Slutrapport. Termisk in-situ sanering av berggrunden vid f d kemtvätt på Järnsågen 3, Trollhättans kommun

Slutrapport Termisk in-situ sanering av berggrunden vid f d kemtvätt på Järnsågen 3, Trollhättans kommun Foto taget av Hans Diechle Norconsult AB Kommunstyrelsens förvaltning Kontoret för Tillväxt och utveckling Trollhättans Stad

Sida 2 Förord Denna rapport beskriver resultat och erfarenheter från förberedelser för och genomförande av en termisk in-situ sanering av förorenad berggrund vid en f d kemtvätt på fastigheten Järnsågen 3. Den nu genomförda in-situ saneringen föregicks av en konventionell schaktsanering 2016-2017 som slutrapporterats tidigare. Eftersom sanering av kristallint berg är mycket ovanlig och projektet är ett av få som hittills genomförts i hela världen borde rapporten vara till nytta för framtida liknande saneringsprojekt. Saneringsprojektet fortsätter under 2019 med uppföljning av grundvattenkvalitet inom och kring saneringsområdet. Rapporten är skriven av Anders Bank Relement Miljö Väst AB och Håkan Falck Trollhättans Stad. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har granskat innehållet. In-situ saneringen genomfördes i ett villaområde och innehöll tekniska utmaningar som krävde oprövade metoder men genomfördes förhållandevis snabbt (ca 1 år). Kostnaderna blev ca 30 % högre än kalkylerat i bidragsansökan men marginellt högre än entreprenörens anbud. De mätbara åtgärdsmålen i berggrundvattnet inom saneringsområdet är redan nu uppnådda med god marginal. Halterna av klorerade lösningsmedel i saneringsområdet har minskat med mer än 99 %. I närområdet har också halterna av klorerade lösningsmedel sjunkit radikalt (>95 %) men halterna av vinylklorid överstiger fortfarande det mätbara åtgärdsmålet i en av tre bergbrunnar. På större avstånd från saneringsområdet har inga signifikanta förändringar hittills noterats (t o m december 2018). Ett stort tack till alla som deltagit i projektet och bidragit till det lyckade resultatet. Håkan Falck Projektledare Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 7 1.1 BAKGRUND... 7 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING... 7 1.3 MARKANVÄNDNING... 8 1.4 HISTORIK... 8 2 FÖRORENINGSSITUATION OCH RISKER INNAN ÅTGÄRD... 8 2.1 UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH FÖRORENINGSSITUATIONEN... 8 2.2 RISKBEDÖMNING OCH SANERINGSBEHOV... 10 3 ÅTGÄRDSMÅL OCH VAL AV ÅTGÄRD... 10 3.1 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL... 10 3.2 MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL TERMISK IN-SITU SANERING... 11 3.3 VAL AV ÅTGÄRD - RISKVÄRDERING... 11 3.4 SÖKT ALTERNATIV FÖR BERGRUNDEN (2012)... 11 3.5 REVIDERAT ALTERNATIV FÖR BERGGRUNDEN (2014)... 12 4 ANSVAR OCH FINANSIERING... 12 4.1 ANSVARSUTREDNING... 12 4.2 HUVUDMANNASKAP... 12 4.3 BIDRAGSANSÖKNINGAR... 12 5 ORGANISATION... 13 6 UPPHANDLINGAR... 14 6.1 TIDIGARE UPPHANDLINGAR... 14 6.2 TERMISK IN-SITU SANERING... 14 7 AVTAL MED FASTIGHETSÄGARE... 14 8 TILLSTÅNDSANSÖKAN... 14 9 PROJEKTRISKANALYS... 14 10 GENOMFÖRANDE AV TERMISK IN-SITU SANERING... 15 10.1 PROJEKTERING... 15 10.2 INSTALLATIONSFAS... 15 10.3 DRIFTFAS... 18 10.5 MÖTEN... 19 10.6 MILJÖKONTROLL... 19 10.7 KONTROLL AV MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL... 19 10.8 KONTROLL AV OMGIVNINGSPÅVERKAN... 20 10.9 SLUTLIG SCHAKTSANERING... 20 10.10 ÅTERSTÄLLANDE AV OMRÅDET... 21 10.11 SÄKERHET OCH ARBETSMILJÖ UNDER SANERINGEN... 21 10.12 AVVIKELSER... 21 11 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE... 21 11.1 MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL... 21 11.2 OMGIVNINGSPÅVERKAN... 25 11.3 NYCKELTAL... 27 11.4 ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER... 27 11.6 SLUTSATSER... 27 12 KOMMUNIKATION OCH INFORMATIONSINSATSER... 28 13 EKONOMI... 28 14 ERFARENHETSÅTERFÖRING... 29 Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 4 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Nyckeltal Miljö Nyckeltal Ekonomi Anteckningar erfarenhetsåterföring Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 5 Sammanfattning Måluppfyllelse Trollhättans Stad har under 2017-2018 förberett och låtit genomföra en termisk in-situ sanering av förorenad berggrund inom fastigheten Järnsågen 3 (Tunhemsvägen 134) där det tidigare funnits en kemtvätt. In-situ saneringen föregicks av en konventionell schaktsanering av förorenad jord ned till berget 2016-2017. Även en liten del av grannfastigheten Järnsågen 4 har sanerats. Marken och berggrunden var kraftigt förorenad av klorerade lösningsmedel (främst perkloreten, PCE) som främst utgör ett hot mot de boende i området, därför placerade Länsstyrelsen objektet i riskklass 1 enligt MIFO. Halterna av klorerade lösningsmedel i berggrundvattnet inom saneringsområdet har reducerats med mer än 99 % och de mätbara åtgärdsmålen är uppfyllda med bred marginal. Även strax utanför saneringsområdet har halterna av klorerade lösningsmedel sjunkit radikalt (>95 %) men det mätbara åtgärdsmålet avseende vinylklorid är ännu inte uppfyllt i en av tre bergbrunnar. På större avstånd från saneringsområdet har inga påtagliga förändringar skett ännu (december 2018). Under 2019 kommer uppföljning av kvaliteten av berggrundvattnet inom och kring saneringsområdet att fortsätta varefter en avstämning om fortsättning görs i samråd med bidragsmyndigheten. Påverkan på omgivningen under saneringen har kunnat hållas på en låg och tillåtlig nivå beroende på omfattande skyddsåtgärder och miljökontroll. De villkor som gällt för den tillståndsgivna verksamheten har innehållits med god marginal. Ekonomi För att genomföra saneringsprojektet på Järnsågen 3 har Trollhättans Stad sökt och beviljats bidrag för förberedelser och åtgärder på sammanlagt 54,4 miljoner kr. Nu är in-situ saneringen, en mindre restsanering av förorenad mark och återställningen genomförd. Upparbetade kostnader för dessa moment inklusive drygt 6 månaders uppföljning t o m december 2018 är 25,5 miljoner kr, varav 22,3 miljoner kr avser in-situ saneringen.. Volymen förorenad berggrund som behandlades var ca 7 500 m 3 (ca 20 000 ton). Det finns inga jämförkostnader eftersom inga liknade projekt utförts i Sverige eller ens i världen. Kostnaderna per ton sanerat berg (1 100 kr/ton) ligger dock på samma nivå som normala statsfinansierade större schaktsaneringsprojekt (kr/ton jord). Saneringsarbete Ungefär 500 m 2 yta har sanerats från bergets överyta (ca 5 m under markytan ned till 20 m djup). Inom ytan installerades 60 värmeelement för konduktiv uppvärmning ned till 21 m djup, nio brunnar där temperaturen mättes varje meter samt 15 grundvattenbrunnar för provtagning. Ångorna samlades in med 14 vacuumextraktionsbrunnar via ett makadamlager som installerats ovan bergöverytan i samband med återfyllningen efter schaktsaneringen. Ångorna sögs in i en behandlingsanläggning ovan mark för avkylning varefter både vatten och luft renades i seriekopplade kolfilter. Grundvatten pumpades också upp från en brunn i makadamlagret till behandlingsanläggningen. Behandlingen fungerade som planerat och inga stora problem uppstod under driften av anläggningen. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 6 Installationsfasen tog sex månader, uppvärmningen till kokning tog ca två månader, kokfasen upprätthölls i ytterligare två månader och avslutande efterventilering utan uppvärmning i 14 dagar. Avetablering och slutlig återställning inklusive en mindre schaktsanering av kvarlämnade förorenade massor under byggbodar varade i ytterligare två månader. In-situ saneringsentreprenören erhöll sammanfattningsvis uppdraget i april 2017 och avetablerade ungefär ett år senare. Projektledningen konstaterar att termisk insitu sanering är en mycket snabb och effektiv metod för att sanera kristallint berg m a p klorerade lösningsmedel. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Trollhättan Stad har under 2013-2018 förberett och sanerat mark och berggrund inom fastigheten Järnsågen 3, där det fanns en kemtvätt från början av 1950-talet fram till 1974. Den gamla kemtvättsbyggnaden fungerade som bostad fram till 2013 då den revs för att kunna sanera. Objektet är placerat i riskklass 1 enligt MIFO. Under 2016-2017 schaktsanerades förorenad jord ned till bergöverytan och under 2017-2018 har en termisk in-situ sanering av klorerade lösningsmedel i berggrunden genomförts. Denna erfarenhetsåterföringsrapport avser den termiska in-situ saneringen av berggrunden inklusive ett drygt halvårs uppföljning av grundvattenkvalitet. Det har tidigare utarbetas en erfarenhetsåterföringsrapport avseende förberedelser och schaktsaneringen. En förstudie av objektet utfördes 2007 då betydande halter av klorerade lösningsmedel påvisades i jord och grundvatten. Resultatet av förstudien ledde till att en huvudstudie och en utökad huvudstudie genomfördes under 2008-2009 respektive 2011-2012. Huvudman för förstudien och huvudstudierna var miljöförvaltningen i Trollhättans Stad. Den utökad huvudstudien låg till grund för åtgärdsförberedande undersökningar och saneringsåtgärder som kommunen successivt sökt och erhållit bidrag för år 2012, 2014, 2017 och 2018. Kommunstyrelsens förvaltning Kontoret för Tillväxt och utveckling i Trollhättans Stad har varit huvudman för förberedelserna och sanering. Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Västra Götalands län har finansierat saneringsprojektet. 1.2 Områdesbeskrivning Den f d kemtvätten inom fastigheten Järnsågen 3 (1 834 m 2 ) ligger i Halvorstorp i östra delen av Trollhättans tätort, se figur 1. Fastigheten omges av privata villatomter och gator. Figur 1 Lokalisering av Järnsågen 3 (flygfoto från 2012). Marken på fastigheten bestod innan sanering av ca 0,5 m ytlager av asfalt med bärlager eller mulljord och därunder 3 8 m lera på berg. Ovan berg fanns ställvis ett tunt lager av Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 8 finkornig morän. Grundvatten påträffades ca 1 m under markytan med en nordlig strömningsriktning. 1.3 Markanvändning Saneringsområdet har utgjorts av bostadsmark. Markanvändningen har likställts med Naturvårdsverkets markanvändningsklass KM, känslig markanvändning. Målet är att fastigheten efter sanering ska återställas till ursprunglig användning De åtgärder som vidtas innebär att området på sikt skall kunna användas enligt gällande detaljplan utan långtgående restriktioner. 1.4 Historik Kemtvättverksamhet ska ha bedrivits från början av 1950-talet fram till 1974. Den f d kemtvätten använde perkloretylen (PCE) som tvättmedel. Det saknas detaljerade uppgifter om hur kemikalier och avfall hanterades men eftersom verksamheten påbörjades innan det fanns kommunalt vatten och avlopp i området kan avloppsvatten och även möjligen förbrukad PCE i egen fas släppts ut i marken och/eller i diken inom fastigheten. Verksamheten var ganska stor och man hämtade t ex tvätt med 7 fordon, se foton i figur 2. Figur 2 Foton från den gamla kemtvättverksamheten. 2 Föroreningssituation och risker innan åtgärd 2.1 Utförda utredningar och föroreningssituationen Föroreningssituationen avseende mark och grundvatten i jord inom och kring Järnsågen 3 har undersökts i flera omgångar sedan 2007, se Tabell 1. Utredningarna kan rekvireras från Trollhättans Stad. Sammanlagt har över 100 punkter provtagits i jord från markytan ned till 10 m djup och 100-tals prover av jord, grundvatten i jord och berg, porluft, inomhusluft och brunnsvatten har analyserats m a p främst klorerade lösningsmedel. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 9 Tabell 1 Utredningar gällande jord och grundvatten inom Järnsågen 3. Titel på undersökning Utförd av År Typ av undersökning Förstudie Sweco 2007 Översiktlig Huvudstudie Hifab 2008/2009 Detaljerad Utökad huvudstudie Riskvärdering. Sanering av f d kemtvätt på Järnsågen 3. Structor Miljö Göteborg AB Trollhättans Stad 2011/2012 Detaljerad 2012 Resultatrapport jord Sweco 2013 Åtgärdsförberedande MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGS- RAPPORT (MUR) GEOTEKNIK Sweco 2013 Åtgärdsförberedande Referensmätningar Sweco 2013 Åtgärdsförberedande Tillståndsansökan med teknisk beskrivning och MKB samt bilagor Sweco/Trollhätt ans Stad 2014 Tillståndsansökan Sammanfattningsvis visade genomförda undersökningar innan förberedelserna följande (se även figur 3): Inom ramen för huvudstudierna (2008-2012) identifierades ett sammanhängande förorenat område i jord (ca 1 500 m 2 ) i anslutning till den f d kemtvätten. mycket höga halter av klorerade lösningsmedel påvisades i jord och grundvatten från ca 1 m ned till maximalt 9 m under markytan. Mängden mer eller mindre förorenade massor uppskattades till 11 000-15 000 ton. Inom ramen för de åtgärdsförberedande undersökningarna avgränsades föroreningen ytterligare och mängden uppskattades till drygt 11 000 ton. Från källområdet i mark spred sig klorerade lösningsmedel dels snabbt i ytligt belägna VA-ledningar/ledningsgravar ovan leran, dels mycket långsamt i jordgrundvatten närmast berget i nordlig riktning. Klorerade lösningsmedel i mycket höga koncentrationer påvisades också i berggrundvattnet under den f d kemtvätten och omfattande spridning skedde också med berggrundvatten i spricksystem i alla riktningar utom söderut. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 10 Figur 3 Bedömd föroreningssituation innan förberedelsefasen. 2.2 Riskbedömning och saneringsbehov Den fördjupade riskbedömningen visade sammanfattningsvis följande: Halterna av flera giftiga och/eller cancerframkallande klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten inom fastigheten Järnsågen 3 och delar av Järnsågen 4 var så höga att hälsorisker för de boende på fastigheterna kan befaras i nuläget och i framtiden. Klorerade lösningsmedel har spridits och riskeras i framtiden att spridas ytterligare till omgivande fastigheter med grundvatten i jord (närområdet) och berg (stort område). Boende på omgivande fastigheter exponeras i nuläget inte alls eller i ringa omfattning för klorerade lösningsmedel, bl a beroende på att omfattande restriktioner för grundvattenanvändning lagts. 3 Åtgärdsmål och val av åtgärd 3.1 Övergripande åtgärdsmål Med utgångspunkt från föroreningssituationen, riskbedömningen och den planerade markanvändningen togs följande inledande övergripande åtgärdsmål fram som underlag för val av åtgärdsalternativ: Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 11 1. Boende på fastigheten Järnsågen 3 och Järnsågen 4 skall inte exponeras för skadliga halter av klorerade lösningsmedel. 2. Spridningen av klorerade lösningsmedel från fastigheten Järnsågen 3 skall inte orsaka negativa hälsoeffekter i omgivningen. 3.2 Mätbara åtgärdsmål termisk in-situ sanering Mätbara åtgärdsmål anger det som ska mätas eller kontrolleras för att graden av måluppfyllelse skall kunna utvärderas. Dessa anger vilka föroreningskoncentrationer som bör uppnås i grundvattnet i berg. I tabell 2 redovisas de beräknade mätbara åtgärdsmålen (Järnsågen 3. Förslag till mätbara åtgärdsmål, Sweco 2014-04-03). Tabell 2 Mätbara åtgärdsmål i berggrundvatten (µg/l). Ämne Inom saneringsområdet Invid saneringsområdet Omgivningen PCE TCE 12 000/5 200 1) 360 10 1,2 DCA - 100 3 VC - 15 0,5 DCE - 380 10 1) Det mätbara målet uttrycktes som 90 % haltreduktion av PCE+TCE inom saneringsområdet. I samband med de åtgärdsförberedande undersökningarna var medelvärdet av ett 10-tal prover inom saneringsområdet ca 120 000 µg/l. Innan sanering var medelvärdet i de 15 grundvattenbrunnarna inom saneringsområdet 52 000 µg/l. 3.3 Val av åtgärd - riskvärdering I en riskvärdering vägs riskerna med ett förorenat område mot kostnaderna för föreslagna åtgärder tillsammans med övriga aspekter. Värderingen ska leda fram till ett val av om åtgärder ska vidtas och i så fall vilka. Riskvärderingar kan läggas upp på olika sätt, exempelvis genom poängsystem eller genom beskrivande texter. I fallet Järnsågen valdes en beskrivande riskvärdering av tre åtgärdsalternativ som omfattade olika grad av urschaktning och in-situ sanering av jord. Vid tillfället för riskvärderingen var föroreningens omfattning i berggrunden osäker men man antog att den kunde behandlas via pumpning eller någon enklare form av in-situ sanering (vilket senare fick revideras). 3.4 Sökt alternativ för bergrunden (2012) Det sökta åtgärdsalternativet (år 2012) omfattade enbart en enklare in-situ sanering eller pumpning av berggrundvatten under en längre tid. I bidragsansökan skrev man dock att Metoder för att sanera föroreningar i berg utvecklas nu snabbt globalt och under projekteringsfasen måste en noggrann genomgång göras. Kostnaderna för sanering av berggrunden uppskattades då till 1,5 miljoner kr och genomförandetiden till 5 år.. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 12 3.5 Reviderat alternativ för berggrunden (2014) Under de åtgärdsförberedande undersökningarna konstaterades att berggrunden under den f d kemtvätten var betydligt mer förorenad med klorerade lösningsmedel än förväntat. Resultaten av grundvattenprovtagningar indikerade att fri fas PCE hade trängt ned djupt ner i berget (ca 20 m djup) inom ett område om ca 500 m 2. Även om mängden PCE i berget var osäker (5 1 000 kg med en förväntad mängd på ca 100 kg) bedömdes enklare in-situ metoder och grundvattenpumpning som orealistiska. Den enda metod som bedömdes kunna sanera berget effektivt inom rimlig tid för att nå de mätbara åtgärdsmålen var termisk in-situ sanering med konduktiv uppvärmning. Vid denna tid hade flera sådana saneringar genomförts av förorenad jord och sedimentärt berg i Danmark och i Nordamerika, dock inga fullskaliga saneringar av kristallint berg. Mot bakgrund av ovanstående reviderades åtgärdsalternativet för berggrunden till att omfatta termisk in-situ sanering av ca 7 500 m 3 berg efter schaktsaneringen. Inför den termiska saneringen installeras ett ångdräneringslager av makadam ovan bergöverytan för att med stor säkerhet kunna extrahera förångade klorerade lösningsmedel. Vid behov skulle även en efterföljande injektering med reduktionsmedel utföras. Entreprenadkostnaden för den termiska in-situ saneringen uppskattades till ca 15 miljoner och för den efterföljande injekteringen ca 2 miljoner kr. 4 Ansvar och finansiering 4.1 Ansvarsutredning Advokatfirman Gärde Wesselau genomförde 2012 en ansvarsutredning som visade att verksamhetsutövaren som drev den aktuella kemtvätten gick i konkurs 27 november 1975 och att det därigenom inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare. Fastighetsägarna på Järnsågen 3 och 4 förvärvade sina fastigheter 1991 respektive 1995, vilket innebär att det inte finns något fastighetsägaransvar för aktuella föroreningar. Frågan om ersättning för fastighetsägarna utreddes noga och två värderingar utfördes som låg till grund för ersättning. Fastighetsägaren på Järnsågen 3 ersattes för den befintliga byggnadens värde och för annat boende under den tid saneringen och uppföljningen pågår. Fastighetsägarna på Järnsågen 2 och 4 ersattes med en mindre summa för intrång. 4.2 Huvudmannaskap Trollhättans Stad har via stadsdirektören utsett Håkan Falck vid Kontoret för tillväxt och utveckling som projektledare för saneringen. 4.3 Bidragsansökningar Den första bidragsansökan upprättades efter den utökade huvudstudien 2012. Ansökan omfattade sammanlagt 32,4 miljoner för förberedelser, rivning av byggnad, schaktsanering samt medel för en tänkt pumpning av förorenat berggrundvatten under 5 år. Medel erhölls i februari 2013. Under de åtgärdsförberedande undersökningarna konstaterades att berggrunden under den f d kemtvätten var mer förorenad av klorerade lösningsmedel än förväntat och att föroreningen inte skulle kunna pumpas bort. En ansökan om utökat bidrag om 16 miljoner Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 13 för termisk in-situ sanering av berggrunden istället för grundvattenpumpning skickades in i april 2014. Ansökan beviljades samma år. I samband med förberedelserna för den termiska in-situ-saneringen ansökte och beviljades kommunen ytterligare 3 Mkr i bidrag under 2017. Under 2018 sökte och erhöll kommunen ytterligare 3 Mkr p g a fördyringar rörande främst miljökontroll och återställningen. Projektet är således finansierat med totalt 54,4 miljoner varav 28,9 för förberedelser och schaktsanering, 23,5 för in-situ sanering av berggrunden och slutlig schaktsanering & återställning samt 2 miljoner kr för uppföljning.. 5 Organisation I Figur 4, beskrivs organisationen för saneringsprojektet under den termiska in-situ saneringen. Trollhättans Stad Genom Stadsdirektören Styrgrupp Projektledare Håkan Falck Trollhättans stad Huvudfinansiär Naturvårdsverket, genom Lst i Västra Götalands län Projektgrupp Håkan Falck, PL, Kontoret för Tillväxt och utveckling Anders Bank TPL, Relement Miljö Väst AB Tillsynsmyndighet Lst Västra Götalands län Miljöförvaltningen Arbetsgrupp Projektgrupp + Pontus Heden Byggledare, COWI 2016- Sofia Lindblom Miljökontrollant Norconsult 2016- Stödfunktion Upphandlingsenheten Trollhättans Stad Återställning Håkans Entreprenad AB Platschef: Peter Petersson In-situ entreprenör Veolia Water Technology AB Platschef: Max Jensen, Jakob Brix Figur 4 Organisationsschema för den termiska in-situ saneringen och återställningen. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 14 6 Upphandlingar 6.1 Tidigare upphandlingar Sedan tidigare var entreprenör för mottagning av förorenade massor, sanerings- och återställningsarbeten, bygg/saneringsledning, laboratorietjänster samt miljökontroll upphandlade. 6.2 Termisk in-situ sanering Hösten 2016 fanns enbart en entreprenör som tillhandahöll termisk in-situ sanering med konduktiv uppvärmning, Veolia Water Technology AB (Veolia) med underentreprenör Krüger AS från Danmark. Av denna anledning annonserade Trollhättan stad att man avsåg sluta avtal med Veolia. Ingen klagade på tilldelningen och ett avtal slöts med Veolia i oktober 2018. Entreprenadformen var en s k samverkansentreprenad där beställare och entreprenör gemensamt projekterade och man kom överens om en målbudget på 18,8 miljoner kr. Avvikelser från målbudgeten skulle delas lika mellan entreprenör och beställare. 7 Avtal med fastighetsägare Sedan tidigare hade avtal med boende på Järnsågen 2, 3 och -4 upprättats. I avtalen, som uppdaterades inför den termiska saneringen, reglerades ersättningar, tillträdet och återställningen. 8 Tillståndsansökan En ansökan om tillstånd för avsänkning och bortledning av grundvatten samt för frivilliga avhjälpandeåtgärder av jord och berg lämnades in till miljödomstolen i oktober 2014. Förhandlingar hölls i april 2015 och beslutet med särskilda villkor avseende maximal grundvattenavsänkning och bortledning av grundvatten, maximala föroreningshalter i avlett grundvatten m m erhölls i maj 2015. I ansökan hanterades även den termiska in-situ saneringen av berggrunden. Tillståndet var förenat med ett kontrollprogram med omfattande mätningar inom och kring saneringsområdet som upprättats i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet har med jämna mellanrum justerats för att anpassas till vilka verksamheter som pågått på arbetsplatsen. Tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen och kommunens miljöförvaltning) har regelbundet fått information från projektet via veckorapporter från miljökontrollen samt även vid regelbundna möten på arbetsplatsen. Vid ev. avvikelser från riktvärden etc har tillsynsmyndigheterna informerats. 9 Projektriskanalys Inför upphandling av schaktsaneringsentreprenaden genomfördes en projektriskanalys där huvudmannen, projektstöd, tillsynsmyndighet, Räddningstjänsten och bidragsmyndighet Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 15 deltog. De största projektriskerna som identifierades rörde den termiska in-situ saneringen: P g a att det enbart fanns en entreprenör som kunde tillhandahålla konduktiv uppvärmning bedömdes risken vara stor för att upphandlingen överklagas eller att priset skulle bli orimligt högt. Saneringsområdet i berg kunde vara betydligt större än förväntat, vilket skulle innebära att åtgärdsmålen inte nås. Sabotage m m av utrustningen ovan mark bedömdes också vara en stor risk. Ångdräneringslagret kunde vara överdimensionerat och orsaka onödig kylning. Flera skadeförebyggande och skademinskande åtgärder utarbetades inom ramen för riskanalysen. Bl a ledde riskanalysen fram till att man valde en samverkansentreprenad och att entreprenaden inte annonserades på ett konventionellt sätt. 10 Genomförande av termisk in-situ sanering 10.1 Projektering Veolia upprättade en designrapport (bygghandling) där den termiska in-situ saneringen beskrevs noggrant. Efter flera revideringar godkände beställaren projekteringen i april 2017. Den projekterade anläggningen under mark bestod av (det färdiga utseendet framgår av figur 6 i nästa avsnitt): 60 st 21,5 m djupa värmebrunnar för konduktiv uppvärmning. 14 st extraktionsbrunnar för extraktion av ångor från makadamlagret ovan berget. 9 st temperaturbrunnar där temperatur mäts varje meter ned till 21,5 m under markytan. 15 st grundvattenbrunnar för provtagning på tre nivåer inom saneringsområdet (6m, 11 m och 20 m). En ca 8 m djup pumpbrunn ca 10 m norr om behandlingsområdet för avsänkning av grundvattenytan i makadamlagret. Ovan jord samlas ångorna upp i ett rörsystem av glasfiberarmerad plast varefter luften kyls och renas i två seriekopplade stora filter med aktivt kol innan avledning till atmosfär. Vid behov installereras även ett Hydrazilfilter för oxidation av förekommande vinylklorid. Vattenfasen kyls och renas tillsammans med uppumpat grundvatten i två mindre filter med aktivt kol innan avledning till dagvatten. 10.2 Installationsfas Under maj månad 2017 påbörjades borrningsarbeten för installation av utrustningen. Två borriggar användes för borrningen, en för foderrörsborrning och en för bergborrning. Borrluften samlades upp för avskiljning av kax och en stor del av Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 16 borrluften renades även i ett stort kolfilter. Parallellt med borrningen installerades transformator och ställverk för elförsörjning samt övriga anläggningsdelar ovan mark. När samtliga brunnar hade borrats klart i juni 2017 tog beställaren grundvattenprover i samtliga borrhål för att verifiera den horisontella avgränsningen av föroreningen. Mätningarna visade att koncentrationerna av perkloreten var låga i saneringsområdets nordvästra del (<1 mg/l) men mycket höga (>20 mg/l) i saneringsområdets nordöstra del mot grannfastigheten Järnsågen 4. Mot bakgrund av detta utökades saneringsområdet med fyra värmebrunnar i nordost och minskades med fyra i nordväst. Inför installationer av värmeelement kontrollerades genomsläppligheten i varje värmebrunn. Då uppmärksammades att vattentillströmningen var extremt hög i tre av 60 värmebrunnar och även i två av 15 grundvattenbrunnar. Efter tömning återhämtade sig vattenytan långsamt i de flesta borrhål men i dessa fem skedde återhämtningen momentant. Mot bakgrund av detta ändrades designen av de vattenförande brunnarna för att minimera avkylning via inträngande berggrundvatten. När alla tester hade avslutats installerades värmeelementen med kran, temperaturgivare m m i borrhålen och slutligen monterades ovanjordssystemet ihop. I figur 5 finns ett antal foton från installationsfasen och i figur 6 redovisas den slutliga designen. Borrning med kax- och luftrening (maj 2018) Installation av värmeelement (juli 2018) Montering av ovanjordssystem (okt 2018) Ångextraktionsanslutning (okt 2018) Figur 5 Foton från installationsfasen (mar-oktober 2018). Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 17 Figur 6 Slutlig design av in-situ anläggning över och under mark. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 18 10.3 Driftfas Efter en kortare tids kall provdrift sattes anläggningen i drift 9 november 2018. Luftflöden, tryck, temperaturer och koncentrationer av klorerade lösningsmedel i extraherade ångor mättes kontinuerligt och kunde följas via en internetportal av projektets deltagare. I figur 7 redovisas ett urval av diagram som beskriver saneringsförloppet och som kan sammanfattas enligt nedan: Värmning påbörjades 9/11 och stänges av 6/3 efter sammanlagt 117 dygn. Den tillförda effekten var inledningsvis ca 850 kw men sänktes stegvis till 780 kw i slutet av driften. Sammanlagt tillfördes 2 260 MWh, vilket var något mindre (ca 5 %) än beräknat. Temperaturen inom saneringsområdet steg snabbt och som förväntat till kokning som uppnåddes i hela saneringsvolymen efter ca 70 dygn. Den extraherade mängden klorerade lösningsmedel (>99 % PCE) steg långsamt inledningsvis men ökade sedan mycket snabbt när delar av saneringsvolymen nådde kokpunkt i mitten av december 2017. Kring årsskiftet 2017/2018 extraherades som mest 7 kg PCE per dygn. Därefter avtog den extraherade mängden långsamt ned till några hundra gram per dygn då eltillförseln stoppades. Sammanlagt beräknades 240 kg PCE ha avlägsnats via luft och ca 10 kg via uppumpat grundvatten och kondensat, sammanlagt således ca 250 kg PCE. Figur 7 Diagram visande driftparametrar. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 19 10.5 Möten Under installations- och driftfas hölls byggmöten (sammanlagt 13 st) ungefär varannan vecka med representanter från saneringsentreprenören och beställaren. Även bidragsmyndigheten deltog i vissa byggmöten. Kommunen hade också några möten med tillsynsmyndigheten med fokus på resultat och genomförande av kontrollmätningar. 10.6 Miljökontroll Miljökontrollen utfördes av beställarens miljökontrollant och omfattade kontroll av den temporära omgivningspåverkan som kunde uppstå till följd av saneringsarbetena. Kontrollen utfördes inom ramen för två miljökontrollprogram. Det ena kontrollprogrammet hanterade uppföljning av tillståndets villkor avseende utsläpp till luft och vatten och omgivningspåverkan (grundvattennivåer) och det andra hanterade egenkontroll, främst kontroll av rörelser och sättningar. En separat rapport som beskriver genomförandet och resultaten av denna miljökontroll finns framtagen och kan rekvireras från Trollhättans stad. 10.7 Kontroll av mätbara åtgärdsmål Det mätbara målet för den termiska in-situ saneringen var primärt att halterna av klorerade lösningsmedel i berggrundvattnet inom saneringsområdet skulle reduceras med minst 90 %. Under den sista driftmånaden togs det grundvattenprover inom saneringsområdet för analys av klorerade lösningsmedel. I flertalet brunnar fanns dock inget vatten eller också skedde det stötkokning varför endast en handfull prover kunde tas. I samband med provtagningen kyldes grundvattnet för att minimera förlusterna. I de få grundvattenprover som analyserades var halterna av klorerade lösningsmedel låga (<100 µg/l). Vidare hade koncentrationen av klorerade lösningsmedel i det uppumpade vattnet från pumpbrunnen i makadamlagret ovan berget sjunkit radikalt (>en tiopotens) i slutet av den termiska saneringen, se figur 8. Figur 8 Uppmätta halter av klorerade lösningsmedel i pumpbrunnen. Obs logaritmisk skala. Med underlag av resultaten av grundvattenproverna, utvecklingen av temperaturen i saneringsområdet samt den låga mängden extraherade klorerade lösningsmedel per tidsenhet tog projektledningen beslutet att stänga eltillförseln 6/3 2018. Den egentliga kontrollen av de mätbara åtgärdsmålen i berggrundvattnet skedde dock senare i maj 2018 när temperaturen var lägre och grundvattenytan inom saneringsområdet hade återhämtat sig, se avsnitt 11. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 20 10.8 Kontroll av omgivningspåverkan Under installation och drift av den termiska in-situ saneringen genomfördes omfattande kontroller av omgivningspåverkan: Mätningar av grundvattennivåer i berg- och jordbrunnar Provtagning och analys av grundvatten i jord och berg Provtagning och analys av inomhusluft i omgivande fastigheter Provtagning och analys av utgående renat grundvatten och kondensat från den termiska behandlingen Provtagning och analys av utgående renad luft från den termiska behandlingen Portrycks- och rörelsemätning Buller vid borrningsarbeten och drift av den termiska anläggningen Syneförrättningar i omgivande byggnader Precisionsavvägningar Visuell kontroll av saneringsområdet Resultaten av alla kontroller finns redovisade i en separat rapport som kan rekvireras från Trollhättans stad. En sammanfattning finns i avsnitt 11.2. 10.9 Slutlig schaktsanering Efter att anläggningen för den termiska in-situ saneringen avvecklats flyttades byggbodarna och några mindre restföroreningar i mark i fastighetens västra och norra del kunde schaktas ur, se figur 9. I samband med detta schaktades även befintligt ytskikt (ca 20 cm) ur då det ställvis innehöll betongrester m m. Sammanlagt transporterades det bort ca 800 ton förorenade massor och ca 250 ton rena massor som omhändertogs av Ragnsells vid Heljestorp. Figur 9 Slutlig schaktsanering. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 21 Transporterna av avfall med lastbil genererade ett transportarbete på sammanlagt ca 1 500 km. 10.10 Återställande av området För den slutliga återställningen av saneringsområdet användes ca 350 ton mulljord och ca 700 ton sandig morän. 10.11 Säkerhet och arbetsmiljö under saneringen Saneringsentreprenören upprättade en arbetsmiljöplan (BAS-U) inför installationsarbetet och driftfasen. Skyddsronder har genomförts av entreprenören och ev. avvikelser åtgärdades efterhand. 10.12 Avvikelser Installationsarbetet och driften genomfördes i stort sett som planerat och i enlighet med tillståndsansökans tekniska beskrivning samt designrapporten. Några avvikelser har dock uppkommit under arbetets gång som föranlett ändrat utförande: I några värmebrunnar noterades stor vattentillrinning vilket innebar en ändrad design för att motverka avkylande effekt. Vid installation av skyddsrör i värmebrunnar trycktes förorenat vatten upp och kontaminerade markytan. Efterföljande skyddsrör installerades efter att borrhålets vatten avletts till vattenrening. En dieselstöld uppmärksammades. Uppumpning av grundvatten från pumpbrunnen minskades i slutet av saneringen då avledningen närmade sig tillståndets gränsvärde 50 m 3 /dygn. I samband med omsättning inför provtagning av berggrundvatten inom saneringsområdet ca en månad efter avslutning sprutade en mindre mängd kokande vatten från grundvattenbrunnen ca 10 m upp i luften. Ventilen stängdes och inga skador uppkom. Projektledningen bestämde då att ingen omsättning fick ske förrän vattentemperaturen understeg 100 grader Celsius. 11 Resultat och måluppfyllelse 11.1 Mätbara åtgärdsmål Provtagningspunkter För att följa upp hur föroreningshalter i berggrunden efter sanering utvecklat sig i förhållande till de mätbara åtgärdsmålen har provtagningar genomförts 2-4 ggr under 2018. 15 bergbrunnar har provtagits inom saneringsområdet, tre bergbrunnar strax nedströms saneringsområdet och fyra bergbrunnar på längre avstånd från saneringsområdet I figur 10 redovisas brunnarnas placering. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 22 15 GV-brunnar Figur 10 Lokalisering av grundvattenbrunnar. Berggrundvatten inom saneringsområdet Efter att den termiska in-situ-saneringen avslutades har det tagits prover inom saneringsområdet vid tre tillfällen i de 15 bergbrunnarna 5 21 m under markytan. Vid samtliga dessa tillfällen har det mätbara åtgärdsmålet underskridits med bred marginal, se figur 11 där medelvärdet av summan av halterna PCE och TCE före och efter in-situ saneringen jämförs med det mätbara åtgärdsmålet. Halterna av klorerade lösningsmedel har vid de senaste två mätningarna sjunkit med mer än 99 % och vid dessa tillfällen är åtgärdsmålet dessutom uppfyllt i varje enskild grundvattenbrunn. Även halterna av nedbrytningsprodukter är låga och har sjunkit med >99 %. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 23 Figur 11 Uppmätta halter av summan av PCE och TCE i berggrundvattnet inom saneringsområdet före och efter den termiska in-situ saneringen. Angivna värden är beräknade medelvärden. Obs logaritmisk skala. Berggrundvatten inom Järnsågen 3 Även i berggrundvattnet strax nedströms saneringsområdet (<20 m) har halterna av klorerade lösningsmedel sjunkit väsentligt efter den termiska in-situ saneringen, i regel med mer än >95 %. De mätbara åtgärdsmålen är uppfyllda i två brunnar av tre. Som exempel visas i figur 12 uppmätta halter av PCE + TCE i en ca 15 m djup bergbrunn ca 10 m nordost om saneringsområdet. I en brunn överskrider halten vinylklorid det mätbara åtgärdsmålet (ca 50 µg/l jämfört med 15 µg/l). Tendensen är dock att vinylkloridhalterna sjunker. Figur 12 Uppmätta halter av PCE+TCE i 15 m djup bergbrunn belägen 10 m nordöst om saneringsområdet. Obs logaritmisk skala. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 24 Berggrundvatten i omgivningen På längre avstånd från saneringsområdet kan inga entydiga förändringar av halterna av klorerade lösningsmedel uttydas förutom att inga klorerade lösningsmedel har påvisats uppströms söder om Järnsågen 3. Uppmätta halter varierar och det mätbara åtgärdsmålet avseende summa PCE+TCE överskrids i vissa mätningar. För att illustrera variationerna visas uppmätta halter av PCE+TCE i bergbrunnen inom fastigheten Ramsågen 6 ca 100 m sydväst om Järnsågen 3 i figur 13. Figur 13 Uppmätta halter av PCE+TCE i bergbrunnen inom Ramsågen 6. Obs logaritmisk skala. Mark inom saneringsområdet Efter den kompletterande saneringen våren 2018 har åtgärdsmålet avseende resthalter i mark inom saneringsområdet uppfyllts i samtliga prover utom i ett prov, se figur 14. Detta prov avser en mindre mängd jord belägen >8 m under markytan i saneringsområdets nordöstra hörn. Mängden klorerade lösningsmedel som kvarlämnats i jorden uppskattas till maximalt några 10-tals gram. De mätbara målen ska ses som medelvärden för en större mängd jord och därmed bedöms åtgärdsmålen avseende resthalter i mark vara uppfyllt. Efter att den termiska in-situ saneringen avslutades genomfördes även en provtagning av ytliga återfyllda jordlager inom saneringsområdet. Inga eller endast spår av klorerade lösningsmedel kunde påvisas. Det finns således inget som tyder på att in-situ saneringen återkontaminerat ytliga jordlager. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 25 Restförorening 8 m under markytan Figur 14 Kvarlämnade föroreningar i jord över de mätbara åtgärdsmålen är markerade med rött. Grå betyder att schaktbotten utgjordes av kalt berg. 11.2 Omgivningspåverkan Under installation och drift av anläggningen för termisk in-situ sanering har omgivningspåverkan i form av utsläpp till luft och dagvatten, buller samt grundvattensänkningar regelbundet kontrollerats via provtagningar, mätningar och kemiska analyser. Det kan sammantaget konstateras att påverkan på omgivningen från verksamheten varit begränsad och givna begränsningsvärden har innehållits. En separat rapport rörande detta har skickats till tillsynsmyndigheterna. Grundvatten och kondensat från den termiska anläggningen pumpades via reningsverk (sandfilter + två kolfilter i serie) till kommunens dagvattensystem. Totalt behandlades ca 6 143 m 3 förorenat vatten, varav >90 % var uppumpat grundvatten. Samtliga uppmätta halter av klorerade lösningsmedel i utgående vatten låg långt under gällande begränsningsvärde (100 µg/l). Mängden klorerade lösningsmedel som släpptes ut till dagvatten beräknas underskrida 100 gram. Den avdrivna luften från den termiska anläggningen avleddes via flera kolfilter och ett hydrazilfilter till omgivningen. Uppmätta halter av klorerade lösningsmedel i utgående luft var vid alla mätningar utom tre under rapporteringsgränserna (<0,04 mg/m 3 ). Vid två tillfällen påvisades spår av PCE (ca 0,1 mg/m 3 ), vid ett tillfälle påvisades ett oförklarligt högt värde som bedöms vara en artefakt. Uppmätta halter av klorerade lösningsmedel i utgående luft har således legat långt under gällande begränsningsvärden. Mängden klorerade lösningsmedel som släppts ut till atmosfären har varit långt under 100 gram. Inomhusluften vid angränsande fastigheter kontrollerades vid ett flertal tillfällen. Inga klorerade lösningsmedel har påvisats. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 26 Utomhusluften inom Järnsågen 3 kontrollerades vid några tillfällen under installationsarbetena men inga halter av klorerade lösningsmedel kunde påvisas. Grundvattennivåerna har mätts i 12 brunnar/rör i jord och berg inom och på avstånd från Järnsågen 3, se figur 11. Betydande avsänkning (>3 m) har noterats i bergbrunnar inom Järnsågen 3 samt i brunnar inom 25 m avstånd från saneringsområdet. Även på större avstånd samt i jordbrunnar har avsänkningar på 1 2 m noterats i slutet av den termiska behandlingen. När den termiska anläggningen avslutades och pumpningen i pumpbrunnen upphörde återhämtade sig grundvattennivåerna inom och kring Järnsågen 3 på ca 3 månader. I figur 15 visas uppmätta grundvattennivån i provtagna jord- och bergbrunnar. Schaktsanering In-situ sanering Figur 15 Uppmätta grundvattennivåer i jord- och bergbrunnar inom och utanför Järnsågen 3. Bullermätningar genomfördes vid angränsande fastigheter under borrningsarbeten och under drift av den termiska anläggningen. Vid borrningsarbeten (dagtid) överskreds riktvärdena för byggbuller utomhus men inomhus beräknades riktvärdena klaras. Efter att en inledande bullermätning visat att riktvärdena under nattetid överskridits i samband med full drift av den termiska anläggningen installerades bullerplank. Efterföljande bullermätningar visade att riktvärdena innehölls. I övrigt har det genomförts sprickbesiktningar av omkringliggande fastigheter, vibrationsmätningar, slangsättningsmätningar, rörelsemätningar och portrycksmätning. Inga anmärkningsvärda avvikelser eller förändringar har noterats. Beställarens miljökontrollant har också regelbundet gått s k miljöronder för att kontrollera att övriga skyddsåtgärder vidtagits, t ex avseende inhägnad, damning, nedsmutsning av gator m m. I stort sett har god ordning rått på arbetsplatsen. Under saneringstiden har inga klagomål från omgivande fastighetsägare inkommit huvudmannen. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 27 Det kan sammanfattningsvis konstateras att de skyddsåtgärder som vidtagits har varit effektiva och i stort sett förhindrat påverkan på omgivningen. 11.3 Nyckeltal I enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual har resultatet av saneringsarbetet redovisats som olika nyckeltal för miljö, se Bilaga 1. Av bilagan framgår sammanfattningsvis att det under denna sanering avlägsnats ytterligare drygt 250 kg klorerade lösningsmedel och att långt mindre än <0,1 % av ursprungliga föroreningsmängder nu finns kvar i mark och berg. Ca 1 250 kg klorerade lösningsmedel beräknas totalt ha avlägsnats från objektet och det beräknas finnas mindre än något kilo kvar. 11.4 Administrativa åtgärder Efter saneringen bedöms utifrån hittills genomförda provtagningar inga föroreningar av betydelse finnas kvar i mark och berggrundvatten inom fastigheten Järnsågen 3 och 4. Grundvattnet inom dessa båda fastigheter kan dock inte användas för dricksvatten eller liknande. De mätbara åtgärdsmålen bedöms sammantaget vara uppfyllda. Ytterligare provtagningar inom och invid saneringsområdet kommer dock att utföras under 2019 innan slutligt besked om framtida användning. Den restriktion som finns för installation av ny bergvärme inom området bör nu revideras så att restriktionen endast omfattar fastigheten Järnsågen 3. Den risk för spridning av betydande föroreningsmängder som tidigare fanns är nu undanröjd. Fortsatta mätningar i omgivningen behövs för innan alla restriktioner kan upphävas och grundvatten kan användas fritt. Berggrundvattnet i omgivningen kan ju ännu inte drickas och bör heller inte användas för bevattning eller liknande förrän åtgärdsmålen är uppfyllda. 11.5 Slutsatser Projektledningen kan konstatera att den termiska in-situ saneringen av berggrunden inom Järnsågen 3 genomförts med mycket goda resultat. Halterna av klorerade lösningsmedel inom saneringsområdet har reducerats med mer än 99% vilket innebär att det mätbara åtgärdsmålet är uppfyllt med god marginal. Mot bakgrund av att projektet är ett av de första i hela världen i sitt slag är resultaten mycket lovande då det funnits en stor osäkerhet om möjligheterna av sanera stora mängder klorerade lösningsmedel (fri fas) i kristallin berggrund. Eftersom halterna av klorerade lösningsmedel sjunkit väsentligt (>95 %) även utanför det direkta saneringsområdet bedöms förutsättningarna för att nå åtgärdsmålen även i omgivningen vara goda, även om det kommer ta tid. Grundvattnet omsätts sannolikt långsamt även i berget. Resultaten av de uppföljande mätningar som görs under 2019 kommer ligga till grund för beslut om fortsatta åtgärder och kontroller. Projektet har påverkat boende på Järnsågen 4 men i övrigt har olägenheterna kunnat hållas på ett minimum. Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 28 12 Kommunikation och informationsinsatser Eftersom saneringen utfördes i ett villaområde har projektet präglats av information och dialog med de boende, främst under planeringen och tillståndsärendet 2013-2015. Inför starten och efter avveckling av in-situ saneringen har informationsbrev delats ut i till de närboende. Under saneringen har intresset från allmänheten och media varit måttligt. Lokaltidningen har skrivit vid ett par tillfällen. Några privatpersoner har hört av sig med allmänna frågeställningar. Inga egentliga klagomål har framförts. Renare mark hade ett studiebesök på platsen i februari 2018 och även andra kommunala huvudmän och länsstyrelser som planerar liknande saneringar har varit på besök. På saneringsområdet fanns skyltar uppsatta för att informera passerande trollhättebor. Även på Trollhättans stads hemsida finns information om saneringsprojektet. 13 Ekonomi Trollhättans Stad har ansökt om att få bidrag på sammanlagt 28,9 Mkr på för att förbereda och schaktsanera mark inom Järnsågen 3 2013-2017 samt för att projektera den termiska in-situ saneringen av berggrunden. För projektering och genomförande av termisk in situ sanering, slutlig återställning samt för uppföljning finns ytterligare 25,5 Mkr beviljade 2017-2021. Den termiska in-situ saneringen är nu avslutad och saneringsområdet är återställt. En del av uppföljningen är genomförd men provtagningar återstår för 2019 och ev för en fortsättning 2020. I tabell 4 redovisas upparbetade medel för den termiska in-situ saneringen, den slutliga marksaneringen och återställning samt ett drygt halvårs uppföljning fr o m juli 2017 t o m december 2018. Observera att beloppen är avrundade. Detaljerade uppgifter redovisas i stadens ingivna kvartals- och årsrapporter. Tabell 4 Upparbetade medel för genomförande av termisk in-situ sanering samt slutlig marksanering och återställning av Järnsågen 3 &4 (miljoner kr) Aktivitet Upparbetat 2017-06 - 2018 Projekt och byggledning 0,8 Projektering in-situ sanering 0,6 1) Entreprenadkostnader termisk in-situ sanering 19,2 2) Slutlig marksanering & återställning 3,2 Miljökontroll 1,7 Totalsumma 25,5 1) Redovisades även för marksaneringen 2017. 2) 1,5 miljon upparbetades under kv 2 2017 Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Sida 29 Den termiska saneringens entreprenadkostnader på ca 19 miljoner kr omfattar borrning och installation av brunnar för ca 2,5 miljoner, elenergi 1,7 miljoner medan resten är arbetskostnader och utrustningshyror för att installera och driva anläggningen I bilaga 2 redovisas de ekonomiska nyckeltalen enligt Naturvårdsverkets mall. Under projektets gång har kvartalsrapporter och årsrapporter över ekonomi och genomförande av projektet lämnats till Länsstyrelsen, totalt har 5 kvartalsrapporter och en årsrapport skickats in. Eftersom inga liknande saneringar hittills genomförts i Sverige är det svårt att jämföra kostnader. Den specifika åtgärdskostnaden för den termiska saneringen (ca 1 100 kr/ton behandlat berg) ligger på ungefär samma nivå som för de schaktsaneringsprojekt som genomförts med statlig finansiering. 14 Erfarenhetsåterföring För att säkerställa att erfarenheter och synpunkter samlas in hölls ett erfarenhetsåterföringsmöte med saneringsentreprenören, projektledningen och miljökontrollanten i maj 2018. Anteckningar från mötet redovisas i bilaga 3. Vid mötet framkom bl a följande viktiga erfarenheter: Slutlig avgränsning av saneringsområdet görs vid installationen och den flexibiliteten måste finnas i termiska entreprenader. Området utökades baserat på borrningen i en del och minskades i en annan. Metod för kartläggning av fri fas lösningsmedel (DNAPL) behövs. Halter och mängder av klorerade lösningsmedel visar att det måste ha funnits DNAPL i berget, men det hade varit en fördel att kunna verifiera, avgränsa och följa upp med ytterligare en metod. Kruger har tagit fram ett förslag på hur provtagning av hett vatten kan utföras på ett säkert sätt genom att installera pumpar i botten av borrhålen. Energikostnaderna utgör en förvånansvärd låg andel (<10 %) av kostnaderna för en termisk sanering. Trollhättan 2019-02-04 Håkan Falck Trollhättans Stad Anders Bank Relement Miljö Väst AB Slutrapport termisk in-situ sanering Järnsågen 3

Bilaga 1 Län Datum Uppgiftslämnare Västra Götaland 2019-02-04 Anders Bank Objektsinformation Objektsnamn Verksamhet ID-nr enligt MIFO Risklass före åtgärd Kommun Akut objekt enligt Miljödelmål 6 (J/N) F d kemtvätten Järnsågen 3 Kemtvätt NV-07338-11 1 Trollhättan Nyckeltal Miljö Föroreningssituation inför efterbehandling Ämne/produkt Massor (ton) Ämne/produkt (kg) Bedömd spridning (kg/år) Primär förorening Pekloreten 20000 Perkloreten 1-5 Sekundär förorening Annan/Övrig förorening Triklorten, dikloretener, diklortan, vinylklor 20 000 TCE, DCE, DCA, VC 1-5 Efterbehandlingsinformation Mark Sediment Grundvatten Ytvatten Byggnad/anläggning Efterbehandlingen avser X (BERG) X Genomförandetid 2017-2018 Totalt Borttransporterat Behandlat och borttransporterat Behandlat och återfyllt Återfyllt Åtgärdade massor (ton) 20000 (IN_SITU) 1 050 0 0 0 Varav deponi FA Varav deponi IFA Varav deponi inert Varav behandlingsanläggning Varav annan användning Borttransporterade massor (ton) 800 250 0 Total transportsträcka (km) 1500 Massor (ton) Ämne/produkt (kg) Åtgärdad primär förorening 20 000 250 Kvarlämnad primär förorening 20000 <1 Åtgärdad sekundär förorening Kvarlämnad sekundär förorening Åtgärdad annan/övrig förorening Kvarlämnad annan/övrig förorening Sandig morän Mulljord Typ av massor Återfyllning, externa massor (ton) 700 350 Reningsmetod Recipient Volym (m3) Behandling av vatten Sandfilter&kolfilter Stallbackaån 6143 In-situbehandling On-sitebehandling (J/N) J (J/N) N Ange typ av In-situbehandling Termisk behandling (konduktiv uppvärmning) Ange typ av On-sitebehandling Efterkontroll Genomförandetid 2018 Reduktion av föroreningsmängd (% och mängd) Primär förorening Sekundär förorening Annan/övrig förorening 99 % 250 kg Kvarstående bedömd spridning (kg/år) <0,1 Reduktion av spridning (% och mängd) Administrativa åtgärder /restriktioner 95 % 1-5 kg/år Beslutande myndighet Infört i fastighetsregister (J/N) Typ av beslut Riskklass enligt MIFO efter åtgärd och efterkontroll

Bilaga 2 Län Datum Uppgiftslämnare Västra Götalands län 2018-02-04 Anders Bank Objektsinformation Objektsnamn Verksamhet ID-nr enligt MIFO Risklass Kommun Järnsågen 3 Kemtvätt NV-07338-11 1 Trollhättan Akut objekt enligt Miljödelmål 6 (J/N) Nyckeltal Ekonomi Efterbehandling Total kostnad för efterbehandlingsprojektet (kr) 25 500 000 Projektledning (kr) 800 000 Projektering, förarbeten, undersökningar m.m. (kr) 600 000 Entreprenadkostnader (schakt, transport m.m.) (kr) 21 900 000 Transportkostnader (kr) 200 000 Omhändertagande/behandling av massor (kr) 300 000 Miljökontroll under genomförande (kr) 1 600 000 Uppföljande miljökontroll (kr) 100 000 Kostnader för huvudmannen Eget arbete (kr) ( tim totalt ) Andra kostnader (kr) Summa (kr) Andel egeninsats av totalkostnad (%) Kostnader för Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete (kr) (tim)

2018-07-02 Anteckningar erfarenhetsåterföringsmöte termisk sanering Järnsågen 3, Trollhättans kommun Mötet ägde rum 2018-05-16 för att fånga in erfarenheter efter genomförd termisk sanering. Närvarande Bidragsgivare Projektledare Beställarstöd Byggledare Miljökontrollant Saneringsentreprenör Moderator Henrik Bengtsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Håkan Falck, Trollhättans Stad Anders Bank, Structor Miljö Väst AB Pontus Hedén, COWI AB Sofia Lindblom, Norconsult AB Hans Diechle, Norconsult AB Niels Plough, Krüger/Veolia Jacob Brix, Krüger/Veolia Adis Dzafic, Krüger/Veolia Fredric Engelke, Structor Miljö Väst AB 1. Bakgrund och undersökningar Anders Bank (AB) redogjorde för projektet med utförda undersökningar från 2007 och framåt, entreprenadförberedelser från 2013-2016 samt resultaten av dessa. Resultaten har sammanställts i en konceptuell modell med föroreningssituation, geologi, hydrogeologi och risker. Ett källområde med perkloretylen (PCE) konstaterades i jord och kristallint berg. Enda möjliga åtgärdsmetod för att sanera källområdet i berg bedömdes vara en termisk sanering. Dimensionerande för utformningen av den termiska saneringen var bland annat att maximal tillgänglig effekt var 1 MW. Effekten bedömdes tillräckligt för berg, dock inte för både termisk sanering av jord och berg. Den termiska saneringen föregicks av en schaktsanering av jord där återställningen utformades för att så långt som möjligt kunna optimera efterföljande termisk sanering. Ytterligare information finns i den redovisning som AB genomförde på mötet, se bilaga 1.

2018-06-19 2. Tillståndsprocessen Håkan Falck (HF) redogjorde för några erfarenheter. Projektet sökte för både vattenverksamhet och saneringen. En förhoppning var att få en tillsynsmyndighet, men det blev trots detta två olika tillsynsmyndigheter. MMD skickade under processen ut otydlig information till ett stort antal närboende med begäran om information, rättelse etc. Byråkratiskt förfarande som skapade onödig oro och krävde omfattande informationsinsatser. Det fanns villkor som i efterhand måste anses vara onödigt strikta och inte anpassade efter denna typ av verksamhet (sanering). 3. Projektering och genomförande av termisk sanering Jacob Brix (JB) redogjorde för erfarenheter från projektering, installation och drift av anläggningen, se även bilaga 2. Några erfarenheter var bland annat: Borrning för installation genom de lager som anlagts efter schaktsaneringen var besvärlig. 0-90 mm material användes, ur borrteknisk synpunkt hade ett mer finkornigt material varit lättare, t ex 0-45 mm.. Bergets överyta är mycket ondulerad, inte platt. Innebär att nivån för faktisk åtgärdsvolym (TTZ, Target Treatment Zone) varierar. Uppvärmning av berget gick snabbare än modellerat, troligen pga. mindre inflöde av vatten är beräknat. Inflöde av ytligt grundvatten i jorden ledde till att mängden avlett grundvatten låg nära yrkandet, när pumpbrunnen i jorden höjdes minskade inflödet väsentligt. INNOVA-mätning av PCE och TCE under drift har gett jämförbara resultat och god överensstämmelse med lab. Ca 300 kwh/m 3 har använts till uppvärmningen. 4. Miljökontroll Sofia Lindblom och Hans Diechle redovisade av beställaren utförd miljökontroll under driften, se även bilaga 3. Provtagning har utförts av vatten (kvalitet, nivåer), luftkvalitet samt portryck och markrörelser. Vattenreningsanläggningen har klarat villkorsvärden i alla mätningar. Inga förhöjda halter föroreningar har påträffats i omgivande fastigheter. Luftreningsanläggningen har fungerat väl. Ett prov överskrider villkor, men resultatet bedöms vara felaktigt från laboratoriet. Inga markrörelser har överskridit larmvärden. Vid omsättningspumpning av hett vatten i bergbrunn kom en kraftig stöt med het ånga. Ingen skadades, men det kunde ha blivit personskador, brännskador. Anledningen bedöms i efterhand vara att hett vatten (>150 grader) finns i botten av bergbrunnen med ett övertryck. Vid pumpning av det ytliga vatten som är kallare, och i praktiken fungerat som ett lock, kunde ånga med övertryck tränga upp. Aktuell provtagningsmetodik modifierades för

2018-06-19 att inte detta ska upprepas, bland annat bedöms inte omsättningspumpning vara nödvändigt. Medelhalten av klorerade lösningsmedel är väsentligt lägre i källområdet efter sanering och effekten av saneringen bedöms vara god, det finns dock enskilda brunnar med högre halter. Uppföljning krävs för att se haltförändringar i brunnarna efterhand som berget svalnar och helt kunna utvärdera effekterna av saneringen. 5. Entreprenadform och upphandling Det har varit en form av partnering mellan beställare och entreprenör. Kunskapen vad gäller utförande av termisk sanering har till stora delar funnits hos entreprenören och i praktiken har entreprenaden snarare fungerat som en totalentreprenad. Samarbetet bedöms ha varit bra. Målbudget för saneringen var 18,8 Mkr och utfallet 19,3 Mkr, dvs. <3% över målbudgeten. Totalt genomfördes termisk sanering av ca 7500 m 3 berg, vilket ger en entreprenadkostnad på ca 2 600 kr/m 3. Energiåtgången var ca 300 kwh/m 3. Med en skattad energikostnad ca 1 kr/kwh ger detta att energikostnaden för den termiska saneringen var ca 11% av entreprenadkostnaden. 6. Erfarenheter övrigt Vid diskussion kring erfarenheter från den termiska saneringen kom följande fram: Slutlig avgränsning av TTZ görs vid installationen och den flexibiliteten måste finnas i termiska entreprenader. Området utökades baserat på borrningen i en del och minskade i en annan. Metod för verifiering av DNAPL behövs. Halter och mängder visar att det måste ha funnits DNAPL i berget, men det hade varit en fördel att kunna verifiera, avgränsa och följa upp med ytterligare en metod. Det finns goda erfarenheter med s k NAPL-liners. Kruger har tagit fram ett förslag på hur provtagning av hett vatten kan utföras på ett säkert sätt genom att installera pumpar i botten av borrhålen. Energikostnaderna är en relativt låg andel (10-15%) av kostnaderna för en termisk sanering. Vid pennan, Fredric Engelke Bilagor 1. Bakgrund och undersökningar, Anders Bank 2. Projektering och drift, Krüger Veolia 3. Miljökontroll, Norconsult.

Bilaga 1 Bakgrund och undersökningar, Anders Bank, Structor Miljö Väst AB

SANERING AV JÄRNSÅGEN 3 ERFARENHETSMÖTE TERMISK IN-SITU SANERING Förstudie 150 Tkr Huvudstudie 500 Tkr Utökad huvudstudie 1 500 Tkr Förberedelser (jord och berg) 5 500 Tkr ÅTGÄRDSMÅL SANERINGSSTRATEGI SANERINGSMETOD 1

Föreslagna åtgärder i huvudsak Projektet har finansierats av Naturvårdsverket via Länsstyrelsen och drivits i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Huvudmannen (Trollhättans stad) har i flera omgångar sedan 2007 ansökt om och beviljats bidrag för undersökningar, förberedelser och åtgärder 2007 2009 Förstudie Finns det förorening? Bidragsansökan & beslut Huvudstudie Är det farligt? Behövs åtgärder? Bidragsansökan & beslut 2012 Utökad huvudstudie Vilka åtgärder ska vidtas? Bidragsansökan & beslut 2015 2016- Förberedelser Hur ska det göras? Bidragsansökan & beslut Sanering Nu görs det!

Förstudien 2007 Identifierade enbart ett källområde strax väster om byggnaden Grundvattnet strömmade söderut enligt Sweco Endast åtgärder för att hindra inträngning av ångor föreslogs samt kompletterande undersökningar 3

Huvudstudien 2009 4

Huvudstudien 2009 Nästan hela fastigheten är förorenad ned till berg Stora risker för de boende på Järnsågen 3 Stora risker för de som använder berggrundvattnet Fyra åtgärdsalternativ där dock bostadshuset var ett problem Alternativ 1. Urschaktning av 10 000 ton förorenad jord. 19 Miljoner kr 5

Utökad huvudstudie 2012 6

Utökad huvudstudie 2012 1. Schaktning av jord med grundvattenpumpning i berg 2. Termisk in-situ sanering av jord med grundvattenpumpning i berg Alternativ 1 Alternativ 2 15 000 ton förorenad jord 31 Mkr 27 Mkr 7 år 7

Bidragsansökan 2012 8

Åtgärdsförberedelser 2013-2016 Nuläge Rivning av befintligt hus Upphandling av labb och projektör Referensmätningar kring fastigheten Detaljerad avgränsning av källområde jord Föroreningssituationen i berg (beslutsunderlag för metodval) Tillståndsansökan Framtagning av FFU för upphandling av förorenade massor Framtagning av FFU för upphandling av schaktsanering Upphandling av entreprenör för in-situ sanering av berggrund 9

Åtgärdsförberedelser 2013-2016 Nuläge Höjdpunkter Upphandling av projektör. Sweco Projektören vill ändra åtgärdsmål och saneringsmetod Projektör och beställare inte eniga om hur saneringen ska göras Max tillgänglig el-effekt = 1 MW Omfattande undersökningar i berg indikerar betydligt mer förorening än förväntat -> utökad bidragsansökan för termisk in-situ sanering (15 Mkr för 7 500 m 3 ) Tillståndsansökan relativt oproblematisk men flera villkor att efterleva Ragnsells fick jobbet att ta emot massorna. 3 anbudsgivare Håkans E fick jobbet att grävsanera. 3 anbudsgivare 10

Åtgärdsförberedelser 2013-2016 Nuläge Höjdpunkter Upphandling av projektör. Sweco Projektören vill ändra åtgärdsmål och saneringsmetod Projektör och beställare inte eniga om hur saneringen ska göras Max tillgänglig el-effekt = 1 MW Omfattande undersökningar i berg indikerar betydligt mer förorening än förväntat -> utökad bidragsansökan för termisk in-situ sanering (15 Mkr för 7 500 m 3 ) Tillståndsansökan relativt oproblematisk men flera villkor att efterleva Ragnsells fick jobbet att ta emot massorna. 3 anbudsgivare Håkans E fick jobbet att grävsanera. 3 anbudsgivare 11

Föroreningsbild som underlag till riskbedömning och till valt åtgärdsalternativ/saneringsstrategi Höga halter av klorerade lösningsmedel i jord under och vid den f d kemtvätten. 100 1 000 ggr riktvärdena. Källområde jord. Höga halter av klorerade lösningsmedel i berget under f d kemtvätten. >100 ggr riktvärdena. Källområde berg. Spridning av klorerade lösningsmedel till omgivningen med grundvatten sker dels i morän mellan jord och berg, dels i spricksystem i berget. Plym i berg och jord. Spridning av klorerade lösningsmedel sker också via dräneringar, dag- och spillvattenledningar

Riskbedömning Stora hälsorisker för de boende på Järnsågen 3 genom direkt exponering och inträngning av ångor. Vissa hälsorisker även för boende på Järnsågen 4. Människor i omgivningen kan exponeras via berggrundvatten om det används. Långtgående åtgärder måste göras för att minska halterna av klorerade lösningsmedel. Åtgärderna måste reducera halterna i jord med 99 99,9 % och i berget med minst 90 %.

Åtgärdsalternativ Källområde i jord De enda kända åtgärdsmetoder som med säkerhet kan reducera halterna av klorerade lösningsmedel i täta jordar (lera) med 99-99,9 % under rimliga tidsperspektiv (några år) är urschaktning av förorenad jord och termisk behandling in situ. Termisk behandling är dyrare, fungerar sämre vid grunda jorddjup och i ledningsgravar p g a avkylning. I praktiken innebär det att en stor del av källområdet i jord inom Järnsågen 3 (>50 %) måste schaktas ur även vid en ev termisk in-situ behandling. Källområde i berg Den enda kända åtgärdsmetoden som kan reducera halterna i berggrunden med minst 90 % under rimliga tidsperspektiv är termisk behandling in situ. För ev. kvarvarande föroreningar kan vid behov förstärkt reduktiv deklorering användas.

Valt åtgärdsalternativ 1. Urschaktning av all förorenad jord ned till berg (ca 1500 m 2, 5 000 m 3 ) 2. Termisk in-situ behandling av berg (500 m 3, ca 7 500 m 3 ) 3. Vid behov förstärkt reduktiv deklorering av kvarvarande 4. Kvalificerad återställning så att återkontaminering inte sker Fördelar Alternativet bedöms sammantaget ha den högsta sannolikheten att nå åtgärdsmålen på den aktuella platsen. Maximalt tillgänglig eleffekt på platsen (1 MW) räcker till termisk behandling av berg inte till både jord och berg samtidigt. Ett ånginsamlingslager kan installeras på bergets överyta vilket optimerar den termiska behandlingen. Återställningen av jordschakten kan ske på ett optimalt sätt så att återfylld jord på sikt inte återkontamineras från lösningsmedelsrester i berggrunden.

Återställning efter schaktsanering Bergkross BES Makadam TTZ Tänkte vi rätt? Skulle vi hållit vattenytan högre?

Bilaga 2 Projektering och drift Krüger Veolia

Erfarenhetsåterföringsmöte Järnsägen 3 Date: 16. maj

Projektering, installation, drift og resultater

Installation Opsprækket bjerg. Ingen betydning for drift eller resultat. Faktisk TTZ højde varierer. Boring gennem granitskærver tog længere tid end beregnet. Fjernelse af casing i granitskærver sværere end forventet Erfarenhetsåterföringsmöte 3

Opvarmning Mindre udtørring end i modellen Hurtigere opvarmning end beregnet Mere grundvand ind i TTZ end forventet Kogning tilstrækkeligt til effektiv oprensning Erfarenhetsåterföringsmöte 4

Massefjernelse Lavere massefjernelse som målt ved lab TCE accelerere før PCE grundet lavere kogepunkt Kun meget lidt VC er blevet målt Massekurverne følger temperaturkurven indtil de målte koncentrationer peaker. Erfarenhetsåterföringsmöte 5

Prøvetagning af kogende vand Bladder pumps nedsunket i lukkede brønde Køling af prøver under tryk Tilkobling gennem ventiler i prøvebrønden Prøvebrønden åbnes ikke under drift men vandspejlet sænkes PTFE/Teflon slanger og blærer Erfarenhetsåterföringsmöte 6

Slutresultater Høj flygtighed når temperaturen stiger Tegn på transportbegrænsninger i klippen Vigtigt med god transport til varmelegemernes grus kastning. Lave koncentrationer kan nås i granit Ca. 300 kwh/m3 brugt til opvarmning Erfarenhetsåterföringsmöte 7

Bilaga 3 Miljökontroll Norconsult AB

Miljökontroll Järnsågen 3 1

Kontrollprogram 2

Termisk behandling 3

Omgivande brunnar 4

Grundvattennivå 45,00 Grundvattennivå i JS3 pumpbrunn (m ö h) 44,00 43,00 42,00 41,00 40,00 39,00 38,00 37,00 36,00 5

Grundvattennivåer 46,00 Omgivande brunnar Järnsågen (m ö h) 45,00 44,00 43,00 42,00 41,00 40,00 39,00 Ramsågen 6 Järnsågen 8 Järnsågen 5 Järnsågen 4 jord Järnsågen 4 berg JS3-Dricks jord JS3-Dricks berg 1304-2 GV101 Vattenslangen 4 Vattenspridaren 6 38,00 6

7 Resultat pumpbrunn

8 Resultat 1304-2

9 Resultat JS3-Dricks

10 Resultat Järnsågen 4

11 Resultat vattenslangen

12 Resultat Ramsågen

Vattenreningsanläggningen Vattenreningsanläggningen har sedan den installerades våren 2017 till och med avslutningen av den termiska behandlingen i mars 2018 haft halter av klorerade alifater under villkorsvärdet i det utgående vattnet 13

Inomhusmätningar luft Ingen fastighet uppvisade halter av klorerade alifater över laboratoriets rapporteringsgräns under den termiska behandlingen 14

Luftreningsanläggningen 700 GAC IN Totalt (mg/m3) 650 600 550 500 450 400 350 300 GAC IN 250 200 150 100 50 0 15

Portryck Grundvattennivån har varit mycket låg under februari och mars 2018, 4 5,5 m djup. Grundvattennivån har därefter ökat kraftigt (ca 2 m under en månad) då man slutade sänka av grundvattnet i samband med den termiska behandlingen och tendensen verkar fortsätta 16

Temperatur Man började uppvärmning av berg från november 2017. Ökningen av temperaturen för alla givarna förutom de översta 2 givarna närmast markytan (T5 och T6), från januari 2018, bedöms kunna kopplas till uppvärmningen av berggrunden. 17

Luftreningsanläggningen 18

Resultat VM brunnar 2017-10-04 19

Slutsatser Grundvattennivåerna har som mest sänkts till ca 6,5 meter under markytan Brunnarna JS3-Dricks och 1304-2 klarade inte åtgärdsmålen vid senaste mätningen av klorerade alifater Brunnarna Ramsågen 6 och Vattenslangen 4 har vid flera mätningar inte klarat åtgärdsmålen för klorerade alifater Vid ett tillfälle överskreds villkoret för utsläpp av luft till omgivningen, detta resultat verkar dock felaktigt Grundvattennivån har varit mycket låg under februari och mars 2018. Grundvattennivån har därefter ökat kraftigt (ca 2 m under en månad) då man slutade sänka av grundvattnet i samband med den termiska behandlingen och tendensen verkar fortsätta. Ökningen av temperaturen i marken för alla givarna förutom de översta 2 givarna närmast markytan (T5 och T6), från januari 2018, bedöms kunna kopplas till uppvärmningen av berggrunden. Markrörelser uppmätta med inklinometern har aldrig överstigit larmvärdet på 34 mm rörelse. Maxvärde har varit 16 mm. 24