Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i en nära relation

Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i en nära relation The nurse experience of meeting women who have been a victim for domestic violence Författare: Emilia Hedberg och Rebecca Petersson VT 2017 Examensarbete: Kandidatuppsats 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Annica Kihlgren Examinator: Sigrid Odencrants

Sammanfattning Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt folkhälsoproblem som existerar överallt i samhället. Enligt brottsförebyggande rådet anmäldes 17 000 misshandelsbrott i Sverige under 2015, där gärningsmannen var i nära relation till offret. Eftersom ett stort antal kvinnor söker vård varje år till följd av det våld de utsatts för i hemmet, är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar problemet och besitter kunskap för att bemötandet ska bli så bra som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning har gjorts för att granska tidigare och aktuell forskning inom ämnet. Resultat: Sammanställning av studierna visade att sjuksköterskor ofta blev emotionellt påverkade i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Det fanns varierad kunskap inom ämnet och flera studier visade att en kunskapshöjning behövdes. Attityder gentemot kvinnor som utsattes för våld i en nära relation skiljde sig åt, en del sjuksköterskor påvisade sympati. Andra var ifrågasättande till kvinnans upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation skiljer sig åt i olika studier. Emotionell påverkan är dock en gemensam erfarenhet. Erfarenheter som skiljer sig åt är upplevelsen av kunskapsläget, arbetskultur samt attityder. Nyckelord: bemötande, sjuksköterska, erfarenhet, våld i nära relation.

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Problemformulering... 4 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 4.1 Design... 4 4.2 Sökstrategi... 4 4.3 Urval... 5 4.4 Granskning... 5 4.5 Bearbetning och analys... 6 4.6 Forskningsetiska överväganden... 6 5. Resultatredovisning... 7 5.1 Emotionell påverkan... 7 5.2 Utmaningar i arbetet... 8 5.3 Betydelsen av kunskap... 9 6. Resultatsammanfattning... 10 7. Diskussion... 11 7.1 Metoddiskussion... 11 7.2 Resultatdiskussion... 12 8. Slutsatser och klinisk nytta... 14 Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Artikelma

1. Bakgrund Våld i nära relation Definition av våld är enligt Per Isdal (2001) Varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå att göra något den vill. Det fanns ingen självklar definition på vad en nära relation var. Begreppet hade olika betydelser enligt olika källor. Det fanns studier då endast kärleksrelationen mellan två personer inkluderades i begreppet. I andra studier åsyftades en nära relation även på syskonrelationer eller en relation mellan föräldrar och barn (Brottsförebyggande rådet, 2014). I den här litteraturstudien har innebörden av begreppet nära relation begränsats till relationen mellan två personer som har eller haft en parrelation. Många handlingar kunde räknas in i begreppet våld i nära relation. Allt från ett grovt brott till en mer subtil handling som för offret kunde vara svår att definiera. Olika typer av våld fanns ofta kombinerat och en person kunde utsättas för både fysiskt och psykiskt våld samtidigt. Våldet kunde även vara sexuellt, socialt, ekonomiskt eller materiellt. Teoretiskt gick det att särskilja våldet i olika delar men i verkligheten skedde ofta olika typer av våld samtidigt, vilket gjorde det svårt att dela upp konkret (Socialstyrelsen, uå). Faktorer som bidrog till att kvinnor löpte en ökad risk för att uppleva våld i parrelationer kunde delas in i individ-, familj-, och miljöfaktorer. Individuella riskfaktorer för att uppleva våld i nära relation var bland annat ung ålder och psykisk ohälsa enligt Bracken, Messing, Campbell, La Flair och Kub (2010). I den här litteraturstudien syftade våld i nära relation främst på fysiskt våld. Historik I Sverige blev kvinnor myndiga år 1872 och fick då även rätten att själv välja sin make. När kvinnorna gifte sig blev de åter igen omyndighetsförklarade och gifta kvinnor sågs som omyndiga fram till år 1920. År 1920 fick kvinnan rätt att ta ut skilsmässa om mannen var våldsam. Sedan 1980-talet har Svensk lagstiftning utvecklats och skärpts gällande mäns våld mot kvinnor, det i syfte att hjälpa utsatta kvinnor. En lagändring kom år 1982 som ledde till att alla fall av misshandel föll under allmänt åtal och 1988 infördes lagen om besöksförbud. I syfte att bekämpa våldet mot kvinnor antogs ett åtgärdsprogram av riksdagen år 1998, där mannen kunde dömas för grov kvinnofridskränkning gällande exempelvis misshandel, sexuellt tvång, ofredande och hemfridsbrott (Amnesty International, 2011). Förenta Nationernas främsta dokument för kvinnors rättigheter är Convention on the elimination of all forms of discrimination (CEDAW) vilket antogs 1979. I Sverige trädde dokumentet i kraft år 1981 och hittills har 72 länder runt om i världen erkänt konventionen. Dokumentet syftar på att avskaffa all form av diskriminering mot kvinnor (United Nations, 2016). Förekomst och statistik Våld i nära relation är ett allvarligt folkhälsoproblem. Vårdpersonal hade goda förutsättningar att känna igen och reagera på våld men empirisk vetenskap tyder på att frågan ofta inte har 1

tagits upp i vårdmöten med kvinnor (Bradbury-Jones, Taylor, Kroll & Duncan, 2013). Bradbury-Jones et al. (2013) skrev även i sin studie att kvinnor ofta inte själva avslöjade misshandeln i kontakt med vården. I en sammanställning av forskning från 2013 uppskattade WHO att 35 procent av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner eller sexuellt våld av en annan person än en partner. Våld mot kvinnor har länge betraktats som en privat angelägenhet men den grundläggande synen har under de senaste decennierna förändrats. Mäns våld mot kvinnor erkänns idag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det existerar överallt oberoende av kulturell- och religiös tillhörighet, etnicitet, socioekonomisk status eller ålder (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2017). Brottsförebyggande rådet visade i sina sammanställningar att 17 000 misshandelsbrott, där gärningsmannen var i nära relation till offret, anmäldes under 2015 i Sverige (Brottsförebyggande rådet, 2016). I en annan rapport om våld i nära relation beskrev Brottsförebyggande rådet att det psykiska och fysiska våldet var ungefär lika vanligt förekommande mellan grupperna män och kvinnor under 2012. Fördelningen i utsatthet var relativt lika mellan könen i de flesta brottskategorier. Under brottskategorin hot samt sexualbrott var det dock statistiskt säkerställt en överrepresentation av kvinnliga offer. Det gick även att observera andra skillnader mellan grupperna män och kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. En till skillnad var att kvinnor i större utsträckning utsattes för grövre våld, vilket ledde till att de var i ett större behov av hjälp och stödinsatser, framför allt från sjukvården. Av de personer som sa att de blivit utsatta för grov misshandel i en nära relation under 2012, var 29,1 procent av kvinnorna i behov av att uppsöka läkare, tandläkare eller sjuksköterska. I gruppen män låg samma siffra på 2,4 procent (Brottsförebyggande rådet, 2014). Konsekvenser En studie från 2016 som gjorts i USA, visade att våld i hemmet var den enskilt största orsaken till fysisk skada hos kvinnor. Av de kvinnor som uppsökte akut sjukvård hade 37 procent fått sina skador av en misshandlande partner (Foushee, 2016). WHO (2013) skrev i en rapport att våld mot kvinnor inte var en nyuppkommen företeelse. Konsekvenserna av våldet för kvinnors fysiska, psykiska och reproduktiva hälsa var inte heller en nyhet. Den tidigare uppfattningen om att våld mot kvinnor var isolerade händelser började dock luckras upp och nya synsätt utvecklades. Våldet började ses som ett mönster av uppträdanden som kränkte kvinnor och flickors rättigheter. Kvinnors deltagande i samhället begränsades samtidigt som kvinnornas hälsa och välbefinnande skadades. Rapporten beskrev tydligt hur våld mot kvinnor var ett globalt folkhälsoproblem som drabbat ungefär var tredje kvinna runt om i världen. Det var väl dokumenterat i litteratur att misshandlade kvinnor hade sämre allmänhälsa. De var i större behov av vårdresurser jämfört med kvinnor som inte utsatts för övergrepp (Gibbons, 2011). Kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation hade enligt fastställd evidens hög risk att drabbas av tillfällig och långvarig psykosocial depression (Al-Natour, Qandil & Gillespie, 2016). Vanliga problem som kvinnorna sökte hjälp för var smärta, brutna ben och ansiktsskador. Även icke diagnostiserade hörsel-, syn- och koncentrationssvårigheter hade rapporterats (Campbell & Lewandowski, 1999). Mag-tarmproblem var mer än dubbel så vanligt hos våldsutsatta kvinnor. Annan problematik var kronisk smärta, gynekologiska problem samt allvarliga psykiska stressreaktioner som till exempel posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (Inoue, Uza, Shinjo & Akamine, 2016). 2

Omvårdnadsteori Virginia Hendersons omvårdnadsteori fokuserar på att försöka beskriva sjuksköterskans speciella funktion. Hendersons definition av omvårdnadsteorin lyder Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift ska utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende (Henderson, 1991). Henderson framhävde tre viktiga definitioner i sin tankegång. Den första var att vissa åtgärder var nödvändiga för hälsa, tillfrisknande och en fridfull död. Den andra var att människor normalt utför de åtgärder självständigt och tredje definitionen syftade på att målet för omvårdnaden var att återvinna individens självständighet. Henderson ansåg också att de grundläggande omvårdnadshandlingarna hade sitt ursprung i de universella mänskliga behoven. Att ta tillvara på behoven var en förutsättning för att främja patientens hälsa (Henderson, 1991). Sjuksköterskans roll Studier som gjorts internationellt visade att det fanns sex kärnkompetenser för sjuksköterskan som var viktiga att följa för en god och säker vård. De sex kärnkompetenserna var personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). En central och viktig kärnkompetens för sjuksköterskan var personcentrerad vård. Sjuksköterskan förväntades ha goda kunskaper inom ämnet för tillämpa en god omvårdnad. En personcentrerad vård innebar att sjuksköterskan skulle ha som mål att se och bekräfta hela personen i vårdmötet. Behov som var andliga, sociala, existentiella och psykiska skulle tillgodoses i lika hög grad som de fysiska behoven (Bergbom, 2013). I mötet med den våldsutsatta kvinnan kan sjuksköterskan genom personcentrerad vård uppmärksamma hennes behov. Hälso- och sjukvården var beroende av ett välfungerande teamarbete för att hjälpa kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. I teamet kunde läkare, kurator och psykolog ingå. Teamarbetet har setts som ett arbetsredskap för att öka möjligheten för patienterna att hitta fram inom vårdsystemet och samtidigt minska byråkratin inom vården. Sjuksköterskan kunde i samarbetet med andra professioner bemöta och hjälpa patienter mer kompetent (Berlin, 2013). År 2015 började en ny lag gälla- patientlagen (2014:821). Den lagen skulle hjälpa patienten att få en tydligare och stärkt ställning, främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Verksamheter inom hälso- och sjukvården hade en betydelsefull roll när det kom till att uppmärksamma våldsutsatta personer. De skulle erbjudas omvårdnad och vård eller bli hänvisade till andra stöd- och hjälpinsatser. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att bedriva ett arbete som förebygger ohälsa (Socialstyrelsen, 2014). Ramsays et al. (2011) studie visade att sjuksköterskor tyckte det var svårt att vid första anblicken märka om patienten utsatts för våld eller inte. Det var därför viktigt att sjuksköterskan vågade fråga, för att fånga upp de kvinnor som utsatts för våld. 3

2. Problemformulering En relativt stor del av de kvinnor som utsätts för våld i en nära relation kommer i kontakt med sjukvården. Statistik visar att i de fall som kvinnor utsätts för grovt våld behöver nästan 30 procent akutsjukvård. Sjuksköterskan är i många fall den första personen som kvinnan träffar i vårdmötet. Eftersom de psykiska och fysiska konsekvenserna kan bli allvarliga för någon som utsätts för våld, är det viktigt att sjuksköterskan identifierar våldet så tidigt som möjligt. Då kan kvinnan få hjälp att komma ur den destruktiva relationen snabbare. Vid brist på kunskap och utan standardiserade metoder kan det dock vara svårt att upptäcka våldet. Enligt socialstyrelsen är det hälso- och sjukvårdens ansvar att bedriva en vård som förebygger ohälsa. En viktig del av sjuksköterskans arbete är därför att uppmärksamma och förebygga våld i en nära relation. 3. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. 4. Metod 4.1 Design En litteraturstudie med deskriptiv design har utförts i enlighet med Kristensson (2014). De artiklar som inkluderades i studien söktes fram systematiskt. Tidigare vetenskaplig litteratur inom ämnesområdet valdes ut från databaserna Cinahl och Medline. Efter den systematiska sökningen granskades artiklarna kritiskt för att sedan sammanställas. Åtta stycken vetenskapliga artiklar från både kvalitativ och kvantitativ forskning användes i studien. När resultatet slutligen sammanställdes gjordes det genom en integrerad analys (Kristensson, 2014). 4.2 Sökstrategi Databaserna Medline och Cinahl har använts för att få ett brett urval av vetenskapliga studier inom ämnet omvårdnadsvetenskap. Medline innehåller framförallt vetenskaplig litteratur från medicinska vårdvetenskaper och Cinahl är inriktad på det vårdvetenskapliga området (Kristensson, 2014). För att identifiera rätt termer utifrån syftets meningsbärande ord har Svenska MeSH används. De svenska meningsbärande orden var sjuksköterska, kunskap och våld i nära relation vilket gav de engelska motsvarigheterna nurse, knowledge och domestic violence. Cinahl Cinahl headings har använts för att få fram ämnesord. Ämnesordet domestic violence söktes och förslagen intimate partner violence och battered women kom upp. Alla tre användes som sökord. Health Knowledge, Nurses samt Nurse Attitudes identifierades också som ämnesord och användes i sökningen. Alla ämnesord söktes på separat. Sedan lades de ihop till två olika block. De booleska sökoperatorena OR och AND användes vid sökningarna. Först användes OR för att skapa två olika sökblock och sen används AND i sökningen för att kombinera de två sökblocken (se bilaga 1). Tre olika begränsningar gjordes. Alla artiklar skulle vara Peer reviewed, English languages och publicerade mellan åren 2010-2017. 4

Medline För att identifiera ämnesord i Medline har databasen Svenska MeSH 2016 använts. Det resulterade i att ämnesorden battered woman, spouse abuse och domestic violence identifierades. Termerna nurs* och knowledge söktes därefter på i fritext i Medline. En trunkering användes på ordet nurs för att söka på olika ändelser av ordet. Efter att ämnesorden och orden i fritext sökts på var och en för sig kombinerades de efter dem Booleska sökoperatorerna OR och AND. Först användes OR för att skapa ett sökblock av ämnesorden. Sedan används AND i sökningen för att kombinera ämnesorden med nurs* och knowledge (se bilaga 1). Två olika begränsningar gjordes, alla artiklar skulle vara English languages och publicerade mellan åren 2007-2017. 4.3Urval Inkulsionskriterier Artiklar som beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta kvinnor som utsatts för våld i en nära relation. Kvinnor över 18 år som blivit utsatta för våld i en nära relation och kommit i kontakt med sjukvården. Legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvård. Exklusionskriterier Kvinnor som var gravida. Kvinnor som blivit utsatta för våld utanför hemmet. Barn som bevittnat våld i hemmet. Män som blivit utsatta för våld i en nära relation. Urvalets steg För att hitta artiklar som besvarade studiens syfte har fyra urvalssteg utförts enligt Kristenssons (2014) stegvisa gallring av artiklar. Första urvalet utfördes enskilt i de respektive databaserna. 600 artiklar kom upp och alla titlar lästes. Titlarna som var relevanta utifrån syftet valdes ut, vilket resulterade i 96 stycken artiklar. En genomgång gjordes för att upptäcka eventuella dubbletter och identifierade dubbletter exkluderades. Därefter fanns 88 artiklar kvar. Av de 88 stycken abstrakts som lästes valdes 19 stycken ut efter relevans till syftet. I det tredje urvalet granskades de 19 artiklarna i sin helhet och 11 stycken valdes ut enligt fjärde urvalssteget (Kristenssons, 2014). 4.4 Granskning För en bedömning av kvaliteten på de artiklar som sökts fram har granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU (2012), används. En granskningsmall för de kvalitativa artiklarna valdes ut där trovärdigheten bedömdes och en granskningsmall för dem kvantitativa artiklarna valdes ut där tillförlitligheten bedömdes. SBU:s granskningsmallar består ut av 21 frågor angående kvalitén. De studier som uppfyllde 15 av 21 kriterier fick medelhög kvalité. De som uppfyllde 18 av 21 kriterier fick hög kvalité. Av de elva artiklar som granskades var det åtta stycken som fick hög- eller medelhög kvalité och användes i litteraturstudien (se bilaga 2). I granskningen av de kvalitativa artiklarna bedömdes urval, kontext, metod samt hur data och resultat relaterade till varandra. Analysprocessen var väl presenterad och forskarna hade redovisat en teorianknytning till sina ämnen. Presentationerna av resultaten var logiska och begripliga (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2012). I de kvantitativa 5

artiklarna bedömdes också urval, kontext, metod, datainsamling och analysmetod. Strukturen i de kvantitativa artiklarna var logiska och läsförståelsen var hög. Frågeställningarna var väl identifierade. Det fanns även en argumentation över resultatets överförbarhet i relation till urvalet och kontexten i studierna (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2012). 4.5 Bearbetning och analys För att få en djupare förståelse av innehållet i studierna har artiklarna granskats flera gånger. Data har analyserats genom en integrerad analys där resultatet har sammanställts i kategorier och subkategorier (Kristensson, 2014). Det som svarade på studiens syfte markerades i artiklarna, lyftes ut och översattes till svenska. Därefter bearbetades texten och återkommande ämnen, likheter, synliggjordes. De ämnen som ofta var återkommande bildade kategorier. Även skillnader synliggjordes och presenterades för att visa bredd på erfarenheter. Texten under kategorierna analyserades igen och en identifiering av subkategorier gjordes av de ämnen som var återkommande. Kategorierna gjordes för att skapa struktur och underlätta läsningen av resultatdelen. 4.6 Forskningsetiska överväganden De artiklar som används i litteraturstudiens resultatdel har ett etiskt godkännande från en etisk kommitté, vilket var grundkravet för att inkluderas i litteraturstudier. Granskning av etiska överväganden har gjorts i samtliga artiklar innan de valdes ut. Enligt Kristensson (2014) ska all forskning präglas av ett etiskt förhållningssätt. Det gäller alla typer av studier, både enkät-, intervju- och litteraturstudier. I den här litteraturstudien har författarna försökt att vara objektiva i bedömningen. All insamlad data har redovisats oavsett om det stödjer författarnas uppfattning eller inte. Enligt Kristensson (2014) är det oetiskt att endast presentera data som stödjer författarnas egna åsikter. 6

5. Resultatredovisning Studiens resultat baserades på åtta vetenskapliga artiklar varav tre kvantitativa studier och fem kvalitativa studier. Vid analys av artiklarna identifierades tre huvudkategorier, emotionell påverkan, utmaningar i arbetet samt betydelsen av kunskap. Sex underkategorier har identifierats utifrån huvudkategorierna, ansvar, kvarlevande minnen, tidsbrist, kultur på arbetsplatsen, varierande kunskap samt attityder. Tabell 1. Kategorier och underkategorier i studiens resultat. Emotionell påverkan Utmaningar i arbetet Betydelsen av kunskap Ansvar Kvarlevande minnen Tidsbrist Kultur på arbetsplatsen Varierande kunskap Attityder DeBoer et al. (2013) x x x x x Pereira Gomes et al. (2013) x x x van der Wath A et al. (2013) x x Tower et al. (2012) x x x x x x Natan & Rais (2010) x x x Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottis (2008) x x x x Goldblatt (2009) x x x x Brykczynski et al. (2011) x x x 5.1 Emotionell påverkan Sjuksköterskor hade erfarenhet av att känna oro och de upplevde svårigheter i att vara professionell i mötet med den våldsutsatta kvinnan. De erfara även frustration och kände sig personligt påverkade av mötet. De kände empati för kvinnan men behövde samtidigt skydda sig själva mot alla känslor som uppkom. När sjuksköterskorna slutat arbetet och gått hem fanns det kvar en oro över kvinnorna och sjuksköterskorna ifrågasatte om deras prestationer varit tillräckliga (Goldblatt, 2009; van der Wath, van Wyk & van Rensburg, 2013). Att bevittna kvinnor som varit utsatt för våld i nära relation och deras lidande kunde ge upphov till starka känslor hos sjuksköterskan (Goldblatt, 2009). Det uppstod ofta känslor som ledsamhet, rädsla, chock, ilska och depression. En känslomässig påverkan kunde upplevas plötsligt och på ett intensivt sätt. Känslorna kunde vara kvardröjande och beröra sjuksköterskorna länge och djupt. Sjuksköterskor hade erfarenhet av en depressiv känslomässig påverkan (van der Wath et al., 2013; Brykczynski, Crane, Medina & Pedraza 7

2011). Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att känna sympati för den våldsutsatta kvinnan (Tower, Rowe & Wallis 2012; Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottis, 2008; van der Wath et al., 2013). Ibland blev mötet med våldsutsatta kvinnor en påminnelse för sjuksköterskor som hade liknande erfarenheter. En sjuksköterska delade spontant med sig om en händelse från barndomen då hon blev överfallen och nästan våldtagen men lyckades fly. Eftersom sjuksköterskan kände sig ansvarig för händelsen delade hon aldrig med sig av upplevelsen till sin familj. Det fick sjuksköterskan att bli orolig och fundera på om patienten kände samma sak som hon själv gjort (van der Wath et al., 2013). Vissa sjuksköterskor hade erfarit att tankarna på jobbet följde med dem hem. Händelserna på jobbet påverkade dem även i förhållandet till sina familjer (Goldblatt, 2009; van der Wath et al., 2013). En person berättade att hen inte gav sin familj sin fulla uppmärksamhet på grund av att hen var ledsen av det som hänt på arbetet. Samtidigt fanns insikten hos sjuksköterskorna att kvinnorna faktiskt fått hjälp, vilket ledde till en känsla av lättnad och att det blev enklare att bearbeta den känslomässiga effekten (van der Wath et al., 2013). Sjuksköterskorna inom akutsjukvård konfronteras direkt med effekten av våldet och kunde inte titta bort, oavsett hur hemskt det var. En sjuksköterska berättade om erfarenheterna, att skadorna var fruktansvärda och ofta väldigt traumatiska. Våldet ledde i vissa fall till funktionshinder eller död, vilket en sjuksköterska ansåg vara extra jobbigt. Sjuksköterskan uttryckte att det var ett fruktansvärt sätt att dö på. Van der Wath (2013) beskriver också det känslomässiga lidande som sjuksköterskorna inom akutsjukvård bevittnar. En sjuksköterska berättade att det gick att se på patientens ansikte om hon var rädd. Fortsättningsvis beskrev hen hur en överlevande kvinna grät hysteriskt och berättade om hur hon gjort allt som en fru borde göra men ändå blev slagen. Då ville sjuksköterskan gråta, känslorna blev väldigt starka. Sjuksköterskan påverkades av kvinnans känslor och hade erfarenhet av att känslorna ofta påminde om patientens. Det fanns till exempel en stark ilska gentemot gärningsmannen. En sjuksköterska sa att om mannen var med på sjukhuset kände hen hat och ilska när hen såg honom (van der Wath et al., 2013). Enligt en sjuksköterska kändes det som att de kunde hjälpa kvinnorna fysiskt men att det var svårare att hjälpa dem psykiskt (Tower et al., 2012). Det fanns sjuksköterskor som distanserade sig känslomässigt från patienterna, eftersom jobbet då var lättare att utföra. Den känslomässiga smärtan minskade även vid distans till kvinnorna (Goldblatt, 2009; Tower et al., 2012; van der Wath et al., 2013). 5.2 Utmaningar i arbetet Ansvar Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att det var deras ansvar att våga fråga om våld i hemmet. De hade erfarenhet av att det var en viktig och förbyggande åtgärd. Sjuksköterskorna höll också med om att det var deras ansvar att agera när en kvinna utsatts för våld i en nära relation (Natan & Rais, 2010; DeBoer, Kothari, Kothari, Koestner & Rohs Jr, 2013; Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottis, 2008). I Tower et al. (2012) och i Goldblatts (2009) studier tyckte dock vissa sjuksköterskor att det inte var deras ansvar att prata om våld med kvinnorna. De tyckte inte att kunskapen fanns inom deras profession och ansåg att ansvaret låg hos socialsekreterarna eller psykologerna. 8

Kvarlevande minnen Van der Wath et al. (2013) tog i sin studie upp problemet med kvarlevande minnen hos sjuksköterskorna. En sjuksköterska berättade att det tog två veckor innan hon kunde släppa tankarna på en kvinna som dog av sina skador. En annan sjuksköterska berättade att hon minns ett fyra år gammalt fall i detalj. Minnena var återkommande och av påträngande natur. De kom ofta tillbaka när sjuksköterskorna var ensamma eller när liknande situationer uppstod. Tidsbrist Det fanns sjuksköterskor som hade erfarenhet av att det fanns en tidsbrist på arbetsplatsen. De var obekväma att prata om våldet eftersom det behövdes mycket tid för att göra det. Strukturen på arbetsplatsen ansågs inte vara främjande för att lyfta frågan om våld med patienterna (Goldblatt, 2009; Pereira Gomes et al., 2013; Tower et al., 2012). Dock visar DeBoer et al. (2013) i sin studie att en majoritet på 81 procent av 156 sjuksköterskor upplevde att de hade tid till att screena sina patienter för våld i nära relation. Kultur på arbetsplatsen Mentorskap på arbetsplatsen ledde till att sjuksköterskor oftare delade med sig av sina erfarenheter, vilket underlättade när jobbiga känslor uppstod. Sjuksköterskor beskrev att situationen då var enklare att hantera. Arbetsplatsens atmosfär ansågs vara en viktig del för att kvinnorna skulle känna sig trygga och välkomna och därigenom våga prata om våldet de blivit utsatta för, vilket kunde göra arbetet enklare för sjuksköterskorna (Brykczynski et al., 2011). Över hälften, 60 procent, av sjuksköterskorna höll med om att deras arbetsmiljö gav dem möjlighet att screena patienter för våld i nära relation (DeBoer et al., 2013). Det fanns sjuksköterskor som inte tyckte att det fick stöd från arbetsplatsen. De kände sig oförberedda och visste inte hur de skulle agera gentemot kvinnorna (Pereira Gomes et al., 2013; Tower et. al., 2012). I Kolbrun Svavarsdottir och Orlygsdottis (2008) studie fick sjuksköterskorna använda sig av riktlinjer som tagits fram. Riktlinjerna handlade om hur sjuksköterskorna bäst frågade kvinnorna om våld, vilket sjuksköterskorna uppskattade och hade en positiv erfarenhet av. Det blev en tydligare struktur på arbetsplatsen angående hur frågan om våld skulle tas upp och det underlättade därmed patientmötet. 5.3 Betydelsen av kunskap Varierande kunskap Kolbrun Svavarsdottir och Orlygsdottis (2008) studie visade att sjuksköterskor och vårdpersonal behövde uppdateras i forskningsbaserad kunskap om våld inom familjen. De efterlyste riktlinjer på arbetsplatsen och belyste vikten av en bra screening för att uppmärksamma våldsutsatta kvinnor. Pereira Gomes et al. (2013) samt Tower et al. (2012) beskrev en oförberedelse hos sjuksköterskorna som arbetade med att identifiera våld i en nära relation. Pereira Gomes et al. (2013) studie visade att sjuksköterskor hade erfarenhet av att det var svårt att se tecken på våld om kvinnan inte själv berättade om det. De kände sig även oförberedda på hur de skulle ta hand om kvinnan om våldet väl identifierats. I en studie av DeBoer et al., (2013) rådde det olika åsikter om hur väl tränade personalen var för att bemöta våldsutsatta. 56 procent av sjuksköterskorna höll med om att de var adekvat tränade för att känna igen symtom på våld medan 44 procent inte höll med i påståendet. Goldblatt (2009) visade i sin studie att 44 procent av de 22 deltagande sjuksköterskorna inte 9

hade fått någon kunskap eller träning angående våld mot kvinnor. Majoriteten som hade kunskap och jobbade med våldsutsatta kvinnor var självlärda inom ämnet. Natan och Rais (2010) beskrev i sin studie att när sjuksköterskorna hade stor kunskap inom ämnet var chansen större att de vågade fråga kvinnorna om de blivit utsatta för våld. Sjuksköterskor med låg kunskap om våld i nära relation hade svårt att beskriva den hälsoproblematik som drabbade de kvinnor som utsatts. En sjuksköterska nämnde att följderna av våldet ofta blev mentala, med konsekvenser som depression eller personlighetsstörning. En annan sjuksköterska listade problem som rivsår, brutna ben, sår från glas som gått sönder, skråmor eller blåtiror som konsekvenser av våldet (Tower et al., 2012). Sjuksköterskornas kunskap inom ämnet var en förutsättning för att kvinnorna skulle få rätt hjälp och genom det kunna bryta sig loss från sin misshandlande partner. Brykczynski et al. (2011) ansåg att det var viktigt att lita på sin magkänsla vid misstanke om att våld förekommit. Genom att ställa rätt frågor kunde arbetet för att identifiera våld i nära relation förbättras. Vissa sjuksköterskor tyckte det var lättare att identifiera våld om det fanns en allians mellan sjuksköterskan och kvinnan (Brykczynski et al., 2011; Pereira Gomes et al., 2013). Attityder Tower et al. (2012) beskrev i sin studie hur det rådande kunskapsläget kunde påverka attityderna hos sjuksköterskorna. Det kunde leda till att vissa sjuksköterskor hade en fördomsfull attityd. En sjuksköterska berättade att kvinnor som kom in med den problematiken tenderade att vara lite mer misskötta än andra och ibland luktade alkohol. En sjuksköterska tog upp Münchhausens syndrom som en problematik han trodde att vissa kvinnor led av. När kvinnor kom in med en skada kunde de enligt honom vara så att de orsakat skadan själv för att hämnas på sin partner. Vissa sjuksköterskor var av den åsikten att kvinnorna kanske inte alltid berättade den sanna historien. Det ledde till en tydlig ambivalens och det fanns sjuksköterskor som misstrodde kvinnorna även om de uttryckte sympati och ville hjälpa dem. I DeBoer et al. (2013) samt Natan och Rais (2010) studier tyckte sjuksköterskorna dock inte att det var kvinnorna som varit orsaken till våldet. När sjuksköterskorna reflekterat över bemötandet och attityder gentemot den våldsutsatta kvinnan, ansåg flera att det var de små handlingarna som gjorde störst skillnad. Genom att aktivt lyssna på kvinnan och tänka på sitt eget framträdande kunde bemötandet förbättras. Sjuksköterskorna identifierade även att det var viktig att få kvinnorna att känna sig trygga på sjukhuset (Tower et al., 2012). 6. Resultatsammanfattning Emotionell påverkan hos sjuksköterskor var tydlig och påverkade dem både i yrkesprofessionen samt i privatlivet. Sjuksköterskor hade erfarenhet av svårigheter i att vara professionell i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Starka känslor uppkom i mötet och ibland blev sjuksköterskorna tvungna att distansera sig känslomässigt. Tidsbrist och arbetskultur påverkade bemötandet av kvinnorna. Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att det var deras ansvar att fråga om våld och även agera när en kvinna blivit utsatt. Vissa ansåg inte att de fått tillräcklig utbildning eller stöd. Det fanns också skillnad i attityder kring mötet med kvinnorna. Kunskapen om våld i nära relation kunde påverka sjuksköterskors attityder gentemot den våldsutsatta kvinnan. 10

7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion För att svara på studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med systematisk litteratursökning. Metoden ansågs bäst lämpad då den sammanställde tidigare forskning samt det rådande kunskapsläget, vilket var tanken med den här studien. Antal artiklar som slutligen var med i resultatet blev åtta stycken, tre kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar. Syftet med att inkludera kvantitativa forskningen var att ge en strukturerad och objektiv bild av frågeställningen och den kvalitativa forskningen syftade till att få en djup och mer detaljerad förståelse av forskningsfrågan (Kristensson, 2014). Det var en styrka att använda artiklar med båda ansatserna. Förståelsen för området ökade genom att olika synvinklar lyftes fram. Det var eftersträvansvärt att ha med tio stycken artiklar i litteraturstudien. Åtta stycken kan anses vara i underkant. Elva artiklar valdes ut från början för granskning men när granskningen var klar var det endast åtta stycken som höll god kvalité. Slutsatsen blev att det var bättre att ha med färre artiklar med god kvalité i litteraturstudien än att ha med artiklar som inte uppfyllde kraven (Forsberg & Wengström, 2013). Databaserna som använts var Medline och Cinahl, två omvårdnadsdatabaser som var relevanta för ämnet omvårdnadsvetenskap. Sökningar gjordes också i databaserna PubMed och PsycINFO. Databaserna PubMed och Medline innehöll i princip samma artiklar, men eftersom det inte fanns nyare eller fler relevanta artiklar i PubMed än de som hittats i Medline så valdes den bort. I PsycINFO hittades inga relevanta artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De meningsbärande orden i syftet valdes ut och översattes i svenska MeSH för att få fram väsentliga ämnesord. För vissa ämnesord användes flera synonymer. Det var en styrka att använda flera synonymer i sökningen. Ett större antal artiklar blev då inkluderade (Forsberg & Wengström, 2013). Sökningen i Cinahl gjordes med endast ämnesord och i Medline gjordes sökningen med ämnesord samt ord som sökts i fritext. För att få sökningen mer specifik bör ämnesord i första hand användas men för att få en mer utökad sökning kan även ord i fritext användas. Det är en styrka att sökningen gjorts med ämnesord i första hand (Forsberg & Wengström, 2013). För att få artiklar som svarar specifikt på studiens syfte har fyra exklusionskriterier använts. De var kvinnor som är gravida, kvinnor som blivit utsatta för våld utanför hemmet, barn som bevittnad våld i hemmet och män som blivit utsatta för våld i en nära relation. Ingen ålder har begränsats då termen kvinnor syftade till en vuxen individ. Samtliga artiklar handlade om kvinnor som var över 18 år då målet var att inkludera artiklar som beskrev vuxna kvinnor. Exkludering av barn har därmed uppnåtts. Sjuksköterskeyrket domineras av kvinnor runtom i världen och därför handlade artiklarna i huvudsak om kvinnliga sjuksköterskor. Det kan ses som en svaghet. Ett jämlikt urvalsutförande hade kunnat ge ett annorlunda resultat. Inga länder har uteslutits i den här litteraturstudien. Flera studier tog upp samma problematik oavsett vart i världen den var utförd. En styrka var att studien inte avgränsats till endast vissa delar av världen, det är en förutsättning för att generalisering ska vara möjlig (Forsberg och Wengström, 2013). Skillnad i resultatet kan dock uppstå beroende på ett lands demokratiutveckling och kultur, som i sin tur påverkar sjuksköterskans egen inställning i bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Skillnader på en strukturell nivå kan därmed påverka den individuella inställningen i mötet med den våldsutsatta kvinnan. 11

Vid analys av artiklarna har SBU:s granskningsmallar används. De är beprövade för att användas framförallt inom hälso- och sjukvård. De utvärderar metoder genom att systematiskt och kritiskt granska vetenskaplig litteratur på olika områden (SBU, 2012). De har utifrån den styrkan valts ut som granskningsmallar. Bedömning- och analysbias kan ha uppstått då författarna till studien eventuellt gjort subjektiva bedömningar av artiklarna även om objektivitet har eftersträvats. Alla artiklar som var med i litteraturstudien hade ett etiskt godkännande från en etisk kommitté. Det sågs som en styrka eftersom det var viktigt att värna om etiska problem (Forsberg & Wengström, 2013). En integrerad analys har gjorts enligt Kristensson (2014) för att analysera artiklarnas resultat. Styrkan i att använda en integrerad analys var att det som var relevant och svarar på studiens syfte lyftes fram. Eftersom artiklarna i litteraturstudien har granskats med tillförlitliga granskningsmallar anses trovärdigheten hög enligt Forsberg och Wengström (2013). 7.2 Resultatdiskussion Emotionell påverkan Litteraturstudiens resultat påvisar att sjuksköterskor erfarit en svårighet i att bearbeta och adressera emotioner som uppkommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor. Yonaka et al. (2007) beskriver en liknande problematik i sin studie, där sjuksköterskans möte med den våldsutsatta kvinnan framkallade starka känslor. Stödet på arbetsplatsen kan ha en avgörande del i hur sjuksköterskan bearbetar det emotionella mötet med kvinnan. Nationellt centrum för kvinnofrid (2017) skriver om hur våld i nära relation länge setts som en privat angelägenhet. Samhället och dess lagar har historiskt sett inte alltid stöttat kvinnor som utsatts för våld. Det jämställdhetsarbete som bedrivits under 1900-talet och in på 2000-talet har förändrat synen på våld i nära relation successivt. I dag kan sjuksköterskor därför vara mer benägna att stötta kvinnorna eftersom skuldbördan har förflyttats från offret till förövaren. Beroende på attityd och tidigare erfarenheter hos sjuksköterskan kan den emotionella reaktionen se olika ut. I sjuksköterskans profession ingår det att se hela människan i vårdmötet. En personcentrerad vård går ut på att bekräfta hela personen. Behov som är andliga, sociala, existentiella och psykiska ska tillgodoses i lika hög grad som de fysiska behoven (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). För att kunna uppnå en personcentrerad vård i förhållande till den våldsutsatta krävs det mycket av sjuksköterskan. Kravet från verksamheten måste därför vara att den utbildar och stöttar sin personal. I resultatet går det att läsa om hur sjuksköterskor tar med sig jobbet hem, vilket kan tyda på att det inte finns fungerande rutiner för debriefing och stöd. Utmaningar på arbetsplatsen De utmaningar som framkom genom sammanställning av resultatet är tidsbrist på arbetsplatsen, återkommande minnen och en bristande struktur för hur sjuksköterskorna ska fråga om våld. En del möten skapade minnen hos sjuksköterskorna som efter flera år fortfarande var tydliga och återkommande. Resultatet visar också att atmosfären på arbetsplatsen har en viktig och betydande roll för att patienterna ska våga berätta om det våld som de utsatts för. Genom att lyssna på patienten och våga fråga om våld kan källan till patientens ohälsa identifieras. Virginia Hendersons omvårdnadsteori belyser sjuksköterskans speciella arbetsuppgift. Den består av att hjälpa individen att uppnå en god hälsa och underlätta de åtgärder som individen själv hade kunnat göra om behövlig kraft funnits (Henderson, 1991). Sjuksköterskan kan i förhållande till den våldsutsatta kvinnan vara den som bidrar med stöd och energi för att kvinnan ska ha ork att lämna sin destruktiva relation. 12

Lawoko, Sanz, Helström och Castren (2011) skriver i sin studie att de som förespråkar screening för våld i nära relation och anser att personalen bör fråga alla sina kvinnliga patienter rutinmässigt, även om det inte finns tydliga tecken på misshandel. I resultatet av litteraturstudien står det att många sjuksköterskor uppger att det är svårt att identifiera våld i nära relation. Standardiserade metoder skulle kunna leda till en kultur där det blir mer vanligt förekommande att prata om våld och att fler fall av misshandel upptäcks (Lawoko et al., 2011). Etiska aspekter är viktiga att diskutera. Är det fel att fråga alla om våld i nära relation? Kan det leda till en integritetskränkning? Inom hälso- och sjukvården finns det redan standardiserade frågeformulär om levnadsvanor, till exempel alkoholintag och rökning. En standardiserad screening betyder att alla tillfrågas. Det leder till att patienten inte behöver ta frågan personligt. Därför tror vi inte att integritetskränkning är hinder till att utföra screening. Det som gagnar den stora gruppen människor bör stå över en eventuell risk att vissa individer upplever det som en integritetskränkning. Att prata om våld är svårt och forskning visar att kvinnor oftast inte avslöjar misshandeln själva (Bradbury-Jones et al., 2013). Det ligger ett ansvar hos sjuksköterskan att uppmärksamma problemet och fråga kvinnan om våld. Screening kan därför vara en viktig del i ett förbättringsarbete. Betydelsen av kunskap Det råder delade meningar om kunskapsläget hos sjuksköterskorna angående våld i nära relation. I vissa studier beskrev sjuksköterskorna att de fått tillräckligt med kunskap i utbildningen medan andra studier påvisade att det finns en kunskapsbrist. I litteraturstudiens resultat går det att läsa om hur kunskapen om våld i nära relation påverkar den enskilda sjuksköterskans upplevelser av mötet med den våldsutsatta kvinnan. En koppling mellan kunskapsbrist och negativa attityder kunde göras (Tower et al. 2012). Det historiska osynliggörandet av kvinnors utsatthet påverkar sjuksköterskan idag. Det är inte en obligatorisk del i kursplanen för alla sjuksköterskeutbildningar att lära sig om kvinnofrid. I resultatet går det även att läsa om en del sjuksköterskor som anser att det är svårt att ge kvinnan ett bra bemötande om våldet uppdagats. Bradbury-Jones, Taylor, Kroll, Moy, och Duncan (2011) kommer i sin studie fram till att sjuksköterskor har en avgörande roll i att ge en icke-dömande samt stödjande vård till kvinnor som erfarit våld i nära relation. De trycker även på vikten av att det finns en effektiv kommunikation på varje arbetsplats och ett samarbete mellan professionerna för att ge kvinnorna det bästa möjliga stöd. I Virginia Hendersons omvårdnadsteori står det beskrivet att sjuksköterskan ska hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra handlingar som främjar hälsa eller tillfrisknande (Henderson, 1991). Både i omvårdnadsteorin och i Bradbury-Jones et al., (2011) slutsats påvisas det ansvar som finns i sjuksköterskans profession. För att kunna ta det ansvaret krävs en kunskapshöjning generellt för sjuksköterskeprofessionen. Genus- och samhällsperspektiv Kvinnor utsätts oftare än män för grovt våld i hemmet. Det våld som män utsätts för i samhället ser annorlunda ut (Brottsförebyggande rådet, 2014). Därför fokuserar litteraturstudien specifikt på kvinnors våldsutsatthet i nära relation. Olika analysmetoder kan användas för att studera våldet och dess uppkomst. Det patriarkala våld som kvinnor utsätts för har andra interventioner och konsekvenserna än till exempel det våld som män utsätter andra män för. Förövaren specificeras inte i litteraturstudien, enligt statistik går det dock att avläsa att förövaren i brottet våld i nära relation ofta är en man. I en tidig ålder formas de genusnormer som påverkar människor i vuxen ålder. Män lär sig att beteenden som svartsjuka 13

och kontroll är en norm, det utgör en av grunderna för våldsutövandet mot kvinnor (Brottsförebyggande rådet, 2014). Litteraturstudien har granskat kvinnor över 18 år som blivit utsatta för våld i en nära relation. Det som studier och andra vetenskapligt baserade källor visar är att våldsutsatta kvinnor finns i alla åldrar. Det som kan skilja är hur våldet yttrar sig mot kvinnan (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2017). Svårighetsgraden i att prata om våldet kan variera beroende på hur samhället ser på våld samt vilka lagar som gäller i landet. Beroende på kunskap hos sjuksköterskan och vilka föreställningar som finns kan det också leda till att det blir enklare eller svårare för den våldsutsatta kvinnan att söka hjälp. 8. Slutsatser och klinisk nytta Sjuksköterskans erfarenhet i bemötandet av kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation skiljer sig åt i olika studier. Gemensamma erfarenheter är den emotionella påverkan för sjuksköterskan. Starka känslor uppkom under eller efter mötet. Erfarenheter som skiljer sig åt i olika studier är upplevelsen av kunskap, kultur på arbetsplatsen samt attityder gentemot den våldsutsatta kvinnan. En kunskapshöjning för hela sjuksköterskeprofessionen samt standardiserade rutiner på arbetsplatsen är något som skulle förbättra bemötandet av våldsutsatta kvinnor. För sjuksköterskans del behövs ett bättre emotionellt stöd från arbetsplatsen. Resurser och pengar krävs för att göra ett förbättringsarbete möjligt. Samhällets syn på kvinnor genom historien resulterar i att deras behov inte prioriterats. En förutsättning för att vården av våldsutsatta kvinnor ska förbättras är att övriga samhället tycker att det bör prioriteras. Samhällets politiska klimat ger avhäng i resursfördelningen. Forskning och vetenskap har en viktig uppgift i att synliggöra den problematik som finns. Fortsatt forskning om förbättring inom ämnesområdet våld i nära relation behövs därför. Förslag på fortsatt forskning är att uppmärksamma kvinnans perspektiv i vårdmötet. Utifrån kvinnans upplevda erfarenhet kan ett förbättringsarbete ske. Forskning på effekten av implementering angående screening samt standardiserade metoder inom hälso- och sjukvård behövs för att upptäcka våldsutsatthet. 14

Bilaga 1. Sökmatris Söktabell 1: Medline Databas Ämnes ord Resultat Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstrakt Urval 3 Dubbletter som exkluderades Urval 4 Lästa artiklar Urval 4 Granskade artiklar Urval 6 Använda i studien Medline S1: Nurs* 724,517 Medline S2: Battered woman (MH) 270 Medline S3: Spouse Abuse (MH) 7,056 Medline S4: Domestic Violence (MH) 8,805 Medline S5: Knowledge 567,734 Medline S6: S2 OR S3 OR S4 14,047 Medline S7: (S2 OR S3 OR S4) AND (S1 AND S5 AND S6) 257 Medline S8: Begränsningar: - English language - 2007-2017 118 118 36 33 9 5 3 15

Söktabell 2: Cinahl Databas Ämnesord Resultat Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstrakt Urval 3 Dubbletter som exkluderades Urval 4 Lästa artiklar Urval 5 Granskade artiklar Urval 6 Använda i studien Cinahl S1: Domestic violence (MH) 8,203 Cinahl S2: Intimate partner violence (MH) 8,178 Cinahl S3: Battered women (MH) 3,307 Cinahl Cinahl S4: Health Knowledge (MH) S5: Nurse attitudes (MH) 68,331 42,144 Cinahl S6: Nurses (MH) 384,305 Cinahl S7: S1 OR S2 OR S3 15,017 Cinahl Cinahl Cinahl S8: S4 OR S5 OR S6 S9: (S1 OR S2 OR S3) AND (S4 OR S5 OR S6 S10: Begränsningar: - Peer Reviewed - English Language -Published date: 2010-2017 439,963 1,515 482 482 60 55 10 6 5 16

Bilaga 2. Artikelmatris (Artikel 1/8) Författare Artikelns titel, tidskrift, Land Syfte Metod Värdering Resultat DeBoer, M., Kothari, R., Kothari, C., Koestner, A., & Rosh, T. (2013). What Are Barriers to Nurses Screening for Intimate Partner Violence? Journal of trauma nursing. USA. Att identifiera sjuksköterskors attityder och upplevda hinder för screening. Metod: Kvantitativ metod. Inklusionskriterier: Legitimerade sjuksköterskor. Jobba på ett specifikt traumacenter. SSK inom slutenvård och akutsjukvård. Exklusionskriterier: Sjuksköterskor som inte ger direkt patientvård d.v.s. SSK med chefs positioner, även SSK som jobbar inom öppenvård, på laboratorium och områden inom operation. Urvalsförfarande Deltagarna rekryterades genom avdelningsmöten och andra möten på enheten. Via intranätet och e- mau systemet. Personer blev även tillfrågade direkt på enheterna. Styrkor: -Tydligt formulerat syfte. -Tydlig metod. -Tydligt och begripligt resultat. -Balanserad inskrivning (Balanced keying) d.v.s. att uttalanden är skrivna både positivt och negativt för att reducera passivitets bias. -Studien var anonym. Svagheter: -Inte ett randomiserat urval. Risk för urvalsbias. -Nämner inte relationen mellan forskaren och studiedeltagarna. Tillförlitlighet: Hög kvalité. Majoriteten av sjuksköterskorna höll med om uttalandet "Jag har tillräckligt med tid för att screena patienter för IPV. 56 % var överens om att de var "adekvat utbildade för att känna igen tecken och symptom på IPV. 44 % var av annan åsikt. Deltagarna i undersökningen var uppdelade i frågan om huruvida det var svårt att identifiera offer" av IPV (43 % var överens vs 57 % som var av annan åsikt). 95 % höll med om att det var deras ansvar om patienten var utsatt för IPV. Urval Ev. bortfall 494 tillfrågades, 156 deltog och avslutade undersökningen (32 %). Beskrivning slutlig studiegrupp: 156 stycken. 142 kvinnor. Medelåldern var 43,2 år (spann 20-68 år). Medelerfarenheten var 16,8 år som sjuksköterska Datainsamling: -Flervalsfrågor, självskattningsfrågor. -Survey monkey ett webbaserat datainsamlingsverktyg användes. Analysmetod: Statistisk analys. 17

(Artikel 2/8) Författare Artikelns titel, tidskrift, Land Syfte Metod Värdering Resultat Pereira Gomes, N., Lorenzini Erdmann, A., Guedes dos Santos, JL., Santos Mota, R., de Souza Carvalho e Lira, MO., & Hörner Schlindwein Meirelles, B. (2013). Caring for women facing domestic violence: Grounded Theory. Online Brazilian Journal of Nursing. Brasilien. Att förstå betydelsen i vad vårdpersonal tillskriver vården av kvinnor när kvinnorna utsatts för våld i hemmet under tiden som de blir stöttade av FHS- programmet. Metod: Kvalitativ metod. Inklusionskriterier: -Arbeta på FSH. -Jobbat på enheten i minst 6 månader. -Vara närvarande på enheten under perioden för datainsamlingen. Exklusionskriterier: Inga beskrivna. Urvalsförfarande: Alla som passade in under inklussionskriterierna på enheten blev tillfrågade om de ville delta. Styrkor -Tydligt och begripligt resultat. -Anonymisering av data, kodning av svar. -Inget bortfall. Svagheter -Nämner inte relationen mellan forskaren och studiedeltagarna. Trovärdighet: Hög kvalité. De intervjuade upplevde en svårighet med identifikation vid mötet med våldsutsatta kvinnor. De anställda upplevde att de inte får något stöd att hantera dessa svåra situationer. De känner sig inte förberedda. Det skulle vara lättare om de visste hur de skulle hantera situationen. Brist på tid var ett hinder för att agera om faktiska signaler ändå fanns. Arbetsdynamiken på arbetsplatsen var bristfällig och påverkade arbetet negativt. Urval: 50 deltagare. Inga bortfall. Beskrivning slutlig studiegrupp: 30 sjuksköterskor, 12 psykiatriker, 2 psykologer, 1 socialarbetare och 5 hälsosamordnare. Datainsamling: -Studie med tre intervjugrupper -Spelades in och transkriberades. Analysmetod: Grounded theory. 18