Pipor och klockor Uppsala kammarorkester Dirigent: paul Mägi Solist: per gross, blockflöjter torsdag 19 sept 2013
Program Carl Philipp Emanuel Bach Sinfonia i G-dur, Wq 173 9 1714-1788 Allegro assai Andante Allegretto Antonio Vivaldi Konsert för sopranblockflöjt i G-dur, RV 443 11 1678-1741 Allegro Largo Allegro molto Daniel Börtz Pipor och klockor 20 f. 1943 PAUS Franz Schubert Symfoni nr 4 i c-moll, D. 417 Den tragiska 30 1797-1828 Adagio molto Allegro vivace Andante Menuetto: Allegro vivace Allegro
Paul Mägi, dirigent Den framstående estniske dirigenten Paul Mägi är sedan 2004 chefsdirigent för Uppsala Kammarorkester. Bakom sig har han en lång och framgångsrik internationell karriär som dirigent och konstnärlig ledare. Han har även ett förflutet som jazzmusiker. Paul Mägi föddes 1953 i Estland i en musikalisk familj och började tidigt spela violin och trumpet. 1974 startade och ledde han en egen barockorkester. Mägi studerade för Gennadij Rozjdestvenskij vid Moskvakonservatoriet under 1980-talet. Därefter har han varit konstnärlig ledare och chefsdirigent för Lettiska Nationalorkestern i Riga och för Estniska Nationaloperan. Sedan 2011 är Mägi konstnärlig ledare och chefsdirigent vid Vanemuineteatern i Tartu, där han i våras bl.a. var aktuell med Tjajkovskijs opera Eugen Onegin. Per Gross, blockflöjt Per Gross är en av våra mest framstående blockflöjtister som tidigt började sin musikerkarriär genom kommunala musikskolan i Stockholm. Vid 15 års ålder debuterade han som solist med Stockholms Ungdomssymfoniker och har efter detta vunnit flera priser och utmärkelser såsom Ljunggrenska tävlingen 2008 och Svenska solistpriset 2010. 2010 vann han också första pris i Osaka International Music Competition i Japan. Per Gross fortsatte sin utbildning vid Syddansk Musikkonservatorium i Danmark för bl.a. Dan Laurin, och vid Musikhögskolan i Stockholm där han 2009 tog sin diplomexamen. Idag är han en etablerad flöjtsolist som regelbundet framträder med de främsta svenska orkestrarna. Han är även medlem i The Britten-Pears Baroque Orchestra. Per Gross är en flitig barockmusiker, men också starkt engagerad inom den nutida musiken.
Bach, Vivaldi, Börtz och Schubert Genom tid och rum löper de trådar som kvällens konsert knyter samman. Vi kommer dels att få ta del av ett instruments resa genom musikhistorien, verk av Vivaldi och Börtz kommer visa upp några av den så älskade och hatade blockflöjtens många ansikten. Kvällen inleds dock med musik av en person som bidragit till att styra om musikhistoriens kurs. När vi idag nämner namnet Bach är det oftast den djupt religiösa orgelvirtuosen och fugamästaren Johann Sebastian vi avser. Men under det sena 1700-talet var situationen en helt annan: då var mannen bakom odödliga verk som Die Kunst der Fuge, Goldbergvariationerna och Das Wohltemperierte Klavier mest känd som fadern till den store Bach sonen Carl Philipp Emanuel. I efterdyningarna av barocken florerade två huvudsakliga musikaliska strömningar i Centraleuropa. Intressant nog kan vi se spår av båda dessa bland Johann Sebastian Bachs stora barnaskara. Johann Christian Bach, till exempel, verkade i huvudsak inom det som kallades den galanta stilen en estetik som senare skulle utmynna i Haydns, Mozarts och Beethovens wienklassicism. En än större historisk roll spelade dock den något äldre Bach-sonen Carl Philipp Emanuel Bach (1714-88). Med honom i spetsen framväxte den känslosamma stilen en mer otyglad musik som förebådade de känslostormar som romantikens tonsättare skulle släppa lös under 1800-talet. Kvällens stycke, sinfonian i G-dur, är dock av en snarast sprudlande karaktär, även om den också bjuder på en del tvära känslomässiga kast. Blockflöjten. För vissa frambringar den minnen av pinsamma musikskolekonserter. För andra utgör den ett av barockens stora guldkorn. Klart är i alla fall att instrumentet väcker känslor. Många känner till att den sedan länge använts som introduktionsinstrument för barn som vill lära sig andra blåsinstrument. Men mera okänt är att denna praxis initierades av ingen mindre än tonsättaren och pedagogen Carl Orff. Förutom sin egen tonsättargärning var Orff också en pionjär inom studiet av förklassisk musik, och detta medförde ett intresse för historiska instrument. På så sätt kom den en gång närmast bortglömda blockflöjten att få en nyckelroll i 1900-talets musikliv, och genom virtuoser som Dan Laurin och Per Gross har den svenska publiken haft privilegiet att få möta instrumentet från dess allra bästa sida. Ikväll är det Vivaldis och Börtz musik som kommer att ge prov på blockflöjten i dess barocka såväl som dess nutida gestalt. På Antonio Vivaldis (1678-1741) tid var konserten för soloinstrument och ensemble en av de mest populära musikformerna. Vivaldi skrev själv omkring 500 verk i genren, varav 230 för hans eget huvudinstrument, violinen. Men bland konserter för andra populära soloinstrument som fagott, cello och oboe finns också ett antal för blockflöjt. Konserten för sopranblockflöjt ger ett typexempel på hur en Vivaldikonsert kan låta: kort, koncis och fylld av bländande passager som visar upp instrumentet från dess allra bästa sida. Liksom många andra instrument från renässans och barock, har blockflöjten alltså fått förnyad uppmärksamhet under 1900- och 2000-talen. Bland våra svenska tonsättare har bland annat den i år 70-årsjubilerande Daniel Börtz ägnat den flera stora verk. I blockflöjtskonserterna En gycklares berättelser och Pipor och klockor utforskar han instrumentets förmåga att vidga orkesterns klangpalett. Detta hör vi exempel på redan från solistens allra första ton i Pipor och klockor, där Börtz undersöker den sköra
tenorblockflöjtens förmåga till subtila böjningar i tonhöjd. Genom att skriva in dessa och andra falska ljud i sin konsert, ger Börtz oss en kontext att tolka dem i. Det som en gång var biprodukterna av en nybörjares misstag, blir nu i stället komponenter i en dramatisk och poetisk helhet. På så sätt inte bara berikas soloinstrumentets uttrycksmöjligheter, utan detta upphöjande av missljud agerar också som en försiktig blinkning till alla de amatörer som kämpat med sina blockflöjtsläxor, och som ett erkännande av instrumentets alla sidor, även dem vi traditionellt betraktats som brister. Franz Schuberts fjärde symfoni gavs av upphovsmannen själv beteckningen den tragiska, och det är närmast hjärtskärande att tänka på hur många aspekter av Schuberts liv som genomsyrades av just tragik. Bristande erkännande under hans livstid, en allt för tidig död till följd av tyfoidfeber eller möjligen syfilis och, enligt en del källor, bördan av att leva i förnekelse av sin homosexualitet är bara några av de dystra omständigheter som omgav den österrikiska tonsättaren. Trots detta är den tragiska den enda mollsymfoni Schubert färdigställde. Hans andra försök, den ambitiösa h-mollsymfoni han påbörjade 1822, avslutades aldrig, och kvarstår än idag som ett av musikhistoriens mest berömda ofullbordade verk. Tala om tragik! Hos Schuberts föregångare var symfonier i moll mycket ovanliga. Den wienklassiska smaken föreskrev en lätt och elegant musik, som inte i alltför stor utsträckning befattade sig med tillvarons mörkare sidor. Men vid 1800-talets början vände vindarna, och i spetsen för de tonsättare som drev denna utvekling står inte minst Franz Schubert. Tråden från C P E Bachs känslosamma stil plockades upp, och fröet till romantikens nyckfulla och introspektiva stil var sått. I Schuberts fjärde symfoni utspelas en slags kamp mellan dur och moll. Schuberts inledande sats börjar mörkt och ödesmättat, men efter att musiken fått upp fart och släppt lös sina teman i vilda samspel nås till sist en avslutning i dur. Om denna process representerar en ljusets seger över mörkret eller blott en förgänglig skiftning i nyanser, ett spel med masker, är upp till lyssnaren att avgöra. Sats nummer två och tre erbjuder oss vilopauser från tragiken genom utflykter i durtonarter. Men inte heller här är vi helt säkra; så avbryts till exempel det majestätiskt svepande andantet vid två tillfällen av våldsamma utbrott i moll. Detta nya motiv (som bär spår av första satsens huvudtema)kastas mellan melodi- och basinstrument tills satsen slutligen lyckats döva sina stormiga känslor, och lugnet återvinns. Den följande menuetten må vara verkets ljusaste i termer av tonarter, men är ändå oroväckande, tack vare sin kantiga melodik och sitt bullriga kynne. Menuetten var ju usprungligen en societetsdans, men Schuberts kromatiskt yxiga dans verkar höra hemma hos Alice i Underlandet snarare än något verkligt hov. Det avslutande allegrot har bråttom, bråttom. Bakom melodiska fraser hetsar ständigt stråkets tonupprepande ackompanjemang, som en tickande klocka eller ett bröst som häver sig i hyperventilation. Efter en lynnig genomföringsdel hör vi åter det tema som inledde satsen, nu närmast överraskande i dur! Något av desperationen har tappats på vägen, kvar finns brådskan och agitationen. Och när slutackorden ringer ut har Schubert tagit med oss på en exposé över den unga romantikens världsbild: en tillvaro som är nyckfull och svårbegriplig, men som också kan vara ack så vacker. Johan Siri Landgren
Musik i Uppland Ett nedslag hos någon person i Musik i Upplands mångfacetterade vardag. Håkan Ekman Håkan Ekman, vikarierar som producent på Musik i Uppland under hösten. Vem är du? Jag är utbildad ljudtekniker inom inspelning av klassisk musik, men har på senare år främst jobbat som producent i olika musiksammanhang. Jag är uppvuxen i Helsingfors, hejar på Finland i hockey, men har de senaste 13 åren studerat och jobbat i Piteå. Norrbotten blev mitt hem, men nu var det dags att hitta nya utmaningar söderut. Vad kommer du närmast från för jobb? Jag har de senaste tre åren jobbat på Norrbottensmusiken i Piteå där jag har varit producent för Norrbottens Kammarorkester och Piteå Kammaropera. Det har varit tre riktigt kul år med många utmaningar, men också med flertalet fina musikaliska belöningar. Vad blir dina uppgifter på Musik i Uppland? Jag ska främst jobba med Uppsala Kammarsolister och Trio X. Utöver det så blir det en del andra projekt som t.ex. Uppsala Tonsättartävling. Vad kände du till om Musik i Uppland sedan tidigare? Som musikintresserad kände jag till våra tre fina ensembler, men i övrigt så är det mesta nytt för mig. Vad ser du mest fram emot under hösten? På jobbet så ser jag fram emot att lära mig mer om kulturen i Uppsala och i regionen och bli en liten kugge i arbetet att leverera högkvalitativ musik till vår publik. Självklart så ska det också bli kul att själv få ta del av alla våra konserter. Utanför jobbet så hoppas jag kunna hitta min plats i Uppsala och bl.a. få lära känna tangoföreningen här i stan. Argentinsk tango är väldigt viktigt för mig och jag har hört att Uppsala är Mecka för oss tangodansare! Hur känns det då att vara i Uppsala det är alltså en ny stad för dig? Uppsala är en helt ny stad för mig, men jag känner redan att jag trivs i den vackra och historiska miljön. Liksom Piteå så verkar Uppsala vara en kulturstad där mycket är på gång. Det första intrycket när jag steg av tåget var alla lummiga lövträd. I Norrbotten så är det ju främst björkar vi kan stoltsera med.
Konsertkarusellen I oktober kommer stjärnmusikerna Martin Fröst och Roland Pöntinen att turnera i länet. Här är tider och platser: Söndag 13 okt. 18.00, Västerlövsta kyrka, Heby Arr. Heby kommun och Västerlövsta församling Måndag 14 okt. 19.00, Björklinge församlingshem Arr. Uppsala kommun och Björklinge församling Tisdag 15 okt. 19.00, Västlands kyrka Arr. Tierps kommun och Västlands församling Onsdag 16 okt. 19.00, Husby Långhundra kyrka Arr. Knivsta kommun, Husby Långhundra församling Torsdag 17 okt. 19.00, Tingshuset, Enköping Arr. Enköpings kommun och Enköpings blåsorkester Fredag 18 okt. 19.00, Församlingsgården, Östhammar Arr. Östhammars kommun och Frösåkers församling Lördag 19 okt. 16.00, Kyrkcentrum, Bålsta Arr. Håbo kommun, Lilla Hagalunds Vänner och Håbo Hembygdsförening Söndag 20 okt. 18.00, Skutskärs kyrka Arr. Älvkarleby kommun och Älvkarleby-Skutskärs församling Mer information finns på www.miu.se Musik i Uppland finns på facebook och twitter Om du vill få en inblick i Musik i Upplands vardag, så kommunicerar vi och lägger regelbundet ut aktualiteter kring våra ensembler och aktiviteter i länet på facebook och twitter. Musik i Uppland samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan planterar Musik i Uppland fem träd i Vi-Skogen som en gåva till vår gemensamma jord.
Uppsala Kammarorkester Violin 1 Bernt Lysell konsertmästare Klara Hellgren Anders Lagerqvist Dag Alin Katarina Edvardsson Linda Toivola Håkan Svedell Violin 2 Jeffrey Lee Staffan Ebbersten Catharina Ericsson Christina Gustavsson Hamberg Gabriele Freese Arvid Johansson Viola Susanne Magnusson Erik Ring Lars-Gunnar Bodin Karin Wallmyr Violoncell Erik Wahlgren Sara Wijk Louise Agnani Gunnar Jönsson Kontrabas Barbro Lennstam Maria Frankel Flöjt Sareidah Hildebrand Kristina Eriksson Oboe Jenny Hülphers Carl Marttala Klarinett Lena Jonhäll Mikael Thun Fagott Sven Aarflot Mari Torphammar Horn Fredrik Dickfelt Lennart Stevensson Thomas Lindgren Britt Crafoord Trumpet Bengt Fagerström Paul Hägglöf Trombon Birgitta Lagerstedt Pukor Christer Ferngren Slagverk Magnus Einarsson Cembalo Björn Gäfvert Musik i Upplands kommande konserter Lördag 28 september 16.00 - Carte Blanche Trio X fortsätter med succén med att bjuda in hemliga gäster! Sal D, Uppsala Konsert & Kongress Arr. av Musik i Uppland, Uppsala Konsert & Kongress och med stöd av Musikens Hus Vänner Torsdag 3 oktober 19.00 - Mozart och Sparf II Uppsala Kammarorkester. Ledare och solist: Nils-Erik Sparf, violin W. A Mozarts violinkonserter nr 1, nr 2 och nr 3 samt symfoni nr 27 Stora salen, Uppsala Konsert & Kongress 12-20 oktober Martin Fröst, klarinett och Roland Pöntinen, piano Konsertkarusellen i Uppsala län, se tider och platser på föregående sida. Söndag 20 oktober 16.00 - Scheja möter Kammarsolisterna Uppsala Kammarsolister och Staffan Scheja, piano Rachmaninov: Preludier, Tanejev: Stråkkvintett nr 2, Sjotakovitj: Pianokvintett Sal B, Uppsala Konsert & Kongress Musik i Uppland, Box 3106, 750 03 Uppsala., tel. 018-17 19 20, info@miu.se Länsmusikchef: Peter Waldemarsson 018-17 19 33 Orkesterchef: Mona Gunnarsson 018-17 19 36 Orkesterassistent: Jens Norberg 018-17 19 24, jn@miu.se Fotografer: Omslag och Paul Mägi - Stewen Quigley Per Gross - John Andresen, Martin Fröst - Mats Bäcker www.miu.se