Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN

En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen har en stark befolkningstillväxt. En förklaring är inflyttning av personer från andra länder. Den största delen utrikes inflyttade är arbetskraftsinvandrade, flyktingar utgör en mindre del. Avsikten med denna faktabeskrivning är att bidra till ökad kunskap om utrikes inflyttade i allmänhet och flyktingar i synnerhet i Stockholmsregionen. Många begrepp och olikheter i definitioner kring utrikes inflyttade och flyktingar försvårar att förstå fakta och skapar lätt missförstånd. Faktabeskrivningen består av förklaringar av begrepp, statistik och kommentarer. I huvudsak är faktauppgifterna från 2014. Med förhoppning om givande läsning. Stockholm September 2015 Kommunförbundet Stockholms Län Kontaktpersoner: Anne-Marie Johansson Hernander e-post: anne-marie.johansson@ksl.se, telefon: 08-615 94 30 Per Sandgren e-post: per.sandgren@ksl.se, telefon: 08-615 94 24

Nyckelbegrepp 3 Många begrepp och olikheter i definitioner kring utrikes inflyttade försvårar att förstå fakta avseende utrikes inflyttade. Här beskrivs några av de mer centrala begreppen. Asylsökande En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstol. Asylboende Boende i Migrationsverkets mottagningssystem. Flykting Före detta asylsökande, vuxen eller barn, som fått permanent uppehållstillstånd (PUT) av flyktingskäl. Ensamkommande barn Barn och ungdomar som kommit till Sverige från annat land utan vårdnadshavare. Kvotflykting Utländsk flykting som före inresan till Sverige fått uppehållstillstånd och bostad. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Gruppen utgör en liten del av de utrikes inflyttade. Anhöriginvandrad till flykting Ibland har även anhöriginvandrade skyddsbehov, men inte alltid.

Nyckelbegrepp 4 Arbetskraftsinvandrad Har ett arbete eller en studieplats vid ankomsten till Sverige. Arbetskraftsinvandrad kommer med eller utan anhörig. Nyanländ Det finns ingen fast definition av begreppet nyanländ. Invandrad Någon vedertagen definition finns inte. Exempelvis ingår svenskfödda som bott i annat land i gruppen invandrad. Utlänning Används i lagtexten och likställs ofta med utländsk bakgrund. Utrikes född Född i annat land än Sverige. Utländsk bakgrund Används ofta i statistiska sammanhang och beskriver en person som är född utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. Utrikes inflyttad Avser inflyttad från annat land som är folkbokförd i Sverige (ej asylsökande).

Boendebegrepp 5 EBO = eget boende Boendeform för asylsökande som ordnar eget boende, ofta hos släkt, vänner eller bekanta. Räknas vanligen inte in när avtal om mottagande görs mellan staten och kommuner. ABO = anläggningsboende Boendeform för asylsökande där boendet ordnas av Migrationsverket. Avtal mellan staten och kommuner innefattar mottagande av personer från anläggningsboende.

Några basfakta om Stockholmsregionen 6 23 procent av Sveriges befolkning bodde i Stockholmsregionen år 2014 30 procent av de utrikes inflyttade till Sverige år 2006 2014 (ej asylsökande) flyttade till Stockholmsregionen 18 200 personer var årsgenomsnittet för utrikes inflyttning till regionen år 2000 2005 31 000 personer var årsgenomsnittet för utrikes inflyttning till regionen år 2006 2014 19 procent av alla utrikes inflyttade till regionen år 2014, exkl. svenskfödda, var flyktingar och anhöriginvandrade

15 procent av utrikes inflyttade kom från större flyktingländer 7 UTRIKES INFLYTTADE TILL STOCKHOLMSREGIONEN FÖRDELAT PÅ FÖDELSELAND, ÅR 2014 ANTAL PROCENT Sverige 4 386 13 Övriga Norden 1 781 5 Övriga Europa 11 685 34 Större flyktingländer (Syrien, Irak, Afghanistan, Eritrea, Somalia) 5 108 15 Kina och Indien 2 678 8 Övriga världen 8 457 25 Totalt 34 095 100 Asylboende 10 060 Flyktingar och anhöriginvandrade 5 599 Utrikes inflyttade: 34 095 Utrikes utflyttade: 17 319 Utrikes flyttnetto: 16 776 Gruppen utrikes inflyttade till regionen är heterogen. Drygt 34 000 flyttade in år 2014 och av dem var 13 procent eller ca 4 400 återvändande svenskfödda medan 5 procent (ca 1 800) hade övriga Norden som födelseland. Många länder var representerade bland de inflyttade. Arbetskraftsinvandrade och deras anhöriga var flest och majoriteten av dem var från EU. 15 procent kom från de större flyktingländerna och var i paritet med antalet flyktingar och anhörig invandrade i regionen år 2014, ca 5 600 personer. Noterbart är att även volymen utrikes utflyttade var stor, ca 17 300 flyttade till annat land från regionen. År 2014 var det dessutom drygt 10 000 asylboende i regionen. Dessa ingår inte i de utrikes inflyttade eftersom de inte är folkbokförda. Knappt 60 procent av de asylboende i Sverige fick uppehållstillstånd år 2014. Flyktingar och anhöriginvandrade har fått permanent uppehållstillstånd (PUT) medan asylsökande inte fått besked om PUT. Källa: SCB och Migrationsverket

Svenskfödda största grupp bland utrikes inflyttade 8 UTRIKES INFLYTTNING TILL STOCKHOLMSREGIONEN ÅR 2014 FÖRDELAT PÅ DE 20 STÖRSTA FÖDELSELÄNDERNA UTRIKES INFLYTTNING FÖDELSELAND TOTALT KVINNOR MÄN Sverige 4 386 2 103 2 283 Syrien 2 881 1 279 1 602 Polen 2 304 1 019 1 285 Indien 1 545 619 926 Kina 1 133 527 606 Finland 1 056 611 445 Storbritannien 876 366 510 Irak 817 409 408 USA 747 351 396 Tyskland 701 349 352 Iran 676 356 320 Rumänien 600 287 313 Italien 561 234 327 Grekland 522 222 300 Spanien 516 233 283 Eritrea 501 217 284 Totalt 34 095 16 029 18 066 Återvändande svenskfödda är den största gruppen. Utrikes inflyttade och flyktingar från Syrien är näst största grupp. Det är något fler kvinnor än män som flyttar in till regionen från andra länder. Könsfördelningen ser annorlunda ut bland flyktingar. Där är det fler män än kvinnor. Inflyttade från de större flyktingländerna utgör en mindre del av totala antalet utrikes inflyttade (knappt 20 procent av totala antalet utrikes inflyttade, exkl. svenskfödda). Andra stora grupper är från Polen, Indien och Kina som vardera har fler än 1000 inflyttade. Från Litauen och Finland flyttar det in företrädesvis många kvinnor jämfört med män medan det är omvänd situation bland inflyttade från Indien och Storbritannien. Utrikes inflyttad avser inflyttad från annat land och inbegriper även svenskfödda. Källa: SCB

Stockholmsregionens befolkning ökar hälften förklaras av utrikes flyttnetto 9 BEFOLKNINGSUTVECKLING I STOCKHOLMSREGIONEN ÅR 2000 2014 OCH UTVECKLING FÖRDELAT PÅ FÖDELSENETTO, UTRIKES FLYTTNETTO OCH INRIKES FLYTTNETTO 40 000 35 000 Antal År 2000 2005 var befolkningsökningen i regionen ca 15 000 per år. De senaste åren är ökningen ca 36 000 per år. Ökningen beror till stor del på utrikes inflyttning som tog fart fr.o.m. år 2006. 30 000 Inrikes flyttnetto utgör endast 10 procent av Stockholmsregionens befolkningsökning under 2000-talet. 25 000 20 000 Inrikes flyttnetto 10 % Födelsenettot står för drygt 40 procent av ökningen under 2000-talet. Även här har det skett en ökning, från 22 000 födslar vid millennieskiftet till 29 500 år 2014. Regionens befolkning ökar inte på bekostnad av övriga landet utan beror i mångt och mycket på stor utrikes inflyttning och många födslar. 15 000 10 000 5 000 Utrikes flyttnetto 47 % 43 % Födelsenetto 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 År 14 Födelsenetto = Födda Avlidna Utrikes flyttnetto =Utrikes inflyttade Utrikes utflyttade Inrikes flyttnetto = Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Källa: SCB

15 procent av de asylboende i anläggningsboende 10 ASYLBOENDE I STOCKHOLMSREGIONEN FÖRDELAT PÅ KOMMUN OCH BOENDEFORM 1 JANUARI 2015 KOMMUN ANLÄGGNINGSBOENDE (ABO), PROCENT EGET BOENDE (EBO), PROCENT ÖVRIGT BOENDE, PROCENT TOTALT VARAV ENSAMKOM- MANDE BARN Botkyrka 0 97 2 883 11 Danderyd 0 83 17 18 2 Ekerö 50 25 25 8 6 Haninge 4 90 6 457 35 Huddinge 1 95 4 483 9 Järfälla 5 87 8 361 36 Lidingö 19 79 2 52 10 Nacka 7 91 2 221 16 Norrtälje 84 12 3 317 28 Nykvarn 55 45 0 11 7 Nynäshamn 27 64 9 56 17 Salem 0 100 0 64 0 Sigtuna 18 79 3 287 53 Sollentuna 6 84 10 216 14 Solna 57 39 4 296 37 Stockholm 19 77 4 4 328 289 Sundbyberg 0 99 1 334 4 Södertälje 0 98 2 1 116 21 Tyresö 24 63 13 70 19 Täby 3 89 8 75 8 Upplands-Bro 22 70 8 83 21 Upplands-Väsby 18 76 7 168 38 Vallentuna 9 66 26 35 9 Vaxholm 0 89 11 28 2 Värmdö 35 53 12 34 15 Österåker 17 71 12 59 12 Stockholms län 15 81 4 10 060 719 Drygt 10 000 var asylboende i Stockholmsregionen 1 januari 2015, varav drygt 700 ensamkommande barn. 15 procent av de boende bodde på anläggning (ABO). Övriga boende ordnade sitt boende själva (EBO). Nio procent av de drygt 10 000 hade giltigt uppehållstillstånd. Norrtälje och Solna hade en hög andel i anläggningsboende. Danderyd, Ekerö, Nykvarn och Vaxholm hade färre än 30 asylboende vardera. 10 av länets kommuner hade max 10 asylboende ensamkommande barn vardera. Placeringen för asylsökande ensamkommande barn är omdiskuterad eftersom de i vissa fall placeras i boende som inte är ändamålsenligt. Dessutom innebär den typen av boende ofta stora kostnader för kommunen. Asylsökande = en utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Asylboende = avser boende i Migrationsverkets mottagningssystem. EBO = eget boende. Boendeform för asylsökande som ordnar eget boende, ofta hos släkt, vänner eller bekanta. ABO = anläggningsboende. Boendeform för asylsökande där anläggningsboende ordnas av Migrationsverket.

Ojämn fördelning av flyktingmottagandet 11 FLYKTINGAR OCH ANHÖRIGA FÖRDELAT PÅ KOMMUN OCH FLYKTINGKATEGORI, ÅR 2014 PERSON FRÅN AN- LÄGGNINGSBOENDE (ABO), PROCENT PERSON FRÅN EGET BOENDE (EBO), PROCENT ÖVRIGA ANHÖRIGA, PROCENT KVOTFLYKTING OCH ÖVRIGA, PROCENT VARAV ENSAM- KOMMANDE BARN TOTALT Botkyrka 5 77 10 8 382 21 Danderyd 48 28 18 6 50 2 Ekerö 26 48 0 26 27 5 Haninge 5 59 30 6 176 11 Huddinge 21 53 22 4 228 17 Järfälla 6 67 17 10 253 15 Lidingö 36 28 21 15 61 5 Nacka 9 34 38 19 96 10 Norrtälje 27 40 23 11 93 20 Nykvarn 40 0 10 50 10 4 Nynäshamn 23 14 64 0 22 5 Salem 16 81 0 3 37 5 Sigtuna 8 67 23 1 181 13 Sollentuna 9 80 11 0 148 2 Solna 7 73 15 5 81 4 Stockholm 9 67 22 3 1 880 191 Sundbyberg 2 78 18 2 251 3 Södertälje 1 84 12 3 1 189 16 Tyresö 26 30 45 0 47 12 Täby 37 46 12 5 57 6 Upplands-Bro 8 68 9 15 99 8 Upplands-Väsby 28 59 11 2 113 29 Vallentuna 28 72 0 0 18 5 Vaxholm 50 0 50 0 2 1 Värmdö 10 40 20 30 40 5 Österåker 14 38 45 3 58 2 Stockholms län 9 68 18 5 5 599 417 Tabellen visar antal och andel som fått permanent uppehållstillstånd i regionen år 2014. Andelen personer från anläggningsboende var lågt i de kommuner som hade störst mottagande: Botkyrka, Stockholm, Södertälje, Järfälla och Sundbyberg. Tillsammans välkomnade dessa fem kommuner 3 955 (70 procent) av regionens flyktingar och anhöriga och 246 (60 procent) av de ensamkommande barnen. Störst andel från anläggningsboende hade Danderyd, Nykvarn, Täby, Vaxholm och Lidingö. Tillsammans välkomnade dessa kommuner 180 (3 procent) av flyktingar och anhöriga och 18 (4 procent) av de ensamkommande barnen i regionen. 57 procent av flyktingar och anhöriga år 2014 var män och 43 procent var kvinnor. EBO = eget boende. Boendeform för asylsökande som ordnar eget boende, ofta hos släkt, vänner eller bekanta. ABO = anläggningsboende. Boendeform för asylsökande där anläggningsboende ordnas av Migrationsverket. Kvotflykting = antalet fastställs av regeringen/varje år. Uppehållstillstånd och bostad ordnas före inresa till Sverige som betalas av Migrationsverket. Källa: Migrationsverket

Utrikes inflyttning varierar stort mellan kommuner 12 UTRIKES INFLYTTADE OCH UTRIKES FLYTTNETTO I RELATION TILL FOLKMÄNGD, ÅRSGENOMSNITT 2006 2014 KOMMUN UTRIKES FLYTTNETTO, ANTAL UTRIKES FLYTTNETTO I RELA- TION TILL FOLKMÄNGD, PROCENT UTRIKES INFLYTTNING I RELA- TION TILL FOLKMÄNGD, PROCENT Botkyrka 1 232 1,50 2,20 Danderyd 100 0,32 1,70 Ekerö 92 0,36 0,72 Haninge 653 0,85 1,33 Huddinge 1 047 1,08 1,71 Järfälla 488 0,74 1,20 Lidingö 171 0,39 1,21 Nacka 460 0,52 1,14 Norrtälje 170 0,30 0,61 Nykvarn 17 0,19 0,47 Nynäshamn 132 0,51 0,85 Salem 67 0,44 0,75 Sigtuna 356 0,89 1,58 Sollentuna 381 0,59 1,22 Solna 506 0,75 1,95 Stockholm 7 052 0,84 1,78 Sundbyberg 440 1,15 1,92 Södertälje 1 456 1,69 2,25 Tyresö 175 0,41 0,78 Täby 179 0,28 0,90 Upplands Väsby 241 0,61 1,14 Upplands-Bro 128 0,55 1,08 Vallentuna 79 0,27 0,60 Vaxholm 45 0,42 0,81 Värmdö 130 0,34 0,67 Österåker 134 0,34 0,75 Stockholms län 15 932 0,78 1,52 Riket 56 804 0,60 1,10 Från och med år 2006 har inflyttningen från andra länder till regionen varit hög. Regionens årliga genomsnitt för utrikes inflyttning år 2006 2014 var 31 000 individer och för utrikes utflyttning 15 100 individer. Utrikes flyttnetto är 15 900. Det är stora skillnader mellan kommuner vad gäller utrikes flyttnetto och utrikes inflyttning. Utrikes inflyttning i relation till respektive kommuns folkmängd är till exempel fem gånger högre i Södertälje jämfört med grannkommunen Nykvarn. Differensen mellan utrikes inflyttningar i relation till folkmängd och utrikes flyttnetto i relation till folkmängd är störst i Danderyd och Solna. Båda dessa kommuner har hög utrikes inflyttning men också hög utrikes utflyttning i relation till folkmängd. Utrikes flyttnetto i relation till folkmängd = Utrikes inflyttade Utrikes utflyttade/folkmängd Utrikes inflyttning i relation till folkmängd = Utrikes inflyttade/folkmängd De tre kommuner med högst resp. lägst värde är markerat med grönt resp. lila Källa: SCB

Hög andel sysselsatta bland utrikes födda jämfört med övriga landet 13 ANDEL SYSSELSATTA, 20 64 ÅR, BLAND UTRIKES FÖDDA FÖRDELAT PÅ KÖN, ÅR 2007 2013, PROCENT 70 65 60 Procent Män, Stockholms län Män, Riket Kvinnor Stockholms län Stockholmsregionen sticker ut i jämförelse med övriga landet avseende den höga andelen sysselsatta bland utrikes födda. Andelen sysselsatta bland utrikes födda är drygt 6 procentenheter högre i Stockholmsregionen jämfört med riket. Andelen sysselsatta bland utrikes födda män i regionen är ca 7 procentenheter högre än för kvinnor år 2013, där skillnaderna har ökat 3 procentenheter mellan år 2007 2013. Det tar också längre tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med män. Samtidigt är kvinnor i Stockholmsregionen sysselsatta i nästan samma omfattning som män i hela landet. Utrikes födda har olika förutsättningar att komma i arbete, där bl.a. kön, utbildningsbakgrund, skäl till bosättning i Sverige och ålder påverkar. 55 Kvinnor, Riket 50 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 2013 Utifrån deklarerade kontrolluppgifter till Skatteverket sätts inkomstgränser för olika grupper. Om inkomsten överstiger gränsvärdet så definieras personen som sysselsatt. Källa: SCBs registerbaserade arbetsmarknadsstatistik

Män hade 15 procentenheter högre sysselsättningsgrad än kvinnor 14 ANDEL SYSSELSATTA, 20 64 ÅR, ÅR 2013 FÖR PERSONER SOM FOLKBOKFÖRTS I SVERIGE MELLAN 2006 OCH 2010, EXKL. NORDEN, FÖRDELAT EFTER KÖN, PROCENT KOMMUN TOTALT EXKL NORDEN TOTALT EXKL NORDEN, MÄN TOTALT EXKL NORDEN, KVINNOR Botkyrka 59 68 48 Danderyd 51 58 46 Ekerö 64 69 59 Haninge 61 69 53 Huddinge 55 63 46 Järfälla 57 69 45 Lidingö 60 65 55 Nacka 60 67 53 Norrtälje 54 60 48 Nykvarn 59 51 66 Nynäshamn 51 56 45 Salem 58 71 43 Sigtuna 59 68 47 Sollentuna 59 65 53 Solna 55 59 51 Stockholm 55 61 48 Sundbyberg 56 63 48 Södertälje 48 60 36 Tyresö 64 69 58 Täby 63 71 55 Upplands Väsby 61 70 53 Upplands-Bro 56 68 45 Vallentuna 61 65 58 Vaxholm 52 58 45 Värmdö 60 63 57 Österåker 63 69 57 Stockholms län 56 63 48 Riket 47 54 39 Andelen sysselsatta år 2013 bland utrikes inflyttade mellan år 2006 2010 är nio procentenheter högre i regionen jämfört med riket. Den kommunvisa jämförelsen i regionen visar att Ekerö och Tyresö ligger högst (64 procent) medan Södertälje och Danderyd ligger lägst (48 resp. 51 procent). Olikheter kan bero på skillnader avseende kön, utbildningsbakgrund, skäl till bosättning i Sverige och ålder. Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män som flyttat till regionen mellan år 2006 2010 är hela 15 procentenheter. De största skillnaderna mellan kvinnor och män återfinns i Salem (28 procentenheter) och Södertälje (24 procentenheter). Utifrån deklarerade kontrolluppgifter till Skatteverket sätts inkomstgränser för olika grupper. Om inkomsten överstiger gränsvärdet så definieras personen som sysselsatt. De tre kommuner med högst resp. lägst värde är markerat med grönt resp. lila Källa: SCBs registerbaserade arbetsmarknadsstatistik

Låg andel sysselsatta bland inflyttade från Afrika och Asien 15 ANDEL SYSSELSATTA, 20 64 ÅR, ÅR 2013 FÖR PERSONER SOM FOLKBOKFÖRTS I SVERIGE MELLAN 2006 OCH 2010, EXKL. NORDEN FÖRDELAT EFTER FÖDELSEREGION OCH KÖN, PROCENT LÄN/RIKET TOTALT, EXKL NORDEN AFRIKA ASIEN EUROPA, EXKL. NORDEN ÖVRIGA VÄRLDEN Kvinnor Stockholms län 48 41 39 59 56 Män Stockholms län 63 60 59 68 67 Totalt Stockholms län 56 51 50 64 62 Kvinnor Riket 39 28 32 52 48 Män Riket 54 45 47 63 59 Totalt Riket 47 37 40 58 54 Jämfört med övriga delar av världen har inflyttade från Afrika och Asien år 2006 2010 lägre andel sysselsatta år 2013. Orsak till inflyttning är en viktig förklarande faktor till skillnaderna. Inflyttade från vissa delar av Afrika och Asien är i hög grad skyddsbehövande medan inflyttade från Europa (exkl. Norden) i betydande grad flyttat till regionen p.g.a. arbete. Skillnaden i andel sysselsatta för inflyttade år 2006 2010 mellan regionen och riket är störst för inflyttade från Afrika (14 procentenheter) och minst för Europa (exkl. Norden) (6 procentenheter). Skillnaden i andelen sysselsatta i Stockholmsregionen mellan kvinnor och män är störst för inflyttade från Asien (20 procentenheter) och minst för Europa (exkl. Norden) (9 procentenheter). Utifrån deklarerade kontrolluppgifter till Skatteverket sätts inkomstgränser för olika grupper. Om inkomsten överstiger gränsvärdet så definieras personen som sysselsatt. Källa: SCBs registerbaserade arbetsmarknadsstatistik

Kvinnor har svårast att komma i arbete 16 ANDEL SYSSELSATTA FLYKTINGAR ÅR 2003, 2007 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ MOTTAGNINGSÅR OCH KÖN I STOCKHOLMSREGIONEN, PROCENT ANTAL ÅR EFTER MOTTAGNINGSÅR ANDEL SYSSELSATTA, PROCENT 2003 2007 2011 KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN 0 7 15 5 11 6 12 1 11 25 10 24 11 27 2 13 34 14 32 24 42 3 20 41 19 42 4 26 51 24 50 5 32 56 30 55 6 34 51 33 58 7 39 57 8 43 60 9 49 60 10 53 63 Från 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen (AF) ett särskilt ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden (etableringslagen). AF får extra resurser för insatser inom etableringen. Etableringslagen gäller för personer som kan stå till arbetsmarknadens förfogande. År 2014 gällde detta för ca 40 procent av de som skrevs in hos AF. AF har även ansvar för övriga nyanlända, på samma sätt som övriga arbetslösa. Siffrorna visar en successiv ökning av sysselsättningen över tid (med något undantag). Det tar lång tid för många flyktingar att komma i arbete, särskilt för kvinnor. För flyktingar som kom till regionen år 2007 var t.ex. hälften av alla män sysselsatta efter fyra år men bara en fjärdedel av alla kvinnor. Tiden från ankomst till arbete innehåller även tid för studier, vilket tyvärr inte går att avläsa i statistiken. För den som kom i arbete först efter många år kan exempelvis flera års högskolestudier ingå. Utifrån deklarerade kontrolluppgifter till Skatteverket sätts inkomstgränser för olika grupper. Om inkomsten överstiger gränsvärdet så definieras personen som sysselsatt. Flykting är en person som fått permanent uppehållstillstånd. Nyanländ En person är nyanländ i tre år enligt AFs definition. Källa: SCBs registerbaserade arbetsmarknadsstatistik och Migrationsverket

40 procent av de nyanlända inskrivna hos Arbetsförmedlingen ingick i etableringsuppdraget 17 NYANLÄNDA INSKRIVNA HOS ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH NYANLÄNDA SOM INGÅR I ETABLERINGSUPPDRAGET I STOCKHOLMSREGIONEN ÅR 2014, MÅNADSGENOMSNITT TILL ARBETE ELLER STUDIER ÖPPET ARBETSLÖSA DELTIDS- ARBETSLÖSA, TIMANSTÄLLDA PROGRAM SJUKSKRIVNA, FÖRÄLDRALEDIGA ETC. Inskrivna 524 5 429 465 2 130 236 8 786 Ingår i etableringsuppdraget TOTAL 146 2 099 74 1 172 36 3 527 Tabellen visar att antalet nyanlända som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen (AF) år 2014 var ca 8 800 per månad och att ca 3 500 av dem ingick i etableringsuppdraget. 60 procent av de nyanlända som var inskrivna hos AF ingår i den ordinarie AF-verksamheten. Månadsgenomsnittet år 2014 var att sex procent av de inskrivna nyanlända kom i arbete eller studier och att motsvarande värde för de som ingick i etableringsuppdraget var fyra procent. De här siffrorna går inte att jämföra med årsstatistik för utrikes inflyttade till regionen eftersom de inskrivna hos AF avser 36 månader. Arbetsförmedlingens definition av nyanländ: Personer födda utanför EU/EES vars vistelsetid i Sverige i normalfallet inte överstiger 36 månader efter erhållet uppehållstillstånd Källa: Arbetsförmedlingen

Pojkar i majoritet bland ensamkommande flyktingbarn 18 ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN FÖRDELAT PÅ KOMMUN OCH KÖN, ÅR 2014 KOMMUN FLICKOR, PROCENT POJKAR, PROCENT TOTALT, ANTAL Botkyrka 24 76 21 Danderyd 0 100 2 Ekerö 0 100 5 Haninge 9 91 11 Huddinge 35 65 17 Järfälla 40 60 15 Lidingö 0 100 5 Nacka 0 100 10 Norrtälje 30 70 20 Nykvarn 0 100 4 Nynäshamn 0 100 5 Salem 60 40 5 Sigtuna 15 85 13 Sollentuna 0 100 2 Solna 0 100 4 Stockholm 35 65 191 Sundbyberg 67 33 3 Södertälje 25 75 16 Tyresö 25 75 12 Täby 17 83 6 Upplands-Bro 38 63 8 Upplands-Väsby 17 83 29 Vallentuna 0 100 5 Vaxholm 100 0 1 Värmdö 20 80 5 Österåker 50 50 2 Stockholms län 28 72 417 År 2014 tog regionen emot 417 ensamkommande flyktingbarn (PUT beviljat). Det motsvarade 12 procent av totala antalet ensamkommande flyktingbarn till Sverige. 12 procent var också regionens andel av totala antalet flyktingar till Sverige år 2014. Hälften av regionens kommuner tog emot max fem barn vardera. 72 procent av flyktingbarnen var pojkar vilket dock var något lägre än genomsnittet för landet som var 78 procent. Statistiken avser ensamkommande flyktingbarn som har fått permanent uppehållstillstånd och är kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 2010:1122, om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Källa:Migrationsverket

Barn från Eritrea i majoritet 19 FLYKTINGAR OCH ANHÖRIGA I STOCKHOLMSREGIONEN FÖRDELADE PÅ LAND OCH FLYKTINGKATEGORI, ÅR 2014 PERSON FRÅN ANLÄGGNINGS- BOENDE (ABO), PROCENT PERSON FRÅN EGET BOENDE (EBO), PROCENT ANHÖRIGA, PROCENT KVOTFLYKTING OCH ÖVRIGA, PROCENT VARAV ENSAM- KOMMANDE BARN TOTALT Afghanistan 22 18 54 6 386 83 Eritrea 26 58 10 5 594 158 Irak 1 76 22 1 166 4 Iran 2 80 13 5 188 1 Somalia 10 20 67 2 301 43 Syrien 5 79 12 4 3 033 79 Statslösa 12 61 24 3 267 21 Övriga 7 72 13 8 664 28 Stockholms län 9 68 18 5 5 599 417 De flesta ensamkommande barnen kom från Eritrea, Afghanistan och Syrien. År 2014 fick 5 599 personer uppehållstillstånd p.g.a. skyddsskäl eller släktskap till tidigare invandrade personer, inkl. ensamkommande barn. Den största gruppen flyktingar kom från Syrien, där många bosatte sig hos släkt, vänner/bekanta. Anhöriga som erhöll uppehållstillstånd kom främst från Somalia och Afghanistan. EBO = eget boende. Boendeform för asylsökande som ordnar eget boende, ofta hos släkt, vänner eller bekanta. ABO = anläggningsboende. Boendeform för asylsökande där anläggningsboende ordnas av Migrationsverket. Flykting = person som fått uppehållstillstånd. Anhöriga har fått uppehållstillstånd p g a anknytning till flyktingar som redan bor i länet. Kvotflykting = antalet fastställs av regeringen/varje år. Uppehållstillstånd och bostad ordnas före den arrangerade inresa till Sverige. Källa: Migrationsverket

Fler kvinnor än män studerar SFI 20 SFI-STUDERANDE I STOCKHOLMSREGIONEN FÖRDELAT PÅ KOMMUN OCH KÖN ÅR 2013 HUVUDMÄN STUDERANDE, ANTAL SOM DELTAGIT I UTBILDNING STUDERANDE, ANDEL SOM ÄR KVINNOR, PROCENT STUDERANDE, ANDEL SOM ÄR MÄN, PROCENT Botkyrka 2 450 58 42 Danderyd 0.. Ekerö 0.. Haninge 1 613 54 46 Huddinge 1 681 56 44 Järfälla 1 220 56 44 Lidingö 429 58 42 Nacka 870 54 46 Norrtälje 299 64 36 Nykvarn 0.. Nynäshamn 332 66 34 Salem 81 62 38 Sigtuna 944 61 39 Sollentuna 912 59 41 Solna 908 61 39 Stockholm 17 651 57 43 Sundbyberg 888 59 41 Södertälje 2 486 55 45 Tyresö 296 55 45 Täby 900 63 37 Upplands Väsby 661 58 42 Upplands-Bro 326 60 40 Vallentuna 0.. Vaxholm 0.. Värmdö 194 58 42 Österåker 284 57 43 Stockholms län 35 425 57 43 Riket totalt 113 613 57 43 År 2013 var det ca 35 400 personer som studerade SFI i regionen. Det motsvarar drygt 30 procent av alla SFI-studerande i landet. Flyktingar som kom till regionen under 2000-talet domineras av män. Mönstret är det motsatta för SFI, d.v.s. fler kvinnor än män studerade SFI. Högst andel SFI-studerande kvinnor återfanns i Nynäshamn och Norrtälje. De stora mottagarkommunerna hade, helt naturligt, flest studerande. Stockholms stad stod för hälften av alla SFI-studerande i regionen. Även Botkyrka och Södertälje hade många SFI-studerande. Fem kommuner i regionen bedrev inte någon egen SFI-undervisning. Andelen kursdeltagare som är godkända i SFI är låg, cirka en tredjedel, för flera av kurserna. Eftersom alla elever som deltagit minst en timma i undervisningen ingår i redovisningen finns det vissa som deltagit en kort tid på kursen och som inte är godkända. Detta bidrar till att dra ner andelen godkända. I antal elever i kommunen inräknas alla som deltagit i undervisningen minst en timme. Källa: Skolverket

En mindre del flyttade vidare till regionen från andra delar av landet 21 SEKUNDÄROMFLYTTNINGAR AVSEENDE UTRIKES INFLYTTADE, EXKL. NORDEN ÅR 2006 2011 OCH VAR DE ÄR FOLKBOKFÖRDA 31 DECEMBER 2014 DÄRAV KVARVARANDE 31 DEC 2014 NUVARANDE KOMMUN/ LÄN/RIKET UTRIKES INFLYTTADE 2006 2011, EXKL. NORDEN EFTER INFLYTTNINGSKOMMUN EFTER NUVARANDE KOMMUN INFLYTTNINGSKOMMUN, 31 DECEMBER 2014, PROCENT Stockholms län 143 160 111 875 118 124 6 Riket 455 877 363 557 363 557 0 Utrikes inflyttade till Sverige år 2006 2011, exkl. Nordenfödda, bestod av ca 456 000 personer. Av dessa bodde ca 363 600, 80 procent, kvar i Sverige den 31 dec 2014. Till Stockholmsregionen flyttade drygt 143 000 in mellan år 2006 2011. Av dessa bodde cirka 112 000, 78 procent, kvar år 2014. En mindre del av de som kom till Sverige 2006 2011 flyttar vidare till Stockholmsregionen från att först ha bott i en annan del av landet. För regionens del innebär det ett positivt flyttnetto vid mätningen den 31 december år 2014 och att utöver de 112 000 som bor kvar av de 143 000 så har det tillkommet drygt 6 200 personer (sex procent) från övriga delar av landet. Med sekundäromflyttning avses här flyttningar inom Sverige för gruppen utrikes inflyttade, exkl. Nordenfödda, under perioden år 2006 2011. Kvarvarande efter inflyttningskommun = Bor kvar i den kommun som personen flyttade till från annat land under år 2006 2011. Kvarvarande efter nuvarande kommun: Den kommun där personen var bosatt den 31 dec. år 2014, av gruppen utrikes inflyttade år 2006 2011, exkl. Nordenfödda. Källa:SCB

Färre asylboende och flyktingar per 1 000 invånare jämfört med Västra Götaland och Skåne 22 ASYLBOENDE OCH FLYKTINGAR, ANTAL OCH PER 1 000 INVÅNARE ÅR 2012 2014 2012 2013 2014 Antal Antal Antal Antal asylboende i Stockholms län 6 347 7 216 10 060 Antal asylboende i Västra Götalandsregionen 7 049 8 390 12 171 Antal asylboende i Region Skåne 3 474 4686 7 986 Antal asylboende i Sverige 43 222 52 775 79 387 Antal flyktingar och anhöriga i Stockholms län 3 237 5 219 5 599 Antal flyktingar och anhöriga i Västra Götalandsregionen 3 142 6 252 7 798 Antal flyktingar och anhöriga i Region Skåne 1 838 3 207 5 556 Antal flyktingar och anhöriga i Sverige 18 791 34 499 45 836 Antal/1 000 inv. Antal/1 000 inv. Antal/1 000 inv. Antal asylboende i Stockholms län per 1 000 inv. 3,0 3,3 4,6 Antal asylboende i Västra Götalandsregionen per 1 000 inv. 4,4 5,2 7,5 Antal asylboende i Region Skåne per 1 000 inv. 2,8 3,7 6,2 Antal asylboende i Sverige per 1 000 inv. 4,5 5,5 8,1 Antal flyktingar och anhöriga i Stockholms län per 1 000 inv. 1,5 2,4 2,5 Antal flyktingar och anhöriga i Västra Götalandsregionen per 1 000 inv. 2,0 3,9 4,8 Antal flyktingar och anhöriga i Region Skåne per 1 000 inv. 1,5 2,5 4,3 Antal flyktingar och anhöriga i Sverige per 1 000 inv. 2,0 3,6 4,7 Antalet asylboende i regionen ökade med närmare 60 procent mellan år 2012 2014 och för riket var motsvarande ökning hela 84 procent. Ökningen mellan år 2012 2014 avseende antal flyktingar och anhöriga (har fått PUT) var 73 procent i regionen och hela 144 procent i landet som helhet. De tre storstadsregionerna stod för 38 procent av samtliga asylboende och 41 procent av samtliga flyktingar och anhöriga i Sverige år 2014. Ökningen mellan år 2012 2014 för både asylboende och flyktingar var markant högre i landet som helhet jämfört med regionen. Både avseende asylboende och flyktingar räknat per 1 000 invånare hade regionen lägre andelar jämfört med genomsnittet för landet. Stockholmsregionen hade betydligt lägre antal flyktingar och asylboende per 1 000 invånare år 2014 jämfört med Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Asylsökande har ännu inte fått besked om de får stanna i Sverige. Flyktingar har fått uppehållstillstånd (PUT). Anhöriga kommer till Sverige för att förenas med personer som tidigare fått uppehållstillstånd. Asylboende avser boende i Migrationsverkets mottagningssystem. Källa: Migrationsverket och SCB

Sammanfattande kommentarer 23 Många begrepp och olikheter i definitioner kring utrikes inflyttade och flyktingar försvårar att förstå fakta och skapar lätt missförstånd. Svenskfödda största grupp bland utrikes inflyttade. Befolkningsökningen i regionen beror främst på utrikes inflyttade och många födslar. Endast en mindre andel beror på inflyttning från övriga landet. Cirka 80 procent av de drygt 10 000 asylboende 1 januari 2015 bodde i eget boende. Ojämn fördelning. Fem av 26 kommuner välkomnade 70 procent av flyktingarna år 2014. Det tar lång tid för flyktingar att komma i arbete. Samtidigt är utrikes födda i Stockholmsregionen sysselsatta i högre grad än i landet som helhet. Det tar betydligt längre tid för utrikes inflyttade kvinnor att komma i arbete jämfört med män, samtidigt är det fler kvinnor än män som studerar på SFI. 40 procent av de nyanlända inskrivna hos Arbetsförmedlingen ingick i etableringsuppdraget. Utrikes inflyttade som flyttade in till andra delar av landet flyttar i liten utsträckning vidare till Stockholmsregionen. Stockholmsregionen tar emot få asylsökande och flyktingar i relation till folkmängd, jämfört med övriga storstadsområden och riksgenomsnittet.