Utredning av vattenskadetrender

Utredning av vattenskadetrender Hur kan antalet vattenskador minskas? Investigation of water damages How can the number of water damages be reduced? Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Lovisa Hjalmarsson Ayna Aydogdyeva Vattenskadecentrum Hampus Asp, Säker vatten AB Kai Ödeen, KTH ABE Examinator: Examensarbete: Per Roald, KTH ABE 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: 2015-06-12 Serienummer: BD 2015:11

Sammanfattning Vatten är en av de vanligaste skadeorsaken i Svenska byggnader. Det inträffar 100 000 vattenskador varje år och dessa kostar 5-6 miljarder att åtgärda. Detta problem har legat till grund för vårt arbete där vi frågar oss: Hur kan antalet vattenskador minskas? Vi har försökt att besvara frågan med hjälp av statistik från Vattenskadecentrum, intervjuer med branschfolk och studier av branschregler. Det som framkommit är att badrum och kök är de mest drabbade utrymmen. Efter år 2011 har andelen skador i kök blivit fler än de i badrum. Orsaken till detta är ökningen av trycksatta vattenledningar i kök samt avsaknaden av krav på tätskikt och golvbrunn. Trots att vattenanvändningen i badrum, relativt sätt, har ökat har andelen skador minskat tack vare förbättrad teknik, strängare normer och bättre material. Vi tror att om antalet vattenskador ska minskas bör branschregler för kök kompletteras, utbilda och auktorisera fler företag samt upplysa fastighetsägare om vikten av fackmässigt byggande. Nyckelord: Vattenskador, vattenskadetrender, Vattenskadecentrum, branschregler, badrum, kök, vattenskadestatistik II

III

Abstract Water is one of the most common cause of injuries in Swedish buildings. It occurs 100 000 water damages every year and it costs 5-6 billions to repair. This problem has been the basis for our report with the question: How can the number of water damages be reduced? We have tried to answer the question using data from Vattenskadecentrum (Water damage center), interviews with professionals and studies of regulations. What has appeared is that the bathroom and kitchen are the most affected areas. After 2011, the quantity of water damages in the kitchen has passed the quantity of water damages in the bathroom. This is due to the increased number of pressurized water pipes in the kitchen and the absence of requirements for waterproofing and draining gutter. Despite the change of water usage in bathrooms, the percentage of water damages in bathrooms has decreased thanks to improved technique and materials. To reduce the number of water damages should regulations for the kitchen enlarge, train more in the industry and inform property owners about the importance of professionallybuilding. Keywords: Water Damage, Water Damage trends, Vattenskadecentrum (Water Damage Center), industry regulations, bathroom, kitchens, water damage statistics IV

V

Förord Detta examenarbete har författats av två studenter på Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och Design på Kungliga Tekniska Högskolan och är ett avslutande moment för utbildningen. Arbetet har skrivits under 10 veckors heltidsstudier och motsvarar 15 högskolepoäng. Rapporten har skrivits på uppdrag av Säker Vatten AB och Vattenskadecentrum för att marknadsföra Vattenskadecentrum och den skadeförebyggande verksamheten. Tack till: Hampus Asp som har varit vår näringslivshandledare på Säker Vatten AB och som inte bara hjälpt oss med att bygga ett kontaktnät, utan även delat med sig av kunskap från egen erfarenhet. Vår akademiska handledare Kai Ödeen som har varit ett stort stöd i rapportskrivningen, från första meningen till färdigställandet av rapporten. Alla vi har intervjuat under arbetets gång som har hjälp oss med faktainsamlingen: Hans Möller Jochum Eliasson Jon Herrdahl Kenth Ström Malin Degeus Mats Nilsson Per Thögersen Peter Bratt Rolf Kling, Vi vill även rikta ett tack till Per Roald, Sten Hebert och Katharina Lindroos. VI

VII

Ordlista Armatur/Ventil: anordning som används för att reglera och/eller stänga av tillförseln av vätska eller gas i rör- eller kanalsystem. Bar: Tryckenhet, definierad som 100 000Pa 10mVp. Golvbrunn: anordning som används för att avleda och föra bort vatten från en byggnad. Golvbrunn finns vanligtvis i våtrum. H-metoden: Metod som används när väggmatta ska monteras utan skarvar. Installationer: Denna rapport syftar på installation av vattenanslutna maskiner så som diskmaskin kyl/frys, ismaskin, tvättmaskin m.m. Kemfog: En metod som används för att sammanfoga plastmattor. Kommod: Möbel med nedsänkt handfat som oftast finns i bad- eller toalettrum. Koppling/fog: När två material binds ihop till ett sammansatt stycke. Exempel på metoder för sammanfogning är limning, svetsning och spikning. Pump: Ett verktyg som används för att flytta en vätska eller gas. Radiator: Ett element som används för att värma upp inomhusluften i ett utrymme. Rörgenomföringar: Utrymme där rör går igenom. Exempel på sådana utrymmen golv och vägg. Sanitetsporslin: Ett samlingsnamn för porslinprodukter som oftast finns i ett hygienutrymme. Exempel på sanitetsporslin är toalettstolar, bidéer, handfat, m.m. Skarv/fog: Denna rapport syftar på skarvar och fogar i tätskikt och kakel/keramik. Skjuvning: En deformation som uppkommer på grund av inverkan av två skjuvkrafter. Trådsvets: Metod som används för att sammanfoga plastmattor där skarvarna svetsas ihop. Tätskikt: Det skikt på golv och/eller vägg som är tätt mot vatten i ång- och vätskefas. Varmvattenberedare: Anordning som används för att värma upp hushållsvattnet. Vattenskada: Skada orsakad av vatten. I denna rapport syftar vattenskada på skador en byggnad till exempel på grund av vattenläckage genom ett rör. Våtrum: utrymmen i en byggnad där det finns tillförsel av vatten som måste avledas och föras bort med vanligtvis golvbrunn. Exempel på våtrum är duschrum och tvättstuga. VIII

Förkortningar BBR: Boverkets byggregler BBV: Byggkeramikrådets branschregler för våtrum BKR: Byggkeramikrådet GVK: Golvbranschens våtrumskontroll KTH: Kungliga Tekniska Högskolan MVK: Måleribranschens våtrumskontroll RF: Relativa fuktigheten SCB: Statistiska centralbyrån VVS: Ventilation, Värme och Sanitet Begreppsförklaringar Fackmässigt utförande: Arbetet utförs enligt branschregler och monteringsanvisningar på ett sätt som uppfyller Boverkets Byggregler. Trend/vattenskadetrend: Denna rapport syftar på utveckling och förändring av vattenskador genom åren. Vätskebaserat tätskikt: Tätskikt i flytande form som rollas eller penslas på en yta. IX

Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Målformulering och syfte... 3 1.3 Avgränsningar... 3 1.4 Lösningsmetoder... 3 2. Nulägesbeskrivning... 5 2.1 Företag och organisationer... 5 3. Teoretisk referensram... 6 3.1 Regelverk... 6 3.2 Skadestatistik... 8 4. Faktainsamling... 23 4.1 Sammanfattning av intervjuer... 23 5. Intervjuer... 28 6. Analys och diskussion... 29 7. Felkällor... 32 8. Slutsatser... 33 9. Rekommendationer och fortsatta studier... 35 10. Källförteckning... 36 10.1 Tryckta källor... 36 10.2 Elektroniska källor... 36 10.3 Muntliga källor... 37 11. Bilagor... X

1. Inledning 1.1 Bakgrund Vatten är en av de vanligaste skadeorsaken i Svenska byggnader. Det inträffar 100 000 vattenskador varje år och dessa kostar 5-6 miljarder att åtgärda. (Länsförsäkringar, 2014) År 2014 rapporterades 6072 vattenskador till Vattenskadecentrum, från försäkringsbolagen. Förutom de rapporterade vattenskadorna finns ett stort mörkertal som inte går via försäkringsbolag på grund av höga självrisker. Förhållandet mellan antalet vattenskador och kostnaden per år gör dessa till en dyr affär för fastighetsägare och försäkringsbolag. (Vattenskadecentrum, 2014) Förutom kapitalförstöring orsakar vattenskador miljö-, hälsooch praktiska problem för brukare och fastighetsägare. (Vattenskadecentrum, 2002) De utrymmen som oftast drabbas av vattenskador är kök och badrum. Tidigare dominerade vattenskador i badrum men på senare tid har skadorna markant ökat i kök. Enligt vattenskaderapporten från 2014 var andelen vattenskador i kök fler än i badrum. Andel skador i olika utrymmem de olika åren 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2002 2005 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Bad/Dusch Kök Diagram 1.1.1 De vanligaste vattenskadade utrymmen. (Vattenskadecentrum) 1

År 2014 drabbades 1618 badrum av vattenskador där vanligaste orsaken var läckage vid tätskiktets anslutning till golvbrunn, rör och läckage genom tätskikt i golv. Samma år skedde 1937 skador i kök, främst på grund av rör, diskmaskin och koppling. Vanligaste skadeorsaker i badrum 2014 Vanligaste skadeorsaker i kök 2014 22% 21% 27% 24% 19% 12% 13% Diagram 1.1.2 Vanligaste skadeorsaker i badrum 2014.(Vattenskadecentrum) 1 Läckage vid tätskiktets anslutning till golvbrunn 2 Rör 3 Läckage genom tätskikt i golv 4 Skarv/fog 5 Läckage genom tätskikt i vägg 6 Rörgenomföringar 7 Koppling/fog 8 Anslutning vägg och golv 9 Golvbrunn 10 Tätskikt saknas 7% 6% 5% 5% 4% 2% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Diagram 1.1.3 Vanligaste skadeorsaker i kök 2014. (Vattenskadecentrum) 1 Rör 1 2 3 4 5 2 Diskmaskin 3 Koppling/fog 4 Kyl/frys/ismaskin 5 Armatur/ventil 3% De senaste 15 åren har såväl antal rapporterade vattenskador som skadeorsaker varierat. De bidragande faktorerna till vattenskadornas uppkomst är bland annat ålder på byggnaden, installationer och material. Med kunskap om vattenskadetrender kan vi få inblick i var problemet sitter och ta reda på hur vattenskador kan minskas. 2

1.2 Målformulering och syfte I den här rapporten undersöks vattenskadetrender med mål att identifiera hur antalet vattenskador kan minskas. Resultatet och slutsatsen kommer att användas för att marknadsföra Vattenskadecentrum och den skadeförebyggande verksamheten. Problemformulering Hur kan antalet vattenskador minskas? Delfrågor Minskar vattenskadorna i badrum och ökar i kök? I så fall varför? Vad finns det för samband mellan ålder, installationer, material och tekniska lösningar och vad har det för betydelse för vattenskadorna? 1.3 Avgränsningar Eftersom tidsramen låg på tio veckor använde vi oss av de rapporter som finns dokumenterade på Vattenskadecentrums hemsida. Inga egna statistiska undersökningar gjordes. Vi har undersökt all statistik men lagt större vikt på det som orsakar flest vattenskador och besvarade våra delfrågor i vår rapport. De byggnadstyper som har behandlats är bostäder. Examensarbetet skrevs på 10 veckors heltidsstudier och motsvarar 15 högskolepoäng. Arbetet startade den 23 mars 2015 och färdigställdes 12 juni 2015. 1.4 Lösningsmetoder Intervjuer För att få underlag till rapporten har intervjuer genomförts med verksamma inom området och försäkringsbolag som arbetar med Vattenskadecentrum. Intervjufrågorna har varierat något beroende på vilken branschrepresentant vi intervjuat. Litteratur Det har gjorts studier av föreskrifter och regler som finns för att få kunskap om vad som gäller vid fackmässigt utförande. I studierna har det framkommit vilka brister det finns i föreskrifter och hur regelverk skulle kunna förbättras för att förebygga uppkomsten av vattenskador. De föreskrifter respektive regelverk som studerats är BBR avsnitt 6, Säkra Våtrum, Branschregler: Säker Vatteninstallation 2011:1 och BBV. Insamlingsmetod Statistiken som vi har arbetat med är tagen från vattenskaderapporter från Vattenskadecentrums hemsida. Rapporterna som vi har arbetat med avser åren 2002, 2005, 2008, 2009, 2010, 2011, 2013 och 2014. Vattenskaderapporterna sammanställdes av Vattenskadecentrum var tredje år mellan 2002-2008 och varje år efter 2008. Rapporten från 2005 behandlar endast flerbostadshus, alla andra rapporter behandlar flerbostadshus, villor och annan typ av bostadshus. År 2012 rapporterades för få antal vattenskador för att kunna sammanställa en rapport. Vattenskaderapporterna är framtagna av Vattenskadecentrum med hjälp av försäkringsbolagens skaderapporteringar. Rapporterna behandlar vattenskadade hustyper, deras åldersfördelning, utrymmen, kostnader, skadeorsaker, utrustning och material. För att hitta aktuella trender bland vattenskador har all statistik undersökts. 3

Seminarier Föreläsning om Branschregler: Säker Vatteninstallation 2011:1, anordnat av Säker Vatten AB för Dina Försäkringar. Där framgick information om branschreglerna och dess kommande ändringar inför 2016. Redovisning av vissa vattenskadetrender och genomgång om hur nya applikationen VA-kollen fungerar på mobiltelefoner för att rapportera in vattenskador. Handledning Näringslivshandledaren Hampus Asp hjälpte till stor del med kontaktnätet men har även fungerat som empirisk vägledare. Akademiska handledaren Kai Ödeen har fungerat som ett bollplank vid rapportskrivandet och stöd genom hela examensarbetet. Rapportskrivning Intervjuer och statistikläsning har skett löpande under de 10 veckorna som arbetet pågått. Rapporten skrevs parallellt med faktainsamlingen där eventuella brister upptäckts. Alternativa lösningar Vid behov av komplettering av fakta gjordes en del internetsökningar och kompletterade intervjuer via mejl. 4

2. Nulägesbeskrivning 2.1 Företag och organisationer Säker Vatten AB Säker Vatten AB startade 2005 på begäran av VVS-företagen för att upprätta branschregler för en säker vatteninstallation tillsammans med branschens aktörer. Säker Vatten AB har hand om marknadsföring av branschregler, utveckling och utbildning kring säker vatteninstallation. (Hampus Asp, 2015) Figur 2.1 Logotyp Säker Vatten Vattenskadecentrum Vattenskadecentrum drivs av följande bolag och organisationer: Dina försäkringar, Folksam, IF skadeförsäkring AB, Länsförsäkringar AB, Trygg Hansa AB, Byggkeramikrådet (BKR), Svensk våtrumskontroll (GVK AB), Måleribranschens våtrumskontroll (MVK), Säker Vatten AB och VVS-företagen. Dessa samlar information från vattenskadeundersökningar med målet att förbättra byggmetoder, material och utbildning för de som arbetar i branschen. Vattenskadecentrum har samlat vattenskaderapporter från 1977-2013. (Vattenskadecentrum, 2015) Figur 2.2 Logotyper för ovannämnda bolag och organisationer. (Vattenskadecentrum) 5

3. Teoretisk referensram 3.1 Regelverk Detta kapitel redovisar de föreskrifter och regelverk som är aktuella i ämnet om vattenskador. Dessa gäller endast vid ny- till- och ombyggnad. (Boverket, 2011) 3.1.1 BBR Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö Nedanstående nämnda föreskrifter är tagna ur BBR avsnitt 6 som tillämpas i våtrum och kök. Fullständig text för BBR avsnitt 6 finns i Bilaga 1. 6:533 Utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt. (Boverket, 2011:6) 6:5331 Vattentäta skikt Avsnittet behandlar byggnadsdelar som utsätt för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten. 6:5332 Vattenavvisande ytskikt Avsnittet behandlar byggnadsdelar som utsätt för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet. 6:5333 Underlag för vattentäta skikt Avsnittet behandlar underlag för vattentäta skikt. 6:5334 Dolda ytor i rum eller byggnadsdelar Avsnittet behandlar dolda ytor där det finns risk för utläckande vatten eller kondens. 6:5335 Avledning av vatten till golvavlopp Avsnittet behandlar utrymmen med golvavlopp/golvbrunn. 6:623 Tappvattenflöde Avsnittet behandlar utformningen av tappställen. 6:625 Utformning Avsnittet behandlar utformning av tappvatteninstallationer. 6

3.1.2 Branschregler Branschregler: Säker vatteninstallation 2011:1 Branschregler: Säker Vatteninstallation 2011:1 är ett regelverk framtaget av VVS-företag, tillverkare av VVS-produkter, försäkringsbolag och myndigheter. Branschreglerna uppfyller boverkets byggregler och är anpassade efter GVK regelverk, Säkra Våtrum. Säker Vatteninstallation ställer krav på både VVS-företagen och produkterna i syfte att förebygga uppkomster av skador i hus och hos personer. (Branschregler: Säker Vatteninstallation 2011:1, 2011) Branschregler: Säkra våtrum Branschreglerna: Säkra våtrum författades av AB Svensk Våtrumskontroll (GVK) och är ett regelverk för tätskikt i våtrum. GVKs branschreglerna möjliggör en fackmässig våtrumsinstallation. (Säkra Våtrum, 2011) uppfyller kraven i boverkets byggregler och är anpassad till Branschregler: Säker Vatteninstallation 2011:1. (Säkra våtrum, 2011) Branschregler: BBV Byggkeramikrådets branschregler för våtrum författades av Byggkeramikrådet 1989. Dessa branschregler behandlar kakel och klinker i våtrum. Branschreglerna är framtagna med hänsyn till boverkets byggregler, BFS 2011:6. (Byggkeramikrådet, 2014) 3.1.3 Monteringsanvisningar Monteringsanvisningar anger hur produkter ska monteras utifrån deras förutsättningar för fackmässigt utförande. 7

3.2 Skadestatistik Följande statistik är tagen ur vattenskaderapporter från Vattenskadecentrums hemsida och Statistiska Centralbyrån. Vattenskadestatistiken avser åren 2002, 2005, 2008, 2009, 2010, 2011, 2013 och 2014. Vattenskaderapporten från 2005 behandlar endast flerbostadshus. Alla sammanställda tabeller från Vattenskadecentrums rapporter finns i bilaga 2. 3.2.1 Hustyper Här redovisas fördelningen mellan olika hustyper som rapporterat vattenskada. Villor är de hustyper som rapporterat flest vattenskador under åren. Med annan hustyp menas till exempel fritidshus. Hustyper 86% 82% 80% 84% 85% 84% 83% 8% 6% 14% 6% 13% 7% 4% 12% 6% 9% 8% 8% 10% 7% 2002 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Villa Flerbostadshus Annan hustyp Diagram 3.2.1.1 Fördelning mellan hustyper som rapporterat vattenskada. (Vattenskadecentrum) 8

3.2.2 Samband mellan ålder på byggnader Diagram 3.2.2 visar ålder på byggnader och antalet rapporterade skador år 2009-2014. En tydlig trend är att hus byggda mellan 1970-1979 rapporterade flest antal vattenskador alla åren. Samma trend kan ses år 2002, 2005 och 2008 i Bilaga 2. Om man studerar diagrammet så har moderna hus byggda mellan 2000-2009 fått minst antal rapporterade vattenskador. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Åldersfördelning av antal vattenskadade hus 2009-2014 2009 2010 2011 2013 2014 Diagram 3.2.2.1 Åldersfördelning av vattenskadade hus år 2009-2014. (Vattenskadecentrum) 30% Åldersfördelning av andel vattenskadade hus 2009-2014 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2009 2010 2011 2013 2014 Diagram 3.2.2.2 Åldersfördelning i andel av rapporterade vattenskadade hus år 2009-2014. (Vattenskadecentrum) 9

Nedanstående figur är tagen från Statistiska Centralbyrån och redovisar antal färdigställda bostadshus i Sverige från 1960-2010. Diagrammet visar att flest antal flerbostadshus byggdes 1965-1970 och under 1990-talet samt att flest antal småhus byggdes 1970-1980 och under 1990-talet. Tusental Figur 3.2.1 Antal färdigställda bostadshus 1960-2010. (Bjurenvall, 2012) 10

3.2.3 Samband mellan utrymmen Fördelningen mellan antal och andel skador i alla utrymmen finns i Bilaga 2. De mest drabbade utrymmen är kök och bad/duschrum som redovisas här tillsammans med våtrum. Kök och Bad/dusch Diagrammet nedan visar fördelningen av skador mellan kök och bad/duschrum. En tydlig trend är att andelen skador i bad/duschrum har minskat med åren men ökat i kök. 60% 50% 40% 30% 20% 10% Andel skador per utrymme de olika åren 0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Bad/Dusch Kök Diagram 3.2.3.1 Andel skador i kök och bad/duschrum de olika åren. (Vattenskadecentrum) Nedanstående diagram visar fördelningen av skador i antal. Även här syns det att antalet skador har minskat i bad/duschrum och ökat i kök. 3000 2500 2000 1500 1000 500 Antal skador per utrymme de olika åren 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Bad/Dusch Kök Diagram 3.2.3.2 Antal skador i kök och bad/duschrum de olika åren med en tillhörande trendlinje som visar om antalet skador ökat eller minskat med åren. (Vattenskadecentrum) 11

Skadeorsaker i kök och bad/duschrum Diagram 3.2.6 redovisar vanligaste skadeorsakerna i bad/duschrum. Dessa är läckage vid tätskiktets anslutning till golvbrunn, rör och läckage genom tätskikt i golv. Skadeorsaker i bad/duschrum 27% 24% 25% 21% 21% 22% 22% 22% 20% 21% 19% 17% 15% 15% 13% 12% 12% 10% 10% 11% 8% 9% 0% 3% 7% 5% 7% 7% 5% 6% 7% 5% 5% 6% 5% 7% 2002 2008 2009 2010 2013 2014 Läckade vid tätskiktets aslutning till golvbrunn Läckage genom tätskikt i golv Läckage genom tätskikt i vägg Rör Skarv/fog Koppling/fog Diagram 3.2.3.3 Vanligaste skadeorsaker i bad/duschrum. (Vattenskadecentrum) Diagram 3.2.7 redovisar vanligaste skadeorsaker i kök. Dessa är rör, diskmaskin och koppling/fog. Trender som syns i diagrammet är att andelen vattenskador minskar på grund av rör och ökar på grund av kyl/frys/ismaskin. Skadeorsaker i kök 38% 35% 34% 31% 31% 27% 24% 25% 25% 23% 24% 22% 19% 19% 19% 19% 19% 15% 12% 13% 10% 8% 5% 0% 4% 4% 7% 5% 4% 3% 2002 2008 2009 2010 2013 2014 Rör Diskmaskin Koppling/fog Kyl/frys/ismaskin Armatur/ventil Diagram 3.2.3.4 Vanligaste skadeorsaker i kök. (Vattenskadecentrum) 12

Våtrum Diagrammet redovisar jämförelse mellan antal skador i våtrum orsakade av läckage genom tätskikt i golv och vägg. Antalet skador i golv dominerar alla åren jämfört med vägg. Antal skador fördelade mellan golv och vägg i våtrum 1224 758 975 842 861 152 309 371 379 356 261 110 39 145 112 250 2002 2005 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Vägg Golv Diagram 3.2.3.5 Fördelningen mellan golv- och väggskador i våtrum orsakade på grund av läckage genom tätskiktet. (Vattenskadecentrum) Nedanstående diagram redovisar andelen av skador i våtrum orsakade på grund av läckage genom tätskikt i golv och vägg. Andelen skador i golv har ökat genom åren och minskat i vägg. Andel skador fördelade mellan golv och vägg i våtrum 62% 67% 72% 76% 78% 79% 76% 78% 38% 33% 28% 24% 22% 21% 24% 22% 2002 2005 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Vägg Golv Diagram 3.2.3.6 Fördelningen mellan golv- och väggskador i våtrum orsakade på grund av läckage genom tätskiktet. (Vattenskadecentrum) 13

3.2.4 Huvudskadetyper Här redovisas vad som orsakar vattenskador i en byggnad. Ledningssystem har orsakat störst andel vattenskador under alla år och har en relativt jämn trendkurva. Andel skador orsakade på grund av läckage genom tätskikt i våtrum har minskat efter år 2005 medan skador på grund av utrustning har ökat efter samma år. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Huvudskadetyper 0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Ledningssystem Utrustning Tätskikt i våtrum Diagram 3.2.4.1 Huvudskadetyper och andel skador de orsakat de olika åren. (Vattenskadecentrum) 3.2.5 Samband mellan ledningssystem Stapeldiagrammet redovisar skadefördelningen mellan olika ledningssystem. Trenden visar att flest skador sker på grund av kallvatten, avlopp och värme. I början av 80-talet blev det vanligt att lägga ledningsinstallationer synliga. (Vattenskaderapport, 2002) Andel skador orsakade på grund av olika ledningssystem 41% 25% 24% 39% 26% 22% 40% 43% 50% 48% 42% 41% 32% 30% 29% 30% 24% 25% 19% 18% 19% 20% 19% 18% 9% 1% 12% 8% 1% 8% 1% 6% 1% 6% 1% 9% 1% 10% 1% 2002 2005 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Kallvatten Avlopp Värme Varmvatten Vattenburen golvvärme Diagram 3.2.5.1 Andel skador orsakade på grund av olika ledningssystem. (Vattenskadecentrum) 14

3.2.6 Samband mellan utrustning Utrustning som orsakat vattenskador Diagrammet redovisar andelen vattenskador orsakade på grund av olika utrustningar. Utrustning som orsakar flest vattenskador är diskmaskin, varmvattenberedare och kyl/frys. Med annan utrustning menas till exempel sanitetsporslin och tyngre utrustning som pumpar och industrimaskiner. Samband mellan utrustning 46% 45% 43% 43% 43% 39% 36% 34% 27% 27% 29% 29% 30% 21% 22% 19% 18% 18% 17% 14% 15% 15% 13% 13% 13% 13% 13% 9% 4% 10% 8% 8% 2002 2005 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Diskmaskin Annat Varmvattenbredare Kyl/frys Akvarium Tvättmaskin Vattensäng Ismaskin Diagram 3.2.6.1 Utrustning som orsakat vattenskador. (Vattenskadecentrum) 2002 2005 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Diskmaskin 46 % 45 % 43 % 39 % 36 % 43 % 43 % 34 % Annat* 19 % 21 % 22 % 27 % 27 % 29 % 29 % 30 % Varmvattenberedare 18 % 4 % 15 % 15 % 18 % 13 % 13 % 13 % Kyl/frys 9 % 14 % 13 % 13 % 10 % 8 % 8 % 17 % Akvarium 5 % 5 % 2 % 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % Tvättmaskin 4 % 9 % 4 % 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % Vattensäng 2 % Ismaskin 1 % 2 % 3 % 1 % 1 % 2 % *Annat: t.ex. sanitetsporslin och tyngre utrustning som pumpar och industrimaskiner 15

Nedanstående diagram redovisar utrustning som orsakat flest skador. Här visas tydligt att diskmaskin har orsakar flest vattenskador i förhållande till annan utrustning. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Utrustning som orsakat vattenskador 0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Diskmaskin Varmvattenbredare Kyl/frys Tvättmaskin Diagram 3.2.6.2 Redovisning av utvald utrustning. (Vattenskadecentrum) Diskmaskin Diagrammet redovisar åldersfördelningen av diskmaskiner som orsakat vattenskador. Varje år så har diskmaskiner med åldern 0-5 år och 6-10 år orsakat flest vattenskador. Diskmaskiner äldre än 20 år ligger också högt i skadestatistiken. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Åldersfördelning av diskmaskiner 0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Äldre än 20 år 16-20 11-15 6-10 0-5 Diagram 3.2.6.3 Åldersfördelning av diskmaskiner som orsakat vattenskador åren 2008-2014. (Vattenskadecentrum) 16

70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tillgång till diskmaskin hos personer 16-74 år Figur 3.2.2 Tillgång till diskmaskin hos personer 16-74 år. (SCB, 2004) Diagrammet nedan redovisar andelen av de vanligaste skadeorsakerna hos disk- och tvättmaskiner. Vanligaste orsaken till skada beror på att trasig slang. Vanligaste skadeorsaken för disk och tvättmaskin 57% 61% 61% 57% 57% 63% 43% 39% 39% 43% 43% 37% 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Slang Maskin Diagram 3.2.6.4 Vanligaste skadeorsakerna hos disk- och tvättmaskin som orsakat vattenskador. (Vattenskadecentrum) 17

3.2.7 Samband mellan tätskikt i våtrum Vägg Diagram 3.2.16 redovisar skador från läckage genom tätskikt i våtrum fördelade på olika väggbeklädnader. De vanligaste skadade väggbeklädnader är kakel och väggplastmatta trådsvets. Väggbeklädnader 75% 49% 19% 8% 50% 23% 56% 20% 50% 27% 44% 36% 49% 28% 52% 20% 2002 2005 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Kakel Väggmatta kemfog Målad glasfiber Väggplastmatta H-metoden Väggplastmatta trådsvets Våtrumstapet Annat Målning Diagram 3.2.7.1 Väggbeklädnader som drabbats av vattenskador på grund av läckage genom tätskikt. (Vattenskadecentrum) Fördelningen mellan kakel och väggplastmatta trådsvets 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Kakel Väggplastmatta trådsvets Diagram 3.2.7.2 Fördelning mellan kakel och väggplastmatta som väggbeklädnad i våtrum där skada skett på grund av läckage genom tätskikt. (Vattenskadecentrum) 18

Diagram 3.2.18 visar att vätskebaserat tätskikt är det vanligaste tätskiktet som funnits bakom kakel när det skett en vattenskada i våtrum. Typ av tätskikt bakom kakel 69% 69% 54% 56% 58% 41% 29% 30% 22% 20% 21% 19% 15% 17% 18% 3% 1% 3% 1% 9% 5% 3% 0% 0% 5% 2% 10% 16% 3% 2% 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Vätskebaserad tätskikt Tätskikt saknas Membranisolering Plastmatta Flexibel folie Diagram 3.2.7.3 Typ av skadat tätskikt bakom kakel. (Vattenskadecentrum) Nedan redovisas skadeorsakerna hos tätskiktet bakom kakel. Diagrammet visar att den vanligaste skadeorsaken beror på tätskiktet. Skadeorsak 66% 72% 79% 67% 61% 48% 12% 10% 8% 3% 1% 8% 12% 5% 3% 0% 4% 9% 6% 2% 0% 0% 9% 0% 18% 8% 13% 15% 9% 2% 0% 1% 11% 11% 15% 14% 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Tätskiktet Anslutning vägg/golv Rörgenomföring Skarv/fog Skruvinfästning Mekanisk åverkan Diagram 3.2.7.4 Skadeorsaken hos tätskiktet bakom kakel. (Vattenskadecentrum) 19

Golv Diagram 3.2.21 redovisar skador från läckage genom tätskikt i våtrum fördelade på olika golvbeklädnader. De vanligaste skadade golvbeklädnader är plastmatta trådsvets och keramiska material. Golvbeklädnader 66% 31% 41% 57% 55% 56% 54% 42% 42% 45% 50% 52% 52% 48% 46% 46% 2002 2005 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Plastmatta, trådsvets Keramiska material Annat Massa Diagram 3.2.7.5 Golvbeklädnader som drabbats av vattenskador på grund av läckage genom tätskikt. (Vattenskadecentrum) Fördelning mellan plastmatta trådsvets och keramiska material 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Plastmatta, trådsvets Keramiska material Diagram 3.2.7.6 Fördelning mellan plastmatta och keramiska material som golvbeklädnad i våtrum där skada skett på grund av läckage genom tätskikt. (Vattenskadecentrum) 20

Diagram 3.2.22 visar att vätskebaserat tätskikt är det vanligaste tätskiktet som funnits bakom keramiskt material när det skett en vattenskada i våtrum. Typ av tätskikt under det keramiska materialet i golv 60% 63% 71% 66% 66% 65% 22% 22% 20% 22% 23% 17% 10% 7% 1% 5% 9% 1% 4% 3% 2% 5% 9% 3% 1% 6% 5% 2% 7% 3% 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Vätskebaserat tätskikt Membranisolering Tätskikt saknas Plastmatta Flexibel folie Diagram 3.2.7.7 typ av tätskikt under keramiskt material i golv. (Vattenskadecentrum) Nedan redovisas skadeorsakerna hos tätskiktet bakom keramiskt material. Diagrammet visar att den vanligaste skadeorsaken beror på tätskiktet och anslutning till golvbrunn. Skadeorsak 49% 40% 43% 36% 37% 38% 33% 35% 37% 29% 30% 25% 11% 7% 3% 14% 8% 2% 2% 5% 2% 8% 5% 8% 9% 7% 3% 13% 7% 3% 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Tätskiktet Anslutning golvbrunn gjutjärn Skarv Fog Anslutning golvbrunn plast Anslutning vägg/golv Diagram 3.2.7.8 Främsta skadeorsaker hos tätskikt under keramiskt material. (Vattenskadecentrum) 21

Diagram 3.2.24 redovisar skadeorsakerna hos trådsvetsad plastmatta i golv. Den vanligaste skadeorsaken är anslutning till golvbrunn. Skadeorsak hos trådsvetsad plastmatta i golv 44% 46% 49% 45% 46% 44% 18% 12% 10% 12% 16% 10% 11% 13% 11% 12% 15% 10% 10% 11% 7% 13% 9% 11% 2008 2009 2010 2011 2013 2014 Anslutning golvbrunn plast Tätskikt Skarv/fog Anslutning golvbrunn gjutjärn Diagram 3.2.7.9 Skadeorsak hos trådsvetsad plastmatta i golv. (Vattenskadecentrum) 22

4. Faktainsamling 4.1 Sammanfattning av intervjuer Här sammanfattas frågor och svar från intervjuerna som genomförts med olika representanter för branschen. Vilka aktörer som intervjuats och deras yrkesroll finns i kapitel 5 Intervjuer. Vilken är den vanligaste vattenskadan enligt din uppfattning? Vanligaste skadorna är maskinskador i kök. Vattenskador i golv, vanligast vid duschplatsen runt golvbrunnen. Vattenskada i våtutrymme. Korrosion på ledningssystem. Har du sett att vattenskadorna i våtrum minskar och ökar i kök. Varför? Ett ökat antal skador i kök kan vara för att vi har fler vattenanslutna utrustningar där nu. Det leder till att det finns fler kopplingar i kök idag än i ett badrum. Branschen blir bättre på att installera säkert i dusch- och badrum med hänsyn till risk för vattenskador. I ett badrum är det krav på golvbrunn, våtrumsmatta osv samtidigt som det nästan saknas krav i kök med hänsyn till vattenskador. Då det finns ett intresse av att inte fördyra bostadsbyggandet vill man inte klassa köket som ett våtrum, trots att det finns fördelar med tätskikt i köket. Vad finns det för samband mellan följande: Ålder: Det gamla tätskiktet som lades förr klarar inte dagens vattenbelastningar. Förr dimensionerades badrum med förutsättningar att folk duschade någon gång i veckan jämfört med idag då folk duschar varje dag. Det ställs krav på att nya maskiner ska vara billiga och då använder tillverkarna billigare och sämre material vilket gör att nya maskiner håller sämre än äldre maskiner. Hus byggda 1960-1970 är mest drabbade på grund av att livslängden löpt ut. Äldre hus vars livslängd redan löpt ut har renoverats tidigare och är i behov av ny renovering. Det blev trendigt att bygga badrum med keramik 1995-2005 vilket ledde till många skador på grund av okunskap om montering av keramik i trähus. Undermåliga bjälkar i golv hos gamla trähus orsakade hål i tätskiktet som tål skjuvning på endast 2 mm. För dåligt underhåll leder till korrosion av gamla ledningar och isoleringen går sönder. 23