FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN Av Lennart Mattsson, SLU Markvetenskap & Anneli Kihlstrand, Nordkalk AB I 15 pågående kalkningsförsök jämförs ett antal kalkprodukter. Det är fråga om kalksten och dolomit med olika ursprung samt några slaggprodukter. Av en planerad varaktighet på 8 år har 4 år gått och en preliminär rapport vad avser skördeeffekter lämnas (alla resultat föreligger inte, november 2003). Under vissa betingelser har skördeökning med upp till 8% för kalkning erhållits. Kalkeffektens varaktighet förefaller vara kortare än förväntat även om speciella årsmånseffekter inte kan uteslutas. Hittills har mätbara skördeökningar efter kalkning erhållits i högst två år efter kalkningen. Produktjämförelserna belyser begreppet Kalkvärde. Det är en ny branschnorm, som ska medge objektiva jämförelser mellan olika kalkprodukters verkan. Bakgrund Kalk, kalkning och kalkbehovsbestämning diskuteras livligt av och till. Kalkning av åkermark ifrågasätts, val av kalkprodukt med tanke på hårdhet och finmalningsgrad diskuteras och lika-så på vilka grunder kalkbehovet ska bestämmas? Frågor och diskussion ledde till en kraft-samling i slutet av 90-talet och ett omfattande projekt med mål att belysa råvarans ursprung, finmalningsgrad och givans betydelse för skörd och markeffekter påbörjades. Att utvärdera begreppet Kalkvärde i praktiken ingick i planerna. I Kalkvärdet sammanfattas produktegenskaperna så att objektiva jämförelser vad avser deras verkan kan jämföras. Projektet planerades för 8 skördeår med en uppsummering och utvärdering efter halva tiden. Den första halvan har nu gått och en preliminär rapport lämnas. Tidigare har rapporter om skördar och markanalyser lämnats i Skåneförsök 2001 och 2002 samt i Mellansvenskas årsrapport 2001 och 2002. Metoder Undersökningarna baseras på 15 fältförsök från Skåne till Västerbotten. Det är randomiserade blockförsök med ca 10 behandlingar i 4 block och med rutstorleken 6x12 m = 72 m2. Det sammanlagda antalet behandlingar är stort, närmare bestämt 46 stycken. Det stora antalet hänger samman med att lokala önskemål om olika produkter tillgodosågs så långt som möjligt. Kalkgivornas storlek baserades på att tillföra kalk så att bestämda basmättnadsgrader uppnåddes, i regel 70 respektive 100%. För att få stadga i jämförelserna återfinns vissa behandlingar och principer i samtliga försök. De kan sammanfattas på följande sätt: 1. En behandling utan kalkning 2. Kalkstensmjöl från Köping 3. Två olika kalkningsnivåer förutom kontrollen 4. Jämförelse mellan engångsgiva och samma giva fördelad på 4 på varandra följande årliga givor 5. Jämförelse mellan krossade och finmalda produkter I vissa försök förekommer därutöver jämförelser med lokalt eller regionalt producerade och marknadsförda kalkprodukter, t.ex sockerbrukskalk i de skånska försöken. Även om försöksplatserna valdes så att kalkeffekter kunde förväntas lyckades detta inte helt. Vissa platser har efterhand visat sig ha egenskaper, som inte motsvarade förväntningarna. I medeltalen innebär det på sätt och vis en säkerhetsmarginal så att kalkeffekterna 69

inte överskattas. Men å andra sidan erhålles också otydligare och mer svårtolkade resultat. Ett omfattande analysprogram genomförs. Markkemiska analyser efter år 1, år2 och år 4 har utförts eller kommer att utföras. Bestämning av skörd sker årligen. Av olika skäl, skador, misstag, ojämnheter, kassation har följande försök undantagits i sammanställningen: F-22-1999, Lönneberga, alla år M-800-1999, Almaröd, alla år M-417-1999, Stora Berga, 2001,kasserat 2003 H-150-1999, Kläckeberga, kasserat 2003 P-35-1999, Hjärtungen, kasserat 2003 Vidare har skördar från L-106-1999, AC-87-1999 och Y-86-1999 ej hunnit medräknas. Detta innebär att 47 försöksskördar har bearbetats här. Resultat Vi ska betrakta kalkeffekterna på skördens storlek och undersöka hur de varierar över tiden samt göra några jämförelser mellan olika produkter med avseende på geologiskt ursprung och finmalningsgrad. Olika grödor förekommer, stråsäd, oljeväxter, potatis osv. Relativa jämförelser blir därför nödvändiga. En produkt nämligen Kalkstensmjöl från Köping ingår som nämnts förutom okalkat i samtliga försök. Kalkgivan anpassades så att 70% basmättnad skulle uppnås. Lokala önskemål medförde att 85% basmättnad eftersträvades i Skåne och 35% på en mulljord i Kalmar län (tabell 1). Tabell 1. Relativtal för kalkningseffekt av kalkstensmjöl från Köping till olika basmättnadsgrader oavsett gröda. Redovisad skörd i okalkat avser endast stråsädesskördar, kg/ha med 15% vatten. Antal jämförelser inom parentes Lerhalt (antal försöksplatser) <15% 15-25% 25-40% >40% Försöksled Alla leriga (6) lättleror (2) mellanleror (3) styva leror (4) Okalkat 5 080 (41) 5 450 (26) 3 150 (4) 4 820 (6) 5 020 (5) 70% basm. 102 (36) 102 (21) 108 (4) 102 (6) 100 (5) 85% basm 101 (8) 101 (8) 35% basm 104 (3) 104 (3) I jämförelse med okalkat kan vi konstatera en liten men, som vi skall se, statistiskt säker skördeökning av kalkning när vi betraktar hela materialet. I enstaka fall har en skördeökning på upp till 8% erhållits. Negativa effekter förekommer också, men slår inte igenom i totalbilden. En osäker tendens till mera positiv kalkeffekt på lättare jord kan noteras. Tabell 2. Kalkningseffekt av kalkstensmjöl från Köping vid olika utgångsph och basmättnadsgrad. Relativtal oavsett gröda. Redovisad skörd i okalkat avser endast stråsädesskördar, kg/ha med 15% vatten. Antal jämförelser inom parentes Försöks- ph Basmättnadsgrad, % Led <5,6 5,6-6,0 >6,0 <35 35-50 50-60 >60 Okalkat 4 400 (12) 5 290 (16) 5 460 (13) 5 050 (12) 5 490 (12) 5 080 (5) 4 720 (12) 70% basm 107 (7) 100 (18) 103 (11) 107 (7) 100 (11) 101 (4) 102 (14) 85% basm 107 (3) - 97 (5) 107 (3) 97 (4) 99 (1) - 35% basm 104 (3) - - 104 (3) - - - 70

Förutom jordart antas utgångsvärdena för ph och basmättnadsgrad spela roll för kalkningseffekten (tabell 2). Större kalkeffekter förväntas vid lågt ph eller låg basmättnadsgrad. Först och främst kan det konstateras att skördens storlek ökar med ph-värdena. ph-värdet är en bra indikator på odlingsplatsens egenskaper. Detta mönster finns inte när basmättnadsgraden betraktas. Vidare är det tydligt att kalkning som väntat verkade mest positivt vid låga ph-värden. Samma sak gäller när basmättnadsgraden betraktas. Det är naturligt eftersom basmättnad och ph följs åt. Kalkningseffekten ligger här på 4-7%. Nästa fråga är hur snabbt en kalkning verkar och hur varaktig är den? Här ska Kalkvärdet ge viktig information eftersom det ska sammanfatta en produkts verkan dels efter 1 år, dels efter 5 år. Genom att jämföra årsmedelvärdena för effekten av kalkstensmjöl till 70% (eller 35 respektive 85%) kan en generell bild erhållas för den fyraårsperiod som har gått (figur 1). Kalken tillfördes på hösten 1999 och året efter registrerades en genomsnittlig skördeökning. Ytterligare merskörd erhölls året därpå för att sedan avklinga. Det förefaller alltså som om kalkeffekterna dels nådde sitt maximum andra året efter kalkning, dels var rela- Figur 1. Relativ kalkningseffekt av kalkstensmjöl från Köping över tiden. Givan anpassad för att nå 70% basmättnad, i några fall 35% eller 85% tivt kortvariga. Särskilt vad gäller varaktigheten är detta något som motsäger gängse uppfattning, grundad på erfarenheter och resultat från många andra kalkningsförsök. En jämförelse i verkan mellan mjöl och kross av samma produkt över tiden skall också göras (tabell 3). Även här är Kalkvärdet viktigt eftersom det bygger på att mjuka, finmalda pro-dukter ger snabb effekt medan hårda grova produkter ger långsam men efterhand likartad ef-fekt. Allmänt gäller enligt resultaten viss överlägsenhet för mjölprodukter i synnerhet andra året efter kalkning. År 3 är skillnaderna på väg att utjämnas och år 4 förefaller det mest vara slumpen som avgör ordningen. En generalisering innebär att krossade produkter medför några procentenheter, kanske högst 5 enheter, mindre skördeökningar de två första åren efter kalkning, därefter ej mätbara skillnader. När det gäller Kalkstensmjöl från Köping i tabell 3 jämförs denna produkt mot krossad vara från Storugns på Gotland. Mjölet har urbergsbakgrund medan Storugns är en mjukare silurkalk. Jämförelsen i tabellen haltar med andra ord något och kan vara en förklaring varför kross hävdar sig mot mjöl år 1 och år 2 där men inte annars. Verifierades hypotesen att effekten av krossade produkter skulle vara ifatt mjölet efter några år? Betraktar vi enbart relativtalen kan vi ju konstatera att skördarna efter 4 år verkar ligga på samma nivå oavsett mjöl eller kross. Alltså en verifiering. Å andra sidan verkar inte kalkeffekter över huvudtaget föreligga efter 4 år. Det kan ju också vara en årsmånseffekt, som inte direkt har med kalkning att göra. De okalkade ledens stråsädesskördar tyder på att jämförelsenivån kan höjts under fyraårsperioden. I genomsnitt var spannmålsskördarna 4 500, 4 580, 6 070 och 5 000 för åren 2000-2003. Relativtal 100 är inte lika mellan åren. Vi har bara beaktat skördarna i föreliggande rapport. På sitt sätt naturligt eftersom avkastningen är en central fråga. Men resultaten från de omfattande undersökningarna av utvecklingen i marken återstår. Det är vår tro och förhoppning att den bearbetningen kommer att bidra till ytterligare insikter om kalkningsfrågorna. 71

Tabell 3. Effekt av kalkning vid jämförelse mellan mjöl och krossad produkt av samma ursprung. Alla jämförelser gjorda i samma försök. Produkt och basmättnad Förmaln. 2000 2001 2002 2003 Kst. Köping 70 Mjöl 99 102 101 102 4 fsk. Kross* 100 103 101 102 Kst. Uddagården 70 Mjöl 105 105 102 100 2 fsk. Kross 97 100 100 99 Kst. Ignaberga 70 Mjöl 98 114 99 96 1 fsk. Kross 97 94 97 88 Kst. Ignaberga 85 Mjöl 105 100 98 94 2 fsk. Kross 107 101 93 94 Kst. Rättvik 70 Mjöl 103 108 97 92 1 fsk. Kross 97 107 97 99 Kst. Orsa 70 Mjöl 111 110 102 88 3 fsk. Kross 107 109 101 101 Dolomit 70 Mjöl 102 103 101 100 9 fsk. Kross 100 104 102 98 Dolomit Estnisk 35 Mjöl 112 106 104-1 fsk. Kross 102 96 93 - Dolomit Estnisk. 70 Mjöl 99 120 98 101 1 fsk. Kross 99 117 100 106 Dolomit Estnisk 85 Mjöl 106 102 97 97 3 fsk. Kross 102 101 100 96 * Krossad produkt kommer från Storugns på Gotland Något om resultatens tillförlitlighet Med små mätbara utslag och stor komplexicitet i uppläggningen och många samverkande faktorer finns risk att viktiga skillnader döljs. I flera fall har kalksalpeter använts som kvävegödselmedel. Eftersom kalksalpeter har en dokumenterad kalkverkan är detta mindre lämpligt. Ingen selektering av resultaten har emellertid gjorts med hänsyn till detta och det kan innnebära att vissa effekter har maskerats. Statistisk hypotesprövning visar att den generella kalkningseffekten är statistiskt säker även om den är liten, 2% (tabell 1). Det är säkra skillnader mellan lättlerorna och de styva lerorna (tabell 1) och det är också säkra skillnader i kalkningseffekt i jordar med lågt ph jämfört med de båda övriga grupperna (tabell 2). 72

Kalkgivornas storlek Kalkbehovet bestämdes utifrån aktuell och avsedd basmättnadsgrad i varje försök och CaOgivan anpassades därefter. Kalkgivorna blir därför olika från försök till försök. Detta påverkar och komplicerar tolkningen. Det går inte helt att bortse ifrån i jämförelserna, trots att vi ändå gör så. Försöksvisa mätvärden och CaO- givor visas i tabell 4. För att nå basmättnadsgrad 70% krävdes ansenliga CaO-givor i t.ex O- och P-län och inte minst i H-län. I det sistnämnda försöket handlade det om en mulljord. I U- och Y-län var kalkgivorna blygsamma. Tabell 4. Katjonbyteskapacitet (T) och basmättnad (S), me 100-1 g jord, basmättnadsgrad (V), %, och ph vid starten, samt kalkgivor, ton CaO ha -1, för att uppnå avsedd basmättnad dels i engångsgivor, dels uppdelat på 4 årliga delgivor CaO, basmättnadsgrad Plats S T V ph 70 100 100/4 C-21-1999 Fransåker 24,6 38,5 64 5,9 1,65 9,73 2,43 D-117-1999 Ulfhäll 16,1 30,2 53 6,0 3,53 9,87 2,47 E-148-1999 Gisselö 24,1 32,7 74 6,4 0,85 6,02 1,51 F-22-1999 Lönneberga 10,4 17,9 58 5,6 1,49 5,25 1,31 H-150-1999 Kläckeberga 11,4 66,9 17 4,8 8,41 a 15,44 3,85 L-106-1999 Gualöv 1,6 6,5 25 5,6 2,75 b 4,34 1,09 L-303-1999 Hjälmaröd 4,2 8,2 48 6,3 2,30 b 4,45 1,11 M-417-2000 Stora Berga 6,6 11,4 58 6,1 2,16 b 4,96 1,24 N-321-1999 Kärleken 4,1 11,6 35 6,0 2,30 4,45 1,11 O-12-1999 Hällevadsholm 8,9 25,3 35 5,8 6,17 11,49 2,87 P-35-1999 Hjärtungen 7,4 21,0 35 5,8 5,11 9,52 2,38 U-111-1999 Brunnby gård 13,6 20,0 68 6,3 0,28 4,48 1,12 W-1-2000 Kungsgården 7,0 19,3 36 5,6 4,55 8,61 2,15 Y-86-1999 Offer 12,7 21,3 60 6,1 1,55 6,02 1,51 AC-87-1999 Röbäcksdalen 2,7 12,4 22 5,5 4,19 6,79 1,70 a Avsedd basmättnadsgrad 35 och 50%. b Avsedd basmättnadsgrad 85 och 120%. Referenser Mattsson, L. 2001. Kalkningsmedlens effektivitet. I Försöksrapport 2001. Mellansvenska försökssamarbetet. Resultat från växtodlingsförsöken 2001, 35-37. Mattsson, L. 2001. Kalkningsmedlens effektivitet. I Skåneförsök 2001. Jordbruksförsöksverksamheten i Skåne län, Meddelande 68, 111-113. Mattsson, L. 2002. ph och basmättnad i kalkförsöken. I Försöksrapport 2002. Mellansvenska försökssamarbetet. Resultat från växtodlingsförsöken år 2002 i Östra Sverige försöken, Försök i Väst och Svea-länen, 34-36. Mattsson, L. 2002. ph och basmättnad i kalkförsöken. I Skåneförsök 2002. Jordbruksförsöksverksamheten i Skåne län, Meddelande 69, 112-115. 73

OGRÄSBEKÄMPNING I VALLINSÅDD, EFTERVERKAN av Klas Eriksson, HS Kalmar Kronoberg Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst och avkastning i insåninggrödan korn samt ogräsförekomst, avkastning och artfördelning i förstaårsvall med blandning av gräs, vit och rödklöver. Bekämpningarna har utförts under 2002 i vallfröblandning SW 944 på samtliga platser. Bayer CropScience och BASF är medfinansiärer genom s.k. sponsorled. Sammanfattning: Skörd av förstaårsvallen visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i ts-skörd mellan obehandlat och behandlade led i vare sig första eller andra skörden. I förstaskörden visade den botaniska analysen av vallen att det inte fanns någon signifikant skillnad i fördelningen mellan gräs, rödklöver och vitklöver i bekämpade led jämfört med obehandlat. Två bekämpningar hade signifikant lägre andel ogräs jämfört med obehandlat: 1,5 kg Basagran SG + 2,0 l Actipron och 3,5 l Basagran M 75. Ogräsförekomsten var i obehandlat led ca 9 % av ts och i bekämpade led ca 3,5 5,5 % av ts. Tabell 1 och 2. I andraskörden fanns signifikanta skillnader när det gäller andelen vitklöver i tre av behandlingarna: 1,5 Kg Basagran SG + 2,0 l Actipron, 3,5 l Basagran M 75 samt 0,75 l Zalem + 10 g Gratil hade alla signifikant lägre andel vitklöver jämfört med obehandlat i andraskörden. Det fanns ingen signifikant skillnad i fördelningen mellan gräs, rödklöver och ogräs i behandlade led jämfört med obehandlat i andraskörden. Den skillnad som fanns i ogräseffekt mellan vissa led under insåningsåret utjämnas i vall I, d.v.s. skillnader i ogräsens andel av vallen minskar mellan de olika leden. Slutsats: Eftersom det var lite ogräs i medeltal på de olika försöksplatserna gav en ogräsbekämpning i insåningsgrödan liten skördeökning i kornet oavsett behandling. Det blev små skillnader mellan behandlingarna vad avser tsskörd i vall I och också små skillnader i andelen röd och vitklöver samt ogräs i vallen. Utifrån de här resultaten där det var lite ogräs i försöken, så är det svårt att motivera dyra ogräsbekämpningar. Vid behov av ogräsbekämpning i vallen bör i första hand billiga behandlingar väljas. Mycket ogräs i insådden förbättrar naturligtvis lönsamheten för dyra bekämpningar. De olika preparatens skillnader i effekt mot enskilda arter måste naturligtvis också beaktas. I denna försökserie har inga kvalitetsaspekter på vallen beaktats. Alltså har vi t.ex. inte bedömt hur stor inverkan vissa arter av ogräs har på foderkvalitet/mjölkkvalitet etc. Bakgrund Nya preparat finns på marknaden eller är under registrering för ogräsbekämpning i vallinsådd med röd och vitklöver. Klöver, speciellt vitklöver, är känsligt för herbicider och dessutom föreligger stora prisskillnader mellan olika preparat för användning i vallinsådd. Eftersom arealen vallinsådd är stor i Sverige så är det intressant att pröva dessa nya preparat och preparatkombinationer i vallblandningar med gräs, röd och vitklöver. Avsikten med denna undersökning är att studera dels ogräs och skördeeffekter i insåningsgrödan det år vallen etableras, dels att studera efterverkan av ogräsbekämpningen vad avser ogräsförekomst samt skörd och artfördelning i vallen. Genomförande och resultat Planen L5-6601har funnits på sammanlagt fyra platser: 05A555 H-12-02 Strandskogen, Färjestaden 05A556 N-576-02 Försökscentrum,Tvååker 05A557 E-53-02 Järngården, Vreta Kloster 05A558 Ps-100-02 Rådde, Länghem Under 2002 ogräsbekämpades leden enligt planen i tabell 1 och 2. I år har skörd med botanisk analys utförts i vall I skörd 1 och 2. Undersökningen har utförts som parcellförsök 74

med fullständig slumpning av rutfördelning och fyra upprepningar. Under insåningsåret 2002 behandlades enligt planen nedan. Se tabell 1och 2. Ogräsförekomsten på de flesta platser var liten och skördeökningen i insåningsgrödan korn var följaktligen låg. Övergående gulfärgning och tillväxthämning av klöver kunde observeras i samtliga behandlingar. Den var minst i ledet med Basagran SG. Behandlingsåret 2002 ledde ogräsbekämpningarna endast till små skördeökningar i insåningsgrödan som var vårkorn. Diagram 1.Ogräsförekomsten var också liten eller måttlig på samtliga platser i fjol. Skillnaden i skörd mellan olika behandlingar var liten. Ogräseffekterna var mycket goda i de flesta behandlingarna, ca 85 90 %. Ett undantag var 1 Express + 0,5 MCPA som endast hade 60 % ogräseffekt. Diagram 2. Möjligen beroende på senare bekämpningstidpunkt än övriga behandlingar. Vallår I var dock andelen ogräs i vallen lika stor i det ledet, som i flera av de led som hade en bättre ogräseffekt behandlingsåret. Resultatet från skörden av vall I på de fyra platserna redovisas i tabell 1. Tabellerna är ett utdrag ur den kompletta seriesammanställningen som finns på Fältforskningsenhetens hemsida: www.ffe.slu.se Andelen rödklöver i andraskörden var lägre eller oförändrad jämfört med förstaskörden, medan andelen vitklöver ökade i andraskörden jämfört med förstaskörden i samtliga led. Andelen ogräs sjönk ytterligare mellan första och andraskörden i samtliga led. Se tabell 2. Vissa av behandlingarna var signifikant skilda från varandra när det gäller artfördelning, ogräsförekomst och/eller skörd. Den okulära bedömningen av artfördelning på hösten insåningsåret visade högst andel röd och vitklöver i ledet med Basagran SG. Den skillnaden fanns till viss del kvar vid förstaskörden, men vid andraskörden var det ledet ett av tre som hade lägst andel vitklöver. Tabell 1. L5-6601 Ogräsbekämpning i vallinsådd - efterverkan. Seriesammanställning 1:a skörd 2003, vallår I. Medeltal av 4 försök Försöksled Ts- Rel- Röd- Rel- Vit- Rel- Gräs Rel- Ogräs Relskörd tal klöver tal klöver tal ts- tal ts- tal dt/ha ts-andel ts-andel andel andel Obehandlat 54,3 100 23,4 100a 12,6 100a 55,1 100a 8,8 100a 1,5 kg Basagran SG+2,0 l Actipr.1) 51,2 94 23,0 98 15,1 120 58,6 106 3,3 37* 3,5 l Basagran M75 1) 56,6 104 30,2 129 9,1 72 57,4 104 3,4 39* 0,75 Zalem+10 g Gratil 2) 53,0 98 21,4 91 9,1 72 64,2 116 5,3 60 0,6 l MCPA+10 g Gratil 2) 54,3 100 21,0 90 11,3 89 62,3 113 5,5 62 1 tabl. Express+0,5 l MCPA 3) 52,7 97 20,9 89 11,6 92 62,0 112 5,5 63 -X- CV% 53,7 5,5 Tabell 2. L5-6601 Ogräsbekämpning i vallinsådd - efterverkan. Seriesammanställning 2:a skörd 2003, vallår I. Medeltal av 4 försök Försöksled Ts- Rel- Röd- Rel- Vit- Rel- Gräs Rel- Ogräs Relskörd tal klöver tal klöver tal ts- tal ts- tal dt/ha ts-andel ts-andel andel andel Obehandlat 37,1 100a 21,7 100a 21,6 100a 53,3 100a 3,4 100a 1,5 kg Basagran SG+2,0 l Actipr.1) 36,9 100 18,0 83 14,7 68* 65,7 123 1,6 46 3,5 l Basagran M75 1) 37,2 100 28,6 132 12,2 57*2 58,6 110 0,5 16 0,75 Zalem+10 g Gratil 2) 36,0 97 21,2 98 13,8 64*2 64,4 121 0,6 18 0,6 l MCPA+10 g Gratil 2) 37,0 100 21,4 98 17,6 81 60,5 113 0,6 17 1 tabl. Express+0,5 l MCPA 3) 37,1 100 20,7 95 19 88 59,6 112 0,7 21 -X- CV% 36,9 4,0 Tidpunkt för behandling: 1)Klöver spadblad, 2)Klöver spadblad - 1 treväppling, 3)Klöver 2 treväpplingar. 75

OGRÄSBEKÄMPNING I VALLINSÅDD MED RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar Kronoberg Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst och avkastning i insåninggrödan korn samt ogräsförekomst, avkastning och artfördelning i förstaårsvall med blandning av gräs, vit och rödklöver. Serien är en fortsättning på L5-6601. Bekämpningarna har utförts under insåningsåret 2003 i vårkorn med vallfröblandning SW 944 på samtliga platser. Även i denna serie har BASF och Bayer CropScience varit välvilliga medfinansiärer genom s.k. sponsorled. Sammanfattning: Det var stor variation i ogräsförekomst och skördepåverkan mellan olika försöksplatser. De bekämpningar som utfördes tidigt, då klövern hade spadblad, gav bäst ogräseffekt och störst skördeökning jämfört med obehandlat. Dock provades endast en preparatkombination vid två olika bekämpningstidpunkter, nämligen 10 g Gratil + 0,6 l MCPA, och därför är det svårt att veta om skillnaderna berodde på bekämpningstidpunkten eller på preparatens egenskaper. I ledet med 10 g Gratil + 0,6 l MCPA gav tidig bekämpning bäst ogräseffekt och högst skörd, dock ej signifikant skild från obehandlat, på tre av fyra platser. 1,5 kg Basagran SG + 2,0 l Actipron gav den största skördeökningen jämfört med obehandlat. Tre bekämpningar, 1,5 kg Basagran SG + 2,0 l Actipron, 3,5 l Basagran M 75 samt 10 g Gratil + 0,6 l MCPA (alla utförda då klövern hade spadblad), hade den bästa ogräseffekten och var i stort sett likvärdiga när det gäller effekten mot samtliga örtogräs. Effekten mot enskilda arter varierade dock mellan preparaten. Se tabell 1 och 2. Övergående missfärgningar och tillväxthämningar på klövern kunde observeras på flera platser för samtliga behandlingar. En okulär bedömning av artfördelningen i vallen på hösten efter skörd av insåningsgrödan visar inga stora skillnader när det gäller andelen vit och rödklöver, men det fanns en svag tendens till att ledet med Basagran SG innehöll något mer röd- och vitklöver än övriga led. Bakgrund Den här försöksserien är en fortsättning på L5-6601. Genomförande och resultat Planen har genomförts på 5 platser under 2003 som parcellförsök med slumpad rutfördelning och fyra upprepningar: 05A559 H-18-03 Ingelstorp Naturbruksgymnasium, Kalmar 05A560 N-576-03 Försökscentrum, Tvååker 05A561 E-44-03 Järngården, Vreta Kloster 05A562 Ps-103-03 Rådde, Länghem 05A580 C-48-03 Tånga Gård, Alunda I Östergötland ströks skörden ur sammanställningen p.g.a ojämn och låg skörd. Skördeökningarna varierade mellan 60-410 kg/ha. Endast i ett led, 1,5 kg Basagran SG + 2,0 l Actipron, var skördeökningen signifikant skild från obehandlat. Ogräsförekomsten varierade mycket mellan platserna. I tre av försöken var ogräsmängden under 100 g/m² och i två var den ca 1000 g/ m². Tidiga bekämpningar har gett större skördeökning och bättre ogräseffekt än sena bekämpningar. Det är dock endast 10 g Gratil + 0,6 l MCPA som har provats vid två olika tidpunkter. Skillnader mellan de övriga bekämpningarna kan alltså bero på skillnader i preparatens egenskaper och /eller bekämpningstidpunkten. Vid skörd av vall I nästa år kommer en botanisk analys av vallen att göras. 76

Tabell 1. L5-6602 Ogräsbekämpning i vallinsådd 2003. Skörd insåningsgröda samt ogräseffekter överlevande ogräs. Relativtal, 4 respektive 5 försök. Försöksled Kärn- Rel- Samtliga Rel- Sponsorer skörd tal örtogräs tal kg/ha g/m2 Obehandlat 3 310 100 437 100 Mellansvenska Försöken och Animaliebältet 1,5 kg Basagran SG+2,0 l Actipr.1) 3 720 112 46 11 Mellansvenska Försöken 3,5 l Basagran M75 1) 3 570 108 46 10 BASF och Animaliebältet 10 g Gratil+0,6 l MCPA 1) 3 500 106 56 13 Bayer CropScience 10 g Gratil+0,6 l MCPA 2) 3 370 102 136 31 Bayer CropScience 1,0 tabl Express+0,5 l MCPA 2) 3 420 103 117 27 Mellansvenska Försöken och Animaliebältet 0,75 l Zalem 2) 3 450 104 190 43 Bayer CropScience 0,75 l Zalem+10 g Gratil 2) 3 370 102 108 25 Bayer CropScience Antal försök 4 5 -X- CV% 3 460 8,9 LSD PROB F1 460 0,7 Tidpunkt för behandling: 1) Klöver spadblad, 2) Klöver spadblad - 1 treväppling, 3) Klöver 2 treväpplingar. Tabell 2. L5-6602 Ogräsbekämpning i vallinsådd 2003. Ogräseffekt enskilda arter. Överlevande ogräs relativtal. Försöksled Samtliga Dån Målla Pilört Viol Åkerörtogräs binda g/m² Obehandlat, g/m2 437 68 132 378 13 17 Obehandlat, relativtal 100 100 100 100 100 100 1,5 kg Basagran SG+2,0 l Actipr.1) 11 53 0 0 147 4 3,5 l Basagran M75 1) 10 13 3 4 48 8 10 g Gratil+0,6 l MCPA 1) 13 27 0 11 120 8 10 g Gratil+0,6 l MCPA 2) 31 58 7 41 48 50 1,0 tabl Express+0,5 l MCPA 2) 27 64 14 34 46 38 0,75 l Zalem 2) 43 63 13 73 15 38 0,75 l Zalem+10 g Gratil 2) 25 75 6 35 45 26 Antal försök 5 2 4 2 3 3 Tidpunkt för behandling: 1) Klöver spadblad, 2) Klöver spadblad - 1 treväppling, 3) Klöver 2 treväpplingar. Fullständiga resultatblanketter kan hämtas på Fältforskningsenhetens hemsida: www.ffe.slu.se 77

GRÄS OCH ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD 2003. Av Klas Eriksson Hs Kalmar-Kronoberg och Robert Anderson Fältforskningsenheten, SLU Uppsala Två försöksserier med ogräsbekämpning i höstsäd har genomförts i Animaliebältet under 2003. L5-241 Gräs och örtogräsbekämpning samt L5-307 Örtogräsbekämpning i höstvete. Varje plan har genomförts på tre platser. Ett försök i vardera Blekinge, Halland och Kalmar län. Behandlingarna gav goda ogräseffekter och måttliga till stora skördeökningar på samtliga platser. Störst skördeökningar erhölls på platser med åkerven. De enskilda försöken med fullständiga resultatblanketter och sammanställningar av serier kan studeras på Fältforskningsenhetens hemsida www.ffe.slu.se Höstgrödorna har allmänt varit ojämnare och glesare än normalt beroende på en svag etablering hösten 2002 och en tuff vinter och vår. Den långsamma tillväxten under hösten 2002 medförde senare behandlingar än normalt. Ogräsförekomsten har varierat och ett försök, L5-307 i Blekinge, har utgått ur sammanställningen p.g.a. för stor förekomst av gräsogräs. Vi vill här också framföra ett varmt tack till försöksvärdar och sponsorer för er medverkan! L5 241 Gräs och örtogräsbekämpning i höstvete, försöksvärdar: Birger Carlevad, Vallby, Vassmolösa. Försöksnr. 05A549 H-45-02 Bengt Mattisson, Evaryd, Bräkne-Hoby. Försöksnr. 05A550 K-9-02 Tomas Melin, St.Skee, Harplinge. Försöksnr. 05A551 N-546-02 Allmänt om försöken Såtid 23/9 3/10 2002. Höstbehandling utförd mellan 30/10 och 20/11. Vårbekämpningar utförda från 24/4 5/5 2003. Ogräseffekter och skörd Skördeökningarna för behandling har varierat mellan 630 1420 kg/ha. (Tabell 1). De är med ett undantag signifikant skilda från obehandlat i medeltal. Ingen skillnad mellan höst och vårbehandling fanns vare sig det gäller ogräseffekter eller skördeeffekter. Mängden ogräs varierade kraftigt mellan de olika försöken. I Blekinge fanns det för lite åkerven för att kunna ingå i sammanställningen. I obehandlat led förekom baldersbrå (2), trampört (2), lomme (1), åkerbinda (1), åkerven (2) och vitgröe (1). Baldersbrå och åkerven dominerade klart viktmässigt. Siffror i parentes anger antal försök arten förekom i. Samtliga behandlingar har haft mycket bra effekt mot örtogräs med 91 99 % effekt i relativtal. (Tabell1). Enbart Monitor var något svag mot baldersbrå och Lexus hade något svaga effekter mot baldersbrå i Halland men mycket bra effekt i Kalmar. Sen sprutning i november kan förklara skillnaden i effekt mellan platserna. Effekten mot åkerven var mycket bra med effekter runt 99 % relativtal i samtliga behandlingar. Bäst effekt mot både ört och gräsogräs har 1,5 l Cougar, 1,25 l respektive 1,0 l Bacara haft. Effekten mot vitgröe var bäst med 2,0 l Boxer + 1,5 tabl. Express, 2,0 l Picomax, 1,5 l Cougar och 1,25 l Bacara. Dessa bekämpningar hade en effekt mellan 82 89 %. Även 20 g Lexus + vätmedel höst + 1,5 l Arelon på våren samt bekämpningar innehållande 18,75 g Monitor hade relativt bra effekt mot vitgröe, 69 77 %. (Tabell 3). 78

Tabell 1. L5-241 Gräs och örtogräsbekämpning i höstvete. Skörd och överlevande ogräs relativtal. 3 försök i Animaliebältet 2003. Försöksled Skörd Skörd Alla Åkerven Företag kg/ha rel.tal örtogräs 2 försök A. Obehandlat, skörd kg/ha ogräs g/m 2 5 600 645 327 A. Obehandlat relativtal 100 100 100 Animaliebältet B. 2,0 l Boxer 1) + 1,5 Express + 6830 122 5 0 Animaliebältet 0,1 vm 5) Mätarled C. 2,0 l Picomax 2) 6810 122 5 1 BASF D. 1,5 l Cougar 2) 7020 125 1 0 Bayer E. 1,25 l Bacara 2) 6980 125 1 0 Bayer F. 1,0 l Bacara 2) 7020 125 1 0 Animaliebältet G. 0,5 l Cougar 2) + 7020 125 4 0 Monsanto 18,75 g Monitor + 0,2 l vm H. 20 g Lexus + 0,1 l vm 3) 6340 113 7 0 Du Pont I. 20 g Lexus + 1,5 Express + 6370 114 6 0 Du Pont 40 g Platform 3) J. 15 g Lexus + 0,1 l vm + 6230 111 7 0 Du Pont 0,5 l Bacara 3) K. 20 g Lexus + 0,1 l vm + 6450 115 4 0 Du Pont 1,5 l Arelon 5) L. 12,5 g Monitor + 0,2 l vm 4) 6870 123 9 0 Monsanto M. 18,75 g Monitor + 0,2 l vm 5) 6880 123 7 1 Monsanto N. 18,75 g Monitor + 0,2 l vm + 6910 123 4 0 Monsanto 1 Express 5) -X- CV % 6670 5,6 LSD PROB F1 630 0,0026 Behandlingstidpunkter: 1) Höst, senast åkerven stadie 12. 2) Höst, grödan stadie 11-12. 3) Höst, åkerven stadie 11-29. 4) Vår, åkerven max stadie 14. 5) Vår vid tillväxtstart. 79

L5-307 Örtogräsbekämpning höstvete. Under 2003 genomfördes tre s.k. sponsorförsök i serien L5-307. Vi vill även här passa på att framföra ett stort tack till försöksvärdar och sponsorer för er medverkan! Försöksvärdar: Lars Folkesson, Ö.Sörby, Borgholm. Försöksnr. 05A552 H-46-02 Magnus Pettersson, Stubbetorp, Lyckeby. Försöksnr. 05A553 K-10-02 Christer Hellsten, Ängaberg, Veinge. Försöksnr. 05A554 N-547-02 Allmänt om försöken Såtid 15 29/9 2002. Höstbehandling utförd mellan 15 30/10 2002. Vårbehandling utförd mellan 14/4 8/5. Skörd Skördeökningarna har varierat mellan 300 570 kg/ha och samtliga var signifikant skilda från obehandlat. (Tabell 2). Störst skördeökning erhölls i Hallandsförsöket trots att det fanns minst ogräs där. Skördenivån var dock lägre än i Kalmar och antagligen har grödan konkurrerat sämre i Hallandsförsöket. Ogräseffekter Ogräsförekomsten har varit måttlig till riklig på de olika platserna. Förekommande ogräs har varit snärjmåra (2), viol (2), baldersbrå (2), åkerbinda (1), våtarv (1). Snärjmåra dominerade viktmässigt. I Halland fanns också vitgröe. Ingen bekämpning hade särskilt bra effekt mot vitgröe, men bekämpningar innehållande Cougar var något bättre än övriga. Samtliga behandlingar har haft goda eller mycket goda effekter, 79 97 % relativtal, mot samtliga örtogräs. (Tabell 2). Effekten mot snärjmåra har varierat mellan 84 100 %. Bäst effekt mot snärjmåra hade 0,15 l Lotus + 1,0 l Duplosan Meko höst, 0,25 l Lotus + 2,0 l Duplosan Super vår, 0,1 l Primus + 0,1l vm vår, 0,1l Primus + 40 g Platform vår, 70 g Tooler + vm vår, 125 g Tarok + vm vår samt 0,5 l Starane + 0,5 l Cougar vår, alla med 98-100 % effekt. (Tabell 4). Tabell 2. L5-307 Örtogräsbekämpning i höstvete. Skörd och överlevande ogräs relativtal. 2 försök i Animaliebältet 2003. Försöksled Skörd Skörd Samtliga Sponsor kg/ha rel.tal örtogräs A. Obehandlat, skörd kg/ha ogräs g/m2 6 960 441 A. Obehandlat. Relativtal 100 100 Animaliebältet B. 2,0 tabl. Express + 40 g Platform 1) 7270 104 21 Du Pont C. 0,15 g Lotus + 1,0 l Duplosan Meko 2) 7270 104 13 BASF D. 0,5 l Starane 180 + 0,3 l Cougar 3) 7530 108 9 Dow Agrosciences E. 0,25 g Lotus + 2,0 l Duplosan Super 4) 7340 105 5 BASF F. 70 g Tooler + 0,1 l vm 4) 7470 107 6 BASF G. 125 g Tarok + 1,0 l Citowet 4) 7410 106 3 BASF H. 0,1 l Primus + 0,1 l vm 4) 7380 106 5 Dow Agrosciences I. 0,1 l Primus + 40 g Platform 4) 7440 107 3 Dow Agrosciences J. 2,0 tabl. Express + 40 g Platform 5) 7430 107 7 Du Pont K. 1,0 tabl. Express + 20 g Platform 5) 7260 104 12 SJV L. 0,5 l Starane 180 + 0,5 l Cougar 5) 7400 106 3 Dow Agrosciences M. 1,5 tabl. Express + 0,6 l Starane 180 + 7320 105 6 Animaliebältet 0,1 l vm 5) M -X- CV % 7350 1,7 LSD PROB F1 270,0588 Behandlingstidpunkter: 1) Höst, små ogräs uppe. 2) Höst, snärjmåra uppe. 3) Höst, grödan stadie 12-13. 4) Mkt tidig vår, temp. 2-3 C. 5) Vår vid tillväxtstart ej frostrisk. 80

Annons Du Pont se förra årets rapport (2002/2003) 81

82

83

ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I VÅRKORN Av Klas Eriksson Hs Kalmar-Kronoberg och Robert Anderson SLU FFE Uppsala Under 2003 har tre s.k. sponsorförsök i serien L5-402 genomförts inom Animaliebältet. försöken var placerade i Kalmar, Blekinge och Hallands län. Ogräsförekomsten varierade kraftigt mellan försöksplatserna vilket också gav en stor variation i skörd. Sponsorförsökserien L5-402 genomförts på tre platser inom Animaliebältet och vi vill här passa på att framföra ett stort tack till försöksvärdar och sponsorer! Mats o Ingemar Sjögren, Mörbylånga. Försöksnr. 05A607 H-20-2003 Br. Lundgren, Leråkra Listerby. Försöksnr. 05A608 K-1-2003 Ingemar Nilsson, Dömestorp Laholm. Försöksnr. 05A609 N-528-2003 Sammanfattning Ogräsförekomsten har varierat kraftigt mellan de olika försöksplatserna, Halland och Ölandsförsöken hade mycket lite ogräs ( 30 40 g/m² ), medan det i Blekinge fanns mycket ogräs,( 413 g/m²). Det innebär att effekten på skörden också har varierat mycket. Allt från en skördesänkning med som mest 200 kg/ha i Hallandsförsöket till en skördeökning med upp till 1280 kg/ha i Blekingeförsöket. I Ölandsförsöket var skördeökningarna små, 0 200 kg/ha, och ej signifikant skilda från obehandlat. I medeltal gav 1,5 tabl. Express + 30 g Platform den största skördeökningen, men den är inte signifikant skild vare sig från obehandlat eller från övriga behandlingar. 2,0 tabl. Harmony Plus + 30 g Platform hade den bästa ogräseffekten mot samtliga örtogräs, men de olika behandlingarna är inte signifikant skilda från varandra utan endast från obehandlat. Förekommande ogräs var snärjmåra, veronika, åkerbinda, trampört, dån, målla, penningört, viol. Eftersom de flesta av ogräsen var få till antalet och oftast endast förekom på bara en av platserna så är samtliga örtogräs sammanslagna i redovisningen. I Blekingeförsöket, som innehöll relativt mycket ogräs, kan man se att 75 ml Primus + 0,75 l MCPA + vm hade en något svagare effekt mot dån än övriga behandlingar, 72 % effekt jämfört med övriga behandlingar som varierade mellan 89 99 % effekt mot dån. I samma försök var effekten mot målla och åkerbinda lägre för 0,75 tabl. Express + 15 g Platform ( halv dos ) än övriga behandlingar. Snärjmåra förekom endast i Blekinge och där var 1.0 tabl.express + 0,4 l Starane 180 + 0,1 l vm mest effektiv med 100 % effekt. Tabell 1. L5-402 Skörd och ogräseffekt. Relativtal 3 försök 2003. Försöksled Skörd Skörd Alla Företag kg/ha rel.tal örtogräs A. Obehandlat, skörd kg/ha ogräs g/m2 5 680 161 A. Obehandlat. Relativtal 100 100 Animaliebältet B. 2,0 l Arine S 1) 6060 107 7 Dow Agrosciences C. 75 ml Primus + 0,75 l MCPA + 75 ml vm 1) 5930 104 10 Dow Agrosciences D. 1,0 tabl. Express + 0,4 l Starane + 0,1 l vm 2) 5980 105 7 Animaliebältet E. 0,75 tabl. Express + 15 g Platform 2) 6030 106 9 SJV F. 1,5 tabl. Express + 30 g Platform 2) 6110 108 7 Du Pont G. 2,0 tabl. Harmony Plus + 30 g Platform 2) 6020 106 3 Du Pont -X- CV % 5970 4,6 10 LSD PROB F1 Behandling: 1) Små ogräs uppe,grödan 2-4 blad. 2) Små ogräs uppe, grödan 3-4 blad. 84

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2003 har sex fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet. Här redovisas också ett försök genomfört av ÖSF i norra Kalmar län. Försöken har alla varit sponsorförsök finansierade av kemikaliefirmor, Animaliebältet och Jordbruksverket. Fem försök har genomförts i höstvete. Försöken har varit placerade i Sannarp ( N län), Bräkne-Hoby (K län), Bjursnäs (H län), Mörbylånga (Öland, H län) och Gamleby (norra H län). Försöket på Öland torkskadades och skördades inte. Försöket i Halland kasserades på grund av stora ojämnheter. Kornförsöken var placerade i Kleva (Öland, H län) och i Våxtorp (N län). Väder och skadegörarutveckling under året Stora delar av landet drabbades av extrem torka under augusti och september 2002, vilket orsakade utebliven eller sen etablering av höstgrödorna. Tillsammans med den kalla hösten och vintern, medförde det att höstgrödorna på många håll var luckiga, svagt bestockade och klena efter övervintringen. I västra delarna kom normala regnmängder under oktober och november, medan de östra delarna fick mer nederbörd än vanligt. Vintern var torrare än normalt i hela området. Våren inleddes med torka i mars men fortsatte med regnöverskott i april i hela området. Regnandet fortsatte och gav i Halland och de västra delarna av Småland ett nederbördsöverskott under resten av våren och sommaren. Vätan ställde till stora problem med sådd och sättning av vårgrödorna i dessa områden. I de östra delarna var däremot maj och juni torrare än normalt. I juli drabbades även de östra delarna av stora regnöverskott. September bjöd på bra skördeväder i hela området. Medeltemperaturen under vår och sommar har varit normal eller över den normala i hela området. Växtskyddsåret 2003 har generellt sett varit ett år med små problem bortsett från tidiga och kraftiga bladmögelangrepp i potatis i västra och södra delarna av området. Bladlusangreppen har varit små eller obefintliga och svampangreppen i de flesta fall måttliga i samtliga grödor. I fält där vete odlats efter vete förekom dock tidiga och kraftiga angrepp av vetets bladfläcksjuka, Drechslera tritici-repentis (DTR). Angreppen av bladfläcksvampar i höstvetet i Växtskyddscentralernas observationsrutor var mycket små tidigt på säsongen i hela området. Angreppen utvecklades mycket långsamt och i de östra delarna av området var slutangreppen lägre än senaste femårsmedeltalet. I Blekinge och Halland däremot ökade angreppen snabbare från mitten av juni, och i vissa fält, bland annat i försöksfältet i Bräkne-Hoby, blev angreppen av bladfläckar kraftiga. Angreppen av övriga svampar har varit obetydliga i hela området. Angrepp av kornets bladfläcksjuka, D.teres, var obetydliga fram till axgången men utvecklades därefter kraftigt. Speciellt stora var angreppen i sorten Otira. Angreppen av övriga svampar var obetydliga. Försöksplaner De led som ingått i försöken framgår av tabell 1 och 2. Årets nyhet är Juventus 90 (ej reg.). Preparatet är en triazol, det vill säga tillhör samma preparatgrupp som Tilt. Juventus 90 har cirka 10 % bättre effekt på Septoria jämfört med Tilt 250 EC. När det gäller DTR (vetets bladfläcksjuka) är effekten av Juventus 90 betydligt svagare än effekten av Tilt 250 EC. Mot rostsjukdomar liksom mot sköldfläck- 85

sjuka är preparaten likvärdiga. Tilt 250 EC är effektivare på kornets bladfläcksjuka. Juventus 90 har också en viss effekt på axfusarios. Juventus 90 är ännu inte registrerat i Sverige. Vid lönsamhetsberäkningarna har följande preparatpriser använts: Amistar 516 kr/l, Comet 651 kr/l, Juventus 90 (ej registrerat) 360 kr/l, troligt pris enl. diskussion med BASF, Sportak 275 kr/l, Stereo 218 kr/l, Tern 310 kr/ l, Tilt Top 289 kr/l och Unix 409 kr/l. Körkostnaden har satts till 100 kr/ha och körskadan har beräknats till 0,8 % av totalskörden för höstsäd och 0,4 % för vårkorn. Följande inlösenpriser har använts: höstvete 0,92 kr/ kg och korn 0,87 kr/kg. Uppgifterna är hämtade från aktörer i Kalmarområdet. Resultat höstvete Resultaten från höstveteförsöken i Blekinge och Kalmar län finns redovisade i tabell 1. Mycket stora merskördar erhölls för samtliga bekämpningar i Blekingeförsöket. Även i Kalmar var skördeökningarna stora men utgjorde bara ca 50% av de i Blekinge. Angreppen av bladfläcksvampar var mycket kraftiga i Blekinge, medan angreppen i Kalmarförsöket var måttliga. I Kalmarförsöket förekom också spår av mjöldagg. Störst skördeökning har dubbelbehandlingar med 0,25 l/ha Amistar + 0,5 l/ha Unix i DC 32 (tvånodstadiet) följt av 0,5 l/ha Amistar + 0,5 l/ha Tilt Top i DC 47-51 (axgången) gett i båda försöken. Enligt svampgraderingarna har denna behandling också gett bäst effekt mot bladfläcksvamparna. I Blekingeförsöket har bästa ekonomiska resultat uppnåtts med blandningen 0,25 l/ha Comet + 0,25 l/ha Tilt Top kört i axgången. I Kalmar gav blandningen av 0,5 l/ha Comet + 0,5 l/ha Juventus 90, som axgångsbehandling, bästa ekonomiska resultat. Skillnaderna gentemot leden Comet + Tilt Top (0,25 l/ha + 0,25 Tabell 1. Skörd och merintäkt i försöksserien L15-1020 2003. Två försök H- och K-län. Tid- Skörd/merskörd kg/ha Merintäkt kr/ha Dos punkt Medel- H-län K-län Medel- H-län K-län Behandling l/kg/ha DC tal Bill Marshal tal Bill Marshal Obehandlat - 7 520 8 440 6 600 Unix Comet 0,4 0,5 0,4 0,5 32 1 845*** 1 390*** 2 300*** 939 517 1 361 47-51 Comet+Tilt Top 0,25 + 0,25 32 2 035*** 1 330*** 2 740*** Comet+Juventus 0,5 + 0,5 49-51 861 211 1 511 Amistar+Unix 0,25 + 0,5 32 2 135*** 1 470*** 2 800*** Amistar+Tilt Top 0,5 + 0,5 47-51 957 343 1 571 Comet+Tilt Top 0,5 + 0,5 39 1 765*** 1 170*** 2 360*** 985 436 1 535 Comet+Juventus 900,5 + 0,5 39 1 725*** 1 100*** 2 350*** 913 336 1 491 Comet+Juventus 900,5 + 0,5 49-51 1 910*** 1 400*** 2 420*** 1 082 610 1 555 Comet+Tilt Top 0,25 + 0,25 47-51 1 705*** 1 070*** 2 340*** 1 166 579 1 752 Comet 0,5 47-51 1 705*** 1 160*** 2 250*** 1 075 571 1 579 Comet 0,25 47-51 1 415*** 960*** 1 870*** 973 551 1 395 Comet 0,125 47-51 1 435*** 920*** 1 950*** 1 073 596 1 550 Amistar 0,5 47-51 1 490*** 890*** 2 090*** 946 392 1 501 Comet+Juventus 900,25 + 0,25 49-51 1 080*** 571 Tern Comet 32 47-51 CV% 2,9 1,6 3,4 LSD 570 220 430 *** Anger statistiskt säker skillnad mot obehandlat led. 2 460*** 1 547 86

l/ha), Comet+ Juventus 90 (0,25 l/ha+ 0,25 l/ ha) samt leden med ren Comet i olika doser (0,5 l/ha, 0,25 l/ha eller 0,125 l/ha) var emellertid mycket små och alla dessa led har i princip givit samma ekonomi i Kalmarförsöket. Samtliga dubbelbehandlingar har gett en lägre lönsamhet i Kalmar, detta är inte lika uttalat i Blekingeförsöket. En behandling enbart i stadium DC 39 har inte gett lika bra resultat som behandling i axgången, det vill säga DC 47-51. Detta är mer påtagligt i Kalmarförsöket än i försöket i Blekinge. Comet gav också i år ett bättre skörderesultat än Amistar vid jämförbara doser. Skillnaden var större i Kalmar än i Blekingeförsöket. I led där Tilt Top ingick tycks bekämpningseffekten ha ökat och i ledet med 0,25 l/ha Comet + 0,25 l/ha Tilt Top har tillsatsen av Tilt Top betalat sig. Tillsatsen av Juventus 90 till Comet, har ökat skördarna något. I Kalmarförsöket har tillsatsen i dosen 0,5 l/ha Juventus 90 lönat sig. I dosen 0,25 l/ha Comet + 0,25 l/ ha Juventus 90 är ekonomin i stort sett likvärdig. I Blekinge, förekom bara Comet + Juventus 90 i dosen 0,5 l/ha + 0,5 l/ha. Tillsatsen av Juventus 90 gav inte bättre ekonomiskt netto i det försöket. Skillnaden gentemot ren Comet är dock mycket liten. På Valstadskolan i Gamleby låg ett höstveteförsök med en något bantad försöksplan. ( Se tabell 2). Sorten var Kosack och förfrukten var höstvete. Angreppen av bladfläcksvampar var måttliga, men förekom redan i DC32. Inga andra svampsjukdomar förekom. Även här gav bekämpningarna stora skördeökningar. Störst merskörd gav behandling i axgången med 0,5 l/ha Comet + 0,5 l/ha Juventus 90. Denna behandling tycks även ha gett bästa svampeffekten. Även försöksledet med 0,4 kg/ ha Unix i DC32, kompletterat med 0,5 l/ha Comet i axgången, har gett en bra bekämpningseffekt, framförallt nere i beståndet. Kombinationen har emellertid inte gett någon merskörd jämfört med Comet 0,5 l/ha. Bästa ekonomiska resultat gav Comet 0,25 l/ha + Juventus 90 0,25 l/ha. Juventus 90 har förstärkt effekten av Comet i båda doserna, men det ekonomiska nettot har inte påverkats nämnvärt. Comet har gett en betydligt högre skörd än Amistar vid jämförbara doser. Skördeskillnaden är större än i motsvarande led i försöken både i Kalmar och i Blekinge. Comet i den lägsta dosen, 0,125 l/ha, har inte hävdat sig lika bra som de högre doserna i Gamlebyförsöket. Tabell 2. Skörd och merintäkt i försök L15-1042 2003, Valstadskolan Gamleby. Skörd/ Behandling Dos Tidpunkt merskörd Merintäkt Obehandlat 5140 Unix 0,4 32 Comet 0,5 49-51 1370*** 523 Amistar 0,5 47-51 870*** 398 Comet 0,5 49-51 1350*** 769 Comet 0,25 49-51 1190*** 785 Comet 0,125 49-51 940*** 639 Comet+Juventus 0,5+0,5 49-51 1550*** 771 Comet+Juventus 0,25+0,25 49-51 1340*** 832 CV% 2,1 LSD 190 *** Anger statistiskt säker skillnad mot obehandlat led. 87

Resultat vårkorn Resultaten av kornförsöken finns redovisade i tabell 3. På Öland låg försöket i sorten Orthega och i Halland i Barke. I Ölandsförsöket förekom kraftiga angrepp av både kornmjöldagg och kornets bladfläcksjuka. Angreppen av bladfläcksjuka kom sent. På grund av att försöksplatsen flyttades, blev försöket utlagt i ett sent sått fält. Fältet drabbades också av kraftig liggbildning. I Hallandsförsöket fanns mycket kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Även här kom angreppet sent. Vid utläggningen av försöket fanns också mindre angrepp av sköldfläcksjuka och spår av mjöldagg. I Ölandsförsöket är det bara leden med Stereo som varit lönsamma, detta trots att bekämpningseffekten varit svagare i dessa led än i övriga. I Hallandsförsöket har behandlingarna med 0,5 l/ha Comet i blandning med 0,5 l/ha Juventus 90 eller 0,5 l/ha Sportak, gett störst merskörd. Skillnaderna gentemot övriga blandningar är emellertid liten. Bäst ekonomiskt utbyte har dock blandningarna med Amistar gett. Även behandlingen med 0,4 l/ha Stereo har hävdat sig bra ekonomiskt. Den statistiska säkerheten i de enskilda kornförsöken är liten. Tabell 3. Svampbehandling korn L15-4020 Öland och Halland 2003 Behandling DC 37-39 Skörd och merskörd Merintäkt, kr/ha Dos/ha Medeltal Medeltal Obehandlat 4140 3830 4460 2 försök Öland Halland x 2 försök Öland Halland Comet + Tilt Top 0,5 + 0,5 560** 490 630-103 -159-40 Comet + Sportak 0,5 + 0,5 680*** 560 800 15-91 115 Comet + Juventus 90 0,5 + 0,5 690*** 550 820-18 -142 90 Unix + Amistar 0,3 + 0,3 510** 250 760 62-174 266 Amistar + Stereo 0,25 + 0,4 530** 340 720 128-35 292 Comet 0,25 250 260 230-60 -51-79 Stereo 0,8 440** 470 410 79 120 65 Stereo 0,4 470** 410 530 201 155 257 Stereo + Comet 0,4 + 0,2 490** 350 630 88-27 213 CV% 2,8 6,4 7,2 LSD 300 390 540 x Led B i block I och led C i block IV är kasserade (missing value) **, *** Anger statistiskt säker skillnad mot obehandlat led. 88