Institutionen för kulturvetenskaper, 2017-11-08 Dnr G 2017/396 Mats Nilsson Utbildningsansvarig Till Fakultetsstyrelsen Humanistiska fakulteten Anhållan om inrättande av huvudområdet Kulturvetenskap på avancerad nivå för magisterexamen (60hp) samt mastersexamen (120hp), Master of Arts in Cultural Science, 60 credits and 120 credits. Härmed ansöker vi om att få huvudområdet Kulturvetenskap inrättat på avancerad nivå. Kulturvetenskap finns redan inrättat som huvudområde på grundnivå (kandidatnivå) och är ett område där många lärare/forskare på institutionen är aktiva, inte minst inom Kultur, kandidatprogram (H1KLT). Denna ansökan gäller inrättande av Kulturvetenskap på avancerad nivå för att ge studenterna möjlighet att ta en magister- eller mastersexamen. 1. Beskrivning av huvudområdets syfte och målsättning samt för vilken/vilka examina huvudområdet är avsett. Kulturvetenskap är ett mångvetenskapligt huvudområde, där vi studerar kultur i en bred mening med utgångspunkt främst i ämnestraditioner från Etnologi, Kulturstudier, Antropologi, Musikvetenskap, Sociologi, Konst- och bildvetenskap samt Genusvetenskap. Ett övergripande mål är att relatera vardagsliv till centrala samhälleliga institutioners handlings- och tankemönster. Utifrån historiska och kulturvetenskapliga perspektiv diskuteras kulturell tillhörighet och människors meningsskapande, självförståelse och identitetsskapande, där kritiska maktperspektiv utgör centrala analysverktyg. Kulturbegreppet problematiseras genomgående liksom frågor rörande demokrati och identitet, och ställs i relation till olika former av kulturproduktion, kulturskapande och samhälleliga institutioner. Grundläggande teman är kulturproduktionen i ett samtida mediesamhälle både i institutionaliserade och självorganiserade former.
2. Huvudområdets plats i universitetets samlade utbildningsutbud. Utbildningens plats ska tydliggöras och motiveras väl och eventuella överlappningar med andra huvudområden ska redovisas. Eftersom Kulturvetenskap redan finns inrättat som huvudområde på grundnivå för programmet Kultur, kandidatprogram (H1KLT) är detta en komplettering. Kurser på avancerad nivå ger studenterna en möjlighet att ta en magisterexamen, vilket gör att de blir behöriga att söka forskarutbildning i Kulturstudier och Etnologi vid GU. En mastersexamen ger en möjlighet att fördjupa sig även för de som inte söker forskarutbildning, och ger då spetskompetens inom arbetslivet rörande sektorer som på direkt och indirekt vis arbetar med kulturfrågor. Kurserna i Kulturvetenskap betonar de kulturanalytiska perspektiven, inte minst de normkritiska perspektiven. Demokrati och delaktighet är viktiga aspekter, inte minst på mastersprogrammet Kultur och demokrati (H2KOD). 3. Lärarkompetens och kompetensutveckling. Tillgången på tillsvidareanställda vetenskapligt kompetenta samt högskolepedagogiskt utbildade lärare, doktorander och eventuell annan personal som medverkar i huvudområdet ska redovisas, liksom möjligheterna till kompetensutveckling. Lärarkompetensen är bred inom det tvärvetenskapliga fältet Kulturvetenskap på institutionen med lektorer som disputerat i etnologi (docent Åsa Andersson, lektor Eva Knuts, professor Kerstin Gunnemark, docent Mats Nilsson), musikvetenskap (lektor Åsa Bergman, docent Thomas Bossius), genusvetenskap (lektor Jeanette Sundhall), sociologi (lektor Helena Holgersson, docent Catarina Thörn), Konst- och bildvetenskap (docent Eva Zetterman) samt Socialantropologi (docent Andreas Nordin). 4. Forskningsanknytning. Institutionella förutsättningar, vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt samt dessa aspekters koppling till huvudområdet i fråga ska beskrivas. Forskning kring Kultur, både som estetiska uttryck och med utgångspunkt i ett bredare, antropologiskt kulturbegrepp är stark. Catarina Thörn och Helena Holgersson forskar om staden, det urbana samhället, gentrifiering och migration. Åsa Bergmans forskning är inriktad mot villkor för barns och ungas lärande i olika musikrelaterade kontexter, Åsa Andersson forskar om ungdomars och unga vuxnas identitetskapande i förhållande till olika livsvillkor, Thomas Bossius om ungdomar och subkulturer och Jeanette Sundhall om barn, politik och demokrati. Kerstin Gunnemark har folkhemmet och kulturarv i fokus och Mats Nilsson undersöker dansandet i både nutid och förr. Andreas Nordins forskning rör sig inom området religionssociologi i Nepal men också i Sverige. Eva Zetterman forskar om performancekonst. Huvudområdet är med andra ord brett och mångfacetterat vad gäller både empiriska fält och vetenskapliga förhållningssätt. Här finns etnologisk vardagsforskning med utgångspunkt främst i empiriska fält likaväl som mer teoretiskt genererade sociologiska undersökningar.
5. Övergångsmöjligheter till utbildning på nästa nivå ska beskrivas under förutsättning att detta är relevant för det aktuella huvudområdet. En magisterexamen i Kulturvetenskap ger behörighet till forskarutbildning i Kulturstudier samt Etnologi. Att kunna ge studenter möjligheten att gå vidare och ansöka om doktorandplats är en viktig orsak till att huvudområdet bör etableras på avancerad nivå. 6. Internationalisering. Internationellt studentutbyte, utbildningssamarbete med andra universitet, lärarutbyte, undervisning på andra språk än svenska och internationella perspektiv i undervisningen ska redovisas. Potentialen för internationella student- och lärarutbyten liksom andra samarbeten är stor. Lärarna/forskarna har viktiga kontaktytor utanför Sverige i sin forskning. Bland dessa finns upparbetade samarbeten och utbyten forskare och lärare emellan inom området kultur och urbanitet med Hafencity Universität i Hamburg, Universidade Nova de Lisboa samt med Goldsmiths University i London, inom området ungas livsvillkor med Center för ungdomsforskning vid Aalborgs universitet samt med International Research Institute of Stavanger, inom områdena musik och kultur med Åbo akademi samt med Belmont University i Nashville, inom området kulturarv med Christian-Albrechts-Universität zu Kiel samt med Universitet i Oslo. I många av de kurser som ges är ett globalt perspektiv centralt. Stora delar av kurslitteraturen är på engelska. Vi är också inne i ett skede där institutionen utvecklar tvärvetenskapliga kurser på engelska på avancerad nivå. 7. Förutsättningar för ev. verksamhetsförlagd utbildning eller praktik. För huvudområden som innehåller verksamhetsförlagd utbildning eller praktik ska förutsättningarna för att anordna detta redovisas. Kurserna i Kulturvetenskap genomförs i form av praktiknära undervisning, dvs med studiebesök och kontakter med det omgivande samhället. Inom ramen för programmet Kultur och demokrati ges kursen Kulturens praktiska fält som innefattar en åtta veckors praktikperiod. Studenterna som vill ha ytterligare praktik kan också läsa den fristående kursen Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning. 8. Stabilitet och långsiktighet. Förutsättningar för att säkerställa god kvalitet i huvudområdet över en längre tid ska redovisas. Det kan röra sig om förmodat söktryck och huruvida huvudområdet finns vid annat lärosäte inom eller utanför Sverige osv. Söktrycket är stabilt och ackumulerat efter att kandidatprogram (H1KLT) och fristående kurser (Etnologi, Kulturstudier, Barn- och ungdomskultur samt Kulturanalys) funnits på grundnivå under flera år. Undervisande lärare/forskare är tillsvidareanställa och kan förväntas vara kvar en längre tid. Studenterna som läser institutionens kandidatprogram Kultur, estetik och kulturellt entreprenörskap eller Kandidatprogrammet Kultur och gör en kandidatuppsats inom dessa program är behöriga till kurserna på avancerad nivå i Kulturvetenskap, vilket
ger en stabil rekryteringsbas. Förkunskapskravet på kurserna, 180hp på grundnivå motsvarande kandidatexamen, öppnar för att studenter från andra institutioner och fakulteter också söker kurser i Kulturvetenskap. 9. Huvudområdets koppling till en framtida arbetsmarknad. Analys av samhällets framtida behov av personer med aktuell utbildning, arbetslivsanknytning i undervisningen och olika former för samverkan med avnämare ska redovisas. Det kulturella perspektivet är viktigt inom många offentliga förvaltningar och kulturinstitutioner, och kurserna kan fungera som vidareutbildning och kompetensutveckling för många yrkeskategorier som arbetar med i alla former av kultur i vid mening. Det kan exempelvis handla om förvaltnings- och utvecklingsarbete i en stadsdelsnämnd eller olika former av arbete med social hållbarhet. Utöver arbetsplatser som kulturinstitutioner finns det behov av kompetens att göra en samtidsanalys inom till exempel offentlig förvaltning, stadsutveckling, medborgarprojekt samt hos föreningar och frivilligorganisationer. Verksamheter som dessa har behov av utbildade personer som kan bidra till utvecklingen och som kan bedriva visionsarbete och göra konsekvensanalyser. Kandidatprogrammet Kultur och Masterprogrammet Kultur och demokrati har väl upparbetade kontakter med arbetsplatser, verksamheter och organisationer med vilka det bedrivs samverkan i form av undervisningsmoment som gästföreläsningar, studiebesök och praktikperioder. 10. Hållbar utveckling. I underlaget ska framgå hur hållbar utveckling beaktas och integreras i huvudområdets innehåll. Diskussioner kring vad som är socialt och kulturellt hållbart över tid är en viktig del i kurserna. Frågor som rör framtiden, och inte minst frågor kring demokrati och delaktighet, och hur förutsättningar för detta skapas är en integrerad del i kursernas innehåll. 11. Bildning. I underlaget ska framgå hur bildningsaspekter beaktas och integreras i huvudområdet. Att lärarna som undervisar i Kulturvetenskap har sin bakgrund i institutionens estetiskt inriktade huvudområden filmvetenskap, musikvetenskap och konstvetenskap eller de mer kulturanalytiska inom etnologi, kulturstudier samt genusvetenskap borgar för att bildningsaspekten hela tiden finns närvarande genom områdenas fokus på grundforskning och teoretiska studier. Bildningsbegreppet diskuteras utifrån exempel från olika konst- och medieringsformer, liksom med exempel från olika globala och historiska kontexter. Bildning som en viktig del av framtiden är bärande moment samtidigt som bildningsidealet som ett fast, oföränderligt villkor för kulturellt skapande utmanas i kurserna, som snarare placerar bildningsideal i sig samhälleliga kontext och betonar reflektion och kritiskt tänkande.
12. Genus och jämställdhet. I underlaget ska framgå hur genus- och jämställdhetsperspektiv är integrerade i utbildningens innehåll och genomförande. Barns och unga vuxnas rättigheter, demokrati, delaktighet och hur jämställdhet och likabehandling är och görs till en del av deras vardag, har en tydlig plats i kurserna../. Mn