BESLUT Dnr 3.4.20-9653/16 Stödprocessavdelningen 2017-03-28 KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2017 Version 1 1
1 Nyheter 2017... 16 2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer... 18 3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen... 19 Ta ställning till om du är jävig... 19 Tänk på sekretessen... 19 Förhindra smittspridning... 19 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till... 19 Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll... 19 Force majeure-liknande händelse... 20 4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen... 21 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller... 21 Kontroller som du kan föranmäla... 21 4.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg... 21 4.2.2 Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg... 22 4.2.3 Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg... 22 Kontroller som du inte får föranmäla... 22 4.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris... 22 4.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder... 23 4.3.3 Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten... 23 4.3.4 Arealbaserade kontroller... 23 4.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna... 23 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla... 24 Informera lantbrukaren vid föranmälan... 24 Om du inte kan genomföra kontrollen... 24 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll... 24 Regelverk om föranmälan... 24 5 Dokumentation av kontrollen... 25 Krav som ställs på dokumentationen... 25 5.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning... 25 5.1.2 Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag... 25 5.1.3 Dokumentationen ska vara hållbar över tiden... 25 5.1.4 Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande... 25 5.1.5 Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning... 25 Viktigt att tänka på när du dokumenterar... 26 5.2.1 Dokumentera noggrant... 26 5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser... 26 5.2.3 Dokumentation av vilka dokument du granskar... 26 5.2.4 Skriv utförliga kommentarer... 26 5.2.5 Mer att tänka på när du dokumenterar... 26 5.2.6 Fotografier kompletterar dokumentationen... 27 6 Nyckelbegrepp... 28 2
7 Tvärvillkor och djur... 29 Företag med betesmark... 29 Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren... 29 7.2.1 Växtnäring... 29 7.2.2 Foder:... 29 7.2.3 Livsmedel... 30 7.2.4 Förtydligande om ansvar... 30 7.2.5 Djurskydd... 30 7.2.6 Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd... 31 7.2.7 Djurmärkning... 31 7.2.8 Mindre överträdelse vid sen rapportering till CDB... 32 Företag med enbart åkermark... 32 8 Tvärvillkor och foder... 33 Vem är foderföretagare?... 33 Vad är en foderanläggning?... 33 8.2.1 Undantag... 33 8.2.2 Krav på dokumentation och journalföring... 34 8.2.3 Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet... 34 8.2.4 Kontroll av foderanläggningar... 35 8.2.5 Rapportering av kontrollresultat... 35 9 Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista... 36 Så här fyller du i kontrollprotokollet:... 36 9.1.1 A. Kontrollobjekt... 36 9.1.2 Specifikt för protokoll livsmedel... 36 9.1.3 B. Kontrollmyndighet... 37 9.1.4 C. Kontroll - allmänt... 37 9.1.5 D. Resultat... 37 9.1.6 E. Övriga kommentarer... 38 9.1.7 F. Underskrift... 38 9.1.8 G. Bedömning av överträdelse nr... 38 Avsiktlighet bör utredas... 38 9.2.1 Mindre överträdelse enligt varningssystemet... 39 Specifikt för checklista djurskydd... 39 9.3.1 Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om... 39 Specifikt för checklista livsmedel... 40 9.4.1 Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till kommissionen KOM enligt 882/2004)... 40 10 Fågel (SMR 2)... 41 SMR 2... 41 Fågel 1... 41 10.2.1 Instruktion... 41 10.2.2 Kommentar... 41 Fågel 2... 43 10.3.1 Instruktion... 43 10.3.2 Kommentar... 44 Fågel 3... 45 10.4.1 Instruktion... 45 10.4.2 Kommentar... 45 3
11 Habitat (SMR 3)... 47 SMR 3... 47 Habitat 1... 47 11.2.1 Instruktion... 47 11.2.2 Kommentar... 47 Habitat 2... 49 11.3.1 Instruktion... 49 11.3.2 Kommentar... 49 12 Kontrollpunkter utarbetade efter nitratdirektivet (SMR 1)... 51 Vnäring 2... 51 Vnäring 3... 51 Vnäring 4... 51 12.4.1 Instruktion... 51 12.4.2 Kommentar... 52 12.4.3 Bedömningsvägledning... 52 Vnäring 5... 52 Vnäring 6... 52 Vnäring 7... 52 12.7.1 Instruktion... 52 12.7.2 Kommentar... 52 12.7.3 Bedömningsvägledning... 53 Vnäring 8... 53 Vnäring 9... 53 12.9.1 Instruktion... 53 12.9.2 Kommentar... 53 12.9.3 Bedömningsvägledning... 53 Vnäring10... 54 Vnäring11... 54 Vnäring12... 54 12.12.1 Instruktion... 54 12.12.2 Kommentar... 54 12.12.3 Bedömningsvägledning... 54 Vnäring 13... 55 Vnäring 14... 55 12.14.1 Instruktion... 55 12.14.2 Kommentar... 55 12.14.3 Bedömningsvägledning... 55 Vnäring 15... 55 Vnäring 16... 56 12.16.1 Instruktion... 56 12.16.2 Kommentar... 56 12.16.3 Bedömningsvägledning... 56 Vnäring 17... 56 12.17.1 Instruktion... 56 12.17.2 Bedömningsvägledning... 57 4
Vnäring 18... 57 Vnäring 19... 57 12.19.1 Instruktion... 57 12.19.2 Kommentar... 57 12.19.3 Bedömningsvägledning... 58 Vnäring 20... 58 Vnäring 21... 58 Vnäring 22... 58 12.22.1 Instruktion... 58 12.22.2 Kommentar... 58 12.22.3 Bedömningsvägledning... 58 Vnäring 23... 59 Vnäring 24... 59 12.24.1 Instruktion... 59 12.24.2 Kommentar... 59 12.24.3 Bedömningsvägledning... 59 Vnäring 25... 59 Vnäring 26... 59 12.26.1 Instruktion... 60 12.26.2 Kommentar... 60 12.26.3 Bedömningsvägledning... 60 Vnäring 27... 60 Vnäring 28... 60 Vnäring 29... 60 12.29.1 Instruktion... 60 12.29.2 Kommentar... 61 12.29.3 Bedömningsvägledning... 61 Vnäring 30... 61 Vnäring 31... 61 12.31.1 Instruktion... 61 12.31.2 Kommentar... 61 12.31.3 Bedömningsvägledning... 61 Vnäring 32... 62 Vnäring 33... 62 Vnäring 34... 62 12.34.1 Instruktion... 62 12.34.2 Kommentar... 62 12.34.3 Bedömningsvägledning... 63 Vnäring 35... 63 12.35.1 Instruktioner... 63 12.35.2 Kommentarer... 63 12.35.3 Bedömningsvägledning... 64 Vnäring 36... 64 12.36.1 Instruktioner... 64 12.36.2 Kommentar... 64 12.36.3 Bedömningsvägledning... 64 Vnäring 37... 65 5
12.37.1 Instruktioner... 65 12.37.2 Kommentarer... 65 12.37.3 Bedömningsvägledning... 65 Vnäring 38... 65 12.38.1 Instruktioner... 65 12.38.2 Kommentar... 66 12.38.3 Bedömningsvägledning... 66 Vnäring 39... 66 12.39.1 Instruktioner... 66 12.39.2 Kommentar... 66 12.39.3 Bedömningsvägledning... 67 Vnäring 40... 67 Vnäring 41... 67 12.41.1 Instruktioner... 67 12.41.2 Kommentar... 67 12.41.3 Bedömningsvägledning... 68 Vnäring 42... 69 12.42.1 Instruktion... 69 12.42.2 Kommentar... 69 12.42.3 Bedömningsvägledning... 70 13 Växtskydd (SMR 10)... 71 Vskydd 1... 71 Vskydd 2... 71 13.2.1 Instruktion... 71 13.2.2 Kommentar... 71 13.2.3 Bedömningsvägledning... 72 Vskydd 3... 72 13.3.1 Instruktion... 72 13.3.2 Kommentar, allmänt om etiketter och villkor... 72 13.3.3 Bedömningsvägledning... 73 Vskydd 4... 73 13.4.1 Instruktion... 73 13.4.2 Kommentar... 73 13.4.3 Bedömningsvägledning... 74 Vskydd 5... 74 13.5.1 Instruktion... 74 13.5.2 Kommentar... 74 13.5.3 Bedömningsvägledning... 74 Vskydd 6... 75 13.6.1 Instruktion... 75 13.6.2 Kommentar... 75 13.6.3 Bedömningsvägledning... 75 Vskydd 7... 75 13.7.1 Instruktion... 75 13.7.2 Kommentar... 76 13.7.3 Bedömningsvägledning... 76 Vskydd 8... 76 13.8.1 Instruktion... 76 13.8.2 Kommentar... 76 6
13.8.3 Bedömningsvägledning... 77 Vskydd 9... 77 13.9.1 Kommentar... 77 13.9.2 Bedömningsvägledning... 77 Vskydd 10... 77 13.10.1 Instruktion... 77 13.10.2 Kommentar... 78 13.10.3 Bedömningsvägledning... 78 Vskydd 11... 78 13.11.1 Instruktion... 78 13.11.2 Kommentar... 78 13.11.3 Bedömningsvägledning... 78 Vskydd 12... 78 13.12.1 Instruktion... 78 13.12.2 Kommentar... 79 14 Hormoner (SMR 5)... 80 14.1.1 Hormon 1... 80 14.1.2 Instruktion... 80 14.1.3 Vilka djurslag?... 80 14.1.4 Finns det tecken på att hormoner används?... 80 14.1.5 Endast hormoner i visst syfte... 80 14.1.6 Endast godkända preparat... 80 14.1.7 Kontrollera dokumentation... 81 14.1.8 Bedömningsvägledning journalföring Hormon 5,11,16, 20... 81 14.1.9 Kontrollera om tecken på avyttrande av hormonbehandlade djur... 81 14.1.10 Kontroll i medicinskåp... 81 14.1.11 Brunstsynkronisering... 81 14.1.12 Slaktdjur... 82 14.1.13 Kontrollera att karensregler följs... 82 14.1.14 Bedömningsvägledning karenstider Hormon 21... 82 14.1.15 Bedömning... 83 15 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur (SMR 9)... 84 TSE 1... 84 TSE 2 se instruktion Foder 33 (kapitel 16)... 84 15.2.1 Instruktion... 84 TSE 3... 84 TSE 4... 84 15.4.1 Instruktion... 84 15.4.2 Kommentar... 84 15.4.3 Bedömningsvägledning... 85 TSE 5... 85 15.5.1 Instruktion... 85 15.5.2 Bedömningsvägledning... 86 TSE 6... 87 TSE 7... 87 TSE 8... 87 15.8.1 Instruktion... 87 15.8.2 Bedömningsvägledning... 87 7
TSE 9... 88 TSE 10... 88 15.10.1 Instruktion... 88 15.10.2 Bedömningsvägledning... 88 TSE 11... 89 TSE 12... 89 15.12.1 Instruktion... 89 15.12.2 Bedömningsvägledning... 89 TSE 13... 89 TSE 14... 90 15.14.1 Instruktion... 90 15.14.2 Bedömningsvägledning... 90 TSE 15... 90 15.15.1 Instruktion... 90 15.15.2 Bedömningsvägledning... 91 TSE 16... 91 15.16.1 Kommentar... 91 15.16.2 Bedömningsvägledning... 92 TSE 17... 92 TSE 18... 92 TSE 19... 92 15.19.1 Instruktion... 92 15.19.2 Kommentar... 92 15.19.3 Bedömningsvägledning... 93 TSE 20... 93 TSE 21... 93 15.21.1 Instruktion... 93 15.21.2 Kommentar... 93 15.21.3 Bedömningsvägledning... 94 TSE 22... 94 TSE 23... 94 15.23.1 Instruktion... 94 15.23.2 Kommentar... 94 15.23.3 Bedömningsvägledning... 95 TSE 24... 95 TSE 25... 95 15.25.1 Instruktion... 95 15.25.2 Kommentar... 95 15.25.3 Bedömningsvägledning... 96 TSE 26... 96 TSE 27... 96 TSE 28... 96 15.28.1 Instruktion... 96 15.28.2 Kommentar... 96 15.28.3 Bedömningsvägledning... 97 TSE 29... 97 8
TSE 30... 97 15.30.1 Instruktion... 97 15.30.2 Kommentar... 97 15.30.3 Bedömningsvägledning... 98 TSE 31... 98 TSE 32... 98 15.32.1 Instruktion... 98 15.32.2 Kommentar... 98 15.32.3 Bedömningsvägledning... 99 15.33 TSE 33... 99 15.34 TSE 34... 99 15.34.1 Instruktion... 99 15.34.2 Kommentar... 99 15.34.3 Bedömningsvägledning... 100 16 Livsmedel (SMR 4)... 101 LVäxt 1... 103 16.1.1 Instruktion... 103 16.1.2 Kommentar... 104 LVäxt 2... 104 16.2.1 Instruktion... 104 16.2.2 Kommentar... 105 LVäxt 3... 105 16.3.1 Instruktion för växtskyddsmedel och biocider... 105 16.3.2 Kommentar... 106 LVäxt 4... 107 16.4.1 Instruktion... 107 16.4.2 Kommentar... 108 LVäxt 5... 109 16.5.1 Instruktion... 109 16.5.2 Kommentar... 109 LVäxt 6... 110 16.6.1 Instruktion... 110 16.6.2 Kommentar... 111 LVäxt 7... 113 16.7.1 Instruktion... 113 16.7.2 Kommentar... 113 LVäxt 8... 113 16.8.1 Instruktion... 114 16.8.2 Kommentar... 114 LAnimal 1... 114 16.9.1 Instruktion... 114 16.9.2 Kommentar... 115 LAnimal 2... 115 16.10.1 Instruktion... 115 16.10.2 Kommentar... 116 LAnimal 3... 116 16.11.1 Instruktion... 116 16.11.2 Kommentar... 117 9
LAnimal 4... 119 LAnimal 5... 119 16.13.1 Instruktion... 119 16.13.2 Kommentar... 121 LAnimal 6... 123 16.14.1 Instruktion... 123 16.14.2 Kommentar... 123 LAnimal 7... 124 16.15.1 Instruktion... 124 16.15.2 Kommentar... 125 LAnimal 8... 125 16.16.1 Instruktion... 125 LAnimal 9... 127 16.17.1 Instruktion... 127 16.17.2 Kommentar... 128 LAnimal 10... 128 16.18.1 Instruktion... 128 16.18.2 Kommentar... 129 LMjölk 1... 129 16.19.1 Instruktion... 129 16.19.2 Kommentar... 129 LMjölk 2... 130 16.20.1 Instruktion... 130 16.20.2 Kommentar... 130 LMjölk 3... 130 16.21.1 Instruktion... 130 16.21.2 Kommentar... 131 LMjölk 4... 131 16.22.1 Instruktion... 131 16.22.2 Kommentar... 132 LMjölk 5... 132 16.23.1 Instruktion... 132 16.23.2 Kommentar... 132 LMjölk 6... 133 16.24.1 Instruktion... 133 16.24.2 Kommentar... 133 LMjölk 7... 133 16.25.1 Instruktion... 133 LMjölk 8... 134 16.26.1 Instruktion... 134 16.26.2 Kommentar... 134 LMjölk 9... 135 16.27.1 Instruktion... 135 16.27.2 Kommentar... 136 LMjölk 10... 137 16.28.1 Instruktion... 137 16.28.2 Kommentar... 137 LÄgg 1... 137 10
16.29.1 Instruktion... 137 16.29.2 Kommentar... 138 Smittskydd... 138 16.30.1 Instruktion... 138 16.30.2 Kommentar... 140 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel... 140 17 Foder (SMR 4)... 143 SMR 4... 143 Foder 1... 143 17.2.1 Instruktion... 143 Foder 2... 143 17.3.1 Instruktion... 143 17.3.2 Kommentar... 144 17.3.3 Bedömningsvägledning... 145 Foder 3... 146 Foder 4... 146 17.5.1 Instruktion... 146 17.5.2 Kommentar... 146 17.5.3 Bedömningsvägledning... 147 Foder 5... 148 17.6.1 Instruktion... 148 Foder 6... 148 17.7.1 Instruktion... 148 17.7.2 Kommentar... 148 17.7.3 Bedömningsvägledning... 149 Foder 7... 149 17.8.1 Instruktion... 149 17.8.2 Kommentar... 150 17.8.3 Bedömningsvägledning... 150 Foder 8... 151 17.9.1 Instruktion... 151 17.9.2 Kommentar... 151 17.9.3 Bedömningsvägledning... 152 Foder 9... 152 17.10.1 Instruktion... 152 Foder 10... 153 17.11.1 Instruktion... 153 17.11.2 Kommentar... 153 17.11.3 Bedömningsvägledning... 153 Foder 11... 154 17.12.1 Instruktion... 154 Foder 12... 154 17.13.1 Instruktion... 154 17.13.2 Kommentar... 155 17.13.3 Bedömningsvägledning... 155 Foder 13... 156 17.14.1 Instruktion... 156 11
Foder 14... 156 17.15.1 Instruktion... 156 17.15.2 Kommentar... 156 17.15.3 Bedömningsvägledning... 156 Foder 15... 157 17.16.1 Instruktion... 157 Foder 16... 157 Foder 17... 157 17.18.1 Instruktion... 157 17.18.2 Kommentar... 157 17.18.3 Bedömningsvägledning... 157 Foder 18... 158 17.19.1 Instruktion... 158 Foder 19... 158 17.20.1 Instruktion... 158 17.20.2 Kommentar... 159 17.20.3 Bedömningsvägledning... 161 Foder 20... 161 17.21.1 Instruktion... 161 Foder 21... 161 17.22.1 Instruktion... 162 17.22.2 Bedömningsvägledning... 162 Foder 22... 163 17.23.1 Instruktion... 163 17.23.2 Kommentar... 163 17.23.3 Bedömningsvägledning... 163 Foder 23... 164 17.24.1 Instruktion... 164 17.24.2 Kommentar... 164 17.24.3 Bedömningsvägledning... 165 Foder 24... 165 17.25.1 Instruktion... 165 Foder 25... 165 17.26.1 Instruktion... 165 17.26.2 Kommentar... 166 17.26.3 Bedömningsvägledning... 166 Foder 26... 166 17.27.1 Instruktion... 166 Foder 27... 167 17.28.1 Instruktion... 167 17.28.2 Bedömningsvägledning... 167 Foder 28... 168 17.29.1 Instruktion... 168 17.29.2 Bedömningsvägledning... 168 Foder 29... 169 17.30.1 Instruktion... 169 Foder 30... 169 17.31.1 Instruktion... 169 17.31.2 Kommentar... 169 12
17.31.3 Bedömningsvägledning... 169 Foder 31... 170 17.32.1 Instruktion... 170 17.32.2 Kommentar... 170 17.32.3 Bedömningsvägledning... 171 Foder 32... 171 17.33.1 Instruktion... 171 Foder 33... 172 17.34.1 Instruktion... 172 17.34.2 Kommentar... 172 17.34.3 Bedömningsvägledning... 172 18 Djurskydd (SMR 11-13)... 174 SMR 13. Rådets direktiv 98/58/EG Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur... 175 18.1.1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet... 175 18.1.2 Daglig tillsyn sker normalt av alla djur... 176 18.1.3 Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme... 177 18.1.4 Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter... 178 18.1.5 Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen... 179 18.1.6 Utrymmen för djur är enligt gällande måttföreskrifter... 181 18.1.7 Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda... 182 18.1.8 Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen... 183 18.1.9 Kravet på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllt... 183 18.1.10 Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda... 184 18.1.11 Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn... 185 18.1.12 Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation... 186 18.1.13 Foder, vatten och andra ämnen... 187 18.1.14 Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt... 188 18.1.15 Kraven kring avhorning är uppfyllda. Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt.... 190 18.1.16 Kravet på att avel inte innebär förlossningssvårigheter eller annat lidande är uppfyllt.... 191 SMR 11. Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar... 192 18.2.1 Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda... 192 18.2.2 Sjuka/skadade kalvar ges nödvändig vård. Kalvar som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme... 193 18.2.3 Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena... 193 18.2.4 Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter... 194 18.2.5 Kraven för hållande av kalvar individuellt och i grupp är uppfyllda... 194 18.2.6 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta... 195 18.2.7 Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa... 195 18.2.8 Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda... 196 18.2.9 För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera uppfyllt... 196 18.2.10 Stall för kalvar har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen.... 197 18.2.11 Utfodrings- och vattensystem för kalvar är utformade, konstruerade, placerade och underhålls så att risken för förorening av foder och vatten minimeras.... 197 18.2.12 Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och övriga krav på belysning och dagsljusinsläpp är uppfyllda... 198 18.2.13 Automatiska system och anordningar hos kalvar ges daglig tillsyn... 198 13
18.2.14 Mekaniskt ventilerade stallar med kalvar har nödventilation och är utrustade med en fungerande larmanordning... 199 18.2.15 Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag... 200 18.2.16 Nyfödda kalvar får råmjölk... 200 18.2.17 Kraven på kalvars tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda.... 200 18.2.18 Kalvar ges foder med tillräckligt järninnehåll.... 201 18.2.19 Kalvar har senast från 2 veckors ålder fri tillgång till grovfoder.... 201 SMR 12. Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar... 202 18.3.1 Daglig tillsyn sker av alla grisar.... 202 18.3.2 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder.... 203 18.3.3 Grisar som är aggressiva eller har angripits av andra grisar hålls och sköts på lämpligt sätt.... 203 18.3.4 Ej avvanda grisar har tillgång till utrymmen som uppfyller gällande föreskrifter samt har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan... 204 18.3.5 Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas... 205 18.3.6 Utrymmen för grisar uppfyller gällande måttföreskrifter... 206 18.3.7 Grisarna hålls normalt i par eller grupp... 207 18.3.8 Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda... 208 18.3.9 Buller i stallet har godtagbar nivå och frekvens. Uppmätt värde... 208 18.3.10 Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat... 209 18.3.11 Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda.... 209 18.3.12 Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta... 210 18.3.13 Kraven på utformningen av dränerande golv är uppfyllda.... 210 18.3.14 Utrymmen för galtar uppfyller gällande föreskrifter... 211 18.3.15 Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda.... 212 18.3.16 Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning.... 212 18.3.17 Foder, vatten och andra ämnen... 213 18.3.18 Kraven på tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda.... 213 18.3.19 Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel... 214 18.3.20 Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda. Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt... 214 18.3.21 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder... 215 19 Normer (1-7.1)... 218 Norm 1 Buffertremsor... 218 Norm 1. Uppfylls kravet på en 2 m bred gödslingsfri zon intill vattendrag och sjö?... 218 19.2.1 Instruktion... 218 Norm 2 Bevattningsvatten... 219 Norm 2. Uppfylls kraven gällande uttag av bevattningsvatten?... 219 19.4.1 Instruktion... 219 Norm 3 Grundvatten... 223 Norm 3. Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet?... 223 19.6.1 Instruktion... 223 19.6.2 Kommentar... 224 Norm 4 Marktäckning... 226 Norm 4. Uppfylls krav på höst och vinterbevuxen mark?... 226 19.8.1 Instruktion... 226 Markanvändning erosion... 227 Norm 5. Uppfylls kraven på bevuxen sluttande åkermark?... 227 19.10.1 Instruktion... 227 Norm 6 Organiskt material... 228 14
Norm 6. Uppfylls kravet på bibehållande av markens organiska material... 228 19.12.1 Instruktion... 228 Norm 7 Landskapselement... 229 Norm 7. Uppfylls kravet på bibehållande av tvärvillkorselement?... 230 19.14.1 Instruktion... 230 19.14.2 Norm 7.1 Solitärträd... 232 19.14.3 Har lantbrukaren beskurit eller klippt solitärträd inom området med tvärvillkorselement under vilda fåglars häckningstid?... 232 20 Regelverk... 234 Fågel/habitat... 234 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område. 234 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område 234 Växtskydd... 234 Hormoner... 234 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur... 235 Livsmedel... 235 Foder... 235 Djurskydd... 236 Normer... 237 21 Bemyndiganden att utföra kontroller... 238 Direktstöd... 238 Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder... 238 Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9... 239 Bilaga 2 Avdragsvägledningen... 239 15
1 Nyheter 2017 Kapitel 9 Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista Avsnittet 9.1.5 D. Resultat har uppdaterats. Från och med 2017, och för registrering av tvärvillkor 2015-2016 i Atlas, finns det i protokollen en ingångsfråga för respektive tvärvillkorskontroll. Ingångsfrågan besvaras med Ja om kontrollen är aktuell eller Nej om kontrollen inte är aktuell, I samband med en fullständig tvärvillkorskontroll ska alla kontroller ha ett svar på ingångsfrågan som motiverar varför en kontroll är aktuell eller inte. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 10 och 11 Fågel/Habitat Kontrollpunkterna i kapitlen har justerats för att överensstämma med nuvarande verksamhetskrav (därför är tidigare punkten 10.2 borttagen, då art 13 i art- och habitatdirektivet inte längre är ett verksamhetskrav.) Kontrollpunkterna för fågelrespektive habitatdirektivet har separerats. (Den gamla punkten 10.1 gäller nu endast Natura 2000-områdets som pekats ut enligt fågeldirektivet.) Kontrollpunkterna 10.2, 10.3, 11.2 och 11.3 är nya (de handlar om att förebygga försämringar/betydande störningar samt att inte motverka bevarandeåtgärder.) Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 12 Växtnäring Punkterna 12.33 12.39.2 och 12.41.2 har uppdaterats. Punkterna 12.41 och 12.42 har förtydligats. Kapitel 13 Växtskydd Kommentarstexten 13.2.2 har uppdaterats för kontrollpunkten Vskydd 12. Uppdateringen omfattar att för de specifika krav kring utrustning och bevuxen skyddszon som ska finnas angivna på etiketten kan villkoren för varje växtskyddsmedel ha ändrats mot det som står på förpackningen. Rätt underlag om vilka växtskyddsmedel som kräver skyddszon enligt produktvillkoren finns i KEMIs bekämpningsmedelsregister. Kapitel 14 Hormoner Kontrollpunkt Hormon 14 har förtydligats i kontrollprotokollet. Kapitel 15 TSE Kapitlet har uppdaterats med att hälsointyg för bl a införsel ska sparas i 3 år (anges under bl a 15.19.2,15.21.2, 15.23.2). Punkten 15.5.2 bedömningsvägledning har uppdaterats till: Flyttningar utan välgrundat motiv, ett enstaka tillfälle. Punkterna 15.23 TSE 23 och 15.25 TSE 25 har även uppdaterats. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 16 Livsmedel I kapitlet har ett flertal uppdateringar gjorts bl a i instruktion L1 (inledningen av kapitlet), LVäxt 3,4,5,6,8 och LAnimal 3,5,6,8,10 samt LMjölk 3,4,7,9. Se även uppdateringar för livsmedel i kapitel 7.2.3 och 9.4. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 17 Foder Instruktionen för punkterna 17.2.1, 17.2.2 och 17.19.1 samt 17.19.2 har uppdaterats. Se vidare kantstrecksmarkeringar. 16
Kapitel 18 Djurskydd Instruktionen för punkterna 18.1.9, 18.2.12 och 18.2.14 har uppdaterats. Se vidare kantstrecksmarkeringar. Kapitel 19 Normer I kapitlet har ingångsfrågorna kompletterats för anpassning till Atlas, se vidare kantstrecksmarkeringar. 17
2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer Den här instruktionen riktar sig till dig som är kontrollant på länsstyrelsen. Detta dokument behandlar kortfattat några nyckelbegrepp om tvärvillkor. Mer information om till exempel begrepp och beräkningsprinciper om tvärvillkor finns via Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. Där finns även gällande versioner av kontrollprotokoll och kontrollinstruktion för utskrift. Tvärvillkoren infördes i och med CAP-reformen 2003 och har tillämpats sedan 2005. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven anges utifrån ett antal artiklar i EU-direktiv och EU-förordningar. Normer (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Dessa krav och normer gäller oavsett om någon får EU-stöd eller inte eftersom det är lagefterlevnaden som kontrolleras. Genom att följa tvärvillkoren ska det bidra till att bevara jordbruksmarken i gott skick, förbättra den yttre miljön för människor och djur, minska smittspridning och få säkrare livsmedel. De flesta tvärvillkoren är inga nya regler, utan de fanns redan i svensk lagstiftning genom implementerade EU-direktiv eller genom EU-förordningar. Ett direktiv ska, med avseende på det resultat som ska uppnås, vara bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat. Det är dock upp till medlemsstaten att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Det innebär att ett direktiv återfinns efter implementering i den nationella lagstiftningen. Inom vissa verksamhetsområden går den nationella lagstiftningen längre än vad direktivet kräver men kontrollen av tvärvillkoren ska genomföras enbart utifrån vad som är tillräckligt för att uppnå syftet och ändamålet med de utpekade artiklarna i respektive direktiv. 18
3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Det är heller inte lämpligt att du gör kontrollen, om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan, åtgärdsplan med mera. I sådana situationer ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som i sin tur lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och skoskydd, när du går in i stallar och andra djurutrymmen. Om det krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska också tillgodose lantbrukarens önskemål som handlar om smittskydd. Det ska göras så långt det är möjligt utan att kontrollkvaliteten blir sämre. Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du inleder kontrollen på gården ska du informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till, det gäller även om du har informerat lantbrukaren när du föranmälde kontrollen. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan det bli avslag på ansökan eller så kan Jordbruksverket besluta om avdrag på stöden. Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om länsstyrelsen kommer att tillämpa några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella sanktioner ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Du ska inte gå in i några stallar eller andra djurutrymmen, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en kontroll av stalljournal och 19
annan dokumentation. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle. Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla villkoren för stöd beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeureliknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att Jordbruksverket ändå betalar ut stöd. Om du stöter på problem som kan kopplas till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig på din länsstyrelse. 20
4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Urvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid innan som du kan föranmäla kontrollen beror på vilken typ av kontroll det är. Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorkontroll för märkning och journalföring av djur får du anmäla max 48 timmar i förväg. Tvärvillkorskontroller av foder och djur (ej märkning och journalföring) får du föranmäla max 24 timmar i förväg. Kontroll av arealbaserade stöd och arealbaserade tvärvillkor får du föranmäla max 14 dagar i förväg. När du samordnar kontroller är det den kontroll med kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. Det gäller även om du föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld. Kontroller som du kan föranmäla Du kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 4.3 finns en uppräkning av vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras. Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans. 4.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Följande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar i förväg. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. Gårdstödskontroll Kontroll av miljöersättningar (areal) Kontroll av kompensationsbidrag (areal) Tvärvillkorkontroll av skötselvillkor Tvärvillkorkontroll av växtskydd Tvärvillkorskontroll av växtnäring Tvärvillkorskontroll av grundvatten 21
4.2.2 Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. kontroll av miljöersättningar (djur) kontroll av kompensationsbidrag (djur) kontroll av extra djuromsorg för suggor registerkontroll av nöt registerkontroller av får och get registerkontroller av gris tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska du notera klockslaget på pappersprotokollet eller under övriga upplysningar i handdatorn. 4.2.3 Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. Tvärvillkorskontroll för djurskydd Tvärvillkorskontroll för foder Tvärvillkorskontroll för hormoner Tvärvillkorskontroll för TSE Tvärvillkorskontroll för andra smittsamma sjukdomar Kontroller som du inte får föranmäla Kontroller som har blivit uttagna till kontroll på grund av tips ska du inte föranmäla. För att urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden övrigt urval får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till exempel vara deltidslantbrukare som bor i avlägsna områden. 4.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl 22
Urvalskod 551, initierad av registerenheten Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 4.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 4.3.3 Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen Urvalskod 431, fågel och habitat, tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 4.3.4 Arealbaserade kontroller Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 4.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen 23
Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Vid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll. Informera lantbrukaren vid föranmälan När du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska gå till, till exempel vad du ska kontrollera och vilken hjälp du behöver ha från lantbrukaren. Om du inte kan genomföra kontrollen Om det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan genomföra kontrollen ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren eller annan ansvarig person inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra kontrollen. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. Regelverk om föranmälan Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Detta framgår av 25 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. 24
5 Dokumentation av kontrollen Krav som ställs på dokumentationen 5.1.1 Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort. 5.1.2 Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Både beslutsfattandet och den fortsatta kontakten med lantbrukaren blir enklare om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället. 5.1.3 Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning. 5.1.4 Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Om beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning. 5.1.5 Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Dessutom kan kontrollarbetet granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan utföras av Jordbruksverkets internkontrollenhet eller enhet för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också bli granskade av EU-kommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer hittar brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till avdrag för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 25
Viktigt att tänka på när du dokumenterar 5.2.1 Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen eller protokollet. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du ser brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan ändras efter det att kontrollen genomförts. Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas. 5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser Det som du måste dokumentera är fakta som är riktig och som har betydelse för stödvillkoren. Det kan även vara bra att dokumentera sådana saker du ser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren. Men som kan ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen. 5.2.3 Dokumentation av vilka dokument du granskar När du granskar lantbrukarens dokumentation ska du anteckna vilka dokument som granskats. Signera och datera alla dokument som du har granskat. 5.2.4 Skriv utförliga kommentarer Dokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: Lantbrukaren har ingen fullständig växtodlingsplan. I den plan som lantbrukaren upprättat fanns endast uppgifter om skiftesidentitet och gröda. Övrig information saknas. En sådan här beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren växtodlingsplan saknas saknar beskrivning om varför växtodlingsplanen inte kan godkännas. 5.2.5 Mer att tänka på när du dokumenterar Tänk också på följande: Skriv tydligt tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar. Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts. Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du har kontrollerat. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. 26
Använd det material som finns tillgängligt i form av kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, ska du använda ett vanligt A4-papper. 5.2.6 Fotografier kompletterar dokumentationen Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för handläggningen. Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med lantbrukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen. 27
6 Nyckelbegrepp Bedömningsvärde - 1, 2 eller 3 med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. 1 motsvarar 1 procent avdrag, 2 motsvarar 3 procent och 3 motsvarar 5 procent. Rättsakt aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. Område det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är: 1. miljö, klimatförändring och god jordbrukshävd 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, Allvar en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. Omfattning en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, till exempel antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. Varaktighet en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. Mindre överträdelse enligt varningssystemet en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens stödbelopp nödvändigtvis behöver, under förutsättning att lantbrukaren inom viss tid åtgärdar överträdelsen. Detta efter att lantbrukaren blivit varnad om konsekvenserna av att överträdelsen inte åtgärdas. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. Mindre överträdelser ska dokumenteras. 28
7 Tvärvillkor och djur I de fall det finns någon typ av djurhållning på gården måste du ta ställning till vilka djur som hör till jordbruksföretaget och som därmed ska omfattas av de olika tvärvillkoren. Det finns olika regler för olika tvärvillkor, vilket innebär att djuren som finns på företaget som söker stöd, men som inte ingår i jordbruksverksamheten kan ingå i tvärvillkoren för växtnäring, men inte nödvändigtvis för djurskydd. Företag med betesmark Om det finns betesmarker i företaget så finns från och med 2015 inga tvärvillkor som anger att dessa marker ska betas. Detta krav utgör istället stödvillkor för exempelvis gårdsstödet. För att markerna ska kunna betas måste det dock finnas djur och huvudprincipen är därför att alla djur omfattas av tvärvillkoren, även om betningskravet i sig alltså inte utgör tvärvillkor. Undantagen räknas upp i tvärvillkorsdirektiven, se avsnitt 7.2. Det innebär att om man tar in betesdjur så berörs man av tvärvillkoren oavsett om man äger djuren eller inte, enda undantaget är de flesta hästar. Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren Vid granskning av de olika direktiven kan vi se vilka djur som ska ingå i tvärvillkoren och vilka som inte ska vara med. Det finns alltså några djurkategorier som ska sorteras bort efter att vi har tillämpat huvudprincipen. Det innebära att följande resonemang ska tillämpas för respektive direktiv: 7.2.1 Växtnäring (Rådets direktiv 91/676 EEG) Djur som ingår: Alla djur oavsett djurslag inklusive hobby- eller sällskapsdjur. Djur som inte ingår: Inte aktuellt 7.2.2 Foder: (Rådets förordning (EG) 183/2005) Djur som ingår: Djur som ska bli livsmedel för den öppna marknaden. Djur som inte ingår: Djur som hålls för livsmedelsproduktion för eget bruk, till exempel hushållsgris, några höns eller kalkoner, två kalvar etcetera. Familjens husdjur till exempel något får, get, kanin och gris. 29
7.2.3 Livsmedel Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004.) Verksamheter som omfattas av livsmedelslagstiftningen ska vara registrerade som livsmedelsföretag (ingå i länsstyrelsernas livsmedelsföretagarregister Primör). Odling och skörd av växtprodukter som inte ingår: Odling och skörd för konsumtion inom privathushållet. Verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag om organisation och kontinuitet. Till exempel verksamheter som säljer sina primärprodukter i liten mängd och under en begränsad period eller som säljer en mycket begränsad mängd under hela året. Djur som ingår: Djur som hålls för livsmedelsproduktion där syftet är att djuren eller livsmedel från djuren, till exempel ägg eller mjölk, ska levereras vidare i livsmedelskedjan. Djur som inte ingår: Djur som hålls för att enbart producera livsmedel som konsumeras inom privathushållet. Djur som hålls inom verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt förordning (EG) nr 852/2004, till exempel en gård med ett mindre antal värphöns, ett antal får eller hästar. Se även angående djur som inte omfattas av foderkontrollen eller djurskyddskontrollen. Om djur eller animaliska livsmedel, t ex ägg eller mjölk, som kommer från verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag levereras direkt till konsumenter eller vidare i livsmedelskedjan omfattas de verksamheterna dock av bestämmelserna om hormoner, läkemedel och karenstider i avsnitt 13 om hormoner och inom djurskyddskontrollen (användning av läkemedel). För mer information om kriterierna för registrering av livsmedelsföretag och vem som är livsmedelföretagare samt gränsdragningen mellan primärproduktion och livsmedelsproduktion i efterföljande led, se Livsmedelsverkets vägledande text på Kontrollwiki om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar (www.livsmedelsverket.se). 7.2.4 Förtydligande om ansvar Det är alltid livsmedelsföretagaren som är juridiskt ansvarig för den verksamhet som bedrivs på gården om inget annat är särskilt avtalat mellan livsmedelsföretagaren och den som ansvarar för den dagliga verksamheten. 7.2.5 Djurskydd (Rådets direktiv 98/58 EG) Djuren måste som en grundförutsättning ingå i jordbruksverksamheten för att över huvud taget omfattas av tvärvillkoren för djurskydd. 30
Djur som omfattas av tvärvillkoren för djurskydd: Djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar eller avel eller för annan typ av animalieproduktion. Exempel på djur som inte ingår i jordbruksverksamheten och inte omfattas av tvärvillkoren för djurskydd: Hästar som används för tävling, rid- och körskola, utställning. Hästar som används för hobby/sällskap. Hästar som tillhör någon annan person (till exempel andras hästar som står inackorderade). Hobbydjur som till exempel några höns. Familjens kanin eller minigris. 7.2.6 Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd Hästar som inte omfattas av tvärvillkoren för djurskydd i rådets direktiv 98/58 då de inte hålls för animalieproduktion, men ändå ingår i jordbruksverksamheten kan fortfarande omfattas av andra tvärvillkor. Exempel på djur som ingår i jordbruksverksamheten men inte omfattas av tvärvillkoren för djurskydd. Hästar som ingår i jordbruksverksamheten genom att dessa hålls i första hand som arbetsdjur. Hästar som i första hand hålls som betesdjur. 7.2.7 Djurmärkning (Rådets förordning (EG) 1760/2000, Rådets förordning (EG)21/2004) Det är djurhållaren på marken som blir betad som har det juridiska ansvaret för att djuren är korrekt märkta. Djurhållare är alltså den som är registrerad som djurhållare på platsen hos Jordbruksverket. Det kan med andra ord vara någon annan än den som äger djuren, som är djurhållare. Det innebär att om man tagit emot omärkta djur eller felaktigt märkta djur är det djurhållaren på platsen som ansvarar, och det blir därmed en tvärvillkorsbrist. I de fall djuren var korrekt märkta när de togs emot men där djuren senare har tappat ett eller flera märken gäller att: Djurhållaren ska ha uppmärksammat den person som kan beställa öronbrickor om att djuren inte är korrekt märkta. Har djurhållaren gjort detta så anses tvärvillkoret vara uppfyllt. 31