1 (7) Slutrapport för projektet Centrum för lantbrukets biogasföretagande etapp 1 Datum:215-8-27 Journalnummer: Projekttid:. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som medger att deras kontaktuppgifter läggs ut i en projektdatabas) Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 7829483....... Slutrapporten kommer att publiceras i en projektdatabas, så att den kan bli till nytta för andra aktörer som arbetar med utveckling av landsbygden. Du ska därför lämna slutrapporten i elektroniskt format. 1. Projektorganisation: I projektet har för Hushållningssällskapet Sjuhärad (projektägare) projektledare Karin Eliasson arbetat, Karin har lett projektet samt utfört aktiviteterna som inneburit kontakter med högskolan och studenterna (bilaga 1,4). Ola Hallin på Hushållningssällskapet genomförde försöket med biogödselspridning inför innovationsdagen (bilaga 2). Caroline Dahren Hushållningssällskapet arbetade med Innovationsdagen (bilaga 3). David Hårsmar på Rådgivarna i Sjuhärad hjälpte till med kommunikation med högskolan avseende biogasanläggningarnas energiförbrukning.
2 För Högskolan i Borås som också utgör samarbetspartners har Ilona Sarvari Horvath deltagit i projektmöten och i skrivningen av FoU plattformen (bilaga1). Vidare har Maryam Mohseni Kabir som också var anställd på högskolan deltagit i arbetet med torrötningsanläggningen som vi vill gå vidare med att testa. 2. Sammanfattning: Projektets bakgrund var att man ville sammanföra kunskaper inom områdena Forskning, Utveckling och Innovation för att fokusera på en utbyggnad av lantbruksbaserad biogasproduktion lokalt i Sjuhärad. Projektet söktes för att påbörja en uppbyggnad av ett kompetenscentrum avseende lantbruksbaserad biogas. I Sjuhärad finns en stor potential för biogasproduktion, men för att kunna realisera den stora potentialen för biogasproduktion hos Sjuhärads lantbruksföretag behöver dagens forskning utvecklas och anpassas för deras ändamål. Högskolan i Borås är duktiga på förbehandling och produktion av biogas främst från övriga organiska fraktioner (hushållsavfall etc.) en kunskap som i viss mån kan appliceras på lantbruksanläggningar men som även behöver kompletteras med kunskap och rådgivning inom hela värdekedjan. De positiva effekterna av projektet är det ökade och förtydligade samarbetet med Högskolan i Borås. Det har inneburit flera konakter med studenter som annars inte skulle ha möjlighet att öka sin kunskap om lantbruk och lantbruksbaserad biogasproduktion. Likaså är det viktigt för Hushållningssällskapets rågivare och kunder att få möte personer med ett mer vetenskapligt perspektiv på energiproduktion. Det praktiska har blivit mera tydligt och begripligt för studenter och personal på Högskolan. För lantbruket har vi genom projektet gett mer kunskap till den forskning och utveckling som bedrivs på Rådde. Vi har även kunna koppla ihop erfarenheterna i detta projekt med projektet Klimatsmart nötköttsproduktion för att visa för lantbrukarna fördelarna med t.ex. biogasproduktion av gödsel. 3. Syfte och målgrupp: Projektets ursprungliga syfte var att påbörja ett centrumarbete för företagande inom lantbruksbaserad biogasproduktion där FoU, rådgivning och innovationer kan bidra till att hela värdekedjan blir mer lönsam. Syftet är också att samverka med forskningsprojektet Samrötningseffekter i biogasproduktion Gödsel och energigrödor, Högskolan i Borås samt lokala företag. Projektet hade enligt projektplan tre målgrupper Företag i Sjuhärad inom djur och växtodlingsproduktion Forskare, doktorander och studenter från Högskolan i Borås Företag som utvecklar biogasproduktion, t.ex. leverantörer av viss utrustning för produktion, distribution, transporter etc. Projektets syfte anses till stor del vara nått. Projektet har verkligen bidragit till att förstärka samarbete och kunskap mellan lantbruksrådgivare och Högskolan, för de prioriterade områdena. Företag som utvecklar biogasteknik har till viss mån involverats men projektet upplever att vi först i slutet har nått till den nivån där det behövs praktisk innovationsutveckling. Det steget arbetar vi därför vidare med i framtida projekt. Projektet har haft kontakt med samtliga målgrupper. Däremot var det svårt att samla lantbrukare som tänkt till biogasdagen. Vid det tillfället hade projektet också bjudit in biogasföretag som arbetar med teknik och logistik. Tanken var från början att projektet skulle involvera ett teknikföretag i Borås, på grund av stora problem i samverkan lades det arbetet ned. Vi upplevde inte som om företaget förstod de praktiska förutsättningarna som behövs för
att en biogasproduktion ska fungera på gårdsnivå avseende krav på bland annat teknik och lagstiftning. 3 4. Genomförandeplan och tidsplan: Projektledning har skett kontinuerligt. Detaljer om aktiviter finns i Projektdagboken. Projektmöten för att etablera samverkan med Högskolan både avseende FoU plan och examensarbeten samt inför innovationsdagen har genomförts enligt nedan. 213-12-19 Projektmöte 214-2-19 Projektmöte om torrötning 214-3-6 Projektmöte i samband med förläsning på högskolan 214-8-28 Möte om biogasdag på Rådde 215-3-5 Möte Rådde Ilona och Maryam 215-3-18 Projektmöte Borås 215-3-3 Projektmöte med två studenter på Rådde 215-5-12 Projektmöte Rådde 215-6-4 Projektmöte Högskolan Borås 215-7-7 Projektmöte telefon Examensarbetena och samverkan med studenter har skett 1) under vår/sommar 214, 2) under våren 215. Planering för innovationsdag och genomförande var under våren 215 FoU planen skrevs under sommaren 215. Ett första möte för fortsatt samarbete omkring den ägde rum den 24 augusti på Rådde. Den ursprungliga tidsplanen ser ut enligt nedan. Projektet förlängdes genom kommunikation med Leaderkontoret (214-11-6) till och med sommaren 215. Examensarbetena har genomförts som planterat. Trots att det till en början (213) var svårt att få studenter som ville göra examensarbeten inom biogasområdet. Det var tydligt att vi behövde träffa studenterna innan (föreläsningar och information om biogas) för att förklara nyttan och kopplingen mellan stad och land. Efter det var det inte svårt att få intresserade studenter. Figur 1 Ursprunglig tidsplan från projektbeskrivning. I projektplanen skrev vi om framtida utveckling Detta projekt kan medverka till att tydligt skapa ett centrum för lantbruksbaserad biogasproduktion. Kopplingen ska vara stark till befintlig och framtida forskning och utveckling samt till försöksverksamheten på Rådde, där
lantbruksföretag har en naturlig mötesplats. Fokus är även innovationer som ska leda till affär och lönsamma företag med och omkring biogasproduktion. Faller projektet väl ut kommer ytterligare projekt formas för fortsatt utveckling 4 Vi tycker detta tydligt beskriver projektets resultat med det tillägget att vi inom projektets ramar inte kommit lika långt inom teknikutveckling som vi planerat. Detta främst beroende på tidsfaktorn och att biogasproduktion på lantbruk haft en svår ekonomisk situation de senaste åren, vilket gjort att drivkraften för utveckling av teknik inte varit så stor. Nu tror vi dock starkt på idén med att utveckla torrötning och kunna testköra en sådan anläggning på Rådde i framtiden. 5. Spridning av projektets resultat: Resultaten av projektet har spridits externt tack vare kontakten med studenterna. Internt har resultaten spridits i rådgivarorganisationen och det samarbete som byggts upp har gynnat andra projekt tillexempel den forskning som pågår på Hushållningssällskapet och det projekt som rör klimatneutral nötköttsproduktion. Personal på Hushållningssällskapet som inte direkt arbetar med biogas har fått ökad kunskap genom främst arbetet med Innovationsdagen. Som projektet upplever det finns det en uppenbar nytta av projektet framförallt för Högskolan som kunnat vidga sin diskussion avseende landsbygdsfrågor inom energi.
6. Projektets finansiering Budgeterat och utfall för projektet presenteras nedan. 5 PROJEKTETS BERÄKNADE KOSTNADER Kostnader Beskrivning År 213 År 214 Beräknat belopp Utfall projektavslut Löner Projektledning 25 h*39 kr 3 9 46 35 77 25 46968 Investeringar Övriga kostnader Lokalhyra 5 1 14 65 19 75 Höskolan Borås 1 tim * 825:- 27 5 55 82 5 23925 Övriga parter - köpt tjänst 5 tim * 75 :- 12 5 25 37 5 15 Innovationsdag föreläsare 3*1 :- 3 3 Indirekta kostnader Summa faktiska kostnader 76 171 247 72393 PROJEKTETS VÄRDERADE RESURSER Ideellt arbete - värde 175:- /tim Lantbrukare 2 tim * 175:- 1 1 35 1225 Övriga ideella resurser Högskolan Borås 2 tim * 825:- 5 11 5 16 5 3465 Övriga parter 2 tim * 75:- 7 5 7 5 15 Summa ideellt arbete och ideella resurser 3 36 5 66 5 35875 Offentliga resurser Egen arbetstid (lön) Upplåten lokal Utbildning + webportal Summa offentliga resurser PROJEKTETS TOTALA KOSTNAD 16 27 5 313 5 18268 Som synes så har betydligt mindre tid lagts i projektet än budgeterat. Däremot har Högskolans ideella tid varit stor. Det för att samverkan med studenterna har tagit mycket tid, vilket varit positivt för projektet. Ideell tid för Lantbrukare blev lägre då innovationsdagen ställdes in. Köpt tjänst i samband med innovationsdagen och från övriga parter har inte heller nyttjats i projektet. Sammanfattningsvis har projektet som vi ser det uppnått flera av målen till en minskad kostnad jämfört med budgeterat. Hushållningssällskapet önskar att inte betala sin medfinansiering på grund av två orsaker.
6 1) De ideella resurserna både avseende ideellt arbete och övriga ideella resurser utgör mer än hälften av de faktiska kostnaderna, vilket är mer än dubbelt så mycket än vad som var beskrivet i budget. 2) Hushållningssällskapet har haft kostnader för annonser i HS tidning och i Husdjur samt för utskick och kommunikation. Även för lokaler. Material och transportkostnader avseende gödselförsöket motsvarar ca 2 kr. Ingen av dessa kostnader har debiterats projektet. 7. Slutsats och rekommendationer Vårt projekt har kunnat bygga en fin samverkan mellan studenter och personal på Högskolan i Borås och Hushållningssällskapet i Sjuhärad. Det har lett till ökad förståelse för varandra. Projektet har även lett till en teknikutveckling inom torrötning som är en av flera viktiga tekniker för att utveckla landsbygdsbaserad biogas. Tekniken lämpar sig speciellt för mindre lantbruk med fasta gödselslag, men skulle även kunna vara ett applicerbart alternativ för andra landsbygdsnäringar t.ex. restaurang verksamhet för att producera egen energi. Tekniken behöver utvecklas och det är det som vi nu tillsammans gör i vår FoU plattform. Detta har tillsammans gett kunskaper till det centrum av kompetens som nu finns på Hushållningssällskapet inom biogas. Vi har även kunnat koppla ihop detta projekts resultat med arbetet inom projektet Klimatsmart nötköttsproduktion. Samverkan mellan flera organisationer och parter är alltid svårt det kräver tid och ett driv i engagemang och upplåtelse av mänskliga resurser. Det kan vara värdefullt att verkligen förankra och förbereda ett samarbete för att det ska fungera så att samtliga är medvetna om behovet avseende olika resurser. Detta är viktigt att tänka på i kommande projekt. 8. Projektets mål Projektets ursprungliga mål var: 1. Genomföra en innovationsdag 2. Att planera för två examensarbeten, inom lantbruksbaserad biogasproduktion med fokus på substrat-rötrest, i samverkan med Högskolan i Borås 3. Formulera minst tre innovationsområden som är viktiga för att stärka lokalt företagande inom biogas. Det kan röra sig om: Energiproduktion, Nya produkter (av biogas och teknik) samt marknader. Detta ska kunna utveckla sig till minst två genomförbara projekt. 4. Formulera en FoU plattform för lantbruksbaserad biogasproduktion och rötresthantering tillsammans med Högskolan i Borås med syfte att möjliggöra ett centrum för lantbruksbaserad biogas. Första målet om att genomföra en innovationsdag har delvis uppfyllts. Dagen planerades och genomfördes den 23 juni 215 på Rådde. Annonsering gjordes i Hushållningssällskapets tidning Tidningen Husdjur Leader Sjuhärads, Maskinringens hemsida, LRFs kalendarium, HS Hemsida och Rådgivarna i Sjuhärads hemsida och Facebook-sida Samt via direkta e-post utskick Trots denna annonsering och påminnelser så var vi tvungna att ställa in dagen på grund av för få anmälningar. Det var totalt ca 5 externa personer och vi ville ha minst 1 för att avlöna föreläsaret etc. Vi genomförde dagen ändå med interna personer på Hushållningssällskapet, Rådgivarna och Högskolan i Borås. Vi skördade och tog del av växtodlingsförsöket som finns med som bilaga 2 och hade en diskussion om projektets fortsatta genomförande.
Det andra målet är uppfyllt. Vid två tillfällen har projektledaren genomfört föreläsningar för studenter på Högskolan i Borås för studenter som gått Energitekning och Bioenergiteknik. Vid båda tillfällen handlade föreläsningen om lantbruksbaserad biogasproduktion. Tre examensarben är påbörjade och två är avslutade. Sanna Ståhl som 214 skrev om energiförbrukning i uppsatsen Gårdsbiogasanläggningars egenförbrukning och Shabnam Karimijafari som 215 skrev Enhance biogas production from ley crops and manure by different pre-treatments slutligen Andreas Farbotko som 215 skrev om Förbehandling av kogödsel och korn för effektivare biogasproduktion. Sanna var med Karin Eliasson på gårdsbiogasanläggningar och Andreas och Shabnam använde gödsel och gröda från Rådde för att genomföra studier i sitt examensarbete. Endast Andreas har i skrivandets stund sin rapport godkända på Högskolan, men samtliga har skrivit examensarbetena och väntar bara på godkännande. Projektets tredje mål om att formulera innovationsområden jobbar vi tillsammans med högskolan på inom torrötning där syftet är i nästa steg utveckla en torrötningsteknik som vi praktiskt kan arbeta med på Rådde. Flera steg har i projektet gjorts för att fortsätta det arbetet som också finns beskrivet i FoU plattformen. Man kan säga att ett av två innovationsområden är utvecklade. En FoU plan (bilaga 1) för fortsatt samverkan finns framtagen och vi arbetar praktiskt med den i framtiden. Ett första steg är att tillsammans med andra forskare skriva en artikel avseende torrötning så att vi har ett kunskapsunderlag till framtida projektansökningar. Målet anses därför vara uppnått. Indikatorerna är beskrivna i tabellen som hanterar dessa. 7 9. Bilagor 1. FoU-plattform Hushållningssällskapet Sjuhärad och Högskolan i Borås 2. Resultat av gödslingsförsök Biogasdagen 3. Annonser och inbjudan till Biogasdagen 4. Första sidan på examensarbeten vid Högskolan i Borås 5. Projektpresentation 14331 1. Beskriv det mervärde projektet har åstadkommit i bygden! Det viktigaste är sannolikt den form för samverkan med högskolan som vi kunnat bygga upp. Det har varit tydligt att studenterna i Borås inte har så stor kunskap eller ingen kunskap alls om lantbrukets förutsättningar. Inte heller för kopplingen mellan stad och land där man kan arbeta i flera olika perspektiv. Från vår synvinkel är det extra viktigt att kunna delge studenterna detta. En önskan vore att även tydligare kunna ge den inblicken till hela Borås stad som så tydligt satsar på kretslopp och hållbara stadsdelar, med bland annat ganska ambitiösa miljömål. I den satsningen framåt borde staden även involvera landet! Finns det något mer som projektet vill informera LAG/kontoret om?
Länghem 215-8-27 8.. Projektledarens underskrift. Karin Eliasson LAG:s slutkommentar:............... Rapporten godkännes.. Ort och datum. Underskrift LAG Mål Indikator Antal Utfall - kommentar Det har skapats nya företag på landsbygden och fler arbetstillfällen. Antal nya eller bibehållna jobb Antal nya företag Antal nya företagsnätverk 2 1 Nätverket mellan Högskolan och Hushållningssällskapet är etablerat. Samverkan med innovationsföretaget är inte Den individuella försörjningsmöjligheten för små och mindre företag har ökats genom diversifiering i näringslivet. Antal företag som diversifierat sin verksamhet utvecklat. 1 1 Mycket kunskap har tillförts via samverkan.
Ökad inflyttning till Sjuhärad är en effekt av projekten som genomförs inom Leader Ökat samspel mellan miljö- natur - kulturmänniskan. Befintlig basservice ska hållas på samma nivå eller utvecklas ytterliggare. Vid avsaknad av basservice i vissa områden ska dessa ha åtgärdats genom etablering av nya basserviceinrättningar. Nätverk har skapats för gemensamma satsningar, ökad livskvalitet och nya mötesplatser. Kompetensutvecklingstil lfällen har genomförts inom många av planens verksamhetsområden. Lokala projekt har växlats upp genom samarbete med andra geografiska områden. Sjuhärad har stärkt sin position som turistmål Boende i Sjuhärads landsbygd skall ha möjlighet att vara med i utvecklingen av sin bygd Antal projekt som syftar till en positiv befolkningsutveckling Antal projekt som arbetar med lokal byutveckling Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter Antal projekt som syftar till att öka den lokala basservicen Antal nya kommunöverskridande nätverk som tillskapats Antal nya mötesplatser och kulturaktiviteter Antal personer som deltar i kompetensutvecklingstillfällen som anordnas av icke ordinarie utbildningssamordnare (utöver värdskapsutbildningar) Antal projekt som samarbetar med andra Leaderområden 1 1 Enligt plan 1 1 Enligt plan 5 5 Innovationsdagen ställdes in men däremot har två föreläsningar med minst 5 studenter totalt genomförts. Antal nya besöksmål Antal nya övernattningstillfällen, tillgängliga minst 3 nätter per år Antal deltagare i värdskapsutbildning Antal deltagare i projekt 4 9 Projektledare och två personer till från HS En rådgivare från Rådgivarna Två aktiva personer anställda på Högskolan i Borås Tre studenter Därav ungdomar under 25 år Därav kvinnor 2 6 Därav invandrare 2 En av studenterna samt en person på Högskolan 9
Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet! 1 Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret? Bra Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen? Har inte haft någon direkt kontakt med Länsstyrelsen i detta projektet. Har Leader-metoden varit ett bra arbetsredskap? Något som du/ni vill rekommendera till andra? Ja Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport? Redovisningen har varit relativt enkel och tydlig. Pärmen hjälper mycket-fortsätt med den. Mycket stöd från Leader-kontoret och Marie! Har du/ni något nytt projekt på gång? Ja, Hushållningssällskapet har flera projekt. Det som tydligast kopplar till detta är det som beskrivs i FoU plattformen där vi nu ska söka nya medel för att praktiskt utveckla torrötning. För att kunna få en uppfattning om vilket mervärde ert projekt fått för landsbygden kommer vi att kontakta dig/er om ett halvår. Vi hoppas på din/er medverkan för att höra om vad som hände sen.