Transkulturellt Centrum

Relevanta dokument
När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Våga prata om dina erektionsproblem

layout/illustration: So Produktion:

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Transkulturell psykiatri november 2008

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

Utsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen

HELSEFAGLIGE UTFORDRINGER I ET FLERKULTURELLT MILJØ - kommunikation og konsulatasjon

Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Självbestämmande och delaktighet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Brukarundersökning inom boende LSS

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Diskriminering som hinder för en jämlik vård. Christine Gilljam

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet

Palliativ vård - behovet

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Från riktlinjer till effekter

Anne Persson, Professor

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Nu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral. Hälsoval Örebro län

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Q1 Är du 1 / 31. Blomsterfondens Medlemsenkät Svarade: Hoppade över: 79. Man. Kvinna. Vill inte svara

Till dig som bryr dig

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Användar Handbok. Info4Migrants

Övervikt och fetma 2016

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Transkulturellt Centrum

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

Kris och Trauma hos barn och unga

Att uppmärksamma psykisk ohälsa under en hälsoundersökning. Maria Sundvall Webbinarium MIG-projektet

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

SPRÅKRÖRET NR 1, Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

Välfärd på 1990-talet

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

Konsten att hitta balans i tillvaron

Reumatisk sjukdom och sex

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Rutin Beslut om vak/ extravak

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

På väg Enkät för föräldrar

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa.

ZA5440 Flash Eurobarometer 288 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 3)

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Välkommen till Lärandeseminarium 1

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

VECKAN Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

KRAFTSAMLING

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman

Transkript:

Transkulturellt Centrum Stockholms läns landstings kunskapscentrum i transkulturell psykiatri asylsjukvård och munhälsa nyanlända flyktingars hälsa hälsokommunikation

Lika eller olika? Vad kan ha betydelse för mötet under en hälsoundersökning? Reflektion kring kulturens och andra faktorers betydelse för mötet mellan migrant och vårdpersonal Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Olika kunskaps och föreställningsvärldar kring hälsa Does my Culture affect your Care? titel på en workshop kring psykisk ohälsa i London i vår UCL University College London

Patienten Individer med olika bakgrund och livserfarenheter som påverkar synen på hälsa och sjukdom samt förhållningssätt till dessa. Kan helt eller delvis ha andra referenser och förklaringar till hälsa och sjukdom än den biomedicinska. Central fråga: Varför?

Strävan efter förståelse Skaffa kunskap om patientens bakgrund Uppmärksamma individen Glöm inte grupptillhörighetens och de kollektiva erfarenheternas betydelse för beskrivning av sjukdom Olika språkbakgrunder: Betydelsen av betoningar, pauser, tonfall, röststyrka kan gå förlorad Svår tolkning av det faktiskt sagda och det underförstådda Kommunikation på två främmande språk, det talade och det medicinska K.Svenberg

Vilket språk ska vi välja för en god dialog? Val av språk betydelsefullt för att hamna rätt undvika känsla av underläge öka möjligheten till delaktighet och påverkan ta tillvara individens resurser Ett språk lämpligt för situation och innehåll

Möten som blir disharmoniska: Kulturella skillnader och erfarenheter ger tolkningskonflikter Känsla av maktlöshet i patientmötet ger fokus på det somatiska och mindre på människan bakom symtomet Kan ge bedömningen det är inget Ett framkomligt förhållningssätt kan vara: Vara nyfiken och pragmatisk, öppen och humanistisk Se sjukdom och lidande som en personlig upplevelse oberoende av identitet, kategori m.m. K. Svenberg

Profession i vården Individer med olika bakgrund och livserfarenheter som påverkar synen på hälsa och sjukdom samt förhållningssätt till dessa. Har den naturvetenskapliga skolningen/det biomedicinska synsättet gemensamt Centralt: Kunskap

Doctors have knowledge, patients have beliefs Susruth Jadhav

Förklaringar till individens sjukdom Försök förstå den enskilde patientens sätt att uppfatta sin sjukdom och beskriva den. Människors sätt att uttrycka sjukdom, lidande och ohälsa påverkas av traditioner, utbildning och omgivande sociala och kulturella faktorer. Sättet att förmedla att man behöver stöd och hjälp kan vara olika. Tillskriv aldrig en patient en uppfattning utifrån hans/hennes etniska bakgrund eller kultur! Sök uppgifter om patientens perspektiv genom att fråga om de aktuella besvären och situation. Sofie Bäärnhielm/Marco Scarpinati-Rosso

Manual som stöd för transkulturella möten Att utforska patientens perspektiv på sjukdom och besvär och på sitt sociala och kulturella sammanhang. http://www.slso.sll.se/upload/transk ulturellt%20centrum/kulturform_10 03.pdf

Kulturella förklaringar till individens sjukdom uttryck och meningsskapande Vad har du för besvär? Hur allvarliga tycker du att dina besvär är? Hur påverkar besvären din vardag? Hur påverkar besvären dina kontakter med andra? Kan du prata med din familj och dina anhöriga om dina besvär? Från vilka kan du få råd, stöd och hjälp i din vardag?

Jag vill förstå världen från ditt perspektiv. Jag vill veta det du vet på det sätt du vet. Spradley

Många faktorer avgör mötet Hemland Kultur, religion,tradition, politik, ekonomi, klass, utbildning, kön,hälsa, stad, landsbygd På flykt Tid, väg, ordnad, oordnad, ekonomi,liv i exil egen bostad/flyktingläger.. Sverige Tid i asyl, ordnat mottagande, familj kvar i hemland/på flykt, bostad, jobb, ekonomi, nytt språk, nya roller

Betydelsen av migrantens väg till det Displaced nya landet Dislocated Disconnected Sushrut Jadhav

Hur påverkas hälsan? Utlandsfödda (flyktingar eller andra invandrare) löper större risk för fysisk och psykisk ohälsa (SOU 2006:78) För flyktingar utgör flykten, förlust av hemland, traumatiska upplevelser, väntetid i Sverige, integration m.m. riskfaktorer Stressrelaterade, psykosomatiska och somatiska problem Psykisk ohälsa stor Tidigare debut av folksjukdomar

Nyanlända irakier baslinjestudie 2008 och 2010 Stillasittande fritid Rökning bland män Dålig tandhälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Brist på sociala nätverk Lite stöd för avlastning i vardagen 2010 förbättrad tandhälsa IMHAD 2010

Är kulturkompetens möjlig? I mötet, Hur mycket är där och då - av kulturella föreställningar om hälsa, ohälsa, bemötande och vård.? Hur mycket är här och nu av erfarenheter under själva migrationen och livet som asylsökande och dess betydelse för upplevelser av och förhållningssätt till hälsa, ohälsa, bemötande och vård..?

Kulturkompetens Uppnå insikt och medvetenhet om den egna kulturens värderingar och tro samt att ha kunskap om andra kulturers varierande världsbild. Kunskapsbaserad skicklighet och förmåga att förstå en annan människas syn på sin hälsa och välbefinnande genom att utgå ifrån hennes livsvärld. Azita Emami docent i Vårdvetenskap Karolinska Institutet

Kulturkompetens? God vårdkompetens handlar inte om att ha kunskap om kulturella särdrag, utan bygger på ett individperspektiv med öppen dialog mellan patient och vårdgivare Elisabeth Björk Brämberg Distriktssköterska, filosofie doktor.

Kultur och kompetens vid hälsoundersökning Kunskap om kultur och livssyn i den asylsökandes hemland Kunskap om politiska förhållanden och konflikthärdar i den asylsökandes hemland Kunskap om flyktvägar och livsvillkor Kunskap om migrationens villkor och effekter på hälsan Kunskap om.

Att förstå Allmänmänskliga och personliga behov Kunskap kring hur individuella behov påverkas av migration och etnisk bakgrund. Kunskap kring hur allmänmänskliga behov kan kännas igen hos alla patienter Nyfikenhet på kulturella skillnader bra, risk för att förbise andra faktorer som exilvillkor, migrationsproblem och strukturella hinder Sjukdom och lidande en personlig upplevelse oberoende av identitet m.m. Brämberg /Svenberg

Är frågor kring sexuell hälsa Tips om att prata sex: obekväma? Visa tillåtande attityder genom broschyrer och böcker i hyllor. Innan intima frågor, förklara syftet tydligt! Ja och nej- frågor bra. Patienten kan se en väg ut och gör det lätt att ljuga. Cecilia Dhejne läkare och sexolog

Kärlek är ett fint ord. Jag undrar vad det är för nåt. Kan en allmän fråga som : Hur fungerar livet med din partner? vara en bra inledning?

Obekvämt att prata psykisk ohälsa? Hälsoundersökningen ska innefatta ett samtal om den undersöktes hälsa med avseende på tidigare och nuvarande fysiska och psykiska hälsotillstånd. En del av samtalet ska avse hur hälsotillståndet kan vara påverkat av den undersöktes psykosociala situation eller av traumatiska upplevelser. SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl.

Att efterfråga erfarenheter av trauma och dess konsekvenser rekommenderas inte vid första mötet med en patient om det inte är patientens primära behov. Detta kan senareläggas efter att en tillitsfull relation har etablerats ( fritt översatt från Cultural Consultation Cecile Rousseau et al. 2014)

Frågor om psykisk ohälsa vid hälsoundersökning För att skapa sig en uppfattning om patientens psykiska hälsa och eventuella behov av stödsamtal talar man om rädsla, oro, ledsamhet och sorg. Man ställer frågor kring rädslans omfattning nu och tidigare. Frågor ställs kring på vad sätt rädslan tar sig uttryck och om trauma. Minnesanteckning från intervju ur TCrapport om stödsamtal 2012

Om att fråga om tortyr Jag kan ha fel., men det är bättre att fråga än att inte fråga alls Neda Zakeri, sjuksköterska som bland annat genomför hälsoundersökningar på mottagningen för vuxna flyktingar, Göteborg Citat från Vårdfokus 9/2013

Underlätta transkulturella möten Erkänn osäkerhet inför det okända som en del av arbetet Fokusera mer på patienten som individ mindre på kulturkompetens Tag med möjliga kulturella olikheter som orsak till försvårad kommunikation men, då inte minst den biomedicinska kulturens förhållande till olikhet och normavvikelse K. Svenberg

Mer kunskap hämtas ur: Avhandlingar: Möten med motstånd- kultur, klass, kropp på vårdcentralen. Ingrid Fioretos etnolog Att vara invandrare och patient i Sverige. Ett individorienterat perspektiv Elisabeth Björk Brämberg distriktssköterska Mötet mellan patienten och läkaren Erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning Kristian Svenberg läkare Litteratur: Omvårdnad i mångkulturella rum frågor om kultur, etik och reflektion Studentlitt 2010 Carin Björngren Cuadra Culture, health and illness Fifth Edition 2007 Cecil Helman Kommunikation samtal och bemötande i vården Studentlitt 2007 Björn Fossum

Mer kunskap hämtas ur: Artiklar: Anthropology in the Clinic: The problem of Cultural Competency and How to Fix It Kleinman/Benson 2006 www.plosmedicine.org Spåren av smärtan utmanar vården-se spåren av tortyr Vårdfokus 9/2013 Olika villkor olika hälsa Hälsan bland irakier i åtta av Sveriges län 2008 Susanne Sundell Impact of Multicultural Health Advisors IMHAd II A research project funded by The European Refugee Fund 2009-2011