Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52)



Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Stockholm

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerätssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Dalagatan 78B Stockholm

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: Mottagare:

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Riktlinjer för fortsatt behovsbedömning, definition och verkställighet vad gäller insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS

RIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Vad säger lagarna och hur kan de användas?

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Stöd för personer med funktionsnedsättning

SKRIVELSE Yttrande över promemorian Barns rätt till vård och sociala insatser stärks (Ds 2011:5)

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (17/SN 0101)

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Svensk författningssamling

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Våld i nära relationer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård i Västerås

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

REMISSVAR

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars Gunilla Cederström

för Ensamkommande barn

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande.

Om personlig assistans för barn

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Stockholm den 29 maj 2017

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

Svar på remiss av betänkandet Ett fönster av möjligheter

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

Betänkandet Se Barnet! SOU 2017:6

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Utdrag ur föräldrabalken

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Information om LSS

Lagstiftning kring samverkan

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Maria Nyström Agback.

Möjlighet att leva som andra

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

och och socialtjänstens skyldigheter

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Socialstyrelsens författningssamling

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

Tjänsteskrivelse SON 2017/91 20 mars 2017

gemensam vårdnad vad innebär det?

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

Yttrande över remiss - Se barnet! (SOU 2017:6)

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

Barns möjlighet att få vård

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Svar på remiss om betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Ny lagstiftning om vård för barn utan ena vårdnadshavarens samtycke Delegering till sociala delegationen av beslut enligt 6 kap 13 a föräldrabalken

Dnr: VON-176/ Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22)

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Vägledning vid samtal

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Statens skolverks författningssamling

Transkript:

Stockholm 2013-05-22 Vår referens: Ingela Stade 08-508 866 44 Dnr: Ju2007/6836/L2 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Jenny Wulker Roos 103 33 Stockholm Yttrande Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52) Riksförbundet FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv med full delaktighet i samhällslivet och rätt till samma levnadsvillkor som gäller för andra. Personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga är medlemmar liksom många andra som delar vår grundsyn. Vi är drygt 28 000 medlemmar i cirka 165 lokalföreningar runt om i landet. Riksförbundet FUB önskar lämna synpunkter på vissa delar i utredningen som vi anser är av särskild vikt för våra medlemmar. Utredningens syfte Regeringen beslutade den 6 juli 2006 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka nackdelar som kan uppkomma för ett barn vid gemensam vårdnad när vårdnadshavarna inte kan enas i frågor som rör barnet. Enligt direktivet har utredaren uppdragits att särskilt uppmärksamma barns möjlighet att få hälso- och sjukvård och insatser inom socialtjänstens område samt även andra frågor som gäller barnets förskoleverksamhet, skola och boende. Andra uppgifter för utredaren har enligt direktivet varit att överväga behovet av en reglering när det gäller förutsättningarna för socialtjänsten att tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke, samt om en förälder som inte är vårdnadshavare i större utsträckning än i dag bör ges möjlighet att få information om sitt barn direkt från berörda myndigheter och enskilda organ t.ex. skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Slutligen har utredaren även haft uppdraget att ta ställning till om det behövs en uttrycklig lagreglering om medverkan av en så kallad kontaktperson vid umgänge mellan ett barn och en förälder, i syfte att säkerställa att barnet får det stöd han eller hon kan behöva vid umgänget. TEL VXL: 08-508 866 00 / FAX: 08-508 866 66 / ORG.NR: 80 20 06-1704 BESÖK: Gävlegatan 18 C / POST: Box 6436, 113 82 Stockholm E-POST: fub@fub.se / WEBB: www.fub.se

Utredarens uppgifter är samtliga angelägna och FUB anser att behovet av genomtänkta förbättringar på detta område är viktigt. Barnkonventionens bestämmelser om barns rättigheter måste mer övertygande, än vad som hittills varit fallet, respekteras i Sverige samt leda till en införlivning i svensk lagstiftning, där så är nödvändigt, för att stärka barnets rätt i vårt samhälle. Inledande synpunkter Barn och ungdomar med utvecklingsstörning är på grund av sina funktionsnedsättningar mycket beroende av sina närstående och det sociala nätverkets stöd, praktiskt, psykologiskt och socialt, ofta hela livet. Att vara förälder till ett barn med omfattande och livslånga funktionsnedsättningar innebär insatser långt utöver ett normalt föräldraansvar och i många fall finns behov av aktiv omvårdnad dygnet runt under barnets hela uppväxt. Trots uppenbara behov och i lag angivna rättigheter (t.ex. LSS och SoL) för personer i alla åldrar som på grund av funktionsnedsättningar behöver särskilt stöd, ges, enligt vår erfarenhet, inte alltid tillräckligt och adekvat stöd till den enskilda familjen. En helt orimlig arbetsinsats krävs därför många gånger av föräldrar till barn med funktionsnedsättningar att själva försöka finna lösningar för att få det så kallade vardags- och livspusslet att fungera. Om rätt stöd uteblir kan för många föräldrar pressen bli så stor att det inte längre finns tillräckliga krafter kvar för ett fungerande familjeliv och en kommunikation makarna emellan i frågor som rör barnets dagliga omvårdnad. När så sker uppstår lätt svårigheter att komma överens också när det gäller annat som ställer krav på föräldrarnas gemensamma engagemang exempelvis rörande skolgång, val av eventuella behandlingsinsatser m.fl. frågor. Föräldrar till barn med omfattande funktionsnedsättningar har i flera avseenden annorlunda villkor för sitt föräldraskap än vad som gäller andra föräldrar. Påfrestningarna i en familj och i ett äktenskap kan bli stora och bland FUB:s medlemmar finns många barn som har separerade föräldrar. Växelvis boende är en allt vanligare boendeform för barn med separerade föräldrar, men fortfarande bor de flesta barn med separerade föräldrar mest eller bara hos sin mamma (källa: BO). För att samhället skall kunna ge ett gott stöd till dessa föräldrar exempelvis vid vårdnadstvister och separationer, krävs, enligt FUB:s uppfattning, förändringar i brett helhetsperspektiv, t ex även regelverk gällande statligt vårdbidrag, tillfällig föräldrapenning m.fl, och en väsentligt ökad kunskap hos professionen om de särskilda levnadsvillkor som gäller för barn med funktionsnedsättningar och deras föräldrar. En annan grupp som i hög grad kan komma att beröras av utredningens förslag är föräldrar med utvecklingsstörning. När en person med utvecklingsstörning blir förälder behövs i många fall tidigt och särskilt kvalificerat stöd, samt individuell hjälp för att kompensera för nedsättning av olika förmågor och för att den enskilde föräldern eller föräldrarna ändå ska ges förutsättningar att klara föräldrarollen och omvårdnadsansvaret, i en eller annan omfattning. Barnets bästa måste alltid gälla och enligt FUB:s mening är för närvarande samhällets kunskap om levnadsvillkoren för barn som har föräldrar med utvecklingsstörning klart otillräcklig, liksom även kunskapen om dessa familjers behov av adekvat stöd, vilket belysts i flera rapporter från Socialstyrelsen. 1 2 1 Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning, Socialstyrelsens lägesbeskrivning, artikelnr 2007-131-8 2 Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn vad finns det för kunskap? Socialstyrelsens underlag från 2

Synpunkter på några av utredningens förslag 4.7 En svensk modell - Självständig beslutanderätt Förslag: Utredningen föreslår att en av föräldrarna ska kunna tilldelas rätt att fatta beslut på egen hand inom något eller några områden, så kallad självständig beslutanderätt. Barnets andra vårdnadshavare ska inte kunna motsätta sig de beslut som fattas av vårdnadshavaren med självständig beslutanderätt. Enligt förslaget ska vårdnadshavaren i övrigt fortfarande vara jämställda. 4.7.2 På vilka områden skall en vårdnadshavare kunna ges självständig beslutanderätt? Förslag: Om barnet står under gemensam vårdnad av båda föräldrarna, skall den ena av dem kunna ges rätt att ensam bestämma i sådana frågor som gäller 1. barnets tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård, 2. barnets tillgång till insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, och 3. förskoleverksamhet för barnet samt barnets skolgång och skolbarnsomsorg. FUB anser i likhet med utredaren att en upplösning av den gemensamma vårdnaden är att betrakta som en mycket omfattande åtgärd som för all framtid kan förändra barnets relation och tillgång till den andra föräldern. Samtidigt måste givetvis alltid barnets intressen och behov ges högsta prioritet och tillgodoses när vårdnadshavare inte kan enas i frågor som rör barnet. Utredarens förslag är därför en intressant nödlösning, men väcker samtidigt många följdfrågor som inte besvaras i utredningen. FUB vill än en gång betona att det är en mycket komplex problematik som föräldrar och barn med funktionsnedsättningar ofrånkomligen hamnar i när det gäller ovan nämnda områden (4.7.2). Behov av kontinuerliga och samverkande insatser från samtliga områden gäller för en majoritet av barn med utvecklingsstörning, vilket ofta ställer höga krav på barnets vårdnadshavare att skapa ordning bland många aktörer och försöka hålla i trådarna. Detta är vardagen för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar och påverkar givetvis också andra mer vardagliga avgöranden som gäller omsorgen om barnet. Det är svårt att i betänkandet utläsa på vilka grunder en av föräldrarna av domstol kan tilldömas självständig beslutanderätt inom något eller flera av nämnda områden. Hur bedöms t ex graden av oenighet? Och vad ska gälla om båda föräldrarna begär egen beslutanderätt inom samma område t.ex. LSS, eller för samtliga områden, och ingen av dem är sämre lämpad än den andre, men de kommer inte överens? Den självständiga beslutanderättens räckvidd i tiden (4.7.4) När en vårdnadshavare genom domstolsbeslut har givits rätten att ensam besluta i vissa angelägenheter, är räckvidden i tid en mycket viktig fråga. Utredaren skriver att om föräldrarna varit oense om exempelvis en viss hälso- och sjukvårdsåtgärd och underställt domstolen detta faktum som skäl för att endera föräldern skall ges rätt att ensam bestämma i hälso- och sjukvårdsfrågor för barnets räkning kan resultatet bli att någon av föräldrarna för experter, artikelnr 2005-123-3 3

framtiden ges rätt att på egen hand fatta många olikartade beslut inom detta område. Ett sådant domstolsbeslut är långtgående men kan givetvis vara rimligt i vissa fall, men helt orimligt i andra. FUB har vissa betänkligheter inför innebörden av beslutanderätt för framtiden. Har domstolen verkligen tillräcklig kompetens att göra en prognos för framtiden avseende vem av föräldrarna som bäst kan tillgodose barnets bästa vid utnyttjandet av en viss självständig beslutanderätt? Det enda rimliga, enligt vår mening, i fråga om beslutanderätt för framtiden, är att sådana beslut ändå är tidsbegränsade, om än under många år, och med möjlighet för föräldern utan beslutanderätt inom området att, efter en viss bestämd tid, kunna ta initiativ till en ny prövning i domstol. FUB anser att förslaget måste förtydligas och är frågande inför att utredaren inte närmare analyserar det omfattande ämnesområdet LSS, som utredaren, jämte övriga angivna områden, ansett lämpligt för självständig beslutanderätt, därför att principen om det gemensamma beslutsfattandet inte får urholkas alltför mycket? FUB vill påminna om att LSS inte är något litet eller avgränsat område. Många barn med utvecklingsstörning har redan i unga år behov av en eller flera insatser i LSS, och behovet av insatser från såväl LSS som övriga angivna områden, enligt vår mening, snarare ökar än avtar under barnets uppväxt, och får i regel stor betydelse för såväl barnet som föräldrarna. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet FUB vill synliggöra ett annat problem som berör LSS och separerade föräldrar med gemensam vårdnad, nämligen insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 punkt 6 LSS, den vanligaste stödinsatsen enligt LSS till barn och ungdomar. 3 Syftet med insatsen är dubbelt; anhöriga skall kunna ges avlösning och utrymme för avkoppling och för personen med funktionsnedsättning kan korttidsvistelsen både tillgodose behov av miljöombyte och rekreation och ge möjlighet till personlig utveckling. Det förekommer dock att insatsen nekas barnet och föräldrarna med motiveringen att förälderns behov redan är tillgodosett genom barnets växelvisa boende hos föräldrarna, eller genom bådas så kallade föräldraansvar. FUB anser att de problem med tillämpningen av nämnda LSS insats, som vi erfarit, är oacceptabel. Barn med omfattande och bestående funktionsnedsättningar har ett avsevärt mycket större behov av omvårdnad än vad som normalt gäller beträffande barn i samma ålder. Det behovet kvarstår eller till och med kan öka vid en separation. Separerade föräldrar med gemensam vårdnad kan därför ha ett fortsatt behov av avlösning i omvårdnadsarbetet, precis som det enskilda barnet givetvis själv kan ha ett eget behov av insatsen. Enligt Regeringsrättens praxis (RR 2947-04 2006-10-25) räcker det med ett rekvisit för en prövning av rätten till insatsen. FUB vill betona att barnets eget behov av korttidsvistelse utanför det egna hemmet ofta negligeras, någon som inte bara är oacceptabelt utan även i strid mot LSS. Beslut som rör barnets skolgång Av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, framgår den rätt till information som vårdnadshavare och föräldrar som inte är vårdnadshavare har. Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Föräldrar som inte är vårdnadshavare har rätt att få information om sitt barns skolgång, d v s hur barnets kunskapsutveckling ser ut och om barnet trivs i skolan. 3 Källa: Insatser enligt LSS år 2006, Socialstyrelsen 4

Föräldrar, till barn med utvecklingsstörning, som inte är vårdnadshavare har inte någon lagstadgad rätt att avgöra om barnet ska tas emot i särskolan eller grundskolan, enligt Lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång (2 ). Valet av skolform är ofta komplicerat och förutsätter att skolan ger grundlig information till vårdnadshavarna om de olika skolformernas konsekvenser för barnet på såväl kort som lång sikt. FUB anser att självständig beslutanderätt för en av föräldrarna inte ska omfatta val av skolform för barn med utvecklingsstörning eftersom detta är ett beslut som på lång sikt i hög grad påverkar barnets framtida möjligheter till studier efter skolpliktens upphörande, möjligheter till arbete på den öppna arbetsmarknaden e t c. 5.5 Om socialtjänstens möjligheter att tala med barnet vid vårdnadsutredningar m.m. Nästan två miljoner personer i Sverige är under 18 år och av dessa har omkring 45 000 barn och ungdomar, enligt Socialstyrelsen, ett eller flera betydande funktionsnedsättningar. Utvecklingsstörning, rörelsehinder, synskada, hörselskada och autism är de vanligaste. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har varje barn rätt till yttrandefrihet och att bli hörd. Den konkreta innebörden av detta är att barn ska ges möjlighet att påverka sin egen situation. FUB hävdar att barn med utvecklingsstörning inte får undantas rätten att utifrån sin önskan och förmåga få uttrycka sin mening. Det ställer stora krav på personer i barnets omgivning, närstående såväl som professionella att göra sitt yttersta för att hjälpa barn, som exempelvis på grund av utvecklingsstörning behöver olika kognitions- och kommunikationsstöd, att få kunna uttrycka sin mening. Kunskapen om och tillgången till sådana hjälpmedel är klart otillräcklig idag. FUB anser att även barnet med utvecklingsstörning, i möjligaste mån, ska ges rätt att uttrycka sin åsikt beträffande till exempel val av skolform. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Informationen måste då vara individuellt anpassad. Under förutsättning att socialtjänstens personal har nödvändig kompetens enligt ovan har FUB inget att invända mot utredningens förslag att vårdnadshavarens samtycke till att socialnämnden genomför samtal med barnet i barnavårdsutredningar inte skall behövas för att samtalet skall få äga rum. 5.6.6 Bör en stödperson förordnas för barnet i anslutning till samtalet? FUB anser att en stödperson kan vara ett viktigt kompletterande psykologiskt stöd för att skapa en trygg situation för barnet, liksom det kan vara av stor betydelse för barnet att ett sådant samtal sker i en för barnet trygg miljö. I utredningen s 150 förs ett resonemang om att barnet skulle kunna vara i behov av någon vuxen person vid sin sida som i föräldrars ställe för barnets talan när det gäller att anta eller avvisa erbjudanden om stöd från socialnämndens sida. FUB menar att samtalets syfte i första hand bör vara att ge barnet en plattform att göra sig hörd. I de fall socialnämnden finner anledning att erbjuda olika stödinsatser bör detta i ett nästa steg diskuteras direkt med barnets vårdnadshavare, eller i förekommande fall utsedd ställföreträdare. Stockholm som ovan För Riksförbundet FUB. 5

Kanslichef Lars Stensborg e.u. 6