Minnen och romantik. Uppsala kammarorkester Dirigent: paul mägi

Transkript

1 Minnen och romantik Uppsala kammarorkester Dirigent: paul mägi torsdag 21 nov 2013

2 Program György Ligeti Concert Românesc Andantino Allegro vivace Adagio ma non troppo Molto vivace - Presto Jonas Valfridsson A Fragmented Memory; 19 f My Overgrown Little Tree House (Beställningsverk av Jönköpings Sinfonietta och Uppsala Kammarorkester 2013) PAUS Johannes Brahms Serenad nr 1 D-dur Allegro molto Scherzo: Allegro non troppo Adagio non troppo Menuetto 1-2 Scherzo: Allegro Rondo: Allegro

3 Paul Mägi, dirigent Den framstående estniske dirigenten Paul Mägi är sedan 2004 chefdirigent för Uppsala Kammarorkester. Bakom sig har han en lång och framgångsrik internationell karriär som dirigent och konstnärlig ledare. Han har även ett förflutet som jazzmusiker. Paul Mägi föddes 1953 i Estland i en musikalisk familj och började tidigt spela violin och trumpet startade och ledde han en egen barockorkester. Mägi studerade för Gennadij Rozjdestvenskij vid Moskvakonservatoriet under 1980-talet. Därefter har han varit konstnärlig ledare och chefdirigent för Lettiska Nationalorkestern i Riga och för Estniska Nationaloperan. Sedan 2011 är Mägi konstnärlig ledare och chefdirigent vid Vanemuineteatern i Tartu, där han just nu är aktuell med operan Rehepapp av Tauno Aints. Paul Mägi invaldes i år som utländsk ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

4 Minnen och romantik Under slutet av 1800-talet och en bra bit in på förra seklet, ägnade sig många stora tonsättare åt att förkovra sig inom folkmusiken och söka rötterna till sitt lands musikaliska traditioner. Inte minst skedde detta i Östeuropa där Liszt, Dvořák, Bartók och Kodály försåg musiklitteraturen med ungerska rapsodier, slaviska danser och annat trevligt. I Sverige fanns liknande strömningar, bland annat genom Hugo Alfvén och även konstnären Anders Zorn, som 1906 började anordna spelmanstävlingar utanför Mora. Syftet var att rädda folkmusiken från en uppenbar tillbakagång, men också att genom nedtecknande av låtmaterial finna det genuina och äkta i det svenska. Samma tanke har också varit central i studierna av den ungerska folkmusiken. György Ligeti växte upp i den ungersktalande delen av Transsylvanien, dagens Rumänien, och kom att bli en av de främsta företrädarna för den ungerska musiken och de fortsatta studierna av denna. Han kom också tidigt i kontakt med folkmusiken och samlade under åren på sig material som på grund av Stalinregimens förbud av autentisk folkmusik inte kunde ges ut förrän efter andra världskriget presenterades Concert Românesc, en rumänsk konsert för orkester, fullpackad med, enligt Ligetis mening, äkta folkmusikaliskt material. Här ryms naturens uppvaknande, eldiga danser och drömlika alphornsekon gissningsvis minnen från ungdomen. Ligeti fick under ungdomen genomlida två politiska tyrannier; den nazistiska och den kommunistiska flydde han Ungern och kom först då att bli verksam som fri tonsättare och lärare, bland annat som gästprofessor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Ligeti kom här att få stort inflytande över det svenska musiklivet och påverkade en hel svensk tonsättargeneration (han pratade för övrigt flytande svenska) hade hans omtalade opera Den stora makabern premiär vid Kungliga Operan i Stockholm mottog han Polarpriset. Ligeti har främst gjort sig känd genom sin mycket komplexa, intrikata och impressionistiskt svävande musik. De mest banbrytande verken; exempelvis Apparitions, Atmosphéres och orgelverket Volumina, kan uppfattas som extrema, men kom också att bli tongivande för 1960-talets europeiska konstmusik. Concert Românesc är något helt annat ett litet och originellt undantag i folkmusikens tjänst. Tonsättare och konstnärer har länge inspirerats av naturen och dess skönhet. Men inte bara skönheten. I många fall, och precis som i verkliga naturen, finns också en annan sida; något stort, oberäkneligt och rent av skrämmande. Just detta upplevde Jonas Valfridsson när han som barn byggde trädkojor vid Vätterns strand. Jonas Valfridsson är en av våra mest framstående unga tonsättare. Han växte upp i Jönköping, började musicera som jazzgitarrist och kom senare att studera komposition vid Gotlands Tonsättarskola, Högskolan för scen och musik i Göteborg, Conservatoire National Supérieure i Paris och slutligen Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han har vunnit flera utmärkelser och fick för några år sedan förmånen att som arbetsstipendiat bo och verka i tyska Bamberg vann han delat första pris i Uppsala Tonsättartävling med verket The Only Thing That You Keep Changing is Your Name. Beställningsverket A Fragmented Memory; My Overgrown Little Tree House, följer i stort samma stil som det tidigare tävlingsverket, med det klangligt mystiska och impressionistiska som ideal. Jonas Valfridsson talar om skönhetsbegreppet; skönheten i det flyktiga och förgängliga i musiken som flödar fritt och inte stannar upp. Stora tonsättarförebilder är Maurice Ravel och nyligen bortgångne Henri Dutilleux.

5 När Jonas Valfridsson sökte barndomsminnen från uppväxten i Jönköping, hamnade han snart vid skogsdungen vid Vätterns strand, där han byggde trädkojor 20 år tidigare. Lite spår i form av bråte och åverkan på träd fanns fortfarande kvar. Men allt låg övervuxet, och detta blev upprinnelsen till kvällens premiärverk. Minnena från trädkojan var dock inte helt oproblematiska. Som barn fascinerades Jonas av naturen, men skrämdes samtidigt av den. Han var en ängslig liten grabb som trots idyllen egentligen trivdes bäst i hemmets trygga vrå. Detta speglas också i musiken som har en naturromantisk men oroligt förvrängd grundton. Jonas Valfridssons minnen omfattar även de branta sandbankar där svalorna häckade. Ner för stupet fladdrade de, seglade ut över sjön och gav ekon som dröjde sig kvar. Om vi lyssnar noga, kommer vi att få höra svalornas ekon också ikväll; kvitter ovanför en övervuxen liten trädkoja talet var troligen en omtumlande period för den unge Johannes Brahms. Efter några år som gäst hos Robert och Clara Schumann i Düsseldorf, då Robert på allvar börjat lida av sinnesjukdom, hade Brahms också hunnit förälskat sig i den 14 år äldre Clara. Kärleken till Clara Schumann kom att följa honom under många år, men Brahms gifte sig aldrig och hans relation till kvinnor utvecklades till ett ganska komplicerat kapitel. Efter att Robert Schumann avlidit i sviterna av sin sjukdom 1856, sökte sig den 24-årige Brahms vidare mot en möjligen mer själsligt stabil tillvaro vid det lilla hovet i Detmold, huvudstaden i furstendömet Lippe. Han föll snabbt den regerande fursten Leopold II i smaken och kom här att tjänstgöra som pianolärare och körledare mellan åren I Detmold tillkom Brahms tidigaste publicerade orkesterverk; serenaderna nr 1 D-dur op 11 och nr 2 A-dur op 16. Serenaden i D-dur kan uppfattas som lättsam, till skillnad från den kraftfulla första pianokonserten som komponerades samtidigt. Serenaden var först tänkt som ett kammarmusikverk för nio stråkar och blåsare, men lyckligtvis lydde Brahms sin kära Claras råd att skriva om den för stor orkester, vilket är den version vi känner till idag. Serenaden som instrumentalgenre var under senare delen av 1700-talet närmast synonym med underhållningsmusik, såsom ett divertimento. Med talrika satser, ofta med menuetter och marscher, kan formen också beskrivas som en efterföljare till barockens instrumentalsviter. Kända serenader är Mozarts Haffner-serenad, Eine kleine Nachtmusik och inte minst serenaderna för blåsare. Brahms återkopplar till Mozarts form och ljusa karaktär, men med betydligt större proportioner och en speltid på stadiga 45 minuter. Brahms första orkesterserenad rymmer det mesta, precis som sinnet hos en förälskad komponistyngling. Första satsens inledning andas pastoral, då cello och viola på folkmusikaliskt manér ackompanjerar en naturlyriskt klingande hornmelodi. Verket rymmer vidare två kontrasterande scherzon, ett romantiskt adagio, en liten dubbel-menuett samt ett avslutande, livligt rondo. Adagiot bjuder på vackra teman, också här med valthornet som ledgestalt, och nu kan man på allvar börja skönja Brahms symfoniska värld, även om den skulle komma att blomma ut långt senare. D-dur-serenaden kan betraktas som ett studieverk, men är intressant såtillvida att den både vittnar om en känslomässigt intensiv ungdomstid och om det som sedan komma skulle. Jens Norberg

6 Erbjudande i anslutning till Trettondagskonserten den 5 januari kl Trettondagsmeny Förrätt Hummervariation Hummersoppa med västerbottensticks och fänkålsrostad hummer med pepparrotsskum Varmrätt Kalvytterfilé serveras med rotfruktsterrin, inkokt svartrot och portvinssky med tryffel Dessert Äppeltartelett på svenska vinteräpplen serveras med mandelglass och knäckflarn Dryck i paus Codorníu Cava Egologica Penedes Spanien Alternativt Äppelcider Ekologisk Kiviks herrgårds cider Österlen Alkoholfri Pris: Det är samma pris oavsett cider eller mousserande (drycken i paus ingår om man bokar menyn) Dryckesmeny till trerättersmeny går att beställa på plats Pris OBS! Detta erbjudande går att förbeställa fram till 13 december tel e-post: restaurang@ukk.se

7 Advents- och julgåva Jul med Linnékvintetten är en ny cd fullmatad med julens musik. Gläns över sjö och strand Karl-Bertil Jonssons julafton Bereden väg Jingle Bells Joy to the World m.fl. Endast 100 kr, säljs utanför Stora salen. Julkonserter Torsdag 12 december kl Julmusik med Linnékvintetten. En timmes konsert i Missionskyrkan, Uppsala, fri entré. Måndag 16 december kl Julspektakel med Trio X och Musikklasserna åk4 samt en hemlig gäst. Katalin Onsdag 18 december kl Julmusik med Trio X. En timmes konsert i Missionskyrkan, Uppsala, fri entré. Ännu en musikpresent lagom till jul Inspelningen är klar och snart levereras skivorna från skivbolaget! Mozarts fem violinkonserter, med Nils-Erik Sparf och Uppsala Kammarorkester. Planen är utgivning före jul. Håll utkik i biljettkassan och på vår hemsida. Musik i Uppland samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan planterar Musik i Uppland fem träd i Vi-Skogen som en gåva till vår gemensamma jord.

8 Uppsala Kammarorkester Violin 1 Nils-Erik Sparf konsertmästare Klara Hellgren Linda Toivola Katarina Edvardsson Dag Alin Anders Lagerqvist Liselott Wangendahl Violin 2 Jeffrey Lee Catharina Ericsson Gabriele Freese Ellinor Weber Christina Gustavsson Hamberg Johanna Tafvelin Viola Bernt Lysell Erik Ring Lars-Gunnar Bodin Monica Carlén Violoncell Erik Wahlgren Sara Wijk Louise Agnani Gunnar Jönsson Kontrabas Mattias Normell Michael Carlqvist Flöjt Sareidah Hildebrand Kristina Eriksson Oboe Kenneth Boman Jenny Hülphers Klarinett Lena Jonhäll Mikael Thun Fagott Sven Aarflot Mari Torphammar Horn Fredrik Dickfelt Lennart Stevensson Thomas Lindgren Britt Crafoord Trumpet Bengt Fagerström Paul Hägglöf Trombon Birgitta Lagerstedt Tuba Alexander Skylvik Pukor, slagverk Christer Ferngren Magnus Einarsson Piano/celesta Magnus Sköld Musik i Upplands kommande konserter Torsdag 28 november Franskt Uppsala Kammarsolister och Elemér Lavotha, cello André Jolivet: Stråkkvartett, Claude Debussy: Stråkkvartett, Vincent d Indy: Stråksextett Sal B, Uppsala Konsert & Kongress Lördag 30 november Carte Blanche Trio X och hemliga gäster Sal D, Uppsala Konsert & Kongress, fri entré Arrangeras av Musik i Uppland och Uppsala Konsert & Kongress med stöd av Musikens Hus Vänner Julkonserter i Missionskyrkan Linnékvintetten 12 dec. kl Trio X 18 dec. kl Musik i Uppland, Box 3106, Uppsala, tel , info@miu.se Länsmusikchef: Peter Waldemarsson Orkesterchef: Mona Gunnarsson Orkesterassistent: Jens Norberg , jn@miu.se Foto: Stewen Quigley