Information om torra lösningar och eget omhändertagande av latrin och urin Bakgrund Tingsryds Kommun startade 2009 upp ett projekt med inventeringar av kommunens samtliga enskilda avlopp. I kommunen finns ca 3500 hushåll som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Av dessa saknar ungefär 500 stycken WC, de har således någon form av torr toalettlösning utan utsläpp av spolvatten. Av de 3000 hushåll med WC som finns har ett stort antal bristfälliga avloppsanordningar som måste åtgärdas, antingen omgående eller under de närmaste åren. För att ta hand om avloppsvattnet krävs en enskild avloppsanordning med trekammarbrunn som slamavskiljare och därefter en infiltration, markbädd, minireningsverk eller motsvarande. En enskild avloppsanordning är kostsam och tar relativt stor plats i anspråk på fastigheten. Det kräver i vissa fall också ett ganska stort ingrepp i trädgården. Avloppsvattnet som rinner till husets enskilda avloppsanordning består dock av två delar. Dels WC-vattnet som består av spolvatten från toaletten samt urin, fekalier och toalettpapper. Denna fraktion innehåller merparten av de näringsämnen och smittämnen som finns i fast avloppsvatten från ett normalt hushåll. Den andra delen består av vatten från bad, disk och tvätt, så kallat BDT-vatten. Av flera orsaker kan det vara motiverat att välja en annan typ av toalett än den traditionella vattenklosetten. Om din avloppsanordning ligger nära din egen eller någon annans brunn finns det risk för förorening av dricksvattnet. Genom att använda en torr toalettlösning eller en sluten tank för toalettavloppet undviker du att släppa ut en stor del av de smittämnen och andra föroreningar som annars skulle ha hamnat i avloppet. I känsliga områden, till exempel nära vattendrag och sjöar, ställer kommunen högre krav på avloppsreningen. Ett sätt att uppfylla dessa krav är att undvika att släppa ut wc-vatten i avloppsanläggningen. I vissa fall kan det vara motiverat att ta hand om avloppsfraktioner från hushållets avlopp på den egna tomten även då en traditionell infiltration fungerar rent miljömässigt. För urin kan det vara intressant även i något tätare bebyggelse, eftersom urin är ett utmärkt gödselmedel som inte behöver behandlas.
Bad- Disk- och Tvätt-vatten Obehandlat BDT-vatten innehåller relativt lite smittämnen och näringsämnen jämfört med ett blandat avlopp. I de fall hushållet endast har små mängder avloppsvatten, t.ex. enbart köksavlopp, kan spridning ske via bevattning. Spridning av obehandlat BDT-vatten ska ske direkt, för att undvika dålig lukt och bakterietillväxt. För att undvika ev smittspridning bör vattnet ej spridas med vattenspridare, utan bättre är att använda droppbevattning eller liknande. Om en helt ny avloppsanordning skall anläggas vid tex nybyggnation, krävs normalt en slamavskiljare samt infiltrationsanläggning även för BDT-vatten. I de fall hushållet i nuläget har en avloppsannordning för både WC- och BDT avlopp som inte är godkänd enligt dagens reningskrav för avloppsvatten, finns möjligheten att koppla bort vattenklosetten från avloppsanordningen och byta den mot en torr lösning. I vissa fall kan den befintliga avloppsannordningen då godkännas för BDT-vatten. Detta avgörs dock individuellt för varje fastighet beroende av den befintliga avloppsanordningens skick, fastighetens läge och aktuell belastning av anordningen. Olika tekniska lösningar På marknaden finns idag ett stort antal tekniska lösningar för toaletter som inte kräver och därmed inte heller släpper ut något vatten. Här följer en kort översikt. Marknaden utvecklas dock hela tiden och nya fabrikat och modeller tillkommer. Mer information om de olika lösningarna hittar du på bland annat www.avloppsguiden.se Multrum och mulltoalett I multrummet samlas avfallet i en stor behållare under toaletten där det bryts ner biologiskt. Multrum kallas ibland för stor biologisk toalett. Systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet. Mulltoaletten, eller den lilla biologiska toaletten som den också kallas, har en mindre behållare i anslutning till toalettstolen. I uppsamlingsbehållaren rörs avfallet om i intervaller - manuellt eller mekaniskt - för att påskynda nedbrytningen till mull. Multrum och mulltoaletter har funnits i många år, framförallt i fritidshus, och flera olika fabrikat förekommer på marknaden. Mulltoa kan vara olämplig för fritidshus som hyrs ut eller som används oregelbundet, eftersom den kräver omsorgsfull skötsel och har en begränsad kapacitet 2
Förbränningstoalett I en förbränningstoalett förbränns allt toalettavfall (dvs. urin, fekalier och toalettpapper) vid hög temperatur och det enda som blir kvar är en liten mängd aska (några dl per person och månad). Förbränningen av toalettavfallet sker med hjälp av el eller gasol. Den vanligaste typen av förbränningstoalett spolas inte med vatten. För att toaskålen inte ska bli smutsig används en påse vid varje toalettbesök (påsen ser ut ungefär som ett stort kaffefilter och läggs ned i toaskålen). Vid spolning ramlar toalettavfallet ned till förbränningskammaren som ligger i själva toaletten. Sedan sker förbränning under ca 60-70 minuter. Toaletten kan användas och spolas under tiden. Det finns också en modell där en vakuumtoalett är kopplad till en brännkammare som drivs med gasol eller el. Vakuumtoaletten används som en vanlig WC, men transporterar avfallet med luft istället för vatten. Ca 0,5 l vatten går åt vid varje spolning. Toalettavfallet och spolvattnet samlas upp i en tank som är kopplad till brännkammaren. En styrenhet styr när toalettavfallet går till brännkammaren och när förbränning startar. Om en förbränningstoalett används ofta kan förbrukningen av el eller gasol bli hög och därmed också kostsam. Frystoalett Frystoaletten fungerar genom att avfallet fryses ner till under -10 C. Elanslutning krävs. Latrinen kan antingen hämtas av kommunen eller komposteras. Latrinen kan hinna tina i samband med hämtningen, varför den kan behöva förvaras i tättslutande kärl av plast eller plåt. Toaletter som är beroende av elektricitet, t ex frystoaletter, fungerar inte vid elavbrott. Utedass (latrin) Torrtoaletter för latrinkompostering är ofta av väldigt enkel modell. Det är också den billigaste lösningen om man latrinkomposterar. Vanligtvis placeras den i en separat byggnad - ett traditionellt utedass! Denna typ av toalettlösning är vanligast i fritidshus. Ett utedass kan på ett enkelt sätt kompletteras med en urinsorterande insats. Urinet kan sedan enkelt spridas på fastighetens gräsmatta. Genom att varva latrinen med strömedel (till exempel barkmull, träspån eller torv) kan lukt och flugor motverkas samtidigt som förutsättningarna för kompostering förbättras. Tömning av latrin sker vid behov, några gånger per säsong. Latrinet komposteras i en latrinkompost på tomten alternativt hämtas av kommunens renhållningsentreprenör. Ett utedass av den gamla sorten, där fekalier, urin och papper hamnar direkt på marken är inte tillåtet. Ett utedass skall under alla omständigheter ha tät botten så att inget läckage av smittämnen och näringsämnen som kväve och fosfor sker till grundvattnet. Kommunen kan ombesörja hämtning av latrintunnor på fastigheten. Nuvarande taxa som gäller från och med 2012-01-01 är 3125 kr för tömning 11 ggr mellan maj och september och 5000 kr för 26 tömningar per år, tömning varannan vecka. 3
Sluten tank Förfrågningar om slutna tankar för avloppsvattnet inkommer till Plan- och miljöavdelningen med jämna mellanrum. Slutna tankar kan vara ett bra alternativ för små fastigheter i känsliga områden, tex tättbebyggda eller sjönära. Plan- och miljöavdelningen ger tillstånd för slutna tankar under vissa förutsättningar. Endast WC-avloppet får ledas till den slutna tanken, toaletten skall vara av extremt snålspolande typ med max vattenförbrukning 0,4 l vatten/ spolning. Tanken skall vara försedd med nivåvakt och larm och placeras inom 20 meter från farbar väg så att slambilen kan komma åt den. BDT-vattnet från fastigheten skall tas om hand på ett godtagbart sett. Ansökning om sluten tank görs på blanketten för Ansökan om enskild avloppsanordning. Extremt snålspolande toalett De extremt snålspolande toaletter med självfall som finns på marknaden bygger ofta på ett snillrikt konstruerat vattenlås som gör att toaletten förbrukar en mycket liten volym vatten vid spolning. Vissa av dessa är ursprungligen utvecklade för båtar eller hus med sluten tank i syfte att skapa så liten vätskemängd att hantera som möjligt. Andra har konstruerats med tanke på vattenbesparing i områden med dålig vattentillgång. Även vakuumtoalett ger en lägre vattenförbrukning än vanlig WC. Extremt snålspolande toaletter är ett krav för att få tillstånd för sluten tank, eftersom tanken inte fylls upp lika fort som med en vanlig WC. Som extremt snålspolande räknas en toalett som förbrukar maximalt 0,4 l vatten för en spolning. BDT-vatten får inte ledas till den slutna tanken utan skall tas om hand inom fastigheten. Den slutna tanken töms en gång per år eller tätare av slamtömningsbilen. För slamtömning av sluten tank för WC betalar man 650 kr för en tömning upp till 5 kbm. För extra tömningar eller större tankar tas ut en högre avgift. Vakuumtoalett Vakuumtoaletter bygger på ett icke vattenburet transportsystem, vatten används bara för att skölja toalettskålen. Spolning sker via undertryck i ledningarna. Vattenåtgången vid spolning bestäms av storleken på vattenspegeln i toalettskålen. Det finns småskaliga s k mjukvakuumsystem som är anpassade till enskilda hushåll med sluten tank. I dessa aktiveras endast vakuumgeneratorn vid användning och är inte ständigt igång, vilket ger en lägre energiförbrukning. Vakuumtoaletter i enskilda hushåll är vanligt bl a i Norge, men förekommer i Sverige också. Ett vakuumsystem är beroende av elektricitet och kan vara relativt dyrt att installera. 4
Omhändertagande av latrin och urin på egen fastighet En billig och enkel lösning är att ta hand om latrin och urin på sin egen fastighet. För detta krävs en anmälan till kommunen där vi tittar på hur lagring och efterföljande spridning eller hantering skall gå till på den enskilda fastigheten. En handläggningsavgift tas ut för anmälan motsvarande timtaxan, för närvarande 670 kronor. Urin Källsorterad urin från enskilda hushåll behöver inte behandlas innan spridning, eftersom det vanligtvis innehåller ytterst lite smittämnen. När du sprider urin i din trädgård behöver du en yta på minst 40-50 m2 per person, dvs ca 150-300 m2 för en familj, för att sprida ut ett års uppsamlad urin. Gödslar du dina grönsaksodlingar, eller annat som ska ätas, ska det gå minst 1 månad mellan spridning och skörd, som en extra försiktighetsåtgärd. Det blir mindre lukt om man inte späder ut urinen, och dessutom får man en mindre volym att hantera. Gödsling med urin ska ske under växtsäsongen, dvs april-oktober. Det bästa är att sprida urinen så nära markytan som möjligt och sedan mylla eller vattna ned den. Spridning av urin med vattenspridare är inte att rekommendera, eftersom det kan lukta mer och man riskerar att mycket av näringen försvinner. Merparten av näringsämnena kväve och fosfor finns i urinen. När kväve och fosfor hamnar i grundvatten och vattendrag blir de föroreningar. Man vinner därför mycket på att ta om hand om urinen på ett bra sätt! Fekalier/Latrin Fekalier och latrin innehåller smittämnen. Därför bör detta material inte hanteras hur som helst och inte heller användas i odling innan behandling. Behandling för att minimera smittrisken kan ske på olika sätt. Det vanligaste är att man komposterar eller lagrar materialet en viss tid. Varmkompostering innebär att materialet komposteras och uppnår en temperatur i komposten på minst 50 C under en veckas tid. Under den tiden ska materialet röras om minst tre gånger för att allt material verkligen ska bli tillräckligt varmt. I de fall där man inte uppmätt en temperatur på minst 50 C under en vecka skall processen betraktas som lagring, se nedan. Långtidslagring innebär lagring under minst två år innan materialet används i trädgårdsodlingarna. Även om fekalierna ser ut som jord och luktar som jord långt tidigare kan man inte vara säker på att det är smittsäkert förrän efter två år. Vid spridning av behandlade fekalier i din trädgård behöver du en yta på minst 10 m2 per person och år. En familj på 5 personer behöver alltså ca 50 m2 odlingsyta, vilket motsvarar en mindre kolonilott. För latrin (fekalier och urin blandat) gäller samma spridningsyta som urin, dvs 40-50 m2 per person. Vid spridning ska fekalierna/latrinen myllas ned för att minska risken för att människor och djur kommer i kontakt med materialet. Om du använder fekalier/latrin för gödsling av grönsaker som är i kontakt med jorden och konsumeras råa, t ex morötter, rekommenderas minst två växtsäsonger mellan spridning och skörd. I övriga fall, t ex bärbuskar, majs eller potatis rekommenderas minst en växtsäsong mellan spridning och skörd. För blommor och annat som inte ska ätas kan tiden mellan spridning och skörd vara kortare. 5
Riktlinjer för kompostering En latrinkompost kan köpas i handeln. Du kan hitta dem i exempelvis välsorterade varuhus och vitvaruhus, byggmarknader och brädgårdar. Förväxla inte en latrinkompost med en hushållskompost som inte alla gånger har en helt tät botten. Du kan även bygga en kompost själv eller omarbeta ett lämpligt kärl så att det uppfyller volym- och konstruktionskraven nedan. I komposten kan man välja att endast kompostera latrin, eller att även kompostera övrigt hushållsavfall tillsammans med latrinet. Vid samkompostering krävs större behållare. Kompostens konstruktionskrav Komposten ska vara utförd i tåligt material, undvik impregnerat virke då det kan påverka komposteringsprocessen. Vanligt trä ruttnar dock snabbt i kontakt med den blöta komposten. Fodra i så fall komposten med plast. Komposten ska ha ett tättslutande lock av plast, plåt eller annat tätt material så att inte regn- eller smältvatten kommer in i behållaren. Komposten ska vara ventilerad. Ventilationen ska förses med insektsnät samt vara placerad så att inte regn- eller smältvatten kommer in i behållaren. Komposten ska vara tät så att fåglar, råttor/möss eller flugor ej kan ta sig in eller att läckage uppstår. Det är viktigt att botten är helt tät. Komposten ska bestå av två från varandra separerade behållare eller vara tvådelad. Är den tvådelad ska även skiljeväggen vara tät. Kompostens volymkrav FRITIDSBOENDE PERMANENTBOENDE Endast latrinkompostering Samkompostering fritidsboende permanentboende fritidsboende permanentboende 2 st behållare a ca 400 liter = ca 800 liter sammanlagt 2 st behållare á ca 700 liter = ca 1400 liter sammanlagt Placering av komposten Komposten skall placeras enligt följande Fritidsboende 2 st behållare á ca 500 liter = ca 1000 liter sammanlagt 2 st behållare á ca 750 liter = ca1500 liter sammanlagt, eller 3 st behållare á ca 500 liter = ca 1500 liter På den egna fastigheten, och inte närmare tomtgräns än 5 meter. Finns grannar i närheten skall extra hänsyn tas till dessa vid kompostens placering. Lätt åtkomlig även vintertid, och inte längre ifrån toalettutrymmet än nödvändigt Ovan mark 6
Så sköter du din latrinkompost Toalettavfallet måste varvas med material som suger upp vätska, t.ex. löv eller torvströ. Lägg ett minst 1 dm tjockt lager i botten på toalettbehållaren. För att få en lagom blandning är det en fördel att inte tillföra för mycket latrin i taget. Blanda gärna med trädgårdsavfall, det ger mer luft i komposten. För att få mer gynnsamma betingelser för förmultningsprocessen kan även lite jord tillföras. Om latrinet inte är urinspearerat krävs betydligt mer inblandning av torvströ och liknande för att inte komposten skall bli alldeles för blöt. Kompost- och lövmask brukar trivas i latrinkomposten. Under tiden den ena behållaren eller facket fylls, får innehållet i den andra stå och mogna i minst ett halvår. Anmälan till kommunen För omhändertagande av latrin och urin på egen fastighet krävs en anmälan till kommunen. Detta görs på blankett som finns att ladda ner på kommunens hemsida www.tingsryd.se eller att hämta på Plan- och miljöavdelningen som är en del av samhällsbyggnadsförvaltningen på Torggatan 10B. Kristin Brovall, 0477-44227, kristina.brovall@tingsryd.se Maya Ben-Zur, 0477-44170, maya.ben-zur@tingsryd.se Fredrik Martinsson, 0477-44170, fredrik.martinssonin@tingsryd.se Plan- och miljöavdelningen i Tingsryds kommun Box 88, 362 22 Tingsryd För frågor rörande hämtning av latrintunnor och slamtömning, kontakta renhållningsavdelningen. Annika Johansson 0477 44261, annika.johansson@tingsryd.se 7