FÄNGELSET S O M V Ä L F Ä R D S B Y G G E ANN-CHRISTINE PETERSSON HJELM
H FANC.liI.SET SOM VÄLFÄRDSBYGGE INNEHÅLLSÖVERSIKT i Inledning 25 Del I ^ Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext 61 2 Ledande straffrättsprinciper under tvåhundra år 62 3 Modeller för frihetsstraff i utländska rättsordningar 74 4 Frihetsstraffens utveckling fram till välfärdsstatens epok Del II Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård 1930-1950, 3S DELSTUDIE I 136 Fångvårdsreform som social ingenjörskonst? 136 5 Kriminalpolitiska ingenjörer n6 DELSTUDIE II 172 Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord 172 6 Lagstiftarnas individualpreventiva strävanden 1930-1945 172 7 Lagstittarnas strävanden mot en folkhemsanstalt 1930-1945. 241 DELSTUDIE III Behandlingstanken materialiserad i centrala klientregistret 262 S Ett verklighetstest av individuell behandling i fängelserna 262 Del III Utvärdering och konklusion 319 9 Behandlingstankens inflytande i fångvården }20 10 Avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradition efter fångvårdsreformen Sj 2Ö2 3^6 SUMMARY 35J MATRIKEL 366 KÄLLFÖRTECKNING 370
FÄNGELSET SOM VÄLFÄRDSBYGGE 15 INNEHALL 1 Inledning 25 1.1 VARFÖR EN UNDERSÖKNING OM BEHANDLINGSTANKEN 1 SVENSK FÅNGVÅRD? 26 l. i. i Ett folkhemsfängelse skulle skapas i den gryende välfärdsstaten 26 1.1.2 1945 års verkställighetslag - en vattendelare? 27 1.2 NÅGRA VIKTIGA FRÅGOR I ANSLUTNING TILI. LAGEN OM VERKSTÄLLIGHET AV FRIHETSSTRAFF 29 1.3 SYFTET OCH SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR 32 1.4 METOD OCH MATERIAL 35 1.4.1 Metod 35 1.4.2 Material 37 1.4.3 Inledande om behandlingstanken 39 1.4.3.1 Några nyckelbegrepp 39 1.4.3.2 Preventionsteorierna 40 1.4.3.3 Behandlingsbegreppet i 1945 års portalparagraf 42 1.4.4 Avgränsning 44 1.5 LITTERATURÖVERSIKT 46 1.5.1 Fångvårds- och straffrättshistoria 46 1.5.2 Välfärdsstat och kriminalpolitik 49 1.5.2.1 Statens fostrande roll inom institutionsväsendet 49 1.5.2.2 Kriminalpolitiska röster 51 1.5.3 Fängelsesystemet och effekten av behandlingstanken 53 1.6 DISPOSITION 5S Dell Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext 61 2 Ledande straffrättsprinciper under tvåhundra år 62 2.1 INLEDANDE ORD OM SVENSK FÅNGVÅRD I INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 62 2.2 FRÅN TEOKRATISK STRAFFRÄTTSLÄRA TILL UPPLYSNINGENS RATIONELLA PREVENTIONSTEORI 63 2.2.1 Förintelsestraffrätten överges 63 2.2.2 Montesquieu.Voltaire och Beccaria 64 2.2.3 Vedergällningsteorins renässans 66 2.2.4 Den klassiska straffrättsskolan 67
I6 I N N E H A L 1. 2.3 REAKTIONEN MOT DEN KLASSISKA SKOLAN VID SLUTET AV ISOO-TALET 69 2.3. i Den positiva skolan 69 2.3.2 Den sociologiska skolan 71 2.3.3 Uppsalaskolans moralbildande verkan 72 3 Modeller för frihetsstraff i utländska rättsordningar 74 3.1 INLEDNING 74 3.2 KONTINENTALEUROPEISKA STRAFFSYSTEM 74 3.2.1 Frankrikes "höpitaux généraux" 75 3.2.2 Holländska korrektionsanstalter och rvska "Rauhe Haus" 76 3.3 ANGLOAMERIKANSKA STRAFFSYSTEM 7S 3.3.1 Englands "bridewells" 7S 3.3.2 Nordamerikanska Philadelphia- och Auburnsvstemet 79 3.4 DE NORDISKA LÄNDERNAS FÄNGELSEMODELLER S2 4 Frihetsstraffens utveckling fram till välfärdsstatens epok S5 4.1 FEM BRYTPUNKTER SOM LEDDE FRAM TILL B E H A N D L L N G STAN K E N SS 4.2 KYRKANS BOTGÖRELSE: DEN FÖRSTA BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING S7 4.2.1 Kyrkans och kungens fangar S7 4.2.1.1 "Fängslande i slott och kloster " S7 4.2.1.2 "Ty allt straff bör para till förbättring" S9 4.3 FÄNGELSET SOM TVÅNGSARBETSPLATS: DEN ANDRA BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING 91 4.3.1 Gatubild rensad från "lättingar, sedeslösa kvinnor och förbrytare" 91 4.3.2 Tukthus, rasphus och spinnhus 92 4.3.3 Kungliga straffordningar och leuteration 94 4.3.4 Stora lagkommissionen och 1734 års rikslag 96 4.4 FÄNGELSE I STÄLLET FÖR DÖDSSTRAFF OCH TORTYR: DEN TREDJE BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING 9S 4.4. I Den gustavianska reformepoken 9S 4.5 ISOLERINGSFÄNGELSET: DEN FJÄRDE BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING 101 4.3.1 Febrilt beredningsarbete 101 4.3.1.1 Stora lagkotnmittén och Styrelsen jör Fängelserna och Arbetsinrättningarna i Riket 101 4.5.1.2 Gamla lagberedningen 105 4.5.2 Frihetsstraffet utformas genom partiella reformer 106 4.5.2.1 Verkställigheten och anstahsväsendets beskaffenhet 107 4.5.2.2 1S64 års Strafflag och fångvårdens kungliga instruktioner 10S
INNEHÅLL 17 4.6 CELLSTRAFFET KULMINERAR: DEN FEMTE BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING III 4.6.1 Verkställighetens innehåll konkretiseras 111 4.6.1.1 igoö års SVL angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum 111 4.6.1.2 Disciplinstraffen 115 4.6.1.3 Progressivsystemet 117 4.6.2 1916 års VL och mellankrigsårens pragmatiska hantering av fångvården 119 4.6.2.1 Johan C.W.Thyrén 120 4.6.2.2 igi6 års VL angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff 122 4.6.2.3 Klassindelning av fångar 125 4.6.2.4 Centralisering av anstaltsväsendet 126 4.6.2.5 Nya straffarter och andra avgörande reformer 128 Straffverkställighet fram till välfärdsbygget i sammanfattning 130 Del II Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård 1930-1950 135 DELSTUDIE 1 Fångvårdsreform som social ingenjörskonst? 136 5 Kriminalpolitiska ingenjörer 136 5.1 INLEDNING 136 5.2 NÅGRA TONGIVANDE KRIMINALPOLITISKA AKTÖRER 138 5.2.1 Karl Schlyter 138 5.2.2 Olof Kinberg 139 5.2.3 Herman Lundborg 140 5.2.4 Else Kleen 141 5.2.5 Anders Vilhelm Lundstedt 142 5.3 SOCIALDEMOKRATISK FOLKHEMSRÖRELSE: UTIFRÅN EN POLITISK OCH AKADEMISK ARENA I44 5.3.1 Frihetsstraffet enligt socialdemokraterna 144 5.3.2 Akademiker i offentlig meningsstridighet 146 5.3.3 Schlyters upprop att "Avfolka fängelserna!" 148 5.3.3.1 Brandtalet på Auditorium 14S 5.3.3.2 Koloniverksamhet 151 5.3.4 Kriminalpolitiska forum 152 5.3.5 Två strider som kännetecknar det kriminalpolitiska skeendet 156 5.3.5.1 Ponkkastriden 156 5.3.5.2 Gwenmotionerna 157
IS INNEHALL 5.4 INGENJÖRER INOM KRIMINALVETENSKAPEN: UTIFRÅN EN POLITISK OCH AKADEMISK ARENA 159 3.4.1 Kriminalvetenskapliga riksdagsinitiativ 160 5.4.2 Folkhälsokampanjen 160 5.4.3 Rasbiologisk forskning och rashygien 163 >4.4 Kriminalvetenskapligt forum 165 5.5 "EN R E VOLUT I O N. ST RA FF V E R K STA I. I. I C. H ETS REFORME N ÄR i hamn!" 166 Sammanfattning av den kriminalpolitiska och akademiska arenan 16S DELSTUDIE II Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord 172 6 Lagstiftarnas individualpreventiva strävanden 1930-1945 172 6.1 EN UNDERSÖKNING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 172 6.2 FÅNGVÅRDSREFORMEN INITIERAS 173 6.2.1 Reformprogrammen år 1932 och 1934 173 6.2.2 Centrala klientregistrets tillkomst 176 6.2.3 193S års fangvårdsstadga 177 6.2.3.1 Eti sammanslagning av flera lagar och föreskrifter 177 6.2.3.2 Betydelsen av psykologiska och kriminalbiologiska undersökningar 179 6.2.4 Strafflagberedningens tillträde hösten 193S 1S1 6.2.5 Avgörande riksdagsframställning 1942 1S3 6.2.5.1 Kritik mot bristande överensstämmelse mellan lag och verklighet 1S3 6.2.5.2 SLB ifrågasätts som beredningsorgan i riksdagsdebatten 1S4 6.3 STRAFFLAGBEREDNINGENS UTREDNING 1S6 6.3.1 SLB:s direktiv fastslås 1942 1S6 6.3.2 Verkställighetsutkasten tar form under SLB:s första verksamhetsår iss 6.3.2.1 Arbetsfängelse konkretiseras våren 1943 iss 6.3.2.2 Första kompletta utkastet till verkställighetslag 191 6.3.2.3 Närheten till sjukvården 194 6.3.2.4 1943 års ändringar i 1916 års VL mot öppnare fångvård 195 6.3.2.5 Fångvårdsseminarium och reserapporter 196 6.3.2.6 Fängelsestraffet som enhetligt frihetsstraff 199 6.3.2.7 Höstens två inledande huvudförslag 201 6.3.2.8 Novemberutkastet... 205 6.3.2.9... och fångvårdskårens efterföljande underhandsremiss 207 6.3.3 Arkitektoniskt nyskapad fångvård eftersträvas 1944 210 6.3.3.1 Överbelagda fängelser försvårar reformen 210 6.3.3.2 Epokgörande fängelsearkitektur 211
INNEHÅLL J Q 6.3.4 En kontroversiell målparagraf 213 6.3.4.1 Principdiskussioner om frihetsstraffets syfte 213 6.3.4.2 Beredningsledamöterna sluter upp bakom slutprodukteli 216 6.4 SLB:S FÖRHÄLLNINC.SSÄTT TILL KRIMINALVETENSKAPEN 217 6.4.1 Kriminalvetenskapen och fångvården 217 6.4.2 Kinberg och den positiva rättssynen 217 6.4.3 Schlvter och kriminalvetenskapen 21S 6.5 STRAFFLAGBEREDNINC.ENS REFORMFÖRSLAG 221 6.5.1 SLB:s slutbetänkande av den 14 november 1944 221 6.5.1.1 Behandlingstanken befäst i en målparagraf 221 6.5.1.2 Differentiering och lättnader i den rigorösa detaljregleringen 222 6.5.1.3 Arbete och fritid 224 6.5.1.4 Cellstraffet och anstaltsväsendet 226 6.6 RIKSDAGSBEHANDLINGEN 227 6.6.1 Propositionen kritisk till allmänpreventionens undanskymda roll 227 6.6.2 Första lagutskottet lyfter fram målparagrafen 229 6.6.3 Forna reformkritiker stödjer fangvårdsreformen i riksdagsdebatten 231 6.6.3.1 Första kammaren 231 6.6.3.2 Andra kammaren 233 6.7 1945 ARS VERKSTÄLLIGHETSLAG AV FRIHETSSTRAFF M.M. 235 Sammanfattning av 1945 års fångvårdsreform: En pragmatisk lag genomsyrad av behandlingsideologiska strävanden 237 7 Lagstiftarnas strävanden mot en folkhemsanstalt 1930-1945 241 7.1 EN UNDERSÖKNING AV ANSTALTSVÄSENDET UTIFRÅN STRAFFLAGBEREDNINGEN 241 7.2 FÄNGELSE OCH STRAFFARBETE UNDER REFORMÅREN 242 7.2.1 Reformklimatet åren 1940-1945 242 7.2.1.1 Straffarbete och fängelsestraff 243 7.2.1.2 Behandlingstanken och differentieringen 24S 7.2.1.3 Fångvårdspersonalen 250 7.2.1.4 Anstaltsväsendet 251 7.3 ANSTALTSMILJÖN TIDEN EFTER REFORMENS IKRAFTTRÄDANDE 254 7.3.1 Räjongsystemet 254 7.3.2 Behandlingsprogram 256 7.3.2.1 Styresmännen ansvarade för implementeringen av behandling 256 7.3.2.2 Utförligare behandlingsplaner för att motverka brister 25S Sammanfattning av anstaltsväsendet i välfärdsbygget 259
20 INNEHÅI-L DELSTUDIE III Behandlingstanken materialiserad i centrala klientregistret 262 S Ett verklighetstest av individuell behandling i fängelserna 262 5.1 INLEDANDE OM DEN EMPIRISKA STUDIEN AV CENTRALA KLIENTREGISTRET 2Ö2 5.2 CENTRALA KLIENTREGISTRETS UTFORMNING 263 8.3 METODDISKUSSION: STUDIE INSPIRERAD AV GRUNDAD TEORI 266 5.3.1 Klassisk grundad teori 266 5.3.2 Förhållningssättet och tillämpningen avgrundad teori i studien 26S 8.4 INLEDANDE ÖVERVÄGANDEN VID STUDIE AV CENTRALA KLIENTREGISTRET 272 5.4.1 Realiserades behandlingstanken i praktiken? 272 5.4.2 Varför granskas 32S akter? 274 5.4.3 Sju identifierade huvudkategorier 275 5.4.3.1 Redogörelse för kodifieriugen av huvudkategorier 273 5.4.3.2 Redogörelse av ytterligare gruppering av huvudkategori D och E 2S0 5.4.4 Förändringar i registreringsforfarandet under aktuell period 2S1 S.S BEHANDLINGSTANKEN MATERIALISERAD I FANGREGISTRET 2S2 5.5.1 Straffart och strafftid 2S2 5.5.1.1 Från korttidsdömda fängelsefångar till straffarbetsdömda 2S2 5.5.1.2 Huvudsakligen korttidsfångar i klientregistret 2S3 5.3.2 Recidivism 2S3 5.5.2.1 Ateijallsbrottsliitgarna ökar 2S3 5.3.2.2 Återfall inte avgörande för fångvårdsbehandling 2S9 5.5.3 Frigivning 290 S.5.3.1 Absoluta strafftider byts mot flexiblare frigivningssystem 290 8.s.3.2 Frigång blev en väg mot itidividualpreveution 292 5.5.4 Individualbehandling 293 5.5.4.1 Familjeangelägenheter betraktas som individualpreventiv faktor 193S 293 5.5.4.2 Tidigare kriminalitet viktigare än behandling 1943 293 5.5.4.3 Epitet indelar fångarna i kategorier 194/ 294 5.5.4.4 Akterna saknar individuella behandlingsplaner 296 5.5.5 Fångvårdspersonalens vttrande över frihetsberövade: "En atletisk typ" 297 5.5.5.1 Fångens beteende och egenskaper kartlades 193S 297 5.5.5.2 Karakteriseringar 1943;"opålitlig och inställsam tattare" 299 5.5.5.3 Stämplande karaktäriseringar av fångar befästs 194/ 301 8.5.5.4 Fångvårdspersonalen diagnostiserade fångarna 305 5.5.6 Disciplinstraff 306
1 N N H H Å 1.1. 21 S.5.6.1 "en allvarlig erinran för otillåtet innehav av radioapparat" S.5.Ö.2 Bara åtta fångar disciplinärt bestraffade i undersökningen S.5.7 Anstaltsväsende 5.5.7.1 Från sygöromål vid intagningsanstalteti... 5.5.7.2...till arbete utomhus på öppna anstalter 8.6 SAMMANSTÄLLNING: BEHANDLINGSTANKENS IMPLEMENTERING I FÄNGELSERNA Del III Utvärdering och konklusion 9 Behandlingstankens inflytande i fångvården 9.1 INLEDNING 9.2 IDEALBILDEN AV FÅNGVÄRDEN 9.2.1 Behandlingsideologin 9.2.2 Kriminalpolitik 9.2.3 Strafflagbereflningen 9.2.4 1945 års Verkställighetslagstiftning 9.3 DE FAKTISKA FÖRHÅLLANDENA I FÅNGVÄRDEN 9.3.1 Anstaltsväsendet 9.3.2 Behandlingens tillämpning 9.4 BEHANDLINGSTANKENS IDEOLOGISKA YTTRINGAR och tillämpning I PRAKTIKEN 9.4.1 Verklighetsklyftan mellan idealbild och realitet 9.4.1.1 På vilka områden uppvisar modellen en verklighetsklyfta? 9.4.1.2 Varför misslyckades implementeringen i centrala klientregistret? 9.4.1.3 På vilka områden inlemmades fångvårdsreformen? 9.5 SLUTORD OM TEORIGENERERING 306 308 309 309 312 3 1 3 319 320 320 320 321 322 323 324 325 325 327 32S 32S 32S 330 333 335 10 Avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradition efter fangvårdsreformen 10.1 INLEDNING 10.2 BEHANDLINGSIDEOLOGIN BRISTFÄLLIGT FÖRANKRAD I VERKSTÄLLIGHETEN UNDER EFTERFÖLJANDE DECENNIER 10.2. I Den individualpreventiva behandlingsmodellen stärks ideologiskt 10.2.1.1 Förslag till skyddslag år tgjö 10.2.1.2 Förslag till lag om behandling i fångvårdsanstalt år tgö4 10.2.1.3 Lag om kriminalvård i anstalt år tgjj 10.2.2 Allmänprevention åter aktuellt 10.3 TRE AVSLUTANDE REFLEKTIONER ÖVER KRIMINALVÅRD 10.3. I Kriminalvård - en reformpendel 10.3.2 Straff i fångvård eller vård i fängelse 336 336 337 337 337 339 34i 342 344 344 346
I N N li H Ä L 1. 10.3.2.1 Osäkerheten om varför vi straffar eller behandlar 346 10.3.2.2 Osäkerhet om innebörden av behandling 347 10.3.2.3 Att kalla straff vid dess rätta namn 34S 10.3.3 Kriminalvård - en återspegling av samhället 349 10.3.3.1 Varierande förklaringsmodeller för att inlemma avvikare i samhället 349 10.3.3.2 En svenska kriminalvårdsmodell på export 350 10.3.3.3 Kriminalvården - en återspegling av landets tekniska och ekonomiska förutsättningar 352 SLIMMARY 355 MATRIKEL 366 KÄLLFÖRTECKNING 370 Otryckta källor 370 Tryckta källor 372 Bearbetningar 375 Tidskrifter 3S5 Tabeller och Diagram 3S6