Handelns betydelse För Sverige För STOCKHOLMS LÄN och dess kommuner
Stockholms län Handeln i Stockholms län en överblick Detaljhandeln omsätter 158 miljarder kronor. 165 700 personer arbetar inom handeln. 3:e plats i Sverige vad gäller andel som jobbar inom handeln. I Stockholms län är handeln den största branschen (sett till antal sysselsatta) av alla branscher. 5:e plats i Sverige vad gäller detaljhandelns omsättning per capita.
Stockholms län Handeln och jobben Sveriges län rangordnade efter hur stor andel av den sysselsatta befolkningen som arbetar inom handeln 2017 Län Andel Placering Hallands län 15% 1 Skåne län 14% 2 Stockholms län 13% 3 Västra Götalands län 12% 4 Kronobergs län 12% 5 Jönköpings län 11% 6 Värmlands län 11% 7 Örebro län 11% 8 Dalarnas län 11% 9 Västmanlands län 11% 10 Södermanlands län 11% 11 Uppsala län 10% 12 Östergötlands län 10% 13 Kalmar län 10% 14 Västernorrlands län 10% 15 Västerbottens län 10% 16 Jämtlands län 10% 17 Gotlands län 9% 18 Gävleborgs län 9% 19 Norrbottens län 9% 20 Blekinge län 8% 21 Genomsnitt 12% 13% av de sysselsatta arbetar inom handeln. Länsranking: 3 Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).
Stockholms län Handelns storlek i relation till andra branscher I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandeln inklusive handeln med motorfordon m.m. Svensk Handel har medlemsföretag i alla tre delbranscher. År 2017 arbetade 12 procent av alla sysselsatta i Sverige (privat och offentlig sektor) inom handeln, vilket gör handeln till den största branschen inom näringslivet. I diagrammet redovisas handelns storlek i Stockholms län. Andel sysselsatta per bransch i Stockholms län Handel Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Information och kommunikation Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Tillverkning och utvinning Transport och magasinering Finans- och försäkringsverksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Okänd verksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske 1% 1% 0% 2% 5% 5% 5% 4% 4% 6% 7% 7% 8% 10% 10% 12% 13% Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklingsinstitutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare återfinns inom bransch 72 som här är en del av Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Stockholms län Antal sysselsatta inom handeln över tid Totalt antal sysselsatta inom handeln i länet, 2010-2017 170 000 165 700 165 000 162 600 160 000 156 500 159 050 155 000 152 900 154 250 150 000 147 050 149 550 145 000 140 000 135 000 Anm. Siffrorna i diagrammet är avrundade till närmaste 50-tal. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Siffror för 2010-2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Tidseriebrott, fr.o.m. 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år. Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre fr.o.m. 2011.
Stockholms län Antal sysselsatta inom handeln Stockholms läns kommuner rangordnade efter antal sysselsatta inom handeln 2017 Kommun Partihandel Detaljhandel Handel med motorfordon m.m. Totalt Stockholm 37 950 39 600 4 850 82 400 Solna 10 150 4 100 750 15 000 Huddinge 1 850 4 300 1 700 7 800 Järfälla 2 100 3 450 650 6 200 Täby 2 150 3 000 650 5 800 Sollentuna 2 800 1 750 1 200 5 800 Nacka 1 850 3 350 400 5 650 Haninge 1 550 2 200 900 4 600 Södertälje 900 1 950 1 250 4 100 Botkyrka 1 600 1 600 600 3 750 Upplands Väsby 1 500 1 200 650 3 350 Sigtuna 1 100 1 750 350 3 150 Danderyd 1 400 800 300 2 500 Norrtälje 400 1 600 450 2 500 Sundbyberg 1 050 950 350 2 350 Lidingö 600 1 050 100 1 750 Värmdö 300 1 100 250 1 600 Österåker 300 850 350 1 500 Tyresö 450 750 200 1 350 Vallentuna 700 400 200 1 250 Upplands-Bro 250 350 300 900 Ekerö 200 500 100 800 Nynäshamn 150 550 100 750 Nykvarn 100 100 150 350 Vaxholm 50 150 0 200 Salem 50 150 0 150 Totalt 71 500 77 500 16 750 165 700 Anm. Siffrorna i tabellen är avrundade till närmaste 50-tal. Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).
Stockholms län Andel sysselsatta inom handeln Stockholms läns kommuner rangordnade efter andel sysselsatta som arbetar inom handeln Kommun Andel Järfälla 23% Täby 22% Sollentuna 22% Upplands Väsby 22% Huddinge 17% Solna 16% Nacka 16% Haninge 16% Lidingö 15% Botkyrka 14% Vallentuna 14% Österåker 14% Danderyd 13% Värmdö 13% Nykvarn 12% Tyresö 12% Stockholm 12% Norrtälje 11% Sigtuna 10% Nynäshamn 10% Sundbyberg 10% Upplands-Bro 9% Ekerö 8% Södertälje 8% Vaxholm 8% Salem 5% Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).
Stockholms län Detaljhandelns omsättning per invånare Sveriges län rangordnade efter hur mycket som omsätts inom detaljhandeln per invånare Län Omsättning dagligvaruhandeln per capita (kr) Anm.: Siffrorna i tabellen är avrundade till närmaste 50-tal. Omsättning sällanköpsvaruhandeln per capita (kr) Omsättning hela detaljhandeln per capita (kr) Placering (sorterad efter hela detaljhandeln) Hallands län 36 600 42 200 78 750 1 Värmlands län 43 500 31 100 74 600 2 Gotlands län 41 600 28 900 70 500 3 Jämtlands län 43 400 25 350 68 750 4 Stockholms län 33 750 34 850 68 550 5 Västra Götalands län 36 400 31 100 67 500 6 Norrbottens län 37 750 29 600 67 350 7 Västerbottens län 35 550 30 800 66 350 8 Västmanlands län 34 100 31 700 65 800 9 Kalmar län 34 750 30 150 64 900 10 Västernorrlands län 32 800 31 500 64 250 11 Kronobergs län 31 700 32 100 63 800 12 Östergötlands län 32 500 30 350 62 800 13 Dalarnas län 35 250 27 500 62 750 14 Skåne län 31 850 30 400 62 250 15 Örebro län 30 800 29 300 60 100 16 Gävleborgs län 32 250 26 850 59 100 17 Blekinge län 33 450 25 450 58 900 18 Jönköpings län 31 450 27 000 58 450 19 Uppsala län 30 700 27 150 57 850 20 Södermanlands län 32 250 25 050 57 300 21 Genomsnitt Sverige 34 200 31 250 65 450 68 550 kr per invånare omsätts inom detaljhandeln i Stockholms län. Länsranking: 5 Källa: Siffror för 2017 från HUI:s undersökning Handeln i Sverige. Omsättning inklusive moms, löpande priser. Detaljhandeln innefattar SNI 47.
Stockholms län Detaljhandelns omsättning per invånare 2007-2017 70 000 68 000 68 000 68 950 68 550 66 000 64 000 62 000 60 000 61 150 62 150 62 350 64 050 63 600 64 050 63 800 65 000 Detaljhandelns omsättning per capita i Stockholms län var 68 550 kronor per invånare 2017. Statistiken baseras på detaljhandelns totala omsättning i Stockholms län. I det inkluderas all försäljning inom detaljhandeln, dvs både invånarnas och turisternas konsumtion. 58 000 56 000 Anm.: Siffrorna i diagrammet är avrundade till närmaste 50-tal. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Siffror för 2007-2017 från HUI:s undersökning Handeln i Sverige. Omsättning inklusive moms, löpande priser. Detaljhandeln innefattar SNI 47.
Stockholms län Detaljhandelns omsättning per capita Stockholms läns kommuner rangordnade efter detaljhandelns omsättning per capita 2017 Kommun Omsättning per capita (kr) Huddinge 115 350 Järfälla 110 800 Täby 102 900 Solna 81 650 Sollentuna 77 050 Stockholm 74 150 Nacka 71 550 Värmdö 68 700 Norrtälje 66 300 Upplands Väsby 55 450 Haninge 53 350 Södertälje 52 650 Danderyd 51 700 Nynäshamn 49 250 Botkyrka 47 900 Lidingö 46 200 Österåker 43 900 Sundbyberg 41 150 Sigtuna 40 400 Ekerö 37 400 Tyresö 36 450 Vaxholm 31 700 Upplands-Bro 30 450 Vallentuna 26 150 Salem 18 000 Nykvarn 17 750 Genomsnitt Riket 65 450 Anm.: Siffrorna i tabellen är avrundade till närmaste 50-tal. Källa: Siffror för 2017 från HUI:s undersökning Handeln i Sverige. Omsättning inklusive moms, löpande priser. Detaljhandeln innefattar SNI 47.
Sverige
Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m. Svensk Handel har medlemsföretag i samtliga tre delbranscher. År 2017 arbetade 12,0 procent av alla sysselsatta i Sverige (privat och offentlig sektor) inom handeln, vilket gör handeln till den största branschen inom näringslivet. Andel sysselsatta per bransch Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Offentlig förvaltning och försvar Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Transport och magasinering Kulturella och personliga tjänster m.m. Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet 7,2% 6,3% 6,0% 5,8% 4,7% 4,3% 4,1% 3,4% 2,0% 1,9% 1,6% 1,1% 1,0% 12,0% 11,2% 10,9% 16,5% 2017 uppgick antalet sysselsatta i handeln totalt till 587 524 personer Varav Detaljhandeln: 294 352 personer Partihandeln: 213 932 personer Handel med motorfordon m.m.: 79 240 personer Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklingsinstitutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare återfinns inom bransch 72 som här är en del av Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Handeln är den enskilt största arbetsgivaren för unga Andel sysselsatta 16-24 år per bransch Handel 20,4% Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 9,8% 9,8% 14,0% 2017 sysselsatte handeln 102 361 ungdomar i Sverige. Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Utbildning Kulturella och personliga tjänster m.m. Transport och magasinering Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 4,8% 4,5% 3,0% 8,7% 8,1% 7,8% 20,4 procent av alla sysselsatta mellan 16-24 år arbetar inom handeln. Huvuddelen (19,3 procent) arbetar inom parti- och detaljhandeln, resterande inom handel med motorfordon m.m. Information och kommunikation 2,1% Offentlig förvaltning och försvar 2,0% Finans- och försäkringsverksamhet 1,5% Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,1% Okänd verksamhet 1,1% Fastighetsverksamhet 0,8% Energiförsörjning; miljöverksamhet 0,5% Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsättning avser dagbefolkning i åldern 16-24 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln). Anm.: Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklingsinstitutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare återfinns inom bransch 72 som här är en del av Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Handeln placerar sig bland de fyra största arbetsgivarna i 60 procent av Sveriges kommuner Av totalt 17 branscher placerar sig handeln bland de fyra största arbetsgivarna i 172 av Sveriges 290 kommuner. Placering Antal kommuner där handeln hamnar på respektive placering 1 19 2 37 3 38 4 78 5 70 6 36 7 6 8 5 9 1 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 16 0 17 0 Totalt 290 De 19 kommuner där handeln är största bransch: Rangordnade efter andel sysselsatta inom handeln Kommun Län Antal sysselsatta inom handeln Andel sysselsatta inom handeln Strömstad Västra Götalands län 2 000 31% Burlöv Skåne län 2 450 29% Leksand Dalarnas län 1 650 23% Partille Västra Götalands län 2 850 23% Järfälla Stockholms län 6 200 23% Heby Uppsala län 1 100 23% Eda Värmlands län 900 23% Täby Stockholms län 5 800 22% Sollentuna Stockholms län 5 800 22% Upplands Väsby Stockholms län 3 350 22% Mölndal Västra Götalands län 7 750 19% Skara Västra Götalands län 1 650 18% Falkenberg Hallands län 3 800 18% Kungsbacka Hallands län 4 850 18% Helsingborg Skåne län 12 300 17% Hallsberg Örebro län 1 300 17% Tibro Västra Götalands län 650 17% Haninge Stockholms län 4 600 16% Borlänge Dalarnas län 3 900 14% Anm. Siffrorna i tabellen är avrundade till närmaste 50-tal. Källa: Siffror för 2017 från SCB, (RAMS). Sysselsatta (dagbefolkning) i åldern 16-74 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46 och 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).
Handeln står för 11 procent av BNP Handeln står för 11 procent av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i svensk ekonomi (BNP). 2017 var handelns bidrag till BNP 410 miljarder kronor. Offentlig sektor (20%) 4% 4% 6% 4% 3% 2% 20% 15% Tillverkningsindustrin (15%) Handel (11%) Juridik, ekonomi, teknik; uthyrning fastighetsservice, etc. (10%) Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare (8%) Informations- och kommunikationsverksamhet (7%) Byggindustrin (6%) Transport och magasinering (4%) Finans- och försäkringsverksamhet (4%) Utbildning, vård och sociala tjänster (4%) Nettoomsättning, mdkr Förädlingsvärde, mdkr 2015 2016 2017 P 2015 2016 2017 P Partihandel 1 298 1 346 1 465 199 205 216 Detaljhandel 704 737 750 131 137 138 Handel med motorfordon m.m. 397 437 473 49 52 55 Summa handel 2 399 2 519 2 688 379 394 410 7% El, gas, värme, vatten, avfall (3%) Hotell- och restaurang (2%) Anm.: Nettoomsättningen enligt SCB, Företagens ekonomi, exklusive moms. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (1%) 8% Jordbruk, skogsbruk och fiske (1%) 10% Källa: Uppgifter 2017 från SCB / Ekonomifakta 11% Annan service och förvärvsarbete i hushåll etc. (1%) Kultur, nöje och fritid (1%) Utvinning av mineral (1%) BNP: Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (summan av alla företags förädlingsvärden) Förädlingsvärde: Värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som använts
Drygt var tredje krona av hushållens konsumtion hamnar i detaljhandeln Av hushållens konsumtion hamnar drygt var tredje krona i detaljhandeln. 2016 handlade svenska hushåll för knappt 710 miljarder kronor i handeln, det vill säga i genomsnitt cirka 71000 kronor per person. 26% 37% 37% Handel (exkl. restauranger) Övrig konsumtion (transporter, kommunikation, restaurang, utbildning, fritid, sjukvård, mm.) Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Källa: Siffror för 2016 från SCB:s nationalräkenskaper över hushållens konsumtionsutgifter. Hushållens konsumtion anges här exklusive icke vinstdrivande organisationer. Handeln i utlandet är inte inkluderat. Hushållens konsumtion 2016 uppgick totalt till 1 911 miljarder kronor.
Handelns bidrag till statskassan, kommunerna och landstingen Handelns företag och medarbetare genererar intäkter till staten, kommunerna och landstingen i form av inkomstskatter, sociala avgifter och moms. År 2016 uppgick dessa skatteintäkter till totalt 274 miljarder kronor. 89 miljarder kronor i sociala avgifter (inkluderar arbetsgivaravgifter och löneskatter) 129 miljarder kronor i moms 56 miljarder kronor i inkomstskatter Källa: Statistiken för sociala avgifter från Nationalräkenskaperna (SCB), 2016. Inkomstskatterna gäller fysiska personer och är hämtade från LAPS (SCB), 2016. Avser SNI 45-47. Bolagsskatt ingår inte i denna summa. Mervärdesskatteintäkterna (2016) är beräknade utifrån detaljerad statistik över hushållens konsumtion per varugrupp (COICOP) från SCB med momssatsen 12 procent för livsmedel och 25 procent för övriga varor. Avser i princip hela handeln, dvs SNI 45-47.
Handeln möter kunderna på nya sätt 90 E-handelns omsättning i Sverige, miljarder kronor 80 77,0 77MDKR 70 67,0 E-handelns totala omsättning 2018 60 59,7 50 42,9 50,1 15% 40 37,0 E-handelns tillväxt 2018 31,6 30 20 14,3 17,7 20,4 22,1 25,0 27,7 9,8% 10 0 9,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 E-handelns andel av detaljhandelns totala omsättning Anm.: E-handel från utlandet är inte inkluderad. Källa: E-barometern Årsrapport 2018, Postnord
Handeln ett påtagligt exempel på samhällets digitalisering E-handelns andel av tillväxten inom sällanköpsvaruhandeln 2018 blev en milstolpe för e-handelstillväxten inom sällanköpsvaruhandeln. Tillväxten för butiksförsäljningen var negativ. E-handeln tog all tillväxt i sällanköpsvaruhandeln och därutöver försäljningsandelar från butikerna. Detta kan ställas mot att butikshandeln så sent som 2015 stod för 77 procent av tillväxten inom sällanköpsvaruhandeln, vilket illustrerar hur snabbt förändringen har skett. 23% 42% 94% 113% 77% 58% 6% -13% 2015 2016 2017 2018 Butik E-handel Källa: E-barometern Årsrapport 2018, Postnord
Handelns investeringar bidrar till framtida tillväxt Näringslivets bruttoinvesteringar exkl. fastighetsbolag 2016, i miljarder kronor Tillverkningsindustri El-, gas- och värmeverk Transport Handel Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknil 31 30 35 42 78 31 miljarder kronor Byggindustri Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Hotell och restaurang 7 8 16 18 Varav: Partihandeln: 13 miljarder Detaljhandeln: 11 miljarder Handel med motorfordon m.m.: 7 miljarder Enheter för kultur, nöje och fritid Enheter för vård och omsorg 4 4 Utbildningsväsendet Jordbruk, skogsbruk och fiske 1 0 Källa: Siffror över näringslivets bruttoinvesteringar (exkl. fastighetsbolag) 2016 från Företagens ekonomi (SCB). Handeln avser SNI 45, 46, 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandel).
Handeln en viktig del av en växande besöksnäring Totalt omsatte turism- och besöksnäringen i Sverige 317 miljarder kronor 2017, en ökning med 7,4 procent från 2016. Total turismkonsumtion 2017 i Sverige fördelad på olika utgiftsområden, miljarder kronor Drivmedel; 24 Handel; 95 95 miljarder kronor av turisternas utlägg hamnar i detaljhandeln (dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln), vilket motsvarar 30 procent av den totala omsättningen inom turism- och besöksnäringen under 2017. Resor och transport; 68 Boende och restaurang; 105 Kultur och övriga tjänster; 24 Källa: Tillväxtverkets rapport "Fakta om svensk turism 2017 från 2018. I siffrorna ingår både utländska och inhemska turisters konsumtion i Sverige.
Miljoner ton CO 2 e Varu- och tjänstekonsumtionens klimatpåverkan I den klimatpåverkan, här mätt som koldioxidekvivalenter (CO 2 e), som orsakas av hushållens konsumtion står transporter för den största delen av hushållens utsläpp, följt av livsmedel och boende. De tre största områdena utgör tillsammans drygt 80 % av hushållens totala konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp. 25 20 15 Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige (26 miljoner ton CO 2 e) och i utlandet (37 miljoner ton CO 2 e) samt andelar per konsumtionsområde 31% 76% I Sverige I utlandet Sveriges klimatpåverkande utsläpp från svensk konsumtion uppgick till totalt 101 miljoner ton CO 2 e 2016. Hushållens konsumtion av varor och tjänster står för cirka två tredjedelar, 63 miljoner ton CO 2 e. Den resterande tredjedelen kommer från offentlig konsumtion och investeringar. 10 5 69% 69% 73% De inhemska utsläppen uppgick till 26 miljoner ton CO 2 e och de som sker i andra länder på grund av svensk konsumtion uppgick till 37 miljoner ton CO 2 e 2016. 0 Transporter 26% Livsmedel (inkl. alkohol, tobak, restaurang och café) 31% 27% 89% Boende Övrigt Kläder/skor 11% Källa: Naturvårdsverket
1 av 9 företag i Sverige är verksamt inom handeln 1,3 x fler än inom byggbranschen 2,3 x fler än inom tillverknings- och utvinningsindustrin 1 av 7 nystartade företag i Sverige är verksamt inom handeln Totalt 127 965 företag i Sverige var verksamma inom parti- eller detaljhandeln 2016. 60 345 var verksamma inom detaljhandeln, 45 579 inom partihandeln och 22 041 inom handel med motorfordon m.m. Antalet nystartade företag inom handeln uppgick 2017 till 9185; 5 077 inom detaljhandeln, 2 458 inom partihandeln och 1 650 inom handel med motorfordon m.m. 1,3 x fler än inom byggbranschen 3,2 x fler än inom tillverknings- och utvinningsindustrin Källa: Statistik över antalet verksamma företag 2016 från Företagens ekonomi (SCB) samt statistik över antalet nystartade företag 2017 från Tillväxtanalys. Siffrorna avser SNI 45, 46 och 47 (Handel med motorfordon m.m., partioch detaljhandeln. Totalt fanns det 1 118 318 företag i Sverige 2016.
Handelns bidrag på lokal nivå En ny, medelstor livsmedelsbutik genererar: 200 miljoner kr i omsättning per år Ca 90 nya jobb En ny, mindre klädbutik genererar: 2,5 miljoner kr i omsättning per år 1-4 nya jobb Ett nytt IKEA-varuhus genererar: 730-750 miljoner kr i omsättning per år Ca 200 nya jobb Rudholm m.fl. (2018) undersöker vilken roll handeln har som tillväxtmotor och vilka positiva effekter en stor handelsetablering kan få i en region. De använder etableringen av fyra IKEA-butiker (Haparanda, Kalmar, Göteborg och Karlstad) som ett naturligt experiment. De finner positiva överspillningseffekter i produktivitet för redan existerande handlare i två av fyra etableringsregioner (Haparanda och Kalmar) motsvarande 38 respektive 10 procent. Effekterna är dock begränsade till handlare som säljer komplementvaror till IKEA och som är lokaliserade i närheten av handelsområdet. På kommunnivå leder etableringen av handelsområden till ökad genomsnittsproduktivitet inom handeln i tre av fyra fall. Störst effekt ser man i Haparanda (80%), som hade den minst utvecklade sällanköpsvaruhandeln före etableringen. Rudholm m.fl. (2015) visar att en etablering av ett IKEAvaruhus i en kommun leder till att: Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar i genomsnitt med 20% Antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar i genomsnitt med 17% Ovanstående exempel avser ungefärliga beräkningar för en genomsnittlig livsmedelsbutik utifrån etableringsinformation från ICA.se, respektive medianvärden för en klädbutik i storleksgruppen 1-4 anställda, respektive ungefärligt medianvärde för ett IKEA-varhus. När Rudholm m.fl. (2018) undersöker överspillningseffekter i produktivitet till redan existerande handlare mäts produktivitetsförändringar som den uppmätta förändringen i KPI-justerad omsättning (kapital och antal anställda hålls konstant). När de studerar utvecklingen på kommunnivå mäts produktivitetsförändringar som den KPI-justerade omsättningen per anställd inom sällanköpsvaruhandeln. Källa: Rudholm m.fl. 2018. Handeln som tillväxtmotor. Handelsrådet. Rudholm m.fl. 2015. Effekter av en Ikea-etablering Vad händer när Ikea kommer till staden?. Handelns Utvecklingsråd.