Miljörapport 2014 Hetvattencentraler LJUNGSBRO
Innehåll 1 Grunddel 1 1.1 Allmänna uppgifter 1 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.3.1 El och värmeproduktion inom Tekniska verken 4 2.3.2 HVC 40 4 2.3.3 HVC 45 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 5 2.5.1 HVC 40 5 2.5.2 HVC 45 5 2.6 Gällande beslut 6 2.6.1 Tillstånd 6 2.6.2 Villkor 6 3 Miljöberättelse 7 3.1 Miljöpåverkan 7 3.2 Verksamhetssystem 7 3.3 Drift och produktionsförhållanden 7 3.3.1 Energiproduktion, egenförbrukning av el och bränsleförbrukning 7 3.3.2 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 8 3.3.3 Hantering av avfall och restprodukter 8 3.3.4 Förändringar och störningar i driften 10 3.4 Kontrollresultat 10 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 10 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 10) 11 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 11 3.4.4 Emissionsuppföljning HVC 40 11 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 11 4 Villkor och kommentarer 13
Bilagor Bilaga 1. Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna
1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556004 9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0580 1021 01, 0580 1021 02 Anläggningsnamn HVC 40, HVC 45 Ort Ljungsbro Besöksadress Myragatan 3, Hjalmar Svenfelts väg Fastighetsbeteckningar Heda 1:133, Malfors 6:1 Kommun Huvudbransch Koder enligt EG förord. 166/2006 Tillstånd enligt Tillsynsmyndighet Kontaktperson för anläggningen Förnamn Linköping kommun 40.60 C Saknas Länsstyrelsen i Östergötlands Län Länsstyrelsen i Östergötlands Län Katarina Efternamn Ingvarsson Telefonnummer 013 20 82 12 E postadress Godkännare av miljörapport Förnamn katarina.ingvarsson@tekniskaverken.se Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013 20 83 51 E postadress Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Linköping 1
2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under division Energi som är organiserad enligt Figur 1. Figur 1. Division Energis organisation 2.2 Lokalisering och bakgrund I Ljungsbro finns två hetvattencentraler, HVC 40 och HVC 45. Sedan år 2000 är fjärrvärmenätet i Ljungsbro sammankopplat med Linköpings fjärrvärmenät varpå värmebehovet, under merparten av året, täcks genom fjärrvärmeproduktion i Linköping. Under vintermånaderna försörjer HVC 40 Ljungsbro med fjärrvärme. HVC 45 är belägen på Cloetta industriområde och producerar ånga till Cloettas verksamhet, men fungerar även som reserv för Ljungsbro fjärrvärmenät. I bilaga 1 återfinns en karta över Linköpings fjärrvärmenät. 3
2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska verken Tekniska verken är ett regionalt företag med Linköping som bas och med energi och miljö som hörnpelare. Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets och reservproduktion i de mindre anläggningarna. Elproduktionen sker i de stora anläggningarna, men också av våra vattenkraftstationer. 2.3.2 HVC 40 HVC 40 togs i drift år 1981 och består av två hetvattenpannor varav en fastbränslepanna och en oljepanna. Fastbränslepannan är av typen fast roster som eldas med biobränsle. Oljepannan används vid reserv och spetslastproduktion. Rökgaserna avleds genom en gemensam 50 m hög skorsten. En sammanställning av produktionsenheterna kan ses i tabell 1 Tabell 1. Produktionskapacitet vid HVC 40 Panna Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepanna 4,5 Biobränsle Oljepanna 7 Eldningsolja 1 2.3.3 HVC 45 HVC 45 består av två ångpannor, två elpannor och en kondensor. Panna 1 har en kombinerad oljeoch pulverbrännare vilket gör det möjligt att elda enbart olja, träpulver eller en mix av olja och träpulver. Vid oljedrift är maximalt tillförd effekt 4,5 MW och vid träpulverdrift 2,2 MW. Panna 2 är en vanlig oljepanna. Kondensorn används för produktion av fjärrvärme. En sammanställning av produktionsenheterna kan ses i Tabell 2. Tabell 2. Produktionskapacitet HVC 45. Benämning Effekt [MW] Bränsle Panna 1 4,5 2,2 Eldningsolja 5 Träpulver Panna 2 10 Eldningsolja 5 Elpannor 2 x 1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Kontrollprogrammet uppdaterades under 2014. Vid den dagliga ronderingen inspekteras respektive anläggning och temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning, rökgasfläktar och så vidare kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningarna kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om felet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda felet på plats. 4
2.5 Reningsutrustning 2.5.1 HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. Oljepannan saknar reningsutrustning. 2.5.2 HVC 45 Panna 1 är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. På panna 2 finns det en vattenemulsionsanläggning vilket innebär att vatten blandas med eldningsolja i bränsleregleringsventilen. Det leder till en lägre förbränningstemperatur och en bättre fördelning av bränsle vilket därför ger en lägre bildning av kväveoxider. 5
2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Länsstyrelsen 1990 12 20 (0580 124) Länsstyrelsen lämnar, i ett delbeslut, Tekniska verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till samkörning av produktionsenheterna i Ljungsbro (panncentralerna vid Cloetta och hetvattencentral vid Brunneby) nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Länsstyrelsen 1991 11 27 (0580 1021) Koncessionsnämnden miljöskydd för 1992 04 09(B 60/92) (Överklagat beslut). Länsstyrelsen lämnar Tekniska verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Villkor 2 i Länsstyrelsens beslut (1991 11 27) ändras efter överklagande. I sammanställningen av villkor nedan anges villkoret efter ändringen. Miljökontoret i Linköpings kommun 2001 08 06 (2001 1539) Beslut efter rapportering av proveldning av köttmjöl i Ljungsbros träbränslepanna. Tekniska verkens egen bedömning var att ingen fortsatt proveldning av köttmjöl är aktuell i nuläget i Ljungsbro. Miljökontoret råder Tekniska verken att inrikta framtida förbränning av denna typ av material till annan anläggning än Ljungsbro och att Tvs anläggningar för avfallsförbränning kan vara bättre alternativ för lokalisering. Länsstyrelsen i Östergötlands län 2007 06 12 (2007 1243) TvABs anmälan om att ersätta brännaren i en av de två befintliga oljeeldade pannorna med en kombinerad olje och träpulverbrännare föranleder inte någon åtgärd från LSTs sida. Länsstyrelsen 2012 02 27 Länsstyrelsen beslutar i enlighet med 27 i förordningen (SFS 1998:899)att installationen av träpulverbrännare kan permanentas och att träpulver kan ersätta olja för ångproduktion i enlighet med anmälan. Länstyrelsen förelägger Tekniska verken följande skyddsåtgärd Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får inte överstiga500 mg/m³ ntg (6% O₂). 2.6.2 Villkor Villkor för HVC 40 och HVC 45 kan ses i kap 4 tillsammans med kommentarer. 6
3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder för att minska miljöpåverkan, förbrukning av resurser och andra förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10 16 NFS 2006:9, finns i bilaga 2, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från hetvattencentralerna i Ljungsbro är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Under 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver den externa revisionen genomförs en intern revisioner av miljöledningssystemet varje år. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i bilaga 2. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Under 2014 har inga förändringar skett i produktion och processer. 3.3.1 Energiproduktion, egenförbrukning av el och bränsleförbrukning 3.3.1.1 HVC 40 Den totala energiproduktionen uppgick till 8 643 MWh. Egenförbrukningen av el uppgick till 291,2 MWh. I Tabell 3 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan biobränsle och eldningsolja 1. 7
Tabell 3. Produktion och bränsleförbrukning 2014 vid HVC 40. Benämning Produktion MWh Bränsleförbrukning ton Biobränsle 8 643 4 991 Eldningsolja 1 23 3 3.3.1.2 HVC 45 Den totala energiproduktionen uppgick till 9 904 MWh, varav 627 MWh är fjärrvärme. Egenförbrukningen av el uppgick till 419,9 MWh. I Tabell 4 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan biobränsle och olja. Tabell 4. Produktion och bränsleförbrukning 2014, HVC 45. Benämning Produktion Bränsleförbrukning Biobränsle 8 607 MWh 2 139 ton Eldningsolja 5 1 095 MWh 280 m 3 3.3.2 Förbrukning och hantering av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken finns registrerade i kemikalisystemet Eco Online. I Eco Online återfinns säkerhetsdatabladen för de kemikalier som används på respektive anläggning. I bilaga 2 beskrivs mer utförligt hur Tekniska verken arbetar med produktvalsprincipen. I Tabell 5 visas kemikalieförbrukningen för HVC 40 och HVC 45 under 2014. Tabell 5. Förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Användningsområde Förbrukning Enhet HVC 40 HVC45 Salttabletter Avhärdningsfilter 100 2 300 kg NexGuard pannvattenbehandling 100 liter 3.3.3 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid HVC 40 och HVC 45 är askor. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall, skrot, brännbart avfall och liknande. Flyg och bottenaska matas ut i slutna containers och körs till en godkänd mottagare. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningarna förvaras i märkta kärl på respektive anläggning och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Mängd uppkommen aska, brännbart avfall och farligt avfall från HVC 40 visas i 8
Tabell 6. Motsvarande siffra för HVC 45 återfinns i Tabell 7. Det har inte vidtagits några speciella åtgärder under året för att minska mängden avfall eller farligt avfall. 9
Tabell 6. Uppkommen mängd avfall från HVC 40. Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten och flygaska 25 740 kg Tekniska verken Brännbart avfall 810 kg Tekniska verken Askvatten 10:01:22 13 720 kg Tekniska verken Besiktning oljeavskiljare 13:05:99 1 kg Tekniska verken Tabell 7. Uppkommen mängd avfall från HVC 45. Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten och flygaska 10 280 kg Tekniska verken 3.3.4 Förändringar och störningar i driften HVC 40 Vid HVC 40 har det inte förekommit några störningar och förändringar i driften. HVC 45 Tillgängligheten på pulverpannan har under 2014 varit god, hela 90 % av producerad ånga har varit biobränslebaserad. Fokus under 2014 har varit att sänka stofthalten, bl. a testades en inblandning av eldningsolja för att eventuella partiklar skulle förbrännas. Det visade sig bli sämre resultat avseende stofthalten än vid träpulverdrift. Den stofthalt som Tekniska verken tidigare bedömt och angett realistiskt för denna typ av brännare, 150 mg/nm 3, 13 % CO 2, har inte kunnat innehållas. I samarbete med Cloetta arbetar Tekniska verken med att undersöka olika alternativ avseende ångproduktionen. Miljökontoret har underrättats. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid hetvattencentralerna i Ljungsbro övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. 3.4.1.1 HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet och syre. Mätinstrumentet har under året fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i nödvändig omfattning. 3.4.1.2 HVC 45 Den kombinerade olje och träpulvereldade pannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet. Mätinstrumentet har under året fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i nödvändig omfattning. 10
3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 10) 3.4.2.1 Utsläpp Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och emissionsmätningar. 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Roxen. 3.4.4 Emissionsuppföljning HVC 40 Emissionsmätning ska utföras vartannat år. Mätning utfördes 2 december. Mätningarna har utförts av ILEMA Miljöanalys AB. Vid mättillfället uppmättes förhöjt värde av stoft på fastbränslepannan. Miljökontoret har underrättats. Ett projekt är påbörjat för att förstärka FV ledningen till Ljungsbro. Planerat klart hösten 2015. Därefter kommer även fastbränslepannan konserveras och oljepannan att stå som reserv och spetslastpanna. Miljökontoret har underrättats. 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 Den 16 april, 22 augusti och 3 december utfördes emissionsmätningar vid pulverpannan på HVC 45. Mätningarna har utförts av ILEMA Miljöanalys AB. Vid mättillfällena uppmättes förhöjda värden av stoft vid träpulvereldning. Vid mätning 3 december uppmättes förhöjda värden av stoft vid oljeeldning. Miljökontoret är underrättat. 11
4 Villkor och kommentarer Villkor Kommentar 1 Allmänt Villkor 2 Stoft från fliseldning (KN 92 04 09) Anläggningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget har uppgivit eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna Stoftutsläppet från fliseldning får HVC 40 som riktvärde högst uppgå till 150 mg/m 3 Vid emissionsmätningar 2014 12 02 uppgick ntg vid 13 % CO 2. stofthalterna på panna 2 på HVC 40 till 215 mg/m 3 ntg vid 13 % CO2. Se avsnitt 3.4.4 HVC 45 Vid emissionsmätningar utförda under 2014 uppgick stofthalterna vid träpulvereldning till 178, 264 respektive 235 mg/nm 3 vid 13 vol % CO 2. Se avsnitt 3.4.45 3 Stoft från oljeeldning Stoftutsläppet från oljeeldning får HVC 40 som riktvärde högst uppgå till 25 Vid emissionsmätningarna 2012 02 14 uppgick stofthalterna vid P1 till 0,5 mg/mj. mg/mj. HVC 45 Vid emissionsmätningarna på panna 1 2014 12 03 uppgick stofthalterna vid oljeeldning till 32,3 mg/mj. Se avsnitt 3.4.5 4 Svavel Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde inte överstiga 100 för 2014 har beräknats till 15 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet av svavel mg/mj bränsle sammantaget från HVC 40 och HVC 45. gemensamt 5 Kväveoxider Utsläppet av kväveoxider får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 150 mg/mj sammantaget från anläggningarna. 6-7 Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna nivåer vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. Ljudnivå (dba) dagtid (07 18): 55/ kvällstid (18 22): 50/ sön och helgd. (7 18):50/ nattetid (22 07): 45/55 Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2014 har beräknats till 130 mg/mj. Krav innehölls 2014 Om riktvärdena överskrids ska bolaget utreda och vidta de åt 13
gärder som erfordras för att överskridandet inte ska upprepas. Åtgärder ska redovisas till tillsynsmyndigheten. 8 Damning Hantering, lagring och transporter av fastbränsle och aska skall ske på sådant sätt att besvärande damning inte uppstår. 9 Oljeaska Omhändertagande av oljeaska skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 10 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten skall ske. 11 Haveri/driftstörning 12 Installation av pulverbrännare ut Skyddsåtgärd släpp av CO Villkoret bedöms vara uppfyllt. Möjlighet till vattenbegjutning finns om damningsproblem uppstår. Kontrollprogram har uppdaterats under 2013 och kommunicerats till miljökontoret. Kontrollprogrammet bedömdes vara lämpligt. Om haveri eller omfattande driftstörning i process eller reningsut inträffade under 2014. Inget haveri eller omfattande driftstörning rustning inträffar, skall detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Om TVAB beslutar om att, efter december 2008, permanent gå över till träpulver krävs en förnyad anmälan som omfattar redovisning av - utvärdering av provdriften - ytterligare åtgärder som är möjliga för den här typen av anläggning för att minska utsläppen och vilka halter som skulle uppnås - kostnader för inköp och underhåll, räntor och avskrivningstider som underlag för skälighetsbedömning av olika åtgärder. Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får som timmedelvärde inte överstiga 500 mg/m³ ntg (6 % O₂). Om utsläppen överstiger detta värde skall bolaget inom en månad efter detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit eller har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. Beslut från länsstyrelsen inkom 2012 02 27 att träpulverbrännare kan permanentas. Vid emissionsmätningen 2014 12 03 uppgick CO till 296 mg/m³ ntg (6 % O₂). se avsnitt 3.4.5 14
Bilaga 1, sid 1(2) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 2014 HVC 40 och HVC 45 I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 16 22 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl. a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 21 i NFS 2006:9) Kontrollprogram samt rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Riskanalys har genomförts vid anläggningen i april 2011.
Bilaga 1, sid 2(2) Risk och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner mm. Under året har inga ytterligare åtgärder vidtagits för att säkra drift och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid HVC 40 och HVC 45. Inga olyckor eller tillbud har inträffat vid någon utav anläggningarna i Ljungsbro, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Inga ytterligare åtgärder har vidtagitför att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa kan nämnas Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9) Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikaliesystemet EcoOnline. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då andra kemikalier används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Senaste riskanalysen gjordes på kemikalier i februari 2013. Under året har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso eller miljöskäl. Värt att notera är att kemikaliehanteringen vid HVC 40 och 45 är mycket begränsad, utöver lagringen av eldningsolja. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under året har inga åtgärder som minskar förbrukningen av energi och råvaror genomförts.
Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, tekniskaverken.se