bilaga 2. Bild 1. Riksintressen och Natura 2000-områden finns utmed sträckan. 1.5.1. Riksintressen och Natura 2000 Områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse. Aktuell sträcka av Tvärbanan ligger inom riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken samt passerar delar av EU:s Natura 2000-nätverk. Planerade åtgärder kommer att utföras inom järnvägsfastigheten och utanför vattenområden. Elektrifiering av Tvärbanan bedöms därför ej inverka på dessa natur- och kulturvärden. Vindelälven och dess biflöden utgör riksintresse för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv samt rörligt friluftsliv. Riksintressen för naturvård och friluftsliv förekommer även vid Skatanområdet, Hjuksån och Åman. Den naturliga vattenföringen i Vindelälven, naturliga barr- och lövskogar, odlingslandskap, samt goda förutsättningar för friluftsliv ger skäl för berörda riksintressen. Riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. 2
Närapå hela sträckan ligger inom riksintresse för skyddade vattendrag (4 kap 6 MB nationalälvsparagrafen, avseende Vindelälven). Lagskyddet innebär att vattenkraftverk inte får byggas samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Vindelälvens älvdalsbygd med tillhörande bymiljöer och öppna odlingslandskap utgör riksintresse för kulturmiljövård. Bymiljöer och öppna odlingslandskap vid oreglerad älv samt lämningar från det tidigare skogsbruket i form av kolningsplatser, tjärdalar och flottningsanläggningar utgör kärnvärden i riksintresset. Lämningar efter jakt (fångstgropar), eller tidigare kommunikation (äldre vägar, färjeställen och broar) samt vattenkraftens nyttjande (sågplatser, spånhyvlar och kvarnar) finns i området. Vindelälven och dess biflöden utgör del av Natura 2000-nätverket Vindelälven. Alla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område är tillståndspliktiga enlig 7 kap 28a miljöbalken. 1.5.2. Ramsarområden Utmed järnvägsfastigheten finns flera vattenförekomster och våtmarksområden som utgör Ramsarområden (däribland Vindelälven och dess biflöden). Ramsarområden utgör viktiga våtmarker enligt Ramsarkonventionen och kan exempelvis ha stor betydelse som rast- eller häckningslokaler för flyttande fåglar, uppväxtområden för fisk eller som en viktig resurs för vattenförsörjning. Planerade åtgärder kommer att utföras inom järnvägsfastigheten och utanför vattenområden. Elektrifiering av Tvärbanan bedöms därför ej inverka på angränsande Ramsarområden. 1.5.3. Strandskydd Sjöar och vattendrag omfattas av generellt strandskydd på 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet. Syftet med strandskydd är att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Planerade åtgärder kommer att utföras inom järnvägsfastigheten och utanför vattenområden varför strandskyddets syften ej bedöms motverkas. Dispens för strandskydd hanteras i och med fastställelse av järnvägsplan. 1.5.4. Våtmarksområden Våtmarksområden upptagna och klassificerade i Länsstyrelsens nationella våtmarksinventering (VMI) angränsar till järnvägsfastigheten. Berörda våtmarker utmed sträckan har klassificerats med mycket höga, höga samt med vissa naturvärden (klass 1-3). Nya markanspråk i angränsande våtmarksområden kommer ej ske eftersom planerade åtgärder utförs inom järnvägsfastigheten. 1.5.5. Nyckelbiotoper Med nyckelbiotop avses en från naturvårdssynpunkt särskilt skyddsvärd miljö (biotop) där det kan förväntas förekomma rödlistade arter. Två nyckelbiotoper angränsar till spåret cirka 15 kilometer nordväst om Hällnäs. Nyckelbiotoperna (34 respektive 8 hektar) utgörs av gammal tallskog på sand och grusig mark, se bilaga 1. Markanspråk i angränsande nyckelbiotoper är ej aktuellt eftersom planerade åtgärder utförs inom järnvägsfastigheten. 1.5.6. Sumpskog En sumpskog är en ofta mindre produktiv skog på blöt eller fuktig mark och klassas som en hänsynskrävande biotop. Sumpskogar är viktiga för den biologiska mångfalden och ger boplatser och möjlighet för födosök för till exempel fåglar och fladdermöss. Fyra områden med sumpskog tangerar 3
alternativt överlappar sträckan. Nya markanspråk i sumpskogsområden kommer ej ske eftersom byggnation av en eventuell elektrifiering utförs inom järnvägsfastigheten. 1.6. Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering har utförts på förstudienivå enligt svensk standard (SS 199 000:2014) (Ecocom AB 2018). Rapportens syfte är att utgöra underlag i planeringsprocessen inför eventuell elektrifiering av järnväg mellan Lycksele och Hällnäs. Ecocom AB har utifrån förstudien gett förslag på områden som bör inventeras i fält samt identifierat områden som kan vara viktiga för större fåglar och har kommit med förslag på hur man undviker kollisioner mellan dessa fåglar och kontaktledningar samt andra potentiella risker för fåglar vid elektrifierade järnvägar. Ett potentiellt naturvärdesområde har identifierats där fältinventering rekommenderas. Sträckan där fältinventering rekommenderas är 100 meter bred och berör två nyckelbiotoper som tangerar sträckan. Detta område bör naturvärdesinventeras för att underlätta för exploatören att genomföra elektrifieringen av järnvägen med så liten påverkan på naturen som möjligt. Totalt rör det sig om 19,6 hektar och detaljeringsgraden detalj rekommenderas, med minsta obligatoriska kartenhet en yta av 10 m 2 eller mer. Anledningen till att området rekommenderas att fältinventeras är att området tangerar Valfrid Paulssonreservatet vilket är ett Natura 2000-område. Större delen av Natura 2000- området är även nyckelbiotop. Inom utredningsområdet har ett flertal rödlistade arter observerats, däribland blå taggsvamp (Near threatened, NT), orange taggsvamp (NT), vitplätt (NT), skrovlig taggsvamp (NT) och reliktbock (NT). Risker för fåglar att krocka med luftledningar är kända. De fåglar som löper störst risk att förolyckas vid kontakt med strömförande delar vid kontaktledningar torde vara de större fåglar som uppehåller sig i direkt anslutning till järnvägen. Detta kan till exempel vara större rovfåglar som födosöker bland påkört vilt på järnvägsspåren. Många änder, gäss, svanar, tranor, etc., som förflyttar sig ofta mellan närbelägna vilo- och födosöksplatser medför att fåglarna flyger på låg höjd vilket ger en ökad risk för kollision. Risken för exempelvis örnar att bli brännskadade vid järnvägskontaktledningar bedöms vara relativt liten. Risken minskas på de sträckor där hjälpkraftsledningar sitter i toppen på kontaktledningsstolpar, då denna typ av stolpar som regel inte ger problem med sittande fåglar. Det är även möjligt att förse stolparna med osittvänliga koner på toppen. 1.7. Vattenförekomster i VISS Miljökvalitetsnormer Ett flertal ytvattenförekomster ligger i anslutning till järnvägssträckan. Åtta vattendrag bedömda som vattenförekomster i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) korsar järnvägsspåret totalt nio gånger (Björkträskbäcken passerar järnvägsavsnittet två gånger) och fem sjöar passeras alternativt angränsar järnvägssträckan. Ytvattenförekomsterna redogörs nedan i den ordning de påträffas i riktning från Lycksele mot Hällnäs, det vill säga i östlig riktning, se bild 2. Inget arbete i vatten kommer att utföras eftersom planerade åtgärder utförs utanför förekommande vattenområden. 4
Bild 2. Klassificerade vattenförekomster utmed järnvägssträckan. Två grundvattenförekomster ligger i anslutning till järnvägsavsnittet. Grundvattenförekomsten Umeälvens dalgång i Lyckseleområdet (SE717001-163733) är en stor sand- och grusförekomst vid Lycksele tätort. Grundvattenförekomsten Vindelälvsåsen i Åmseleområdet (SE715938-167252) är en stor sand- och grusförekomst som sammanfaller med järnvägsavsnittet vid området Skatan och går ett par kilometer söderut. 1.8. Kulturmiljö Vindelälvens älvdalsbygd med tillhörande byamiljöer utgör riksintresse för kulturmiljövård. Det aktuella utredningsområdet är skogsrikt, kuperat och genomskuret av sjösystem. Tvärbanan korsar Vindelälven i höjd med Abborrträsk. Marken är till stor del skogbeklädd med inslag av gårdsbebyggelse och älvdalarna i området rymmer också sjöar och stora myrmarker. Aktuellt utredningsområde utgör ett inlandsområde med en fornlämningsbild starkt präglad av fångstgropar och boplatser med bland annat skärvstensvallar och härdar. De lämningar som identifierats längs sträckan Hällnäs-Lycksele redovisas i bild 3 samt i tabell 1 och 2, se bilaga 3. 1.8.1. Byggnadsminnen Gamla folkskolan som byggdes år 1891-1893, ligger i centrala Lycksele i direkt närhet till Järnvägstorget och den befintliga Tvärbanan. Gamla folkskolan utgör byggnadsminne och är skyddad enligt kulturmiljölagens 3 kap (Lycksele Magistern 1, husnummer 3 Gamla folkskolan). Ytterligare bevarandevärda byggnader finns i området vilka utgörs av fyra kyrkor; Margaretakyrkan, Lycksele kyrka, Forsdala kyrka och Norrängskyrkan. Ingen av ovan nämnda byggnadsminnen bedöms påverkas av projektet. 5
1.8.2. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Kulturmiljölagen (1988:950) är den centrala lagen för kulturmiljövården. Den lägger fast de grundläggande bestämmelserna om skydd för viktiga delar av kulturmiljön och innehåller bland annat bestämmelser om fornlämningar. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning, eftersom det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Antalet lämningar som ligger inom 100 meter från befintlig spårlinje är 22 stycken. Ingen av dessa lämningar ligger dock inom Trafikverkets järnvägsfastighet och risken för direkt intrång i någon av dessa lämningar bedöms som liten. En lämnings fornlämningsområde är dock inte fast och ett riktvärde kan sättas vid 50 meter från aktuell geometri. Det finns således en viss risk för påverkan på fornlämningsområde beroende på omfattning och lokalisering av planerade åtgärder. Lämningarnas läge längs sträckan visas i bild 3 och ytterligare information om respektive lämning listas i tabell 1, se bilaga 3. Bild 3. Karta med registrerade lämningar från Fornminnesinformationssystem (FMIS) och Skog och historia samt Vindelälvens riksintresse för kulturmiljö. De lämningar som redovisas i kartan är de som ligger inom 100 m från befintlig spårlinje och risken för direkt intrång i någon av dessa lämningar bedöms som liten. Även byggnadsminnen och andra bevarandevärda byggnader visas på kartan. 6
1.8.3. Skog och historia Skog och historia är objekt registrerade av Skogsstyrelsen som ännu inte har granskats och således inte bekräftats eller dementerats gällande sin status som lämning. Dessa objekt redovisas i bild 3 och tabell 2, se bilaga 3. 1.9. Rekreation och friluftsliv Järnvägen passerar områden med stor betydelse för rekreation och friluftsliv, däribland områden av riksintresse för friluftsliv med naturliga skogar och goda förutsättningar för fiske. Längre österut mellan Åmsele och Vindeln passerar Isälvsleden, en 60 kilometer lång vandringsstig som korsar järnvägen vid två platser. 1.10. Rennäringen Planerad elektrifiering av Tvärbanan ligger inom Ubmeje Tjeälddie och Rans samebyar. Området har stor betydelse för rennäringen. Järnvägen korsar bland annat riksintressen för rennäringen såsom kärnområden och flyttleder, se bild 4 nedanfel! Hittar inte referenskälla.. Bild 4. Rennäringens intressen i området 1.11. Potentiellt förorenad mark Risk finns för att banvallen är förorenad med de branschtypiska föroreningarna; bekämpningsmedel, oljor, kreosot, arsenik, tungmetaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Ingen övrig potentiellt förorenad mark har identifierats i järnvägens närområde. 7
1.12. Markavvattning Avvattning av bankroppen sker idag genom infiltration genom banvallen ner till undergrunden samt via ytliga diken vid sidan om banvallen. Markavvattningen bedöms inte påverkas av åtgärderna för fundamenten till kontaktledningsstolparna. 1.13. Befintliga byggnadsverk och ledningar På sträckan finns ett antal järnvägsbroar med överliggande fackverk och överliggande tvärbalkar. Det finns även tre vägbroar som inte har den höjd som krävs för elektrifierad bana. En vägbro är på väg 363 i Åmsele, en vägbro är på väg 701 och en vägbro på väg 598 i Lycksele. I Lycksele finns också en gång- och cykelbro som berörs och som inte heller är anpassad för kontaktledning. För samtliga vägbroar och järnvägsbroar kommer kontaktledningen att anpassas mot brokonstruktionen. Det finns även en fjärrvärmeledning (km 63+452) över spåret. Teknisk lösning för hur kontaktledningen ska byggas under broar och fjärrvärmeledning tas fram av Trafikverket i ett senare skede. 8
2. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper I detta kapitel följer en beskrivning av de möjliga miljöeffekterna som kan uppkomma i projektet. Miljöeffekterna analyseras djupare senare i processen, i samband med att miljöbeskrivningen tas fram. 2.1. Effekter på lokalsamhälle och lokal utveckling En elektrifiering kommer ha stor betydelse för Lycksele och Vindelns kommun. Elektrifieringen är en förutsättning och helt i linje med översiktsplanerna för både Lycksele och Vindeln. Tvärbanan pekas ut som viktig för regionala transporter. Elektrifieringen leder till mer hållbara och klimatanpassade transporter. Den leder också till ökade förutsättningar för robustare och mer flexibla transportlösningar. Bedömningen, i detta skede, är att anläggningen kan rymmas inom befintlig järnvägsfastighet och att intrång i andra fastigheter inte är nödvändiga. 2.2. Effekter på miljö och hälsa 2.2.1. Boende och hälsa Det finns bostadshus som i nuläget har bullernivåer över riktvärdet. Buller från all statlig infrastruktur har beaktats vid avgränsning av berörda fastigheter. Efter utförd ombyggnad kan enstaka bostadshus få nivåer över riktvärden. Bullerutredning kommer att inkludera utredning av bullerskyddsåtgärder för bullerberörda byggnader och områden som beräknas få ljudnivåer över riktvärden, vilket inkluderar all statlig infrastruktur. Utredningen kommer även att inkludera fältinventering av byggnader som syftar till att identifiera behovet av fasad/uteplatsåtgärder för att avgöra om riktvärden inomhus och på uteplats kan nås. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat om rekommenderade referensvärden för elektromagnetiska fält. De överensstämmer med vad EU och Internationella strålskyddskommissionen (ICNIRP) rekommenderar. Magnetfältet från järnvägen, på avståndet en meter från järnvägen är cirka 30 mikrotesla då ett tåg passerar. När ett tåg inte finns i närheten har magnetfältet ett värde på cirka 0,1 mikrotesla. Båda dessa värden ligger betydligt under referensvärdet 300 mikrotesla, även när tåget passerar och magnetfältet är som störst. På tjugo metersavstånd kan nivåerna på magnetfältet uppnå ett värde på 1,2 mikrotesla då tåg passerar. En viss samverkande effekt av de elektromagnetiska fälten från elektrifieringen av järnvägen och eventuellt korsande högspänningsledning kan uppstå i korsningens absoluta närområde. Boende utmed järnvägen antas få en bättre boendemiljö då luftutsläppen kommer att minska till följd av att diesellok slutar användas. 2.3. Skyddade eller skyddsvärda områden och arter Järnvägen passerar ett antal vattenförekomster. Planområdet inkräktar därför i det generella strandskyddet som omgärdar dessa förekomster. Eftersom byggnationen av elektrifieringen sker inom järnvägsfastigheten bedöms strandskyddets syften inte motverkas. Dispens från det generella strandskyddet sker i och med fastställelse av järnvägsplan. Riksintressen med hänsyn till natur- och kulturvärden, delar av Natura 2000-nätverket, Ramsarområden samt värdefulla våtmarker ligger i anslutning till planerade åtgärder. Elektrifiering av järnvägen kommer att utföras inom järnvägsfastigheten och inkräktar inte på existerande eller nya naturområden. De värden som ligger 9
till grund för utpekade områden bedöms därför inte påverkas negativt. Inga områden som omfattas av biotopskydd eller generellt biotopskydd kommer att påverkas av elektrifieringen. 2.3.1. Effekter på landskapsbilden Planerad elektrifiering av järnvägen mellan Lycksele och Hällnäs bedöms inte medföra någon påverkan av betydelse på landskapsbilden. Konsekvenserna av stolparna i sig bedöms bli små för landskapet då området är exploaterat sedan järnvägsspåret anlades. 2.4. Rennäringen Rennäringen bedöms kunna bedrivas i stort opåverkad av elektrifieringen. Den prognostiserade ökningen av trafikmängden år 2040, kan dock medföra en viss ökad risk för påkörningar beroende på hur stängslingen då ser ut längs med järnvägen. Efter järnvägssträckan genomförs i dagsläget viltstängselåtgärder i ett annat projekt, vilket kan resultera i minskad påkörning av ren. 2.5. Kulturmiljö Det finns 22 stycken lämningar som ligger inom 100 meter från befintlig spårlinje. Elektrifiering av järnvägen kommer att utföras inom järnvägsfastigheten varför områdets kulturmiljövärden bedöms påverkas i liten utsträckning. 2.6. Mark- och vatten Markavvattningen påverkas inte av åtgärderna för fundamenten. Energibrunnar i respektive samhälle bedöms inte bli påverkade av grävning/borrning av stolpfundamenten. Inventering av potentiellt förorenad mark har gjorts med hjälp av Länsstyrelsens register med potentiellt förorenade områden och ingen förorenad mark bedöms beröras. Ingrepp i naturliga vattendrag kommer inte att bli aktuellt. Inga servicevägar väntas krävas för elektrifieringen. Tillfälliga ytor för upplag och etablering ska inte placeras närmare än 50 meter från vattendrag. 2.7. Befintliga byggnadsverk och ledningar Den planerad elektrifiering av järnvägen mellan Lycksele och Hällnäs bedöms inte medföra någon påtaglig påverkan av befintliga byggnadsverk eller ledningar. Teknisk lösning kommer tas fram av Trafikverket i ett senare skede och först då vet man hur den planerade elektrifieringen påverkar byggnadsverk (broar) och ledningar. Ledningsägare kommer att kontaktas för ledningssamordning och samråd. 2.8. Påverkan och skyddsåtgärder under byggnadstiden Under byggtiden kommer arbete med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbeten och trafik med maskiner och fordon kan orsaka störningar i form av intrång, buller, vibrationer, damning och luftföroreningar och eventuellt begränsad framkomlighet. I byggskedet kommer krav att ställas på entreprenören avseende skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera risken för påverkan på människors hälsa och miljö. Till exempel ska entreprenören upprätta en miljöplan som redovisar den miljöanpassning som genomförs och de skydds- och 10
kontrollåtgärder som vidtas. Nedan redovisas förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera påverkan: Alla områden som tillfälligt nyttjas som upplag, utsätts för avverkning eller annan åverkan ska återställas och återplanteras. Det finns en risk med att fåglar kolliderar med luftledningar då de födosöker alternativ försöker sitta på kontaktledningsstolparna. Risken kan minska genom att förse stolparna med osittvänliga koner på toppen, samt om hjälpkraftledning blir aktuellt i toppen av kontaktledningsstolparna, då dessa stolptoppar är osittvänliga. Information ges till entreprenör om områdets skyddsvärda natur exempelvis Natura 2000- områden, fornlämningar, kulturmiljö etc. innan entreprenaden påbörjas. Vid behov ska närbelägna fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar skyddsmarkeras eller stängslas in så ingen skada kan uppkomma. Allmän aktsamhet ska iakttas i byggskedet. Om kulturlämningar eller markföroreningar påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och berörda myndigheter kontaktas. Naturvårdsverkets allmänna råd om byggbuller ska följas och om olägenheter uppstår ska åtgärder vidtas. Arbeten i närheten av bostäder ska i möjligaste mån utföras dagtid. Information bör ges till närboende och övriga berörda när störande arbeten är på gång. Ytor för upplag och etablering ska inte placeras närmare än 50 meter från vattendrag och anordnas på sådant sätt att risken för störningar, skador och olägenheter minimeras. Arbete i och nära vatten ska ske med metoder som minimerar risken för grumling. Vattendrag får inte köras över av arbetsmaskiner annat än via körplåt, bro eller annan åtgärd som skyddar vattendraget och det närmaste vegetationsskiktet. 2.9. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel och anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I dagsläget finns fastställda miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, vattenkvalitet, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. För denna tillståndsprövning är inga miljökvalitetsnormer aktuella, se nedan. Luftkvalitet - Luftkvalitetsförordningen (2001:477) reglerar kvaliteten för utomhusluft för ett antal luftföroreningar. Problem med luftkvalitén härrör främst till tätbebyggda delar av samhället. I detta projekt bedöms inte miljökvalitetsnormerna för luft påverkas negativt, då flertalet diesellok kommer att bytas ut mot eldrivna lok. Vattenkvalitet, Fisk- och musselvatten Vattendirektivet respektive förordningen miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten bestämmer kvalitetskraven på respektive område. Kontaktledningsstolparna kommer att placeras i befintlig banvall inom järnvägsfastigheten, varpå dessa områden inte kommer beröras. Omgivningsbuller Enligt förordning (2004:675) ska Trafikverket vart femte år genomföra en bullerkartläggning. För att en bullerkartläggning för järnväg ska behöva göras krävs en trafikmängd på 11
mer än 30 000 tåg per år. Järnvägen mellan Lycksele och Hällnäs har en betydligt mindre mängd järnvägstrafik än detta och omfattas därför inte av förordningen. 2.10. Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling är nu under revidering för en ny period. Programmet beräknas vara klart under 2018. I åtgärdsprogrammet ligger målsättningen för de nationella miljömålen med tillhörande preciseringar som grund för åtgärdsarbetet. I detta projekt berörs främst målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Elektrifieringen av järnvägen och byte av de dieseldrivna loken mot eldrivna lok bedöms kunna bidra till att uppfylla flera av målen. 2.11. Miljöbalken Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprincipen, lokaliseringsprincipen, skälighetsregeln och skadeansvaret. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas genom att en järnvägsplan inklusive miljöbeskrivning/miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Projekteringen och miljöarbetet utförs av projektörer och handläggare enligt gällande normer och krav. Val av sida för kontaktledningsstolparna kommer att undersökas vid projekteringsprocessen. Trafikverket ställer omfattande miljökrav på sina entreprenörer för byggtiden, bland annat vid hantering av miljöfarliga ämnen. Försiktighet iakttas vid hantering av drivmedel och kemikalier. I första hand ska miljövänliga produkter och arbetsmetoder nyttjas. Vid behov kommer åtgärder att föreslås för att minimera de negativa konsekvenserna. De huvudsakliga konsekvenserna kommer att identifieras i järnvägsplanen och skadeförebyggande åtgärder kommer att vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser. Skadeansvaret innebär att det är den som orsakat en skada eller olägenhet för människors hälsa som är ansvarig för att skadan blir avhjälpt. Detta kommer att beaktats vid kommande upphandling och arbeten. 12
3. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan Trafikverket gör bedömningen att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eftersom påverkan utanför järnvägsfastigheten är minimal. Järnvägsspåret finns redan idag och kontaktledningsstolpar sätts i befintlig banvall och transformatorerna placeras i nära anslutning till järnvägen med hänsyn till omgivande naturmiljö. Projektet bedöms göra ett mycket litet intrång, samt att indirekta och direkta effekter bedöms som små. Elektrifieringen kommer anpassas utifrån omgivningens förutsättningar, exempelvis skyddsvärd miljö. Utmed sträckan finns riksintressen för natur- och kulturvård, riksintresse för skyddade vattendrag samt riksintresse för friluftslivet. Natura 2000-nätverket och Ramsarområden finns också utmed järnvägssträckan. De natur- och kulturvärden som ligger till grund för aktuella skyddade områden påverkas inte av planerad åtgärd. Ingen naturmark kommer att ianspråktas utanför järnvägsfastigheten. 22 stycken kulturlämningar ligger inom 100 meter från befintlig spårlinje. Elektrifiering av järnvägen kommer att utföras inom järnvägsfastigheten varför områdets kulturmiljövärden bedöms påverkas i liten utsträckning. En bullerutredning kommer att utföras där ljudnivån vid fasad för bostäder utmed järnvägssträckan mellan Hällnäs och Lycksele beräknas för nuläget, nollalternativ (prognos år 2040) och enligt planförslaget. Det finns bostadshus som i nuläget har bullernivåer över riktvärdet. Det elektromagnetiska fältet från kontaktledningen är svagt då inget tåg är i närheten, men ökar när tåget passerar. Magnetfältet från järnvägen, på avståndet 1 meter från järnvägen, ligger på 30 mikrotesla då ett tåg passerar. Värdet är betydligt under referensvärdet 300 mikrotesla, även när tåget passerar och magnetfältet är som störst. 13
4. Fortsatt arbete Detta dokument utgör underlag för Länsstyrelsens beslut om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ger förutsättningarna för hur den fortsatta planeringen av projektet kommer drivas vidare av Trafikverket. För åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska projektet upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som sedan ska godkännas av Länsstyrelsen. Dessutom ska Trafikverket samråda med en utökad samrådskrets i den efterföljande planeringen. Den utökade kretsen ska bestå av övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Synpunkter som framförs på detta underlag kommer att hanteras i projektets samrådsredogörelse. Samråd som genomförts i samband med detta underlags upprättande inklusive inkomna synpunkter finns beskrivet i projektets samrådsredogörelse. 4.1. Dispenser och tillstånd Under framtagande av järnvägsplanen kommer de tillstånd eller motsvarande att identifieras, som eventuellt kan bli nödvändiga för fortsatt arbete. Nedan listas de som kan bli aktuella: Längs sträckan finns 22 stycken kulturlämningar. Om markanspråk i dessa områden behövs, kan kulturlämningarna påverkas av projektet. I ett sådant skede kan en arkeologisk utredning och/eller undersökning komma att krävas. Beslut om detta tas av Länsstyrelsen Västerbotten. Trafikverket behöver då ta fram en tillståndsansökan enligt 2 kap. kulturmiljölagen i god tid innan planerat arbete påbörjas. Risken för att kulturlämningarna ska påverkas anses vara liten, eftersom byggnationen, om den sker, kommer ske inom järnvägsfastigheten. I detta skede bedöms inte anmälan/tillståndsansökan av vattenverksamhet att behövas. Stolpfundament kommer att grävas/borras ned utanför vattenområdet. Uppläggning och deponering av massor och avfall kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken 9 kap. För avfallsmängder mellan 10 och 10 000 ton är verksamheten anmälningspliktig. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. 4.2. Strandskydd, biotopskydd och 12:6-samråd Åtgärder enligt en fastställd järnvägsplan är undantagna från vissa förbud och skyldigheter enligt miljöbalken. Enligt 7 kap 16 samt 7 kap 11a miljöbalken gäller inte förbuden för åtgärder inom strandskyddat område eller område med generellt biotopskydd om de behandlas i en järnvägsplan som fastställs. Prövning enligt dessa bestämmelser inkluderas i planens fastställelse. Det kommer inte krävas en separat anmälan för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken i projektet då detta behandlas i samråden i planläggningsprocessen och kommer sedan fastställas i en järnvägsplan. Undantaget gäller samtliga verksamheter och åtgärder som behövs för att bygga järnvägen och som fastställs och ingår i järnvägsmark eller område för tillfälligt nyttjanderätt. Exempel på verksamheter och åtgärder är bland annat bullerskyddsåtgärder, förstärkningsåtgärder, viltstängsel, service- och räddningsvägar, trädsäkring/avverkning, upplag och etableringsytor. 14