EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 110 final 2015/0060 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Saint Lucia om undantag från viseringskrav för kortare vistelser SV SV
MOTIVERING 1. POLITISK OCH RÄTTSLIG BAKGRUND Rådets förordning (EG) nr 539/2001 1 innehåller en förteckning över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och en förteckning över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav. Förordning (EG) nr 539/2001 tillämpas av medlemsstaterna, med undantag för Irland och Förenade kungariket. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 509/2014 2 ändrades förordning nr 539/2001 varigenom 19 länder överförs till bilaga II där de tredjeländer fastställs vars medborgare är undantagna från detta krav. Dessa 19 länder är: Colombia, Dominica, Förenade Arabemiraten, Grenada, Kiribati, Marshallöarna, Mikronesien, Nauru, Palau, Peru, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Salomonöarna, Samoa, Tonga, Trinidad och Tobago, Tuvalu, Vanuatu samt Östtimor. Hänvisningen till dessa länder i bilaga II åtföljs av en fotnot som specificerar att undantaget från viseringskravet ska gälla från och med den dag då ett avtal om undantag från viseringskravet som ingås med Europeiska union träder i kraft. Förordning (EG) nr 509/2014 antogs den 20 maj 2014 och trädde i kraft den 9 juni 2014. I juli 2014 rekommenderade kommissionen rådet att bemyndiga den att inleda förhandlingar om avtal om undantag från viseringskravet med följande 17 länder: Dominica, Förenade Arabemiraten, Grenada, Kiribati, Marshallöarna, Mikronesien, Nauru, Palau, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Salomonöarna, Samoa, Tonga, Trinidad och Tobago, Tuvalu, Vanuatu och Östtimor 3. Den 9 oktober 2014 utfärdade rådet förhandlingsdirektiv till kommissionen. Enligt skäl 5 i förordning (EU) nr 509/2014 och den gemensamma förklaringen som utfärdades vid antagandet, är Colombia och Peru föremål för ett särskilt förfarande som kräver ytterligare bedömning av om de uppfyller de relevanta kriterierna, innan kommissionen kan rekommendera rådet att fatta beslut om bemyndigande av att förhandlingar inleds med dessa två länder om avtal om undantag från viseringskravet. Därför omfattas inte dessa länder av den ovannämnda rekommendationen till rådet. Förhandlingar om avtal med Saint Lucia och de fyra andra karibiska länderna om undantag från viseringskravet inleddes den 12 november 2014 i Bryssel. Vid detta möte granskades utkastet till avtal i sin helhet och en överenskommelse nåddes på flertalet punkter. Företrädarna för de karibiska länderna insisterade dock på att klargöra vissa bestämmelser i artiklarna 6.2 c, 8.1 och 8.4. Efter ett antal informella samtal godtog kommissionen mindre ändringar av dessa artiklar. Avtalet paraferades av chefsförhandlarna den 11 december 2014. Medlemsstaterna underrättades under mötet i rådets arbetsgrupp för visering den 21 november 2014. För unionens del är den rättsliga grunden för avtalet artikel 77.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) jämförd med artikel 218 i samma fördrag. 1 2 3 Rådets förordning nr 539/2001 av den 15 mars 2001 fastställer de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 509/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 149, 20.5.2014, s. 67). COM(2014) 467, 17.7.2014. SV 2 SV
[ ] undertecknade avtalet [ ] på unionens vägnar. I enlighet med artikel 218.6 a andra stycket FEUF gav Europaparlamentet den [ ] sitt samtycke till ingåendet av avtalet. 2. RESULTATET AV FÖRHANDLINGARNA Kommissionen anser att de mål som rådet fastställde i sina förhandlingsdirektiv har uppnåtts och att utkastet till ett avtal om undantag från viseringskravet kan godtas av unionen. Det slutliga innehållet i avtalet kan sammanfattas på följande sätt: Syfte I avtalet föreskrivs viseringsfrihet för medborgare i Europeiska unionen och för medborgare i Saint Lucia vid resor på den andra avtalspartens territorium i högst 90 dagar under en 180- dagarsperiod. För att garantera likabehandling av alla EU-medborgare innehåller avtalet en bestämmelse om att Saint Lucia inte får avbryta tillämpningen av avtalet tillfälligt eller säga upp det såvida detta inte sker för alla medlemsstater i Europeiska unionen samtidigt och att unionen på motsvarande sätt inte får avbryta tillämpningen av avtalet tillfälligt eller säga upp det om detta inte sker på alla medlemsstaters vägnar samtidigt. Förenade kungarikets och Irlands särskilda ställning har beaktats i ingressen. Tillämpningsområde Undantaget från viseringskravet gäller alla kategorier av personer (privatpersoner, diplomater och innehavare av tjänstepass eller officiella pass) som reser i olika syften, utom för att utöva avlönad verksamhet. För den senare kategorin får varje medlemsstat och Saint Lucia även i fortsättningen kräva visering av motpartens medborgare i enlighet med tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning. För att säkerställa ett harmoniserat genomförande bifogas en gemensam förklaring till avtalet om tolkningen av kategorin personer som reser för att utöva avlönad verksamhet. Vistelsens längd I avtalet föreskrivs viseringsfrihet för medborgare i Europeiska unionen och för medborgare i Saint Lucia vid resor på den andra avtalspartens territorium i högst 90 dagar under en 180- dagarsperiod. En gemensam förklaring till avtalet om tolkningen av 90-dagarsperioden bifogas. I avtalet beaktas de medlemsstaters ställning som ännu inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut. Så länge Bulgarien, Kroatien, Cypern och Rumänien inte ingår i Schengenområdet utan inre gränser, ger undantaget från viseringskravet medborgare i Saint Lucia rätt att uppehålla sig i var och en av dessa medlemsstater 90 dagar under en 180-dagarsperiod, oberoende av den period som beräknats för hela Schengenområdet. Territoriell tillämpning Avtalet innehåller bestämmelser om dess territoriella tillämpning: när det gäller Frankrike och Nederländerna ger undantaget från viseringskravet medborgare i Saint Lucia rätt att endast uppehålla sig på dessa medlemsstaters europeiska territorier. Förklaringar Andra gemensamma förklaringar som bifogas avtalet gäller - fullständig information om innehållet och följderna av avtalet om undantag från viseringskravet och därmed sammanhängande frågor, t.ex. inresevillkoren, och SV 3 SV
- Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. 3. SLUTSATSER Mot bakgrund av det ovanstående föreslår kommissionen att rådet, efter att ha inhämtat Europaparlamentets samtycke, antar avtalet mellan Europeiska unionen och Saint Lucia om undantag från viseringskrav för kortare vistelser. SV 4 SV
2015/0060 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Saint Lucia om undantag från viseringskrav för kortare vistelser EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 77.2 a jämförd med artikel 218.6 a andra stycket, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets samtycke, och av följande skäl: (1) Kommissionen har på Europeiska unionens vägnar förhandlat om ett avtal mellan Saint Lucia om undantag från viseringskravet vid kortare vistelser (nedan kallat avtalet). (2) Avtalet undertecknades, på Europeiska unionens vägnar, den... 2015 och har tillämpats provisoriskt från det datumet, med förbehåll för att det senare ingås, i enlighet med rådets beslut../ /EU den [.]. (3) Avtalet bör godkännas. (4) Genom avtalet inrättas en gemensam kommitté för förvaltningen av avtalet som själv ska anta sin arbetsordning. Det är lämpligt att införa ett förenklat förfarande för fastställandet av unionens ståndpunkt i denna fråga. (5) I enlighet med protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa och protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, som är fogade till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, bekräftas att bestämmelserna i detta avtal inte är tillämpliga på Förenade kungariket och Irland. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Avtalet mellan Europeiska unionen och Saint Lucia om undantag från viseringskravet vid kortare vistelser godkänns härmed på unionens vägnar. Artikel 2 Rådets ordförande ska på unionens vägnar göra den anmälan som anges i artikel 8.1 i avtalet 4. 4 Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning. SV 5 SV
Artikel 3 Kommissionen ska, biträdd av experter från medlemsstaterna, företräda unionen i den gemensamma kommitté som inrättats enligt artikel 6 i avtalet. Artikel 4 Unionens ståndpunkt inom den gemensamma expertkommittén med hänsyn till antagandet av arbetsordningen enligt kraven i artikel 6.4 i avtalet, ska antas av kommissionen efter samråd med en särskild kommitté utsedd av rådet. Artikel 5 Detta beslut får verkan samma dag som det antas. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 6 SV