Älv dalens kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Älvdalens kommun
2(10) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun under 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Vid tidpunkten för tillsynen finns ingen nationell statistik för år 2015 över elevernas resultat i årskurserna 3, 6 och 9. Årskurs 3 Enligt Skolverkets nationella statistik var andelen elever som 2014 nådde kravnivån i de olika nationella ämnesproven i matematik för årskurs 3 mellan 68 och 93 procent. Motsvarande resultat för riket varierade mellan 72 och 94 procent. Andelen elever som nådde kravnivån i de nationella ämnesproven i svenska varierade mellan 88 och 100 procent. Motsvarande resultat för riket var mellan 86 och 98 procent. För ämnet svenska som andraspråk saknas resultat eftersom elevantalet är färre än tio elever. Älvdalens kommun saknar en egen sammanställning av hur stor andel av eleverna som 2015 nådde kunskapskraven i matematik, svenska, naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Årskurs 6 Skolverkets statistik visar att andelen elever i årskurs 6 i Älvdalens kommun som nådde minst betyget E i alla ämnen var 92 procent år 2014. Motsvarande resultat för riket var 79,5 procent. Den genomsnittliga betygspoängen varierar i ämnena mellan 10,3 och 14,5 poäng. Flickornas genomsnittliga betygspoäng är överlag högre än pojkarnas. Älvdalens kommun saknar en egen sammanställning över elevernas kunskapsresultat i årskurs 6 för år 2015. Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik för årskurs 9 år 2014 var andelen elever som nådde minst betyget E i alla ämnen 75 procent, motsvarande resultat för riket var 77,4 procent. Elevernas genomsnittliga meritvärde var samma år 211,1 poäng, motsvarande resultat för riket var 214,8 poäng.
3(10) Andelen elever som år 2014 var behöriga till något av gymnasieskolans yrkesprogram var 80,4 procent, motsvarande resultat för riket var 86,9 procent. Älvdalens kommuns egna sammanställningar för år 2015 visar att det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 var 213 poäng och att 87 procent av eleverna var behöriga till ett yrkesprogram. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 2016-02-25 2016-02-25 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete när det gäller grundskolan. Det innebär att huvudmannen saknar viktiga underlag för att bedöma huruvida det kan finnas mönster i elevernas resultat som kan förklaras av faktorer som exempelvis verksamhetens utformning, undervisningens genomförande, resursfördelning eller utformning och tillgång till särskilt stöd. Av tillsynen framkommer även att det saknas tillräcklig tillgång till skolsköterska, kurator och psykolog i sådan omfattning att de kan fullgöra sina uppdrag som författningarna kräver.
Bes ut 4 (10) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Älvdalens kommun att senast den 25 februari 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens Skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Älvdalens kommun inte uppfyller författrtingskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenhetema finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Säkerställa att det finns tillgång till skolsköterska, kurator och psykolog i sådan omfattning att de kan uppfylla författningarnas krav.
5(10) Motivering till bedömning av brist Elevhälsa Skollagen anger att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska, och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s.276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bland annat elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. I Älvdalens kommun finns en central elevhälsa som leds av en chef. I den centrala elevhälsan ingår funktioner som skolsköterska, skolläkare, skolkurator, psykolog, logoped, talpedagog samt specialpedagoger. De olika yrkeskategorierna finns tillgängliga för alla skolor. När det gäller psykolog framkommer i intervju med skolchef att kommunen har en skolpsykolog anställd på 40 procent. Detta innebär enligt representanter för centrala elevhälsan att psykologen endast arbetar med utredningar och att elever får vänta minst sex månader på en utredning. Skolchefep är medveten om att rektorerna anser tillgången till skolpsykolog är otillräcklig och bekräftar att det är lång väntetid för att genomföra utredningar. Även representanter för Kommunstyrelsen och Barn- och utbildningsutskottet känner till bristen på tillgång till psykolog och att det har varit för långa väntetider, men uppger att det köpts in extra psykologtid vid enstaka tillfällen. De anger att bristen beror på att det har varit svårt att få tag på en behörig psykolog. När det gäller tillgång till skolsköterska och kurator framkommer i intervju med rektorer att de anser att det behövs ytterligare tillgång till kurator och skolsköterska för att de ska kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Representanter för centrala elevhälsan uttrycker att det skulle behövas ytterligare tillgång till skolsköterska och kurator på vissa skolor eftersom resorna till och från dessa skolor tar mycket av deras arbetstid. Om det fanns ytterligare tillgång skulle skolsköterskan, enligt centrala elevhälsan, kunna delta i det förebyggande arbetet och till exempel prata om tobak och livsstilsfrågor i klasserna. Representanter för Kommunstyrelsen och Barn- och utbildningsutskottet bekräftar att är det för lite tillgång till skolsköterska och kurator på vissa skolor och beskriver att de ser över en intern lösning i kommunen med äldreomsorgen när det gäller skolsköterska. De uppger även
Bes] t 6 (10) att de försöker titta närmare på hur det ska arbetas mer förebyggande på skolorna och att de planerar att dela upp elevhälsan på de två respektive områdena i kommunen. Skolchefen uppger i intervju med att det kan vara så att det finns för lite resurser när det gäller tillgången till skolsköterska och kurator, men att det också kan vara så att resurserna inte används maximalt. Skolchefen är av åsikten att elevhälsan behöver utökas på vissa skolor och att det behöver bli ett tydligare fokus på det förebyggande arbetet. konstaterade i skolbeslut den 17, 18 och 25 juni 2015 att även om eleverna på skolorna gavs tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan så användes de inte som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete för att stödja elevernas utveckling mot målen (dnr 43-2014:8691, dnr 43-2014:8692 och dnr 2015:2430). s utredning visar sammanfattningsvis att det finns tillgång till respektive kompetens i elevhälsan som lagen kräver. Alla skolenheter har dock inte tillgång till samtliga funktioner i sådan omfattning att de kan fullgöra sina uppdrag som författningarna kräver. Tillräcklig tillgång saknas när det gäller skolsköterska, kurator och psykolog, vilket bekräftas i intervjuer med samtliga grupper. Även om ett arbete är påbörjat för att utöka omfattningen när det gäller skolsköterska och skolpsykolog så finns vid tidpunkten för s tillsyn inte tillräcklig tillgång till dessa kompetenser för samtliga elever. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom Älvdalens kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Älvdalens kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder.
7(10) När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Älvdalens kommun inte uppfyller förf attningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp och sammanställa måluppfyllelse och resultat. - Utifrån ett huvudmannaperspektiv analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för verksamheten. - Identifiera utvecklingsområden och besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. - Dokumentera kvalitetsarbetet.
8(10) Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10: 165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. har tagit del av inlämnade dokument som utgör underlag för huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete. I materialet finns bland annat en årsredovisning för 2014, benämnd "Nämndernas och enheternas årsredovisning 2014". Där redovisar den då ansvariga nämnden olika resultat och mål för sitt verksamhetsområde. Årsredovisningen innehåller inga sammanställningar av elevernas kunskapsresultat eller annan måluppfyllelse, men där anges ett antal prioriterade mål som nämnden/enheterna anser viktiga. Exempel på prioriterade mål som nämns är "Flera lärare med kompetens i svenska som andraspråk, Lärare som kan ge modersmålsundervisning/studiestöd på modersmålet och Utbildade speciallärare". Det finns vidare en delårsredovisning som presenterats för Barn- och utbildningsutskottet i september 2015. Inte heller denna redovisning innehåller några sammanställningar av elevernas kunskapsresultat eller annan måluppfyllelse på huvudmannanivå. I övrigt består det inlämnade underlaget huvudsakligen av kunskapsresultat och utvärderingar från respektive skolenhet och från den centrala elevhälsan. har vidare tagit del av ett underlag där skolchefen pekar ut ett antal utvecklingsområden för läsåret 2015/2016 och som presenterats för samtliga anställda på de olika skolenheterna. Slutligen har
9(10) tagit del av tre politiskt prioriterade målområden som ska ligga till grund för verksamhetsplanen för 2016 och som till viss del börjat användas av förvaltningen. I intervjuer med representanter för Kommunstyrelsen och Barn- och utbildningsutskottet och förvaltning framkommer att de anser sig ha påbörjat ett utvecklingsarbete vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga intervjuade uppger dock att det finns brister både vad gäller dokumentation och analys av kunskapsresultat och övrig måluppfyllelse, men att det pågår ett arbete tillsammans med rektorerna för att implementera ett gemensamt årshjul. Kunskapsresultaten i grundskolorna redovisas muntligt för utskottet, men både ansvariga politiker och förvaltningstjänstemän uppger i s intervjuer att analyser endast sker i begränsad omfattning. har vidare i flera skolbeslut konstaterat brister i det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Till exempel genomförs uppföljningar och framför allt analyser av skolövergripande resultat endast i begränsad utsträckning. I enheternas dokumentation som tagit del av i samband med tillsynen av skolenheterna ges snarare en beskrivning av olika aktiviteter som rektorn avser att genomföra och analysen av elevernas kunskapsresultat är i de flesta fall svag. konstaterar sammanfattningsvis att huvudmannens kvalitetsarbete har flera brister. I och med att kommunens dokumentation av elevernas kunskapsresultat och annan måluppfyllelse är bristfällig, medför det att viktiga underlag saknas som grund för en analys av de bakomliggande orsakerna till dessa resultat. Detta får till följd att även analysarbetet brister. De brister som identifierats på huvudmannanivå såväl som i enheternas kvalitetsarbete, medför att huvudmannen riskerar att ha bristande underlag för att kunna utvärdera och besluta om relevanta åtgärder för att utveckla huvudmannens verksamheter. Som en konsekvens av dessa brister riskerar huvudmannen vidare att sakna kunskap huruvida det kan finnas mönster i resultaten som kan förklaras av faktorer som undervisningens genomförande, resursfördelning eller utformning och tillgång till särskilt stöd. I och med de brister som finns vad gäller analys av kunskapsresultat och övrig måluppfyllelse riskerar också de åtgärder som beslutas vara svåra för huvudmannen att följa upp och bedöma resultatet av. Älvdalens kommun behöver därför se till att de olika skolenheterna hittar sina rutiner och former för kvalitetsarbetet, att underlaget från alla verksamheter dokumenteras och är tillräckligt för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om utvecklingsinsatser och åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.
10 (10) Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom Älvdalens kominw is verksamhet inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Älvdalens kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Föredragande i ärendets handläggning har varit utredare Lars Wallinder. På s vägnar Katarina Håkisson sfattare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Älvdalens kommun ViOL Box 23069, 104 35 5,tockhclm
Bilaga 1 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regkr och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig infoiutation gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2.4ari Bilaga 2: Fakta om Älvdalens kommun Barn- och utbildningsutskottet som är underställt Kommunstyrelsen ansvarar från och med 1 januari 2015 för skolväsendet i Älvdalens kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef, även benämnd skolchef. En verksamhetschef ansvarar för den centrala elevhälsan som bistår de olika verksamheterna med specialistkompetenser för barn och elever i behov av särskilt stöd. Skolsköterska och kurator från den centrala elevhälsan arbetar på de olika skolorna och deltar i respektive skolas elevhälsoteam. I kommunen finns fyra kommunala grundskolor med totalt cirka 760 elever. Grundskolorna är Strandskolan i Idre och Älvdalsskolan i Älvdalen som bedriver undervisning för förskoleklass och årskurserna 1-9, samt Buskoviusskolan i Säma och Rot skola som bedriver undervisning för förskoleklass och årskurserna 1-6. Samtliga grundskolor har tillhörande fritidshem från förskoleklass till årskurs 3.