I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs



Relevanta dokument
Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Stockholm den 29 maj 2017

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Barnets bästa, föräldrars ansvar

Remissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Nya regler om vårdnad m.m.

Stockholm den 19 september 2016

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars Gunilla Cederström

Utdrag ur föräldrabalken

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Barnets bästa, föräldrars ansvar

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

)DPLOMHUlWWVVRFLRQRPHUQDVULNVI UHQLQJVV\QSXQNWHUSnEHWlQNDQGHDY

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Remiss från Justitiedepartementet - Betänkandet Se barnet! SOU 2017:6

Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande

Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43

Meddelandeblad. Nya vårdnadsregler. Några nyheter. Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser m.fl. Juni 2006

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

SOU 2005:43. Vårdnad Boende Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar Betänkande av 2002 års vårdnadskommitté ROKS remissvar augusti 2005.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (17/SN 0101)

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

R 6634/ Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

Tjänsteskrivelse SON 2017/91 20 mars 2017

Svar på remiss om betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Titel. Innehåll. När ni som föräldrar är överens kan ni skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge för barnet eller barnen.

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Yttrande över remiss - Se barnet! (SOU 2017:6)

Stockholm den 28 februari 2019

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Projektet Konflikt och Försoning

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015

Yttrande över Betänkandet Se barnet, SOU 2017:6

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2005/06:99

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: Mottagare:

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 8 augusti 2014

Stockholm den Till Justitiedepartementet JU2017/01226/L2

Betänkandet Se barnet (SOU 2017:6)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister

OBLIGATORISKA INFORMATIONSSAMTAL I de fall samarbetssamtal hållits så ska något ytterligare informationssamtal inte behövas.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

Remissyttrande över betänkandet av 2014 års vårdnadsutredning, SOU 2017:6 gällande 2006 års vårdnadsreform.

Stockholm den 25 januari 2017

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Projektet Konflikt och Försoning

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Nya vårdnadsregler. Lagutskottets betänkande 2005/06:LU27. Sammanfattning

Stockholm den 14 maj 2018

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerätssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Dalagatan 78B Stockholm

10 Domstolars och socialnämnders beslutsunderlag

Svar på remiss av betänkandet Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51)

Betänkandet Se Barnet! SOU 2017:6

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

Svensk författningssamling

Familjerätt Sydost Enheten arbetar på uppdrag av stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18).

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Stockholm den 28 juni 2011

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

Regeringens proposition 2011/12:53

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

gemensam vårdnad vad innebär det?

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född J.K. har ensam vårdnaden om M.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Se barnet! (SOU 2017:6)

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn svar på remiss från kommunstyrelsen

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Socialtjänstlag (2001:453)

Karlavägen Stockholm Tel: Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten Stockholm

Advokatsamfundet tillstyrker förslaget i huvudsak, men anser att det måste kompletteras i flera avseenden.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Stockholm den 18 december 2014

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

God man för ensamkommande och ensamma barn

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

KOMMITTÈNS EGNA UNDERSÖKNINGAR

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

Transkript:

R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43). Allmänt Advokatsamfundet ser med tillfredsställelse att kommittén utgått från ett tydligt barnperspektiv i sin syn på den lagstiftning som påverkar barns liv och situation i samband med separationer. Det är angeläget att betona att barnets intressen på ett mycket tydligare sätt än hittills måste komma i förgrunden vid alla avgöranden som har samband med vårdnad, boende och umgänge. I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs förslag. 3:2 Barnets bästa Samfundet tillstyrker förslaget att särskilt ange att det enbart är barnets bästa ur ett barnperspektiv som ska vara avgörande i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Även om man inte kan ge en allmän definition av vad som menas med barnets bästa ger den föreslagna lydelsen en tydligare fokusering på att bedömningen av vad som är bäst för barnet måste ske utifrån varje enskilt fall. Advokatsamfundet anser dock att den föreslagna lydelsen av 6 kap. 2 a andra stycket föräldrabalken (FB) är otydlig genom att frågan om betydelsen av kränkande behandling och barnets behov av en nära och god kontakt med den andre föräldern sammanförs i en mening. 4:2 Gemensam vårdnad mot en förälders vilja C:\Documents and Settings\mp\Application Data\Hummingbird\DM\Temp\SAGA-#162793-v1-Vårdnad boende umgänge_- _Barnets_bäst.DOC

2 Förslaget att strama upp användningen av gemensam vårdnad tillstyrks. Samfundet delar utredningens uppfattning att den praxis som utvecklats där gemensam vårdnad blivit en presumtion och i många fall lett till att man inte gjort en individuell bedömning är olycklig. 4:2.2 Samarbetssvårigheter Starka konflikter mellan föräldrarna har i många fall inneburit att den gemensamma vårdnaden i stället för att underlätta lett till problem för barnet. Fokuseringen på föräldrarnas förmåga att samarbeta som en förutsättning för gemensam vårdnad innebär samtidigt en fokusering på ordet gemensam i stället för delad som blivit det ord som vanligtvis används av föräldrar i separationssituationer. 4:2.3 Familjevåld I sammanhanget är det angeläget att betona att domstolen ska bedöma om det föreligger en risk för skada inte om skada är bevisad. Ett sådant synsätt innebär naturligen att förälderns intressen måste stå tillbaka för barnets. Det ställer också stora krav på domstolens kompetens och förmåga till objektiv bedömning i det enskilda fallet samtidigt som även parterna måste ta ansvar för att barnperspektivet ständigt tillgodoses. 4:3 Automatisk prövning av vårdnadsfrågan 4:4.5 Regler om bestämmanderätten vid gemensam vårdnad Samfundet delar utredningens uppfattning att en särskild kompetensfördelning mellan föräldrarna inte bör ske mot bakgrund av att gemensam vårdnad anses förutsätta att föräldrarna antas ha förmåga att samarbeta. Däremot anser Advokatsamfundet att den modell som skisseras på grundval av den finländska modellen bör kunna införas. Om föräldrarna kan antas samarbeta i de flesta frågor men inte har möjlighet att enas i en specifik fråga såsom var barnet ska gå i skola eller om barnet ska få möjlighet till barnpsykiatrisk behandling, bör det vara möjligt för domstolen att ge befogenhet till en av föräldrarna att avgöra denna fråga. Det är dock viktigt att betona utredningens ståndpunkt att en sådan begäran från föräldrarna i varje enskilt fall måste vara en engångsföreteelse. 5:2 Växelvis boende Samfundet har ingen erinran mot att begreppet växelvis boende intas i lagtexten. Advokatsamfundet vill betona att de synpunkter på förmågan till samarbete som framförts när det gäller gemensam vårdnad i än högre grad gör sig gällande vid växelvis boende. Växelvis boende bör endast i undantagsfall komma i fråga mot den ena förälderns vilja. Det kan heller aldrig vara fråga om en presumtion för växelvis boende utan beslut måste fattas utifrån en individuell bedömning där stor hänsyn tas till barnets inställning. Bedömningen av barnets inställning måste liksom i alla situationer ske med kompetens och lyhördhet. Advokatsamfundet vill i detta sammanhang uppmärksamma att nuvarande lagstiftning inte medger fastställelse av förälders underhållsskyldighet vid växelvis boende. Detta

3 förhållande kan orsaka onödiga konflikter mellan föräldrarna som går ut över barnet. Möjligheten att slippa betala underhållsbidrag kan också i vissa fall vara avgörande för att överenskommelse träffas om växelvis boende. Barnperspektivet blir därigenom underordnat ekonomiska bedömningar. Ur barnens synpunkt är det angeläget att föräldrars underhållsskyldighet bestäms enligt föräldrabalkens regler också vid växelvis boende. På detta sätt ger man också barnet en viss möjlighet till någorlunda likartade förhållanden i sina två hem. 6:2 Umgänge är till för barnet 6:3 Umgängessabotage och umgängesvägran Samfundet välkomnar en mer nyanserad bedömning med utgångspunkt från det enskilda barnets behov och de konsekvenser en förälders handlande får för barnet. 6:4 Umgängesstöd Samfundet vill betona utredningens inställning att umgängesstöd inte ska användas när det finns risk för att barnet utsätts för bortförande eller annan kränkande handling utan att man då i stället bör avstå från att förordna om umgänge. Samfundet instämmer i att det är nödvändigt med kontakt mellan domstol och socialnämnd före beslutet för att ett beslut om umgängesstöd ska fungera. Det är också väsentligt att personer som förordnas som umgängesstöd har kompetens och tydliga instruktioner. 6:4.2 Socialnämndens formella hantering. 6:5 Situationer där umgänget ställer särskilda krav 6:6 Annan kontakt än umgänge Advokatsamfundet har inte någon erinran mot att det skapas möjlighet att besluta om annan kontakt än umgänge på föreslaget sätt men vill påpeka att ett sådant beslut vare sig kan verkställas eller sanktioneras. 6:7 Närståendes talerätt om umgänge Förslaget avstyrks. Det är samfundets erfarenhet att socialnämnder är mycket restriktiva med att föra talan om barns rätt till umgänge med närstående. Med hänsyn till det förhållandevis betydande antal separationer som sker när barnen är små, är det viktigt att barnet ges möjlighet till kontakt med sina far- och morföräldrar. En kontinuerlig kontakt med den äldre generationen är oftast av stor betydelse för barnet. Genom att begränsa talerätten till far- och morföräldrar skulle det knappast bli så många processer att det skulle vara till skada för barnet. Enbart den omständigheten att det finns en laglig möjlighet att föra talan skulle troligen också innebära bättre möjligheter till frivilliga överenskommelser.

4 8:2 Barnets inställning Barn har inte alltid en klart uttalad vilja men kan ändå lämna synpunkter på sin situation. Att hänsyn ska tas till barnets inställning tar därför tillvara barnets rätt på ett bättre sätt. 7:2 Risken för att barnet far illa skall beaktas särskilt Advokatsamfundet tillstyrker att även kränkande behandling av annan familjemedlem ska beaktas vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. 8:3 Barnets ålder och mognad Samfundet delar utredningens uppfattning att en bedömning av barnets ålder och mognad måste ske i varje enskilt fall utan någon särskild åldersgräns. 8:4 Samarbetssamtal och barnets inställning 8:5 Avtal mellan föräldrarna och barnets inställning 8:6 Snabbupplysningar och barnets inställning Advokatsamfundet ställer sig alltså positivt till att samtal med barn sker i betydligt större omfattning än för närvarande. Som utredningen konstaterar är barnet huvudperson i tvisten mellan föräldrarna. Det är dock synnerligen angeläget att betona att dessa samtal måste ske med sådan kompetens och sådan lyhördhet att barnet aldrig upplever sig välja mellan sina föräldrar. En förutsättning för att barnsamtal sker i denna omfattning är därför att de som samtalar med barnet har goda kunskaper i barnpsykologi. 9:2 Samförståndslösningar 9:3 Samarbetssamtal om barnets försörjning och avtal om underhåll Advokatsamfundets uppfattning är att det är angeläget att rådgivning kan lämnas om barns underhåll. Före den nuvarande rättshjälpslagen kunde parter i separationssituationer få rättshjälp för att hos advokat få sakkunnig vägledning i samtliga frågor inklusive underhållsfrågor utan att det förelåg en tvist. Som Advokatsamfundet påpekat i annat sammanhang och utredningen nu konstaterar är det angeläget att föräldrar får hjälp att i samförstånd lösa samtliga frågor inklusive ekonomiska i ett sammanhang. Samfundet kan också konstatera att det utan sådan rådgivning från något håll finns ett stort antal barn som har ett lägre underhåll än enligt föräldrabalkens regler. Så länge andra möjligheter inte skapas förordar därför samfundet den s.k. Timråmodellen. 9:3.3 Barnets folkbokföring Den omständigheten att föräldrar med gemensam vårdnad, som inte är ense om barnets folkbokföring, måste överklaga barnets folkbokföring gemensamt innebär i praktiken att

5 Skatteverkets beslut i en folkbokföringsfråga inte kan överklagas. Eftersom det är fråga om ett viktigt beslut med väsentliga rättsverkningar är detta ingen godtagbar situation. Det finns därför enligt samfundets uppfattning skäl att i detta sammanhang göra undantag från huvudregeln i 6 kap. 13 FB. 10:2 Snabbupplysningar Se ovan under 8:6. 10:3.1 Vårdnadsutredningar 10:3.2 Sekretessbrytande regler. 11:1.1 Samförståndslösning 11:1.2 Medling i mål om vårdnad, boende och umgänge Förslaget avstyrks. Advokatsamfundet anser inte att det bör införas ett nytt medlingsinstitut enligt förslaget. För att en meningsfull medling ska kunna äga rum på detta stadium efter det stora antal försök som gjorts dessförinnan av familjerättsbyrå, ombud och domstol, måste föräldrarna förmås inse att en överenskommelse är till barnets bästa. Detta skulle kunna ske genom att barnet får ett eget biträde på sätt som föreslagits i andra sammanhang. Detta biträde, som då enbart företräder barnets intresse, bör i första hand försöka åstadkomma en samförståndslösning mellan föräldrarna. Att låta barnets biträde medla synes lämpligast när det gäller möjlighet att nå framgång men också av ekonomiska skäl, bland annat för att behovet av utbildningsinsatser torde bli mindre än enligt utredningens förslag. 11:4 Interimistiska beslut Samfundet tillstyrker förslaget. Det noteras att de prövoperioder som förslås redan används i stor utsträckning. 11:5 Omprövning 11:6 Prövningstillstånd Förslaget avstyrks. Några begränsningar i överklaganderätten bör inte införas på de grunder som anförs i Advokatsamfundets yttrande över departementspromemorian Hovrättsprocessen i framtiden, Ds 2001:36. Advokatsamfundet vidhåller de synpunkter som framförs i det yttrandet. Enligt samfundets uppfattning medför dessutom den omständigheten att ett mål prövats både i tingsrätt och hovrätt en begränsande effekt när det gäller upprepade

6 processer. En part som fått sin talan prövad i två instanser kan lättare acceptera beslutet än om frågan enbart prövats i en instans. 11:7 och 11:8 Forumfrågor och partsinsyn 11:9 Domares kompetens I sammanhanget bör också uppmärksammas att den överenskommelse som träffats mellan landets hovrättspresidenter att tingsfiskal inte bör avgöra mål om vårdnad om barn, barns boende och umgänge, inte efterföljs. 12:2 Verkställighetsprocessen renodlas 12:3 Verkställighetsprocessens integrering i vårdnadsprocessen. 12:4.1 och 2 Prövning av allmän domstol Förslaget att allmän domstol ska pröva verkställighet och överflyttning av barn tillstyrks. 12:4.3 Jävsfrågan Förslaget avstyrks när det gäller verkställighet av domar. Oavsett att det endast handlar om tillfälliga verkställighetshinder är det enligt samfundets mening olämpligt att samma domare avgör såväl tvistemålet som verkställighetsfrågan. 12:4.4 Förfarandelag Förslaget avstyrks. Vare sig rättshjälp eller rättsskydd är för närvarande tillämpligt i domstolsärenden utan enbart vid handläggning av tvistemål. Enligt nuvarande ordning kan parterna ansöka om rättshjälp men inte rättsskydd i verkställighetsärenden. Innan frågan om parternas möjlighet till i vart fall rättshjälp reglerats, avstyrker samfundet utredningens förslag i denna del. 12:5 Förfaranderegler Förslagen tillstyrks. 12:6 Överflyttningslagen, 12:7 Forumfrågor, 12:8 Tvångsmedel, 12:9 Omhändertagande och 12:10 Regler om verkställighet vid internationella förhållanden Förslagen tillstyrks. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg