Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet



Relevanta dokument
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Mendelevs periodiska system

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Atomen och periodiska systemet

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11

KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Gitter är endast en samling av identiska matematiska punkter som ger information om symmetri och enhetscell.

Grundläggande Kemi 1

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

KE02: Kemins mikrovärld

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Sammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer

Här växer människor och kunskap

Prislista effektiv from rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

Atomer, molekyler och joner

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

PERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Materia Sammanfattning. Materia

0. Lite om ämnet och kursen

Det mesta är blandningar

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Atomen och periodiska systemet

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

TENTAMEN KEM 011, DEL A och B

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kemi åk 7. Lika bra att ni lär in detta utantill direkt. Det kommer att förfölja er upp till slutet på gymnasiet.

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Intermolekylära krafter

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Periodiska systemet. Namn:

Instuderingsuppgifter

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Fysik, atom- och kärnfysik

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

1. Struktur egenskap samband

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

2. Starka bindningar

IM2601 Fasta tillståndets fysik

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Intermolekylära krafter

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,

Transkript:

Föreläsning 1: Chemical Principles F17-F41, 2.1-2.14, 3.1 Repetition Atomer atomnummer Protoner, neutroner, elektroner Isotoper Periodiska systemet grupper och perioder Block s, p, d, f Metall halvmetall ickemetall Monoatomära katjoner och anjoner Aufbauprincipen och periodiska systemet (repetition) Huvudkvanttal, bikvanttal, magnetiskt kvanttal, spinnkvanttal Kvanttalskombinationer Skal, orbitaler och formen på elektronmoln Aufbauprincipen, Pauliprincipen och Hunds regel Valenselektroner och periodiska systemet Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet Monoatomära joner (3.1) Inertpareffekt Diagonal likhet Typiska egenskaper metaller och icke-metaller

Föreläsning 2: Chemical Principles 6.9-6.14 (se även Tillämpat projekt Del 1) Fasta ämnens struktur Amorf och kristallin struktur närordning fjärrordning Bindningstyper i fasta ämnen Molekylstrukturer och kovalenta nätverk Enkla metallstrukturer Tätpackning: 2D och 3D (hexagonal hcp och kubisk ccp) Koordination koordinationstal (CN) och koordinationspolyeder Hålrum oktaedriska och tetraedriska i tätpackningar Enhetscell fcc, bcc, pc Bravaisgitter, cellparametrar Antal atomer per enhetscell, packningsgrad Beräknad densitet tätpackade riktningar Joniska typstrukturer: stensalt, cesiumklorid, zinkblände Radiekvoter och koordinationstal Beräknad densitet ur jonradier (NaCl-typ, CsCl-typ) Riktningar med joner i kontakt

Föreläsning 3: Chemical Principles 7.1-17 Material Metaller bindningar och egenskaper Hög glans, elektrisk ledningsförmåga, och smidbarhet Glidplan ger seghet Legeringar homogena och heterogena Fast lösning substitution av atomer eller mellanrumsatomer Smidesjärn, gjutjärn, tackjärn, kolstål, rostfritt stål Ickejärnlegeringar Eutektisk punkt smältpunktsminimum Hårdämnen diamant och grafit; kalcium karbonat (marmor, krita, polymorfer) Kiseldioxid och silikater Cement, betong, murbruk oxidmoduler Borider, karbider och nitrider Glaser och keramer Olika typer av elektriska ledare Bandstrukturen hos halvledare Supraledare Luminiscenta material fosforer Olika typer av magnetism Kompositmaterial sega och starka

Föreläsning 4: Chemical Principles 16.1-16.8 Väte Grundämnenas relativa förekomst Hydrider saltlika, metalliska, kovalenta Framställning av vätgas Isotoper Reaktioner Gr 1 - alkalimetaller Oxidationstal, farlighet, smältpunkt Reaktion med vatten Framställning Elektronsolvat i flytande ammoniak Syreföreningar (oxid, peroxid, superoxid) Framställning av NaOH enligt diafragmametoden Bikarbonat, soda, lut, pottaska Gr 2 alkaliska jordartsmetaller Oxidationstal, smältpunkt, farlighet Framställning av Mg Reaktioner Föreningar Bränd kalk, släckt kalk, hårt vatten, tandemalj Kemisk bindning i BeH 2?

Föreläsning 5: Chemical Principles 16.9-16.14 Gr 13 - Borgruppen Oxidationstal, inert par, farlighet, metalliska egenskaper i gruppen Borallotroper : B 12 -molekyl Framställning av B Framställning av Al: Bauxit, Bayerprocessen, elektrolys enligt Hall Al är en amfoter metall B 2 O 3 är en syraanhydrid, elektronbrist i borsyra α-al 2 O 3 är en inert keram och ädelsten (rubin, safir) γ-al 2 O 3 är reaktiv och amfoter Vattenrening med hjälp av Al(OH) 3 Kemiska bindningar i gasformig Al 2 Cl 6 and B 2 H 6 Treatombindningar Gr 14 Kolgruppen Oxidationstal, inert par, farlighet, metalliska egenskaper i gruppen Tekniska former av C: Koks, sot, kimrök, aktivt kol Kolallotroper: Diamant, grafit, grafen, fulleren (fullerit), kolnanorör Framställning av Si, Sn, Pb CO 2 jämfört med SiO 2, kolsyra och kiselsyra CO och myrsyra, CO reduktionsmedel Al 4 C 3 och CaC 2 reagerar med vatten

Föreläsning 6: Chemical Principles, sid 223-224 och Tillämpat projekt Del 2 Röntgendiffraktion Plan och planskaror Interferens av vågor Härledning av villkoret för konstruktiv interferens Braggs lag Diffraktionsuppställning Röntgenkällor rör och synkrotron Monokromator Pulverprov eller enkristall Detektor ringar (pulver) och punkter (enkristall) Data: Spridningsvinkel och integrerad intensitet Beräkning av kubisk cellkant ur experimentella spridningsvinklar Interferens av vågor från olika atomer i enhetscellen Relativa intensiteter ger information om atomslag och positioner i enhetscellen Kristallstruktur: Experimentella och beräknade intensiteter (amplituder) Bindningsavstånd Andra tillämpningar: Identifikation av faser och polymorfer, kristallinitet, DNA, kinetik

Föreläsning 7: Chemical Principles 16.15-16.21 Gr 15 - Kvävegruppen Oxidationstal, inert par, farlighet, metalliska egenskaper i gruppen Kvävefixering: Bakterier och Mg Fosforallotroper Sulfidmineral: As, Sb, Bi Ammoniak och Haberprocessen Kväveoxider och motsvarande syror Framställning av HNO 3 enligt Ostwald Fosforoxider och motsvarande syror ATP/ADP Gr 16 Syregruppen (kalkogenerna) Oxidationstal, inert par, farlighet, metalliska egenskaper i gruppen Olika former av O och S Sulfidmalmer Framställning av O och S; H 2 S Se och Te Elektronegativitet och storlek hos atomer respektive anjoner Katenering (kedjebildning): O 3 och S 8 Rening av vatten Väteperoxid och polysulfidjoner Svaveloxider och motsvarande syror; framställning av svavelsyra enligt kontaktmetoden Ren svavelsyra: svagt oxiderande och starkt dehydrerande

Föreläsning 8: Chemical Principles 16.22-16.25 Gr 17 - Halogenerna Oxidationstal, inert par, farlighet, metalliska egenskaper i gruppen Trender: Elektronegativitet, storlek Framställning av F 2, Cl 2, Br 2, I 2 Färgen på jodlösningar Interhalogenföreningar, VSEPR-metoden Vätehalogenider, etsning av glas med HF Oxidohalogensyror och motsvarande salter användning Jodbrist Gr 18 Ädelgaserna Egenskaper Helium uppvisar superfluiditet vid låg temperatur Neonljus och andra användningsområden för ädelgaser Ädelgasföreningar, VSEPR-metoden

Föreläsning 9: Chemical Principles 17.1-17.4 Trender hos element i d-blocket Övergångsmetaller och d-blockselement Lantanider och aktinider Sällsynta jordartsmetaller och Ytterby fältspatgruva Lantanoidkontraktion atomradier, legeringar, densitet Oxidationstal Syra-basegenskaper och redoxegenskaper Skandium - nickel Framställning av Ti,V, Cr, Mn föreningar Masugnsprocessen för produktion av tackjärn Mondprocessen (Ni) Platinametaller Grupp 11 (Myntmetallerna) och Grupp 12 (zinkgruppen) Framställning och användning Biologisk funktion hos d-blockselement

Föreläsning 10: Chemical Principles 17.5-17.7 (se även Tillämpat projekt Del 3) Komplex Koordinationsföreningar och metallkomplex Viktiga ligander Flertandade ligander Namngivning av komplexföreningar Formen på metallkomplex Isomerer: Strukturisomerer och stereoisomerer (optiska isomerer och cis-transisomerer) Föreläsning 11. Chemical Principles 17.8-17.11 Kristallfält Cr(3+) i rubin och smaragd Valenselektroner i d-blockskatjoner Ligandfältsuppsplittring i tetraedriska och oktaedriska komplex Stark- och svagfältsligander spektrokemisk serie Hög- och lågspinnfallen Färgen hos komplex komplementfärg ligandfältsuppslittring Opariga elektroner paramagnetism och diamagnetism

Föreläsning 12. Chemical Principles 18.1-18.12 Kärnkemi Olika typer av radioaktiv strålning och dess egenskaper Kärnreaktioner Stabila och instabila nuklider sönderfall sönderfallsserier Syntes av nya grundämnen Medicinska tillämpningar av radioaktiva ämnen Första ordningens sönderfall, halveringstid Kol-14-datering Nukleär bindningsenergi (massförlust) Fission energiutveckling (massförlust) Kedjereaktion - kritisk massa Kärnreaktor: bränslen, moderatorer, kontrollstavar Fusion vätebomb Anrikat och utarmat uran Utbränt kärnbränsle förvaring av radioaktivt avfall