Costa Rica. Geografi.

Costa Rica https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/ Costa Rica utmärker sig som en fredlig och relativt välmående oas i det i övrigt instabila Centralamerika. Armén avskaffades 1949 och demokratin har sedan dess varit ohotad samtidigt som en välfärdsstat vuxit fram. Länge var landet en jordbruksekonomi med kaffe och bananer som viktigaste grödor. Numera dominerar elektronikvaror exporten. Costa Rica har ett väl utbyggt system av nationalparker och lockar många ekoturister. Geografi Costa Rica utgör en del av den centralamerikanska landtunga som förbinder Nord- med Sydamerika. Landet har långa kuster mot både Karibiska havet och Stilla havet. Avståndet mellan kusterna är bara mellan 12 och 30 mil, men vägen går över höga bergskedjor som löper genom landet från nordväst till sydöst. De högsta bergstopparna når högre än 3 500 meter över havet. Många av dem är vulkaner och flera är synbart aktiva. Jordskalv är vanliga; den senaste större jordbävningen inträffade 2012. Mitt i landet finns en bördig högplatå, Meseta Central, omgiven av berg. Här ligger huvudstaden San José på 1 200 meters höjd. Nära intill ligger de tre följande största städerna, som alla också är provinshuvudstäder: Alajuela, Cartago och Heredia. Tillsammans utgör de en relativt tätbebyggd region med sammanlagt över två miljoner invånare, eller halva landets befolkning. I norr och längs östkusten utbreder sig lågland. Mycket skog har skövlats för att ge plats för jordbruk och boskapsskötsel, men skövlingen har bromsats upp och en fjärdedel av landet är i någon form naturskyddad. Knappt halva landytan är idag skogstäckt. I Costa Rica finns en oerhörd biologisk mångfald omkring fem procent av jordens arter återfinns i landet som är något större än Danmark. Yta 51 100 km2 (2017) Tid svensk - 7 timmar Angränsande land/länder Nicaragua, Panama Huvudstad med antal invånare San José 288 000 (folkräkning 2011) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 1/32

Övriga större städer Alajuela 255 000, Cartago 148 000, Heredia 124 000, Puntarenas 115 000, Limón 94 000 (folkräkning 2011) Högsta berg Cerro Chirripó (3 820 m ö h) Klimat Hela Costa Rica ligger i den tropiska zonen men väder och klimat varierar mycket beroende på höjden över havet. Vid kusterna är det hett och fuktigt. På högplatån kan det vara hett dagtid men svalt ibland under regnperioden och på kvällarna. Högt upp i bergen kan det bli ganska kallt. Regnperioden varar från maj till november, och torrperioden från december till april. Vid den karibiska kusten är det alltid fuktigt; där regnar det omkring 300 dagar om året och mest av allt i december. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn 27 C (låglandet), 22 C (högplatån) Medelnederbörd/månad San José 5 mm (feb), 300 mm (sept) Befolkning och språk Costa Rica har den mest enhetliga befolkningen i Centralamerika. Flertalet invånare har i huvudsak spanskt eller annat europeiskt ursprung. Andelen mestiser (människor av blandad spansk och indiansk härkomst) är förhållandevis liten och särskiljs inte i statistiken. Den största minoritetsgruppen är svarta och personer med rötter i både Europa och Afrika. Det finns också mindre grupper av indianer. De svarta härstammar från invandrare från Jamaica. Liksom en stor grupp kineser kom de till Costa Rica i slutet av 1800-talet för att arbeta vid järnvägsbyggen och på bananplantager. Länge var svarta förbjudna att flytta till inlandet, och än idag bor flertalet av dem i provinsen Limón vid den karibiska kusten. I en folkräkning 2011 identifierade sig nära 8 procent av invånarna som antingen mulatter, alltså en blandning av svarta och vita, eller som svarta. Det fåtal spridda indianstammar som fanns i området när spanjorerna koloniserade det på 1500-talet minskade snabbt efter européernas ankomst. Många indianer dog av de sjukdomar som kolonisatörerna förde med sig och de som blev kvar blandades snabbt upp med de spansktalande. De indianer som finns idag är fördelade på åtta grupper och återfinns främst i bergs- och skogstrakter i södra delen av landet. Merparten bor i eller intill något av landets 22 indianreservat. De tidigare höga födelsetalen i Costa Rica har sjunkit kraftigt. Var fjärde invånare var enligt 2011 års folkräkning under 15 år, mot nästan var tredje invånare 2000. Nästan var tionde invånare är född i utlandet. Tre av fyra utlänningar är från Nicaragua. Invandringen därifrån satte fart under 1980-talets inbördeskrig där och har sedan fortsatt av ekonomiska skäl. Enligt officiella siffror bodde nära 290 000 nicaraguaner i landet 2011. Den verkliga siffran beräknas vara betydligt högre. De https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 2/32

fattigare och mer mörkhyade nicas ses ofta med oblida ögon av costaricanerna. Oroligheterna i Colombia har gjort att invandringen ökat även därifrån. Stabil demokrati, behagligt klimat och skatteförmåner för pensionärer har också lockat nordamerikaner att bosätta sig i Costa Rica. Spanska är officiellt språk och talas av de flesta. De svarta talar ett engelskt kreolspråk (blandspråk), men sedan 1960-talet lär sig barnen spanska i skolan. Ett fåtal talar indianspråk som alla tillhör gruppen chibcha. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare 4 857 274 (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 96,7 (2014) Andel invånare i städerna 77,7 procent (2016) Nativitet/födelsetal 14,5 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 4,2 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 1,3 procent (2014) Fertilitetsgrad 1,8 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 49,2 procent (2014) Förväntad livslängd 80 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 82 år (2015) Förväntad livslängd för män 77 år (2015) Folkgrupper vita och mestiser 84 %, mulatter 6,7 %, indianer 2,4 %, svarta 1 %, övriga 5,9 % (enligt självidentifiering, folkräkning 2011) Språk spanska är officiellt språk, ett engelskt kreolspråk och ett fåtal indianspråk talas också Religion Katolicismen är statsreligion i Costa Rica, men den katolska kyrkan får sedan 2004 inte längre några direkta statsbidrag. Religionsfrihet garanteras i författningen och den respekteras också. Landets katoliker är i klar majoritet, men costaricanerna är ganska sekulariserade jämfört med invånarna i många av grannländerna. Knappt hälften identifierar sig som utövande katoliker och en fjärdedel som icketroende katoliker. En lång rad andra kristna kyrkor är representerade i landet och det finns också mindre grupper som utövar andra religioner. Indianerna utövar ofta sin traditionella religion parallellt med katolicismen. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 3/32

Utbildning Läs- och skrivkunnigheten är mycket hög i Costa Rica. Landet införde skolplikt och avgiftsfri skola redan 1869. Formellt är det obligatoriskt att gå ett år i förskola, vilket tre av fyra barn också gör, och därpå nio år i grundskolan. Barnen börjar första klass vid sex års ålder och i stort sett alla går de första sex åren. Men bara tre av fyra fullföljer det som motsvarar högstadiet, vilket har väckt oro för att Costa Rica inte ska lyckas behålla den konkurrensfördel som utbildad arbetskraft har gett. Knappt hälften av eleverna går ut gymnasiet. Höga kostnader för bland annat skoluniformer och skolböcker anses bidra till många avhopp. För en del är avståndet till skolan ett problem; skoldagen börjar ofta klockan sju eftersom offentliga skolor har ett morgonoch ett eftermiddagsskift. Regeringen införde 2006 ett kontantbidrag till fattiga familjer som har sina ungdomar i skolan, vilket gjorde att andelen som går i skolan ökade. Satsningar har också gjorts på att fortbilda lärare då många saknar formell kompetens. Det finns fem statliga och ett 50-tal privata universitet och högskolor. Det största statliga universitet är Universidad de Costa Rica som har uppemot 40 000 studenter och filialer på flera håll i landet. Den högre utbildningen håller hög kvalitet och lockar även studenter från andra länder. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 90,0 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 16,4 (2013) Läs- och skrivkunnighet 97,4 procent (2011) Kostnader för utbildning i andel av BNP 7,0 procent (2014) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 23,1 procent (2014) Kultur Kulturlivet är i huvudsak av modernt och övervägande västerländskt snitt. Traditionellt hantverk finns inte i någon större utsträckning, möjligen med undantag för den färggrant målade oxkärran som blivit något av en nationalsymbol. Turismen har dock bidragit till ett uppsving för ett modernt hantverk med bruksföremål i trä och keramik. På museer i huvudstaden San José finns guld- och jadeföremål bevarade från perioden före européernas ankomst på 1500-talet. Från slutet av 1920-talet utvecklades en särskild costaricansk tradition av landskapsmåleri. Ett typiskt motiv är vita hus i sömniga bergsbyar med vulkaner i bakgrunden, gärna i klara färger. En ledande företrädare för denna genre var Teodorico Quirós (1897 1977) som hade inspirerats av de franska impressionisterna. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 4/32

I slutet av 1800-talet växte en nationell litteratur fram i Costa Rica. Under andra halvan av seklet framträdde en så kallad realistisk-regional riktning, vars främste representant var Manuel Gonzáles Zeledon (pseudonym Magón, 1864 1936). Magón skildrade livet i San José. Aquileo Echeverría (1866 1909) betraktas som landets nationalpoet. Musiken är i huvudsak spansk, men har också afrikanska inslag. Europeiska instrument som gitarr, mandolin och dragspel dominerar, men i folkmusiken används också marimba (xylofon), precis som i grannländerna norrut. Ungdomar lyssnar mest på rock, men dansar gör costaricaner i alla åldrar gärna till typiska latinska och karibiska rytmer som salsa, cumbia och merengue. Massmedier Press- och yttrandefriheten är garanterad i författningen och respekteras över lag av statsmakten. Costa Rica har på senare år legat högst av alla länder i Latinamerika på den lista över pressfrihet i världen som organisationen Reportrar utan gränser sammanställer. En viss självcensur tillämpas dock bland landets journalister till följd av lagstiftning som bland annat kan ge höga böter för förtal och innebära att journalister placeras på en lista över dömda brottslingar. Fram till 2010 kunde fällande domar för förtal även ge fängelse. Pressfrihetsorganisationer har riktat kritik mot en ny internetlag som parlamentet antog 2013 och som innebär att den som avslöjar statshemligheter om nationens säkerhet eller utländska relationer riskerar fängelse i upp till sex år. Costa Rica har flera oberoende dagstidningar med ganska stora upplagor. De är i huvudsak privatägda och tenderar att vara konservativa. Störst och mest inflytelserik är La Nación. På engelska finns veckotidningen Tico Times som också finns på internet. Radio är det nyhetsmedium som når flest invånare. Det finns ett stort antal inhemska radio- och TV-kanaler. Flera kabel- och satellitbolag erbjuder dessutom ett par hundra internationella TV-kanaler. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 12,3 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 143,8 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 49,4 (2014) Politiskt system Republiken Costa Rica brukar kallas Latinamerikas äldsta demokrati. Den har med två korta undantag stått sig sedan 1889. Den nuvarande författningen skrevs 1949 och slår fast att landet inte ska ha någon armé. Costaricanerna har sedan dess levt i fred i en stabil demokrati och i relativt välstånd, trots våldsamma omvälvningar i grannländerna. Ett i grunden socialdemokratiskt parti har dominerat politiken sedan författningen antogs. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 5/32

Presidenten som är både stats- och regeringschef väljs tillsammans med två vicepresidenter i allmänna val vart fjärde år. För seger i första valomgången krävs minst 40 procent av rösterna, annars blir det en andra omgång mellan de två kandidater som fått flest röster. En president kan ställa upp för val på nytt efter ett uppehåll i två mandatperioder. Den lagstiftande församlingen, asamblea legislativa, består av en kammare med 57 ledamöter. Dessa väljs i proportionella val som hålls samtidigt som presidentvalet. Presidenten kan lägga in veto mot lagförslag men parlamentet kan upphäva ett veto från presidenten med två tredjedelars majoritet. En ledamot kan inte väljas om direkt. Minst 40 procent av kandidaterna på partilistorna ska vara kvinnor. Formellt har medborgarna röstplikt från 18 års ålder, men det betyder just ingenting i praktiken. Costa Rica är indelat i sju provinser som leds av guvernörer utsedda av presidenten. Det finns 81 kommuner, eller kantoner, med direktvalda borgmästare. I den offentliga förvaltningen ingår en rad statliga men autonoma företag som telefon- och elektricitetsbolaget ICE och försäkringsbolaget INS. Deras tidigare monopolställning upphörde efter Costa Ricas anslutning till frihandelsavtalet DR-Cafta (se Ekonomi) men de har fortfarande en dominerande ställning på sina områden. Politiska partier I praktiken hade Costa Rica länge ett tvåpartisystem men på senare år har bilden blivit betydligt mer mångfacetterad. Det största partiet, det socialdemokratiska Nationella befrielsepartiet (Partido de liberación nacional, PLN), som förknippas med den costaricanska välfärdsstaten, har rört sig mot mitten. Interna motsättningar mellan traditionalister och förespråkare för marknadsekonomisk förnyelse bidrog till att partiet för första gången förlorade två val i rad kring tusenårsskiftet. I valet 2006 återkom dock den förre presidenten och fredspristagaren Óscar Arias från PLN och han efterträddes av partikamraten Laura Chinchilla 2010. I valet 2014 var partiets kandidat Johnny Araya, systerson till den tidigare PLN-presidenten Luís Alberto Monge (1982 1986). Araya gick vidare till den andra valomgången men hoppade av inför en väntad förlust (se Aktuell politik). Utmanaren som i och med Arayas avhopp var garanterad segern var Luis Guillermo Solís, som tidigare tillhörde PLN men övergått till Medborgaraktionen (Partido acción ciudadana, PAC). PAC dök upp på den politiska arenan inför valet 2002 och fick snabbt stort stöd. PAC bildades av avhoppare från PLN som ville hålla fast vid den socialdemokratiska traditionen. Partiet motsätter sig nyliberalism och profilerade sig i början på motståndet mot frihandelsavtalet DR-Cafta. PLN:s huvudmotståndare var tidigare det kristdemokratiska Kristsociala enhetspartiet (Partido unidad social cristiana, Pusc). Pusc är mer marknadsliberalt än PLN men agerade ändå långsamt i fråga om ekonomiska avregleringar under sina regeringsperioder. Partiet satt vid makten 1998 2006, men en korruptionsskandal under den sista mandatperioden bidrog till att partiet därefter har varit marginaliserat (se Modern historia). Breda fronten (Frente amplio, FA) är ett vänsterparti som haft ett mandat i parlamentet sedan 2006 men som har vuxit sig starkare och 2014 blev tredje största parti. FA:s presidentkandidat José María Villalta kom också på tredje plats i valet 2014. Libertarianska rörelsen (Partido movimiento libertario, ML) är ett högerparti som förespråkar skattesänkningar, individuell frihet och privatisering av statliga monopol. Det grundades på 1990-talet av Otto Guevara som varit partiets presidentkandidat i alla val sedan 2002. Rättsväsen https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 6/32

Rättsväsendet anses vara oberoende från politisk inblandning och rättssäkerheten är övervägande god. Tidigare problem med överfulla fängelser har till stor del avhjälpts, men klagomål förekommer på långsamma rättsprocesser. Kriminaliteten har ökat till följd av att den narkotikahandelsrelaterade brottsligheten som plågar stora delar av regionen har fått fäste även i Costa Rica. Antalet mord fördubblades på ett årtionde även om mordfrekvensen sedan föll något efter en toppnotering 2010. Antalet mord är fortfarande bara en bråkdel om man jämför med övriga Centralamerika, men den ökade närvaron av organiserade brottslighet väcker stor oro. Högsta domstolen består av 22 domare vilka utses av parlamentet. De utser i sin tur domarna i de lägre instanserna. Högsta domstolen är indelad i fyra kamrar varav en utgör författningsdomstol. Högsta domstolen utser även medlemmarna i den valtribunal som övervakar valen. FAKTA POLITIK Officiellt namn La República de Costa Rica/ Republiken Costa Rica Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Luis Guillermo Solís (2014 ) Regeringschef president Luis Guillermo Solís (2014 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Nationella befrielsepartiet/pln 18, Medborgaraktionen/PAC 13, Breda fronten/fa 9, Kristsociala enhetspartiet/pusc 8, Libertarianska rörelsen/ml 4, övriga 5 (2014) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Nationella befrielsepartiet/pln 24, Medborgaraktion/PAC 11, Libertarianska rörelsen/ml 9, Kristsociala enhetspartiet/pusc 4, Tillgänglighet utan undantag/pase 4, övriga 3 (2010) Valdeltagande 68 % i parlamentsvalet och första omgången av presidentvalet 2014, 57 % i andra omgången av presidentvalet 2014 Kommande val president- och parlamentsval 2018 Äldre historia De indiangrupper som fanns i området före européernas ankomst på 1500-talet dog till största delen ut på grund av sjukdomar som européerna förde med sig och som indianerna saknade motståndskraft mot. Costa Rica kom att domineras av spanskättade småbrukare. Centralamerika och Mexiko utropade självständighet från Spanien 1821 och 1838 blev Costa Rica en självständig stat. Kaffe- och bananodling blev småningom den ekonomiska basen. Arkeologiska fynd vittnar om bosättningar i nuvarande Costa Rica redan för 10 000 år sedan, men jämfört med övriga Centralamerika var området glest befolkat före spanjorernas ankomst. De indianer som fanns där levde i huvudsak som nomader och var starkt påverkade av mayakulturen norrifrån. Indianerna utplånades nästan vid européernas ankomst. Endast några mindre indiangrupper överlevde i bergstrakterna. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 7/32

Upptäcktsresanden Christofer Columbus landsteg på östkusten 1502 och döpte den till Costa Rica (rik kust) efter rykten om stora rikedomar. Men förhoppningarna om fyndigheter av guld och andra mineraler kom på skam. Det fanns inte heller förutsättningar för ett storskaligt feodalt plantagejordbruk, då den inhemska befolkningen var liten och terrängen svår. Costa Rica blev istället en fattig avkrok, långt från den koloniala huvudstaden i Guatemala. Området utvecklades till ett samhälle av spanska småbrukare, mer etniskt homogent och ekonomiskt jämlikt än andra delar av Latinamerika. Självständighet När Centralamerika tillsammans med Mexiko förklarade sig självständigt från Spanien 1821 fanns det knappt 70 000 invånare i Costa Rica. Efter två år som en del av det mexikanska kejsardömet bröt sig de centralamerikanska staterna ur och bildade en federation. Den föll sönder 1838, då bland annat Costa Rica förklarade sig självständigt. Den nya republiken fick en första författning 1848. När en amerikansk äventyrare, William Walker, gjorde ett försök att invadera landet norrifrån på 1850-talet lyckades en hastigt hopsatt bondearmé driva tillbaka honom. En ung man vid namn Juan Santamaría ska ha spelat en avgörande roll och han blev så småningom landets officiella nationalhjälte; flygplatsen i huvudstaden San José är uppkallad efter honom. I början av republikens existens kämpade olika fraktioner om makten med hjälp av valfusk och ibland även militärt våld. Men redan 1889 hölls det första demokratiska valet. Kaffebönor hade införts från Kuba i början av 1800-talet och kaffeodling blev den första basnäringen i ekonomin. Bananer började därefter odlas på östkusten i slutet av 1870-talet och de båda grödorna var snart betydande exportprodukter. Den nyöppnade järnvägen 1890 mellan San José och Limón vid Atlantkusten gjorde att handeln ökade. Den ekonomiska kris som följde på första världskriget resulterade 1917 i en kupp mot den lagligt valda presidenten. Militärstyret varade i drygt två år innan demokratin återupprättades. Utbildningssatsningar ledde till att en välutbildad, politiskt medveten medelklass växte fram med krav på politiska och ekonomiska reformer. Modern historia Efter ett kort inbördeskrig 1948 avskaffades militären och en demokratisk välfärdsstat växte fram. José Figueres Ferrer grundade det socialdemokratiska Nationella befrielsepartiet (PLN) och kom att dominera politiken i årtionden. På 1980-talet tvingade en skuldkris och krav från långivare fram åtstramningar som väckte viss social oro. Kring millennieskiftet hade det konservativa Kristsociala enhetspartiet (Pusc) för första gången presidentmakten under två mandatperioder, men en korruptionsskandal ledde därefter till att partiet tappade stort. PLN fortsatte sedan att dominera den politiska scenen. Ekonomisk och social oro under 1930-talet beredde vägen för reformer som skulle lägga grunden till en välfärdsstat. I början av 1940-talet införde president Rafael Ángel Calderón Guardia ett socialförsäkringssystem. Han hade stöd av kommunister och fackföreningar, men även av den katolska kyrkan. Inför valet 1948 var det oroligt i landet och när oppositionen vann lyckades Calderón och hans parti få resultatet ogiltigförklarat. Då inleddes ett uppror under ledning av kaffefarmaren Don Pepe Figueres. Inbördeskriget varade bara drygt en månad men krävde 2 000 människors liv. Under Figueres ledning bildades en junta som styrde landet under en övergångsperiod. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 8/32

1949 tillträdde segraren från valet 1948 som president. Landet fick en ny författning som innebar att armén avskaffades. Rösträtten utsträcktes till att omfatta även kvinnor och svarta, bankerna nationaliserades och förmögenhetsbeskattning infördes. Statligt stöd utgick till småbrukare, som utgjorde en viktig bas i jordbruksekonomin, och statliga bolag fick ansvar för viktiga samhällsfunktioner. Politiken kännetecknades därefter av regelbundna maktväxlingar genom val. Välfärdsstat byggs upp Figueres var president 1953 1958 och 1970 1974. Han satsade på ökad statlig inblandning i ekonomin och en välfärdsstat byggdes upp, unik för regionen. De konservativa regeringar som styrde landet mellan PLN:s mandatperioder upphävde en del av reformerna, men välfärdspolitiken var aldrig allvarligt hotad. I början av 1980-talet inträffade en snabb nedgång i ekonomin. Priserna på de viktigaste exportprodukterna, bananer och kaffe, föll kraftigt. Det tvingade fram nedskärningar i de offentliga finanserna. I slutet av 1980-talet tvingade en stor utlandsskuld Costa Rica att söka hjälp hos internationella långivare. Dessa krävde ytterligare ekonomiska åtstramningar, vilket ledde till allt starkare protester från arbetare och offentliganställda. PLN:s Óscar Arias Sánchez valdes till president 1986 och engagerade sig för fred i Centralamerika, där flera blodiga konflikter rasade. Han var drivkraften bakom den fredsplan som skrevs under 1987 (se Utrikespolitik och försvar) och han fick samma år Nobels fredspris för sin insats. Nedskärningarna fortsatte och bidrog till folkliga protester och sociala spänningar även under de följande mandatperioderna. I presidentvalet 1990 vann det konservativa Pusc med kandidaten Rafael Ángel Calderón Fournier, son till expresident Calderón Guardia. 1994 återtog PLN makten genom seger för José María Figueres Olsen, son till den tidigare presidenten och landsfadern Don Pepe Figueres. Därpå återkom Pusc när Miguel Ángel Rodríguez Echeverría vann 1998. Från slutet av 1990-talet stod det klart att väljarna börjat tappa förtroendet för det politiska etablissemanget. Det visade sig dels i sjunkande valdeltagande, dels i att nya aktörer dök upp på den politiska arenan. Landets självbild utmanas I presidentvalet 2002 vann Puscs kandidat, Abel Pacheco de la Espriella. Det var första gången som PLN förlorat två val i rad, men också första gången som två valomgångar krävdes. Hösten 2004 skakades Costa Rica av skandaler som utmanade självbilden av landet som demokratiskt föredöme. De två tidigare Puscpresidenterna Calderón och Rodríguez greps, anklagade för mutbrott. Båda hölls i häkte och sedan husarrest i ett år innan de släpptes i väntan på rättegång. PLN drogs också med i korruptionsskandalen när expresidenten Figueres anklagades för att ha tagit emot mutor efter sin mandatperiod. Han blev dock aldrig åtalad. President Pachecos ställning försvagades av anklagelserna mot de två partikamraterna. Läget förvärrades av flera ministeravhopp och allmänhetens missnöje över fortsatta sparkrav. Inför valen 2006 stod det klart att Pusc i det närmaste var uträknat. PLN:s huvudmotståndare blev istället Medborgaraktionen (PAC) som bildats inför föregående val, av den tidigare PLN-ministern Ottón Solís. Trots att opinionsmätningar visat på en promenadseger för PLN-kandidaten, den förre presidenten Arias, blev det närmast dött lopp mellan honom och Solís. Skillnaden var så liten att valtribunalen beordrade en omräkning av rösterna för hand. Till slut stod det klart att Arias segrat med knappt 41 procent av rösterna, mot nära 40 procent för Solís. PLN blev störst i kongressen men fick inte egen majoritet. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 9/32

Arias inledde snabbt stora satsningar på bland annat välfärdsprogram och vägbyggen. Men hans kanske viktigaste prioritet var att ro i hamn frihandelsavtalet DR-Cafta, som omfattar Centralamerika, USA och Dominikanska republiken (se Utrikeshandel). Det var något av ett politiskt vågspel eftersom många costaricaner motsatte sig kravet på att häva statliga monopol. I september 2007 hölls en folkomröstning om avtalet den första i landets historia. Omröstningen resulterade i en knapp seger för ja-sidan. Rättegångar mot expresidenter För att frihandelsavtalet skulle kunna träda i kraft krävdes dock fortfarande en rad lagändringar, bland annat för att avskaffa statens monopol på telekommunikationer. Ändringarna motarbetades ihärdigt av PAC och kongressens arbete gick trögt. Arias tvingades vädja till övriga DR-Cafta-medlemmar om att få tidsgränsen utsträckt. Först den 1 januari 2009 kunde avtalet träda i kraft för Costa Ricas del. Under 2008 inleddes rättegångar mot de båda expresidenterna Calderón och Rodríguez. I oktober 2009 dömdes Calderón till fem års fängelse för att bland annat ha tagit emot pengar i samband med att staten köpte sjukvårdsutrustning från ett finländskt företag. Han överklagade domen och förblev på fri fot, men avgick som kandidat för Pusc inför presidentvalet 2010. Calderón fick sitt straff sänkt 2011, till tre år, och slapp därigenom att faktiskt sitta i fängelse. Domen mot Rodríguez kom först 2011; även han dömdes till fem års fängelse men en appellationsdomstol fann året därpå brister i rättegången och friade honom helt. En ny brottsutredning togs dock upp 2013. Costaricanerna var över lag nöjda med Arias sociala satsningar och PLN:s ställning stärktes. Partiet utsåg genom ett partival i juni 2009 den tidigare vicepresidenten Laura Chinchilla till presidentkandidat; Arias var enligt författningen förhindrad att ställa upp till omval 2010. I valet som hölls i februari fick Chinchilla nära 47 procent av rösterna och tog därmed hem segern redan i första valomgången (se Politiskt system). Chinchilla segrade i alla sju provinserna. PAC:s kandidat Ottón Solís kom på andra följd tätt följd av Libertarianska rörelsens (ML) Otto Guevara, medan Puscs kandidat Luis Fishman bara fick 4 procent. I parlamentet blev PLN största parti men fick inte egen majoritet. Kvinnlig president Chinchilla blev Costa Ricas första kvinnliga president och hon bildade en regering där nästan hälften av ministrarna var kvinnor. Genom en omfördelning av ministerposter lade hon större vikt på det sociala området än sin föregångare. Chinchilla framstod dock som mer värdekonservativ än föregångaren och uttalade motstånd mot fri abort, partnerskap för homosexuella och en separation av kyrka och stat. Chinchilla kom till makten med ett starkt mandat men förlorade snabbt väljarnas förtroende. Flera ministrar och andra högt uppsatta personer tvingades avgå på grund av anklagelser om korruption eller andra skandaler. Trots att presidenten hävdade att hon tagit itu med problemen ansåg en överväldigande andel av väljarna att medlemmar av regeringen var korrumperade. Dessutom hade de tidigare politiska skandalerna klart urholkat medborgarnas förtroende för det politiska etablissemanget. Flera stora väg- och byggprojekt stoppades också under Chinchillas regeringstid, och hennes försök att reformera skatteväsendet misslyckades till största delen (se Ekonomi). Haveriet berodde till stor del på att oppositionspartierna gick samman och stoppade förslagen i parlamentet. Mot slutet av hennes mandatperiod var Chinchillas popularitetssiffror i botten; endast omkring fem procent av medborgarna tyckte hon gjorde ett bra jobb. Detta trots hyfsad ekonomisk tillväxt och en viss förbättring i säkerhetsläget i landet. Den organiserade brottsligheten som narkotikasmuggling i regionen fört med sig hade lett till en snabb ökning av kriminalitet och våld i landet, liksom ökad narkotikaanvändning. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 10/32

Aktuell politik I presidentvalet 2014 vann Luis Guillermo Solís och hans parti Medborgaraktionen (PAC) tog därmed makten för första gången. Valresultatet innebär att landet rör sig åt vänster. PAC har bildats av avhoppare från det länge dominerande Nationella befrielsefronten (PLN), som i grunden är socialdemokratiskt men som har rört sig högerut. PLN har traditionellt setts som en garant för det välfärdssystem som costaricanerna i gemen är stolta över. Samtidigt drev PLN i regeringsställning 2006 2014 en marknadsliberal politik och stödde sig till stor del på ledamöter till höger i kongressen, samt hade PAC som huvudmotståndare. Även valet till den lagstiftande församlingen visade på en vänstertrend. PLN tappade en fjärdedel av sina mandat, även om det förblev störst. PAC ökade något och behöll sin ställning som näst största parti, men den stora framryckningen gjordes av det relativt nya vänsterpartiet Breda fronten (FA) som gick från ett till nio mandat (se vidare faktaruta i högerspalten). Länge pekade det mesta på en historisk tredje seger i rad för PLN i februari 2014, trots väljarnas dämpade entusiasm för den sittande presidenten Laura Chinchilla (se Modern historia). Orsaken var oppositionens splittring snarare än något större förtroende för PLN:s kandidat Johnny Araya Monge, mångårig borgmästare i San José. Många ansåg att både säkerheten och trafiksituationen försämrats under hans borgmästartid. Dessutom fanns en viss skepsis inför hans privatliv, med bland annat fem äktenskap. Araya gjorde vad han kunde för att distansera sig från den sittande regeringen men framstod som alienerad från väljarna (bland annat genom att tillstå att han inte hade en aning om priset på en casado en vanlig dagens rätt ). Opinionsmätningarna pekade på att antingen Libertarianska rörelsens (ML) Otto Guevara eller Breda frontens José María Villalta skulle bli Arayas närmaste utmanare. PAC, som kommit på andra plats i de två närmast föregående presidentvalen, låg långt efter i opinionsmätningarna med sin kandidat Solís. Oväntat resultat Men opinionsmätningarna visade sig ha fel: i första valomgången fick Solís oväntat flest röster, något fler än Araya. Båda hamnade runt 30 procent och därmed långt från de 40 procent som krävdes för seger i första omgången. Det innebar att en andra, avgörande omgång måste hållas, för andra gången i landets historia. Nu pekade alla undersökningar på en överväldigande slutseger för Solís. Trots det var många överraskade när Araya en månad före den andra valomgången gav upp. Han kunde enligt lagen inte formellt dra tillbaka sin kandidatur, men meddelade att inga resurser skulle läggas på vidare valarbete och att PLN nu ställde in sig på att leda oppositionen. Beslutet innebar att Solís var klar för presidentposten; han fick 77 procent av rösterna i den andra valomgången i april. Solís har ett förflutet inom PLN och arbetade i utrikesdepartementet under Óscar Arias, bland annat med Esquipulasavtalet som ledde till fred i Centralamerika på 1980-talet (se Utrikespolitik och försvar). När han tillträdde i början av maj utlovade han dialog och samarbete, och full insyn i regeringens arbete. Svårt regeringsläge Eftersom PAC bara fick 13 mandat i parlamentet var Solís beroende av framgångsrik kohandel med andra partier för att få igenom lagstiftning. Det visade sig svårt. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 11/32

Ett år efter maktskiftet hade Solís popularitet bland väljarna dalat betänkligt. PLN hade återhämtat sig efter smällen och anklagade regeringen för att vara roderlös och för att inte uppfylla sina löften. Solís försökte förbättra situationen genom att byta ut ministerpresidenten, vars uppgift är att agera sändebud mellan president och parlament. Posten innehades av den lutherske biskopen Melvin Jiménez, en nära vän till Solís som varit omstridd från början. Det katolskt färgade etablissemanget misstänkte att Jiménez ville arbeta för att förvandla Costa Rica, som enligt författningen är katolskt, till ett sekulärt land. Han sågs också som en outsider inom PAC. Rykten om maktmissbruk förvärrade läget, inte minst som PAC bildats i avsikt att göra politiken mer etisk. Jiménez ersättare, Sergio Iván Alfaro, var däremot en PAC-veteran och valet av honom gjorde att Solís i större utsträckning kunde lita på fullt stöd åtminstone från de 13 PAC-ledamöterna. Strax därefter gick PLN tillsammans med ärkerivalen Pusc i spetsen för bildandet av en oppositionsallians i parlament med ytterligare fyra partier: ML, ADC, PRC och PRN. PAC som dittills haft talmanposten förlorade nu den och oppositionen tog kontroll även över flertalet viktiga utskott. Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium. FAKTA POLITIK Officiellt namn La República de Costa Rica/ Republiken Costa Rica Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Luis Guillermo Solís (2014 ) Regeringschef president Luis Guillermo Solís (2014 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Nationella befrielsepartiet/pln 18, Medborgaraktionen/PAC 13, Breda fronten/fa 9, Kristsociala enhetspartiet/pusc 8, Libertarianska rörelsen/ml 4, övriga 5 (2014) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Nationella befrielsepartiet/pln 24, Medborgaraktion/PAC 11, Libertarianska rörelsen/ml 9, Kristsociala enhetspartiet/pusc 4, Tillgänglighet utan undantag/pase 4, övriga 3 (2010) Valdeltagande 68 % i parlamentsvalet och första omgången av presidentvalet 2014, 57 % i andra omgången av presidentvalet 2014 Kommande val president- och parlamentsval 2018 Utrikespolitik och försvar Författningen slår fast att Costa Rica är neutralt och inte får ha någon armé. Det gör landet till ett påtagligt undantag i en region där militären ofta dominerat politiken. Landet är nära allierat med USA men har en något avvaktande hållning till grannländerna i Centralamerika. Sedan 1990-talet har Costa Rica generellt stött USA i alla frågor, även vid den omstridda invasionen av Irak 2003. USA har på senare år bidragit med stöd för polisutbildning och amerikanska militärfartyg har patrullerat vid kusterna för att försöka hindra den omfattande narkotikasmugglingen. 2013 kom USA:s president Barack Obama på besök. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 12/32

Under 1980-talet däremot stördes relationerna med USA av den amerikanska inblandningen i grannländernas konflikter. Costa Rica lät visserligen den USA-stödda nicaraguanska högergerillan Contras ha baser i landet. Men när Óscar Arias tillträdde som president 1986 lanserade han ett centralamerikanskt fredsinitiativ som uteslöt medverkan av någon makt utanför regionen vilket gällde främst USA. 1987 hade alla centralamerikanska regeringar och upprorsstyrkor accepterat hans fredsplan. Det ledde till fred i Nicaragua, och senare även i El Salvador och Guatemala. Arias fick Nobels fredspris 1987 för sin insats. Tvister med Nicaragua Relationerna med Nicaragua är ansträngda på grund av stor illegal invandring därifrån (se Befolkning och språk). I slutet av 1990-talet uppstod dessutom en konflikt kring gränsfloden San Juan. Frågan hänsköts så småningom till Internationella domstolen i Haag (ICJ) som kom med ett avgörande 2009. Enligt detta har Costa Rica rätt att transportera till exempel varor och turister på floden, däremot inte gränspolis. Nicaragua, som har överhöghet, har rätt att reglera flodtrafiken. Trots ICJ:s besked fortsatte oenigheten att gro. I slutet av 2010 vände sig Costa Rica till domstolen med klagomål om militära intrång i samband med att Nicaragua inlett muddring i området. Costa Rica motsatte sig också själva muddringen, av miljöskäl. Domstolen kom i mars 2011 med ett preliminärt utlåtande där båda parter beordrades dra tillbaka polis och militär från det omstridda området. Muddringen konstaterades samtidigt inte ha orsakat några allvarliga miljöskador eller hindrat flodens lopp. Båda sidor ansåg sig ha vunnit en delseger. Men när ICJ 2015 kom med ett slutgiltigt utlåtande stod San José som ensam segrare: domstolen slog fast att området tillhör Costa Rica, baserat på ett avtal från 1858. Nicaragua sade sig godta beskedet. Men i januari 2017 anmälde Costa Rica återigen Nicaragua för ICJ, då grannlandet inte betalat skadestånd för intrånget. Det skulle ha skett inom ett år från ICJ:s avgörande. I början av 2014 bad Costa Rica domstolen att också ta ställning till gränsdragningen mellan de båda länderna både i Karibiska havet och i Stilla havet. Det ärendet är inte avgjort ännu. Regionalt samarbete Samarbetet med övriga Centralamerika är inte helt okomplicerat. Costa Rica har varit medlem av den regionala samarbetsorganisationen Sica (Sistema de la Integración Centroamericana), men motsatt sig propåer om starkare politisk integration. Costaricanerna anser inte att de andra demokratierna är tillräckligt utvecklade och har valt att stå utanför det centralamerikanska parlamentet (Parlacén), ett politiskt underorgan till Sica. Hösten 2015 uppstod en kris i regionen kring kubanska migranter (se Kalendarium), vilket resulterade i att Costa Rica lämnade Sica. Många costaricaner har också varit skeptiska till regionens frihandelsavtal med USA, DR-Cafta (se Modern historia). Liksom grannländerna hade Costa Rica länge diplomatiska förbindelser med Taiwan. Regeringen upprättade dock 2007 diplomatiska relationer med Kina, vilket med automatik medför att banden till Taiwan bryts. Skiftet motiverades med ekonomisk pragmatism och behovet av utländska investeringar (se Utrikeshandel). President Chinchilla besökte Kina 2012 och president Xi Jinping besökte Costa Rica året därpå. De amerikanska staternas organisation (OAS) har kunnat bidra till att lösa mindre konflikter med Nicaragua. Halvmilitära styrkor svarar för den inre säkerheten och för gränskontroll tillsammans med kustbevakningen. Det finns också en styrka som övervakar landets luftrum. FAKTA FÖRSVAR Armén 9 000 antal man (2015) Flottan 400 antal man (2015) 2 Militärutgifternas andel av BNP 1 https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 13/32

0,0 procent (2015) 1. halvmilitära förband, bestående av polisenheter och en gränsbevakningsstyrka 2. kustbevakningsenhet Ekonomisk översikt Grundpelarna i ekonomin är elektronikexport, turism och jordbruk. Länge var Costa Rica en utpräglad jordbruksekonomi, men med början på 1960-talet satsade staten på industrialisering och ekonomin blev alltmer varierad. Under 1990-talet passerade turismen jordbruket som viktigaste källa för utländsk valuta, och elektroniska komponenter gick om bananer och kaffe som viktigaste exportprodukter. Costa Rica har blivit ett av världens främsta mål för ekoturism. Landet har en mycket omväxlande natur och ett väl utbyggt system av nationalparker. Den politiska stabiliteten och relativt låga brottsligheten gör sitt till för att locka dit besökarna. Turistsektorn har inte minst skapat många nya jobb. Högteknologisk industri När först textilindustri och sedan högteknologisk industri främjades på 1990-talet ökade inflödet av utländskt kapital och ekonomin fick en rejäl skjuts. Den amerikanska mikroprocesstillverkaren Intels satsning i Costa Rica blev avgörande. Intel öppnade en första fabrik i landet 1998 vilket gav ett tydligt avtryck i ekonomin: exporten steg och tillväxten ökade. Många andra högteknologiska företag följde efter Intel och etablerade sig i så kallade frizoner med förmånliga villkor (se vidare Industri). Tillväxten var god i början av 2000-talet och låg på i genomsnitt 5,5 procent årligen 2000 2008. Den globala finanskrisen slog dock mot den exportberoende ekonomin och tillväxten hamnade på minus 2009. Men den återhämtade sig därefter och låg 2012 på cirka 5 procent, tack vare robust inhemsk efterfrågan, ökad turism och ett uppsving i tillverkningsindustrin. Stort budgetunderskott Ett stort problem är dock budgetunderskottet som har vuxit sedan den internationella finanskrisen 2008. Svårigheter med stora offentliga utgifter och några år med låg tillväxt gjorde att underskottet 2013 beräknades till 5,8 procent av bruttonationalprodukten (BNP). President Laura Chinchilla (2010 2014) hade skattehöjningar och andra åtgärder på dagordningen för att komma till rätta med underskottet, men misslyckades till största delen då hon saknade stöd i parlamentet. Situationen är densamma för hennes efterträdare Luís Guillermo Solís, som har ännu svagare stöd i parlamentet (se Modern historia och Aktuell politik). Costa Rica har tidigare fungerat som skatteparadis för utlänningar. Den europeiska samarbetsorganisationen OECD tog bort landet från sin svarta lista 2009 och från den grå listan 2011. Costa Rica hade då skrivit under flera avtal om skatteinformationsutbyte med andra stater. 2013 skrev landet också ett sådant avtal med USA. FAKTA EKONOMI BNP per person 11260 US dollar (2015) Total BNP 57 436 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 4,3 procent (2016) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 14/32

Jordbrukets andel av BNP 5,5 procent (2016) Industrins andel av BNP 21,5 procent (2016) Servicesektorns andel av BNP 73,0 procent (2016) Statsskuldens andel av BNP 42,4 procent (2015) Valuta colón Bytesbalans -2 353 307 413 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 46,4 procent (2015) Viktigaste exportvaror elektronik, ananas, bananer, medicinsk utrustning Största handelspartners USA, Kina Naturtillgångar och energi Gruvsektorn är liten i Costa Rica och de enda mineraler som har utvunnits på senare år är guld och silver. Vattenkraft står för större delen av elförsörjningen. Troligen finns betydande oljereserver men de exploateras inte, bland annat på grund av ett starkt miljömotstånd. Även mineralutvinning har stoppats av miljöskäl. Sedan 2010 är det i princip förbjudet att bryta guld i dagbrott. Ett kanadensiskt företag som hade rättigheter att bryta guld har hotat att stämma Costa Rica på en miljard dollar för kontraktsbrott och uteblivna vinster. Costa Rica har mineralfyndigheter också av bland annat bauxit, järn, koppar, bly och kalksten, men ingen utvinning förekommer. Olja finns utanför den karibiska kusten. Motståndet mot oljeborrning är stort men lönsamheten i eventuell utvinning har tidigare också ifrågasatts. Ett avtal mellan det statliga oljebolaget Recope (Refinadora costarricense de petróleo) och ett kinesiskt företag om att bygga ut raffineringskapaciteten har dock väckt misstankar om planer på att leta olja och gas i havet. Tills vidare importeras all olja, främst från Venezuela. Nästan all elektricitet kommer från förnyelsebara källor. Vattenkraft står för drygt tre fjärdedelar av elkraftsproduktionen. Omkring 15 procent utvinns ur vulkaner, och mindre andelar kommer från vindkraft och biomassa. Potential finns för export av elektricitet till grannländerna och ett gemensamt centralamerikanskt elnät väntas bli klart under 2014. Costa Rica har planer på att bli världens första koldioxidneutrala land 2021. Det skulle innebära att costaricanerna inte släpper ut mer koldioxid i atmosfären än vad de tar hand om, bland annat genom att nyplantera träd. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 15/32

7 759,4 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 1,63 ton (2014) Energianvändning per person 1 031,1 kilo oljeekvivalenter (2014) Elkonsumtion per person 1958 kilowattimmar, kwh (2014) Jordbruk och fiske Bananer och kaffe dominerade länge jordbruket och de är fortfarande stora exportprodukter. Satsningar har gjorts på en rad andra grödor och Costa Rica har bland annat blivit världsledande exportör av ananas. Men landet är inte längre en utpräglad jordbruksnation. 2011 arbetade cirka 14 procent av arbetskraften inom jordbruket som bidrog med 6 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Costa Rica är fortfarande en av världens största bananexportörer. Bananplantagerna ligger på låglandet, främst vid Karibiska havet men även på Stillahavssidan. Tidigare bananodlingar har på sina håll ersatts av kakao, palmer, sockerrör och frukt, främst exportsuccén ananas. Kaffet odlas i huvudsak på bördiga vulkansluttningar på centralplatån. Plantagerna är ofta små men tekniskt avancerade och skördarna är bland de största i världen i förhållande till den odlade ytan. Kaffet håller dessutom mycket hög kvalitet. Traditionellt har även sockerrör och nötkött varit viktiga exportprodukter, men de har minskat i betydelse. Istället har satsningar gjorts på grödor som blommor, palmolja och tropisk frukt, inte minst ananas, men även meloner och citrusfrukter. Exportsatsningarna har gjort att stapelvaror som ris, majs och bönor numera också måste importeras för att det inhemska behovet ska täckas. Fiskexporten har på senare år utökats genom odling av främst tilapia i nordvästra Costa Rica, där man använder vattnet från en kraftdamm vid sjön Arenal. I havet fångas också tonfisk, sardiner, haj och räkor. Skogsskövling var tidigare ett stort miljöproblem, men den har bromsats upp genom strikt reglering. Satsningar görs på återplantering; uppemot hälften av landets yta beräknas vara täckt av skog. Ungefär en fjärdedel av landytan är också naturskyddad i någon form, i uppemot 200 nationalparker, reservat, naturskyddsområden etc. Costa Rica var tidigt ute med att handla med koldioxidrättigheter, som ett led i kampen mot växthuseffekten. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 36,9 procent (2012) Industri Costa Rica är det mest industrialiserade landet i Centralamerika. Högteknologisk tillverkning av framför allt elektroniska komponenter svarar sedan början av 2000-talet för den största andelen av industriproduktionen. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 16/32

Elektroniktillverkningen är förlagd till frizoner för export, där bolag som producerar för exportmarknaden kan importera råvaror och utrustning tullfritt. De förmånliga villkoren har lockat utländska investerare. I frihandelszonerna finns nu runt 250 företag som står för cirka hälften av exporten. Sektorn sysselsätter en femtedel av arbetskraften och bidrar med en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP). Mikroprocessorer är den största enskilda produkten inom tillverkningsindustrin. Flera företag som tillverkar medicinsk utrustning har också etablerat sig i zonerna. Även pappersindustri och livsmedelsförädling förekommer. Den tidigare så viktiga textilindustrin har dock haft svårt att klara sig i den globala konkurrensen. Utrikeshandel Bananer och kaffe dominerade länge exporten men har snabbt förlorat i betydelse. Costa Rica har sedan slutet av 1900-talet lockat till sig utländska företag som drar fördel av den relativt välutbildade arbetskraften och av frihandelszonerna som ger förmånliga villkor, och framställer högteknologiska varor. Elektroniska komponenter har blivit den ledande exportprodukten, med särskilt stark efterfrågan på mikroprocessorer från Kina. Bananer, ananas och kaffe utgör trots nedgången fortfarande en substantiell del av exporten. Importen består till stor del av råvaror och komponenter till tillverkningsindustrin. Varuimporten är större än exporten. Den negativa handelsbalansen uppvägs till viss del av den omfattande turismen, men även bytesbalansen (som inbegriper tjänstehandel) är negativ. Sedan 1960-talet ingår Costa Rica i en centralamerikansk gemensam marknad. Landet undertecknade frihandelsavtalet DR-Cafta 2004, med fyra andra centralamerikanska stater samt USA och Dominikanska republiken. Avtalet var dock mycket omstritt och orsakade en bitter inrikespolitisk strid. Det trädde i kraft först i januari 2009, efter en folkomröstning och flera lagändringar (se Modern historia). Under 2011 trädde också ett frihandelsavtal i kraft med Kina, som på kort tid blivit landets näst största handelspartner. Kina har bidragit med både biståndspengar och investeringar i bland annat infrastruktur. USA är den överlägset största handelspartnern. Utbytet är också stort med grannländerna i Centralamerika och med EU-länder. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans -2 353 307 413 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 46,4 procent (2015) Viktigaste exportvaror elektronik, ananas, bananer, medicinsk utrustning Största handelspartners USA, Kina Arbetsmarknad https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/costa-rica/skriv-ut-alla-kapitel/ 17/32